9.5.2022 3/2022

Översättning

NÄMNDEN FÖR FASTSTÄLLANDE AV KOLLEKTIVAVTALS ALLMÄNT BINDANDE VERKAN

BESLUT Nr 3/2022
Datum för utfärdande 9.5.2022
Ärende nr 22–13

KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtal för arbetstagare inom teknologiindustrin 2022–2023
Undertecknat 10.1.2022
Träder i kraft 10.1.2022

KOLLEKTIVAVTALSPARTER
Arbetsgivarpart: Teknologiindustrins arbetsgivare rf
Arbetstagarpart: Industrifacket rf

KOLLEKTIVAVTALETS REPRESENTATIVITET

Avtalets tillämpningsområde

Enligt bestämmelsen om tillämpningsområde omfattar kollektivavtalet för
arbetstagare inom teknologiindustrin med de undantag som nämns nedan
anställningsförhållandena mellan medlemsföretag i Teknologiindustrins
arbetsgivare rf och alla arbetstagare på deras medlemsföretag.

Teknologiföretag kan bedriva bland annat metallförädling eller
tillverkningsverksamhet eller så kan verksamheten handla om reparation,
service och installation av maskiner, utrustning, anordningar, system eller
motsvarande som hänför sig till dem eller huvudsakligen bedrivas som
tjänsteverksamhet.

Tillämpningen av kollektivavtalet är inte beroende av arbetstagarens yrke,
utan det omfattar bland annat mekaniska arbeten och arbeten inom
elbranschen.

Ifall en arbetsgivare som är verksam inom teknologiindustrin också är verksam
inom en annan industri, men tillhör Teknologiindustrin rf endast för de
verksamhetsställen eller avdelningar som sysslar med teknologiindustri,
tillämpas detta avtal endast på anställningsförhållandena för arbetstagarna på
dessa verksamhetsställen eller avdelningar.

Avtalet tillämpas dock inte på:

• företag inom byggnadsplåt- och industriisoleringsbranschen som är
medlemmar i Teknologiindustrins arbetsgivare rf:s medlemsförbund Finska
Metallindustrins Arbetsgivareförbund Metalliteollisuudenharjoittajain liitto –
MTHL:n Työnantajat rf och anställningsförhållanden mellan dem och deras
arbetstagare eller
• tillämpningsområdet för kollektivavtalet för malmgruvor mellan
de undertecknande förbunden eller
• företag där Industrifacket rf:s kollektivavtal för tekniska service- och
underhållsuppgifter tillämpas.

Parternas uppgifter om antalet medlemmar och arbetstagare

De förbund som berörs av kollektivavtalet har enligt 2 § lagen om kollektivavtal
uppgett sitt medlemsantal enligt följande.

Arbetsgivarförbundet har angett att det på förbundets 731 medlemsföretag finns
54 454 anställda som omfattas av detta kollektivavtals tillämpningsområde.
Arbetarförbundet har angett att cirka 69 000 av förbundets medlemmar arbetar
inom kollektivavtalets tillämpningsområde.

Nytt kollektivavtal

Industrifacket har ansett att avtalet inte är nytt till innehåll eller
tillämpningsområde, utan att endast namnet på förhandlingsparten har
ändrats. Innehållet i avtalet är detsamma som det kollektivavtal som tidigare
förhandlats fram med Teknologiindustrin rf. Enbart ett byte av
arbetsgivarorganisation innebär inte att det rör sig om ett helt nytt
kollektivavtal när det gäller bedömningen av allmänt bindande verkan.

6 § i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan gäller
giltigheten av beslutet om allmänt bindande verkan. Enligt den
regeringsproposition som ledde till att paragrafen infördes (RP 157/2000,
s. 134) skulle beslutet att förklara ett kollektivavtal som allmänt bindande gälla
tills nämnden konstaterar att det inte längre är representativt. Om
kollektivavtalsparterna ändras kan kollektivavtalet dock inte förbli detsamma.
Då ska det ändrade kollektivavtalets allmänt bindande verkan enligt
propositionen bedömas på samma sätt som ett kollektivavtal vars allmänt
bindande verkan inte tidigare har fastställts genom beslut.

Teknologiindustrins arbetsgivare rf har blivit avtalspart i kollektivavtalet i stället
för Teknologiindustrin rf, så det är fråga om ett nytt kollektivavtal. Enligt
nämndens vedertagna praxis ges då ett beslut om allmänt bindande verkan.

Statistikkälla för det totala antalet anställda inom branschen

Arbetsgivarförbundet har ansett att det totala antalet anställda inom branschen
borde bedömas utifrån Statistikcentralens statistik Nationalräkenskaper i stället
för den sysselsättningsstatistik från Statistikcentralen som nämnden tidigare har
använt i sitt beslutsfattande. Arbetstagarförbundet har konstaterat att det inte
finns anledning att ändra den statistik som används vid fastställandet av allmänt
bindande verkan.

