17.10.1994

Oy Hitis Forell Ab:s käromål i Korsholms häradsrätt

Björkö Telnfabrik Kb hade år 1989 levererat en garnkasse till aktiebolagets fiskodling i Hitis, Dragsfjärd. Vid dykargranskning 10.11.1989, egentligen 10. - 11.10.1989, hade konstaterats att sömmen på garnkassen hade gått upp 30 - 40 centimeter på två ställen. En jämförelse av fiskmängden i en motsvarande felfri garnkasse hade visat, att fisk motsvarande 6 282 kilogram rensad vara rymt genom öppningarna i garnkassen. Medelpriset för rensad fisk hade år 1989 varit 20 mark 83 penni per kilogram.

Förlusten av fisk hade utgjort en sådan direkt skada, som kommanditbolaget och dess ansvariga bolagsmän a och B oberoende av vållande ansvarat för på grund av felet i den levererade garnkassen. Även om skadan skulle anses vara indirekt, ansvarade kommanditbolaget och dess bolagsmän för skadan då de förfarit ovarsamt genom att anlita en undermålig leverantör av kassarna och överlåta arbetet och tillverkningen på denna leverantör. Denna tillverkare av kassarna var i skadeståndsrättsligt hänseende att jämställa med en arbetstagare hos kommanditbolaget, för vars fel och försummelser arbetsgivaren var ansvarig.

På dessa grunder har aktiebolaget yrkat att kommanditbolaget och dess bolagsmän A och B solidariskt åläggs att betala i ersättning för den förlorade fiskmängden 130 854 mark jämte 16 procents ränta från 23.4.1990 då aktiebolaget skriftligen framställde sitt krav, samt att ersätta aktiebolagets rättegångskostnader jämte ränta.

Svaromål

Kommanditbolaget samt A och B har motsatt sig käromålet och anhållit om ersättning för sina rättegångskostnader jämte ränta.

Korsholms häradsrätts utslag 19.9.1991

Häradsrätten har funnit utrett, att Oy Hitis Forell Ab av Björkö Telnfabrik Kb år 1989 köpt en garnkasse för förvaring av regnbågsforeller. Kassen hade levererats sommaren 1989 och den hade tillverkats av ett företag i Norge. Aktiebolaget hade i målet påstått, att sömmarna i kassen gått upp på två ställen och att i kassen förvarade regnbågsforeller rymt genom hålen, varigenom aktiebolaget åsamkats skada.

Häradsrätten har konstaterat, att denna skada till följd av de påstådda felen i kassen, varigenom forellerna kunnat rymma, bör anses vara en indirekt förlust för vilken säljaren enligt 40 § köplagen svarade endast om förlusten berott på vårdslöshet på säljarens sida. Aktiebolaget hade påstått, att kommanditbolaget såsom säljare av kassen förfarit vårdslöst genom att som tillverkare av kassen anlita det norska företaget och överlåta tillverkningen av kassen åt detta. Häradsrätten har inte funnit styrkt, att säljaren i detta avseende förfarit vårdslöst, emedan det norska företaget var en internationellt erkänd tillverkare av dylika kassar. Med hänsyn till omfånget av tillverkarens verksamhet kunde denna inte heller jämställas med en arbetstagare hos kommanditbolaget.

På grund härav och då aktiebolaget inte heller visat annan grund för säljarens skadeståndsansvar har häradsrätten förkastat käromålet. Aktiebolaget har ålagts att ersätta kommanditbolagets och dess bolagsmäns rättegångskostnader med 15 628 mark jämte 16 procents ränta från 19.9.1991.

Vasa hovrätts dom 4.9.1992

Hovrätten, där aktiebolaget sökt ändring, har konstaterat, att dykaren X, som utförde dykargranskning av ifrågavarande garnkasse 10. -11.10.1989, hade som vittne uppgett att sömmen i kassen gått upp på två ställen. Enligt en uppskattning under vattnet med ögonmått hade storleken på öppningarna varit 30 och 40 centimeter då näten rätats ut. Vittnet hade reparerat öppningarna med sitt eget garn.

Anstaltsmästaren vid aktiebolagets fiskodlingsanstalt Y hade som vittne uppgett att han våren 1990, då kassarna varit upptagna på land, noggrant kontrollerat de garnkassar kommanditbolaget levererat. Vittnet hade funnit, att knutar blivit ogjorda i sömmen mellan de nätstycken, av vilka garnkassen tillverkats. Vittnet hade vidare berättat att han, innan kommanditbolagets företrädare A och den norske tillverkaren Refa A/S Fiskeredskaps produktchef Z kommit för att granska kassen 26.3.1990, ur vattnet lyft upp sidan på kassen så att den reparerade sömmen kommit upp i luften. Det reparerade stället hade då synts tydligt. Vittnet hade för A, Z och aktiebolagets chef Q visat det reparerade stället.

Som vittne hade Z uppgett att han vid granskningen 26.3.1990 bett Q visa de öppningar, som reparerats i kassen. På det ställe, som utpekats för vittnet och A, hade knutarna i sömmen skurits upp och man hade hittat endast sådana knutar som tillverkaren själv använt. Det hade inte synts några spår av utförd reparation. Efter granskningen av kassen hade vittnet tillsammans med A granskat sömmarna även på en annan kasse, som sålts av kommanditbolaget, utan att heller där hitta några hål eller reparerade ställen. En reparation skulle ha synts. I början av granskningen hade Q varit närvarande, men han hade sedan avlägsnat sig.

