14.9.2020 11/2020

Översättning

NÄMNDEN FÖR FASTSTÄLLANDE AV KOLLEKTIVAVTALETS ALLMÄNT BINDANDE VERKAN

BESLUT Nr 11/2020
Datum för utfärdande 14.9.2020
Dnr 12149

KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtal för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen
Undertecknat 19.3.202
Ikraftträdelse 26.11.2019

KOLLEKTIVAVTALSPARTER
Arbetsgivarpart: Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf
Arbetstagarpart: Post- och logistikbranschernas union PAU rf

NY BEHANDLING AV KOLLEKTIVAVTALET

I samband med behandlingen av kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen har det framkommit att det har skett förändringar i kollektivavtalets representativitet och att parterna i kollektivavtalet har en avvikande uppfattning om huruvida kollektivavtalet längre är allmänt bindande. Medieförbundet rf, som är avtalspart i kollektivavtalet för utdelning, har vid behandlingen av detta ärende åberopat att kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen inte kan anses vara allmänt bindande. Medieförbundet har också framfört samma påstående i sitt besvär till arbetsdomstolen i ärendet som gäller den allmänt bindande verkan av kollektivavtalet gällande direktutdelning, som Medieförbundet ingått.

Även om ingen ansökan om ny behandling av fastställande av allmänt bindande verkan enligt 7 § 1 mom. i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har gjorts i ärendet, tar nämnden med stöd av 2 mom. i samma paragraf på tjänstens vägnar upp frågan om avtalet är allmänt bindande.

KOLLEKTIVAVTALETS REPRESENTATIVITET

Avtalets tillämpningsområde

Kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen tillämpas inom de medlemsföretag i kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen som är medlemmar i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf på de arbetstagare och tjänstemän, som tjänstgör i uppgifter nämnda i lönebilagorna till detta kollektivavtal.

- arbete på kundens verksamhetsställe (lönebilaga N)

- tjänstemannauppgifter (lönebilaga C)

- försäljning till företag (lönebilaga Y)

- tidningsutdelning (lönebilaga D)

- kommunikationsförmedling och transport (lönebilaga P) och

- lagerarbete (lönebilaga M)

Protokollsanteckning:

Kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen tillämpas inte vid Posti Palvelut Oy.

Som arbetstagare avses senare i detta kollektivavtal även tjänsteman, om annat inte nämns.

Andra kollektivavtal inom branschen

Kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen överlappar delvis kollektivavtalet för utdelning mellan Medieförbundet rf och Industrifacket rf samt kollektivavtalet gällande direktutdelning mellan Medieförbundet rf och Industrifacket rf. Båda kollektivavtalen har fastställts sakna allmänt bindande verkan. Inom branschen finns dessutom ett företagsspecifikt kollektivavtal för Posti Palvelut Oy:s paketsorterare.

Parternas uppgifter om antalet medlemmar och arbetstagare

De förbund som berörs av kollektivavtalet har enligt 2 § i lagen om kollektivavtal uppgett sitt medlemsantal enligt följande.

Enligt Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA:s anmälan finns det vid förbundets sex medlemsföretag 8 101 anställda som omfattas av kollektivavtalets tillämpningsområde.

Finlands Post- och Logistikunion PAU har anmält att 8 264 av förbundets medlemmar arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde.

Frågor som avtalsparterna lyft fram och bedömning av dem

Företagsspecifitet

Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA ansåg att kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen är företagsspecifikt, eftersom dess tillämpningsområde i praktiken är detsamma som Postens bransch och de arbeten som utförs vid posten.

Arbetsdomstolen har i sina avgöranden Arbetsdomstolen 2009-62 och Arbetsdomstolen 2010-17 konstaterat att kollektivavtalet mellan Arbetsgivarförbundet för kommunikations- och teknikbranscherna TIKLI rf och Post- och logistikbranschens union PAU rf, som detta kollektivavtal ersätter, är riksomfattande och inte företagsspecifikt. Eftersom det inte har framkommit några nya omständigheter som påverkar prövningen av företagsspecificiteten, har nämnden ingen anledning att avvika från denna tolkning.

Bedömning av representativiteten i årsverken

Post- och logistikbranschens union PAU föreslog att bedömningen av representativiteten görs i årsverken i stället för i siffror som baserar sig på antalet anställda. Motiveringen till detta var att branschens övriga kollektivavtal främst omfattar deltidsanställda arbetstagare. Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA och Medieförbundet som hördes i ärendet motsatte sig förslaget och ansåg att representativiteten ska bedömas utifrån antalet arbetstagare.

