HD:2005:55
- Ämnesord
- SexualbrottMålsägandebrottÅtalsrätt - Preskription av åtalsrättSkadestånd - Ersättningsgill skada: sveda och värk - Ersättningsgill skada: psykiskt lidandePreskription av fordran
- År för fallet
- 2005
- Meddelats
- Diarienummer
- R2004/770
- Liggare
- 1205
- Föredragningsdag
B hade under åren 1984 och 1985 sexuellt utnyttjat A, som var under 14 år. A hade år 2002 anmält gärningarna för väckande av åtal, varefter åklagaren år 2003 yrkat att B skulle dömas till straff för grovt sexuellt utnyttjande av barn enligt 20 kap. 7 § strafflagen, vilket stadgande trätt i kraft 1.1.1999. På de grunder som framgår av Högsta domstolens dom ansågs att de gärningar som hovrätten tillräknat B inte uppfyllde brottsbeskrivningen för grov otukt med barn enligt 20 kap. 3 § 3 mom. strafflagen (16/1971), som gällde vid tidpunkten för gärningarna. Åtalet förkastades såsom preskriberat.
Fråga även om åklagarens rätt att väcka åtal för ett målsägandebrott på den grunden att åtalet var betingat av synnerligen viktig allmän fördel samt om målsägandens rätt till skadestånd.
SL 20 kap 3 § (16/1971)
SL 20 kap 6 § 1 mom
SL 20 kap 7 § 1 mom
SL 20 kap 11 § (16/1971)