Statistikcentralen har ombetts att komma med utredning i ärendet. Nämnden
har med anledning av den utredning man fått berett båda avtalsparterna
tillfälle att yttra sig.

Nämnden för fastställande har i sin bedömning av det totala antalet anställda i
branschen använt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik som den
huvudsakliga källan under hela nämndens verksamhet. Enligt
arbetsdomstolens avgörandepraxis är sysselsättningsstatistiken de mest
pålitliga uppgifterna om det totala antalet arbetstagare i en bransch vid
bedömningen av representativiteten(AD 2007:32).

I bedömningen av allmänt bindande verkan utreds det huruvida bestämmelsen
om kollektivavtalets tillämpningsområde motsvarar näringsgrensindelningen
(TOL 2008). I sysselsättningsstatistiken anges näringsgrensindelningen med
fem siffror, vilket är nödvändigt för att skilja de olika kollektivavtalens
tillämpningsområden åt. Av sysselsättningsstatistiken framgår dessutom
löntagarens socioekonomiska ställning (dvs. om det är fråga om en
arbetstagare eller tjänsteman).

Nämnden har vid behov använt även andra utredningar i uppskattningen av
det totala antalet anställda inom branschen. Det kan handla om exempelvis
andra statistiska uppgifter, branschspecifika register, utredningar och
rapporter eller uppgifter från branschorganisationer eller forskningsinstitut.

Enligt utredningen bygger statistiken över nationalräkenskaperna på
uppgifter om lönesumma och årsverk. Enligt Statistikcentralens utredning är
sysselsättningsstatistiken den mest fungerande källan i de exakta bransch-,
yrkes- eller regionuppgifterna.

Enligt den erhållna utredningen har all befintlig statistik sina begränsningar.
Även om det inte alltid finns exakta uppgifter om sysselsättningsstatistiken i
varje situation, lämpar sig sysselsättningsstatistiken bäst för att utreda de fakta
som är nödvändiga för nämndens beslutsfattande.
Den utredning som erhållits i ärendet ger inte anledning att bedöma ärendet på
ett annat sätt när det gäller detta kollektivavtals tillämpningsområde.

Det totala antalet arbetstagare inom kollektivavtalets tillämpningsområde

Tillämpningsområdet för kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin
omfattar vissa underklasser (3012, 310, 322, 323, 324, 32910, 32120) i
näringsgrensklass 24–33.

Arbetsgivarförbundet har konstaterat att ett företag kan omfattas av
tillämpningsområdet för kollektivavtalet för teknologiindustrin även om dess
officiella bransch inte hör till de ovan nämnda näringsgrensklasser inom
teknologiindustrin.
Arbetsgivarförbundet har uppgett att sammanlagt cirka 2 600 sådana
arbetstagare är anställda hos sina medlemsföretag (huvudklasserna 22, 23,
43210 och G).
Arbetsgivarförbundets försiktiga uppskattning är att cirka 1 000 arbetstagare
arbetar för företag som inte är organiserade i dessa branscher.
Arbetsgivarförbundet har ansett att dessa arbetstagare ska beaktas i det
totala antalet arbetstagare i branschen.

Enligt arbetstagarförbundet kan arbetsgivarförbundet inte ensidigt ändra
kollektivavtalets tillämpningsområde genom att som sina medlemsföretag
godkänna andra företag än sådana som omfattas av kollektivavtalet i och med
deras bransch.
Avtalsparterna ska tillsammans fastställa tillämpningsområdet och ändringar i
det, om de anser det vara ändamålsenligt. Teknologiindustrins arbetsgivare rf
och Industrifacket har inte avtalat om ändringar i tillämpningsområdet.

Enligt arbetstagarförbundet kan man från fall till fall överväga att beakta
endast de som arbetar i företag som är organiserade i en arbetsgivarförening i
det totala antalet arbetstagare i branschen. I granskningen av allmänt
bindande verkan finns det ingen anledning att ta hänsyn till branscher som redan omfattas av
granskningen av andra kollektivavtals allmänt bindande verkan.
Arbetstagarförbundet anser att en person i granskningen av den allmänt
bindande verkan inte kan räknas till det totala antalet arbetstagare inom flera
branscher.

Nämnden konstaterar att närmare underklasser till de nämnda huvudsakliga
näringsgrensklasserna i förfarandet för fastställande av kollektivavtalet har
förts samman åtminstone med det allmänt bindande kollektivavtalet för
tjänstemän inom gummiindustrin mellan Gummiindustrin rf och Industrifacket
rf, kollektivavtalet för bildäcksbranschen mellan Bildäcksförbundet rf och
Industrifacket rf, kollektivavtalet inom byggvaruindustrin mellan
Byggindustriförbundet RT rf och Byggnadsförbundet rf samt kollektivavtalet för
elektrifierings- och elinstallationsbranschen mellan Arbetsgivarna för
servicebranscherna PALTA rf och Elbranschernas fackförbund rf. Flera
kollektivavtal förs samman i den huvudsakliga näringsgrensklassen G. Med
beaktande av detta och utredningen i ärendet konstaterar nämnden att
arbetsgivarförbundet som medlemmar har arbetsgivare som enligt sin bransch
och det arbete de låter utföra eventuellt skulle vara skyldiga att i stället för det
kollektivavtal som nu behandlas tillämpa ovan nämnda allmänt bindande
kollektivavtal.

