11.12.2003

A hade mot sin före detta hustru B:s vilja trängt sig in i hennes bostad och hotat henne med ett hagelgevär. Sedan B hade flytt från bostaden hade A på ett synnerligen rått och grymt sätt dödat B:s manlige vän C, som stannat kvar i bostaden samt behandlat dennes kropp på ett anstötligt sätt. A hade dömts för hemfridsbrott, olaga hot, mord och brott mot griftefriden.

B ansågs inte av de skäl som Högsta domstolen anförde vara en sådan med make jämförbar person som stått C särskilt nära. Däremot ansågs A genom att ha dödat C och genom att ha brutit mot griftefriden haft för avsikt att åsamka B lidande. Som följd av A:s gärningar hade B orsakats depression, ångest och rädslor, för vilket hon varit tvungen att ty sig till psykiatrisk läkarvård, terapi och medicinering samt att vara sjukledig. Högsta domstolen ansåg att B till följd av de gärningar som tillräknats A hade orsakats en personskada som tagit sig uttryck i störning av hennes psykiska tillstånd, för vilket B hade rätt till ersättning för psykiskt lidande jämförbart med sveda och värk. För kränkningen till följd av hemfridsbrottet och olaga hot skulle i detta fall någon särskild ersättning för lidande inte bestämmas.

Hovrätten hade 21.1.2002 inlett huvudförhandling i brottmålet, vilken fortsatte 22.1., 23.1. och 24.1.2002. Fastän huvudförhandlingen till följd av målets omfattning hade fortsatt flera dagar, hade endast en muntlig förhandling hållits. Den åtalades försvarare betalades 303 euro i ersättning för sammanträdet 21.1.2002 för de tre första timmarna och 84 euro per timme för de återstående timmarna tills huvudförhandlingen avslutades. Jfr KKO:2002:30

SkadeståndsL 5 kap 2 §SkadeståndsL 5 kap 4 a §SkadeståndsL 5 kap 6 §F om grunderna för arvodet vid allmän rättshjälp och fri rättegång 4 §, 6 § (1066/2001)

Hela rättsfallet är i FKKO-registret.