3.12.1997

Tingsrätten fastställde ett betalningsprogram för gäldenären och ansåg att det skriftliga rättegångsmaterialet var tillräckligt vid bedömningen av frågan om största delen av gäldenärens skulder hade uppkommit i näringsverksamhet, som huvudsakligen varit av spekulationsnatur. En borgenär överklagade till hovrätten. Gäldenären bemötte inte besvären. Hovrätten ansåg att utredningen om hindren för att gäldenären skulle kunna beviljas skuldsanering var otillräcklig och förkastade ansökan om skuldsanering.

Med beaktande av handläggningssättet i tingsrätten borde hovrätten inte ha fått avgöra saken enbart utifrån den utredning som lagts fram i tingsrätten. Det hade varit befogat att ytterligare inhämta sådan utredning som avses i 53 § 1 mom. lagen om skuldsanering för privatpersoner genom att av gäldenären begära kompletterande utredning om bl.a. skulderna i anslutning till näringsverksamheten och att i detta syfte begära bemötande av gäldenären innan målet avgjordes. Målet återförvisades till hovrätten.

L om skuldsanering för privatpersoner 53 § 1 mom (57/93)RB 26 kap 4 §

Hela rättsfallet är i FKKO-registret.