Hovrätten har ansett att bevisningen angående fel i garnkassen är motstridig. Med stöd av i främsta rummet dykaren X:s vittnesutsaga har hovrätten funnit det styrkt, att i kassens sömmar funnits två öppningar, genom vilka fisk kunnat rymma.

Förlusten av fisk utgjorde dock, såsom häradsrätten konstaterat, en sådan indirekt skada, för vilken säljaren enligt 40 § och 67 § köplagen ansvarar endast om skadan förorsakats av vårdslöshet på säljarens sida. Kommanditbolaget hade inte förfarit vårdslöst genom att anlita det internationellt kända norska bolaget som tillverkare av kassen. Det norska bolaget var att anse som en sådan allmän leverantör, för vars eventuella vårdslöshet en återförsäljare ej ansvarade.

Hovrätten har inte ändrat det slutresultat, till vilket häradsrätten kommit i sitt utslag. Aktiebolaget har ålagats att ersätta kommanditbolagets samt A:s och B:s gemensamma rättegångskostnader i hovrätten med 1 200 mark jämte 16 procents ränta från dagen för hovrättens dom.

Domskäl

Oy Hitis Forell Ab har i maj 1989 av Björkö Telnfabrik Kb beställt garnkassar för fiskodling som skulle tillverkas enligt angivna mått. Kommanditbolaget har låtit tillverka kassarna hos det i hovrättens dom nämnda norska företaget. Kassarna har i juni 1989 levererats till aktiebolaget, som omedelbart tagit dem i bruk.

Kommanditbolaget har påstått, att det mellan parterna uppkomna avtalet uttryckligen förutsatt, att kassarna på grund av tidsbrist hos kommanditbolaget skulle tillverkas av det norska företaget. Då aktiebolaget bestridit denna uppgift och någon utredning härom inte heller föreligger är utgångspunkten den, att avtalet skall bedömas som ett tillverkningsköp i allmänhet, för vars fullgörande säljaren anlitat en självständig medhjälpare.

Enligt aktiebolagets kutym har dess i havet nedsänkta garnkassar regelbundet granskats av dykare. En dykare har 10.10.1989 upptäckt och reparerat två 30 - 40 centimeter stora öppningar i sömmen mellan två nätstycken i en av de levererade garnkassarna, där knutar i sömntråden saknades. Vid samma tid som hålen upptäckts har man för försäljning rensat fisk som odlats i kassarna. Genom att jämföra fiskmängden i den trasiga kassen med fiskmängden i två motsvarande hela kassar har man kunnat konstatera, att den fiskmängd som rensats i den trasiga kassen har varit 6 282 kilogram mindre än den som erhållits från de hela kassarna. Den fiskmängd som odlats i kassarna har ursprungligen varit lika stor och de har skötts på samma sätt.

Aktiebolaget har i sitt käromål yrkat på ersättning för förlorad försäljningsinkomst på grund av att fiskar rymt från den trasiga kassen och att fiskmängden i den därigenom minskat. Det är således fråga om en i 67 § 2 momentet 1 punkten köplagen avsedd indirekt förlust som berott på minskning av produktion eller omsättning. Enligt 40 § 3 momentet har köparen rätt till ersättning för sådan förlust om felet eller förlusten beror på vårdslöshet på säljarens sida.

Av det ovan beskrivna felets beskaffenhet kan man sluta sig till, oavsett om knutarna i sömntråden blivit oknutna då kassen tillverkades eller gått upp under den korta tid den använts, att felet berott på fel eller försummelser vid tillverkningen av kassen. Felet är sålunda en följd av vårdslöshet hos det norska företag, som kommanditbolaget anlitat för att fullgöra tillverkningsavtalet med aktiebolaget och för vars åtgärder kommanditbolaget enligt allmänna avtalsrättsliga principer svarar på samma sätt som om det självt ombesörjt tillverkningen. Felet utgör följaktligen ett i sistnämnda lagrum avsett fel, som berott på vårdslöshet på säljarens sida. På dessa grunder är kommanditbolaget ansvarigt för den indirekta förlust, som aktiebolaget lidit till följd av felet i den levererade kassen.

Aktiebolagets skadeståndskrav har grundat sig på försäljningspriset för rensad fisk, som i medeltal varit 20,83 mark per kilogram. Då skadan beräknas bör man emellertid beakta de inbesparade kostnaderna för rensning, transport och övrig behandling. Storleken på dessa kostnader har inte utretts. Högsta domstolen uppskattar därför med stöd av 17 kapitlet 6 § rättegångsbalken skadans belopp till 50 000 mark.

Domslut

Hovrättens dom och häradsrättens utslag upphävs. Oy Hitis Forell Ab befrias från skyldigheten att ersätta Björkö Telnfabrik Kb:s samt A:s och B:s rättegångskostnader i hovrätten och häradsrätten.

Björkö Telnfabrik Kb samt A och B åläggs att solidariskt ersätta Oy Hitis Forell Ab:s skada med 50 000 mark jämte 16 procents ränta från 23.5.1990 samt att ersätta bolagets rättegångskostnader i målet med 20 000 mark jämte 16 procents ränta från dagen för denna dom.