Enligt nämndens och arbetsdomstolens etablerade praxis (t.ex. AD 2009:108)
är grundprincipen för förfarandet för fastställande av allmänt bindande verkan
att det inom varje bransch kan finnas endast ett kollektivavtal som bekräftats
som allmänt bindande. Av detta följer att arbetstagarna inom varje bransch
endast beaktas i bedömningen av representativitet inom ett
tillämpningsområde. Bestämmelsen om tillämpningsområde som man kommit
överens om i tidigare kollektivavtal har haft samma innehåll som motsvarande
bestämmelse i det kollektivavtal som behandlas nu.

Det kollektivavtal som behandlas nu är ett kollektivavtal som utarbetats enligt
den så kallade branschprincipen och som i princip tillämpas på alla
anställningsförhållanden för arbetstagare anställda på organiserade företag i
branschen oberoende av arbetsuppgifternas art. De arbetstagare som är
anställda på företag som hör till Teknologiindustrins arbetsgivare rf omfattas
därmed av detta avtals normala bindande verkan. Av Statistikcentralens
sysselsättningsstatistik framgår det att arbetstagare som är anställda hos
oorganiserade arbetsgivare, beroende på vilket arbete det handlar om, har
samma arbetsuppgifter. Av det kan man dock inte dra slutsatsen att deras
arbetsgivarföretag i granskningen av den statistiska representativiteten borde
vara företag som är verksamma inom teknologiindustrin.

En del av Teknologiindustrins arbetsgivare rf:s medlemsföretag verkar inom
andra branscher enligt branschprincipen, där man kan tillämpa ett eget
kollektivavtal. På en del av arbetstagarna kan man på motsvarande sätt på
basis av deras yrke tillämpa ett annat kollektivavtal. Dessa arbetstagare har
för sin del beaktats som arbetstagare inom tillämpningsområdena för de
övriga kollektivavtalen i nämndens avgöranden om fastställande av övriga
kollektivavtal.

Med beaktande av det som konstaterats ovan tar nämnden för fastställande
endast de cirka 2 600 arbetstagare som är anställda på Teknologiindustrins
arbetsgivare rf:s medlemsföretag i beaktande i det totala antalet arbetstagare i
branschen i fråga som nu behandlas. Andelen arbetstagare som är anställda
på icke-organiserade företag beaktas inte i det totala antalet arbetstagare inom
branschen enligt detta kollektivavtal.

På basis av Statistikcentralens sysselsättningsstatistik kan man uppskatta det
totala antalet arbetstagare inom branschen i kollektivavtalet för arbetstagare
inom teknologiindustrin till cirka 88 834 personer efter ovan nämnda ökningar
och minskningar.

SLUTSATS

I en jämförelse av å ena sidan det totala antalet arbetstagare inom
kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin på 88 834 och å
andra sidan det antal arbetstagare som omfattas av kollektivavtalets
bindande verkan enligt lagen om kollektivavtal på 54 454, kan man
konstatera att kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin enbart
på dessa grunder är representativt för branschen i enlighet med 2 kap. 7 § 1
mom. i arbetsavtalslagen.

BESLUT

Med stöd av 1 § i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande
verkan fastställer nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt
bindande verkan att kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin är
representativt och därmed allmänt bindande i enlighet med 2 kap. 7 § 1 mom. i
arbetsavtalslagen.

TIDPUNKT FÖR TILLÄMPNING AV KOLLEKTIVAVTALET SOM ALLMÄNT BINDANDE

Det kollektivavtal som avses i detta beslut tillämpas på det sätt som avses i
2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen som ett allmänt bindande kollektivavtal
från och med kollektivavtalets ikraftträdande den 10 januari 2022.

Detta beslut gäller tills nämnden med stöd av 7 § i lagen om fastställande av
kollektivavtals allmänt bindande verkan eller arbetsdomstolen med stöd i 9 §
i samma lag beslutar något annat.

ÄNDRINGSSÖKANDE

Ändring i detta beslut får sökas hos arbetsdomstolen på det sätt som
framgår av den bifogade besvärsanvisningen.

Ordförande Tapani Vasama

Föredragande Jarno Virtanen

Ärendet avgjordes av: nämndens ordförande Tapani Vasama, medlem Ulla Liukkunen, medlem Jari Murto

Föredragande: Jarno Virtanen, tfn 0295 16001

Beslutet är enhälligt.