I förarbetet till arbetsavtalslagen (RP 157/2000 rd) har konstaterats att utgångspunkten vid bedömningen av ett avtals allmänt bindande verkan fortfarande ska vara den representativitet som räknas ut på basis av statistiska uppgifter. När det bedöms och avgörs om ett kollektivavtal ska anses vara representativt eller inte ska utöver det nuvarande statistikmaterialet flera olika faktorer beaktas. Behovet att göra tolkningsgrunderna mångsidigare följer av förändringarna inom företagsverksamheten och deras verkningar på arbetsmarknaderna och av att det statistikmaterial som används som bedömningsgrund ofta är föråldrat samt av att den näringsgrensindelning som utgör grund för statistiken inte till alla delar motsvarar kollektivavtalens tillämpningsområden. Ett syfte med de nya kriterierna är att besluten om kollektivavtalens allmänt bindande verkan med hjälp av dem i så hög grad som möjligt kan grunda sig på sådana fakta som är av betydelse med tanke på kollektivavtalens allmänt bindande verkan. Enligt förarbetet är en avsikt att kollektivavtalens allmänt bindande verkan ska kunna tryggas också då representativiteten varierar och situationen är ostabil.

Nämnden för fastställande har den klara huvudregeln att representativiteten beräknas utifrån antalet arbetstagare. Nämnden har dock i fråga om vissa kollektivavtal strävat efter att utreda antalet årsverken och delvis även använt detta som grund för bedömningen av representativiteten vid sidan av eller i stället för antalet arbetstagare. Sådana avtalsbranscher är till exempel ordinarie teatermusiker, tillfälliga teatermusiker, restaurangmusiker, trädgårdsbranschen, golfbranschen, skidcenterbranschen, plantskolebranschen, torvproduktionsbranschen, grön- och miljöbyggnadsbranschen, hyresarbete inom kemiska branschen samt kollektivavtal som gäller nöjes-, tema- och äventyrsparker. Frågan om bedömningen av representativiteten på basis av årsverken har också behandlats i arbetsdomstolens avgöranden Arbetsdomstolen 2003:103, Arbetsdomstolen 2003:104, Arbetsdomstolen 2004:2 och Arbetsdomstolen 2007:92. Arbetsdomstolen har ansett att det inte är nödvändigt att använda årsverken för representationsbedömningen, om siffrorna för antalet anställda som sådana är jämförbara (se Arbetsdomstolen: 2003-105 och Arbetsdomstolen: 2004-3). Nämnden konstaterar att särdragen för respektive avtals tillämpningsområde har påverkat avgörandena. Även inom många andra branscher är en stor del av arbetskraften deltidsanställd, och också då har representativiteten bedömts enligt huvudregeln utifrån antalet arbetstagare. Nämnden konstaterar sammanfattningsvis om sin tidigare praxis att det inte finns någon entydig styrning för att lösa frågan om vilken betydelse årsverken har för bedömningen av representativiteten för detta kollektivavtal.

Man har inte i ärendet fått någon utredning om antalet årsverken som anses heltäckande. Nämnden har med beaktande av detta och det som framförts nedan inte behov av att utifrån de uppgifter som den fått bedöma antalet årsverken i samband med detta ärende.

Arbetstagargrupper som ska beaktas vid beräkningen av representativiteten

Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA ansåg att man vid bedömningen av representativiteten i fråga om lönebilagorna till kollektivavtalet endast borde beakta de 7 500 arbetstagarna i bilaga P, eftersom detta är den arbetstagargrupp vid Posten som utför utdelningsarbetet. Arbetstagare som utför annat arbete vid Posti Oy, till exempel kundservice, ska inte beaktas vid bedömningen av representativiteten.

Arbetsdomstolen har flera gånger (Arbetsdomstolen: 2008-66, Arbetsdomstolen: 2003-16, Arbetsdomstolen: 2002-72) konstaterat att kollektivavtalet inte kan fastställas som allmänt bindande endast för någon av de branscher som omfattas av kollektivavtalet. När ett kollektivavtal fastställs som allmänt bindande gäller detta kollektivavtalets hela tillämpningsområde. Arbetsdomstolen (Arbetsdomstolen: 2010-126) har också uttryckligen konstaterat att kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen tillämpas på tillämpningsområdet för kollektivavtalet gällande separat utdelning av oadresserade försändelser.

Kollektivavtalet gällande direktutdelning har ersatt kollektivavtalet gällande separat utdelning av oadresserade försändelser. Nämnden anser att det i detta ärende inte finns anledning att avvika från den ovan nämnda etablerade praxisen eller från ställningstagandena i avgörandena om kollektivavtalet gällande direktutdelning.

Det totala antalet arbetstagare inom kollektivavtalets tillämpningsområde

Vid bedömningen av det totala antalet arbetstagare inom den bransch som avses i kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen ska beaktas att arbetstagare som omfattas av tillämpningsområdet för kollektivavtalet för utdelning, kollektivavtalet gällande direktutdelning och kollektivavtalet för paketsorterare hör till tillämpningsområdet för kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen.

Det totala antalet anställda inom den bransch som avses i kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen framgår inte av Statistikcentralens sysselsättningsstatistik. Arbetstagare har statistikförts i flera olika branschklasser och därtill omfattas inte alla arbetstagare i dessa branschklasser av detta kollektivavtals tillämpningsområde. Inom den bransch som avses i kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen finns dock minst cirka 19 114 arbetstagare, dvs. antalet arbetstagare inom kretsen för normalt bindande verkan av kollektivavtalet.

Inom den bransch som avses i kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen finns också en del arbetstagare anställda hos icke-organiserade arbetsgivare. Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA uppskattar dessa arbetstagare till cirka 1 000, Post- och logistikbranschens union PAU uppskattningsvis till cirka 200. Det finns inga exakta uppgifter om antalet arbetstagare hos icke-organiserade arbetsgivare. I den uppskattning som gjorts av Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA ingår sannolikt personer i företagarställning, medan åtminstone arbetstagare vid små företag som sköter utdelningen av oadresserade reklamförsändelser saknas i den uppskattning som gjorts av Post- och logistikbranschens union PAU. Med beaktande av uppskattningarna av antalet arbetstagare hos icke-organiserade arbetsgivare från flera tidigare avtalsperioder samt den allmänna utvecklingen inom branschen, bedömer nämnden i avsaknad av annan utredning deras antal till cirka 750 arbetstagare.

Den bransch som avses i kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen har cirka 19 860 anställda.

Utgångspunkter för representationsbedömningen

I förarbetet till arbetsavtalslagen (RP 157/2000 rd) har konstaterats att det är klart att om cirka hälften av arbetstagarna inom en bransch omfattas av ett kollektivavtal, ska kollektivavtalet anses vara representativt på det sätt som avses i förslaget. Nämnden för fastställande har i sina avgöranden tillämpat denna och andra här tidigare redogjorda grunder i förarbetena i representativitetsprövningen så att när representativiteten är minst 45 procent har kollektivavtalet i princip kunnat anses vara allmänt bindande. Om representativiteten är mindre än 45 procent förutsätter avtalets allmänt bindande verkan åtminstone i regel s.k. associerade motiveringar. Om ett kollektivavtal har en representativitet på mindre än 40 procent har det ansetts att det inte kan vara allmänt bindande.

Motsvarande tillämpningsprinciper framgår också av arbetsdomstolens avgörandepraxis. Arbetsdomstolen har i praktiken inte fastställt kollektivavtal som allmänt bindande om representativiteten är under 40 procent (Arbetsdomstolen: 2003-102, Arbetsdomstolen: 2010-27 och Arbetsdomstolen: 2011-68). Representativitet på över 40 procent har med s.k. associerade motiveringar ansetts vara en grund för allmänt bindande verkan (Arbetsdomstolen: 2003-72, Arbetsdomstolen: 2003-105, Arbetsdomstolen: 2009-109, Arbetsdomstolen 2019:40). Arbetsdomstolen har i sina avgöranden fäst uppmärksamhet vid om kollektivavtalet tidigare har ansetts vara allmänt bindande (Arbetsdomstolen 2003:105). I avgörande Arbetsdomstolen 2007-32 har det kollektivavtal som tidigare saknat allmänt bindande verkan inte ansetts vara allmänt bindande när representativiteten är cirka 41 procent.

SLUTSATS

Enbart genom att jämföra branschens totala antal arbetstagare (19 860) och antalet anställda som hör till den krets som är bunden till kollektivavtalet (8 101) kan kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen inte anses vara representativt.

Vid bedömningen av kollektivavtalets representativitet ska enligt 2 kap. 7 § 1 mom. i den gällande arbetsavtalslagen även andra fakta beaktas. Man kan beakta den sedan länge etablerade kollektivavtalspraxisen inom den här branschen. Dessutom kan man beakta organiseringsgraden hos arbetstagarna inom branschen. Till post- och logistikbranschens union PAU hör strax under 8 300 arbetstagare som arbetar inom tillämpningsområdet för kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen. Dessutom ska målet för kollektivavtalens allmänt bindande verkan att på ett omfattande sätt säkerställa arbetets minimivillkor i arbetet för arbetstagare hos icke-organiserade arbetsgivare beaktas. På ovan nämnda grunder kan kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen anses vara representativt på det sätt som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.

AVGÖRANDE

Nämnden konstaterar som sitt avgörande att kollektivavtalet för kommunikationsförmedlings- och logistikbranschen fortfarande är allmänt bindande på det sätt som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.

ÄNDRINGSSÖKANDE

Ändring i detta beslut får sökas hos arbetsdomstolen på det sätt som framgår av den bifogade besvärsanvisningen.

Ordförande Tapani Vasama

Föredragande Tanja Ylitöyrä

Ärendet avgjordes av: nämndens ordförande Tapani Vasama, medlem Ulla Liukkunen, suppleant Jari Murto

Föredragande: Tanja Ylitöyrä, tfn 0295 16001

Beslutet är enhälligt.