386/2022

Helsingfors den 25 maj 2022

Lag om ändring av lagen om företagssanering

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen om företagssanering (47/1993) 90 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 247/2007,

ändras 1 § 1 mom., rubriken för 2 kap., 5–7 §, det inledande stycket i 8 § 1 mom. och 8 § 4 mom., rubriken för 4 kap., 15 §, 18 § 2 mom. 2 och 6 punkten, 46 § 3 mom., 53 § 2 mom., 61 § 2 mom., 69 §, 70 § 1 mom., 71 § 1 mom. 1 och 2 punkten, rubriken för 83 § samt 83 § 1 och 4 mom. och 99 §,

av dem 1 § 1 mom., 8 § 4 mom., 18 § 2 mom. 2 punkten, 53 § 2 mom., 70 § 1 mom. och 83 § 1 mom. sådana de lyder i lag 247/2007, 6, 7 och 15 § sådana de lyder delvis ändrade i lag 247/2007, det inledande stycket i 8 § 1 mom. samt 71 § 1 mom. 1 och 2 punkten sådana de lyder i lag 365/2017, 69 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 247/2007 och 365/2017 samt 99 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 746/2003, samt

fogas till lagen ett nytt 1 a och ett nytt 3 a kap., till 18 § 2 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lag 247/2007, en ny 7 punkt, till 41 § nya 8 a- och 8 b-punkter, till 53 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 247/2007, ett nytt 3 mom., till 54 § nya 2 och 3 mom., till lagen nya 82 a, 82 b och 86 a § samt till 87 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 794/1998 och 247/2007, ett nytt 6 mom. som följer:

1 §
Lagens syfte och förhållande till annan lagstiftning

I syfte att sanera livsduglig verksamhet som bedrivs av en gäldenär i ekonomiska svårigheter eller för att trygga förutsättningarna för verksamheten samt för att få till stånd reglering av skulder kan ett tidigt eller normalt saneringsförfarande enligt denna lag inledas. Genom förfarandet kan, på det sätt som föreskrivs i denna lag, med ett saneringsprogram som fastställs av domstol bestämmas om åtgärder som gäller gäldenärens verksamhet, förmögenhet och skulder.


1 a kap.

Inledande, avbrytande och fortsättande av ett tidigt saneringsförfarande

4 a §
Rätt att ansöka om inledande av ett tidigt saneringsförfarande

Ansökan om inledande av ett tidigt saneringsförfarande kan göras av gäldenären.

4 b §
Förutsättningar för inledande av ett tidigt saneringsförfarande

Ett tidigt saneringsförfarande kan inledas, om gäldenären hotas av insolvens.

4  c §
Hinder och grunder för avbrott i ett tidigt saneringsförfarande

Ett tidigt saneringsförfarande kan inte inledas, om

1) gäldenären är insolvent,

2) det är sannolikt att gäldenärens tillgångar inte räcker till för att täcka kostnaderna för saneringsförfarandet och ingen annan har förbundit sig att svara för dessa kostnader,

3) det är sannolikt att gäldenären inte förmår betala skulder som uppkommer efter att förfarandet inletts, eller

4) gäldenärens bokföring är behäftad med väsentliga brister eller fel, utom om det kan visas att bokföringen utan svårigheter kan försättas i behörigt och tillförlitligt skick.

Om en omständighet som avses i 1 mom. framgår efter det att förfarandet har inletts, kan det på yrkande av en i 8 § avsedd utredare eller på yrkande av en borgenär eller gäldenären bestämmas att förfarandet ska upphöra. Insolvens som avses i 1 mom. 1 punkten hindrar dock inte fortsättande av förfarandet, om det är sannolikt att företagets förmögenhet eller en väsentlig del av den kan överlåtas som en funktionell helhet i den ordning som anges i denna lag, eller om det med stöd av 4 d § fattas beslut om fortsättande av förfarandet som ett normalt saneringsförfarande.

4 d §
Fortsättande av ett tidigt saneringsförfarande som ett normalt saneringsförfarande

Domstolen kan på ansökan av utredaren besluta om fortsättande av ett tidigt saneringsförfarande som ett normalt saneringsförfarande, om

1) förutsättningarna enligt 6 § 2 punkten för inledande av ett normalt saneringsförfarande uppfylls,

2) borgenären eller de borgenärer vilkas fordringar motsvarar minst en femtedel av gäldenärens kända skulder har gett sitt godkännande till fortsättande av förfarandet, och

3) gäldenären samtycker till fortsättande av förfarandet.

Innan ansökan lämnas in till domstolen ska utredaren ge de största borgenärerna tillfälle att bli hörda om ansökan. Till ansökan ska fogas gäldenärens samtycke, borgenärens eller borgenärernas skriftliga godkännande av fortsättandet av förfarandet och borgenärernas övriga yttranden.

När domstolens beslut om fortsättande av ett tidigt saneringsförfarande som ett normalt saneringsförfarande har meddelats, tillämpas på saneringsförfarandet vad som föreskrivs om ett normalt saneringsförfarande och om rättsverkningarna av att ett sådant inleds.

2 kap.

Inledande och avbrytande av ett normalt saneringsförfarande

5 §
Rätt att ansöka om inledande av ett normalt saneringsförfarande

Ansökan om inledande av ett normalt saneringsförfarande kan göras av

1) gäldenären,

2) en borgenär eller flera borgenärer tillsammans, dock inte av en borgenär vars fordran till sin grund är stridig eller om beloppet till väsentlig del är stridigt eller om hans eller hennes fordran av andra orsaker är oklar,

3) den som gäldenärens insolvens av andra orsaker än delägarskap sannolikt skulle orsaka ekonomiska förluster som grundar sig på fordringsrätt (sannolik borgenär).

6 §
Förutsättningar för inledande av ett normalt saneringsförfarande

Ett normalt saneringsförfarande kan inledas, om

1) minst två borgenärer vilkas sammanlagda fordringar företräder minst en femtedel av gäldenärens kända skulder och som inte är sådana närstående till gäldenären som avses i 3 § i lagen om återvinning till konkursbo (758/1991) tillsammans med gäldenären ansöker om det eller meddelar att de förordar gäldenärens ansökan, eller

2) gäldenären är insolvent och något annat inte följer av 7 § 1 mom. 1 punkten.

7 §
Hinder och grunder för avbrott i ett normalt saneringsförfarande

Ett normalt saneringsförfarande kan inte inledas, om

1) gäldenären är insolvent och det är sannolikt att insolvensen inte kan undanröjas med hjälp av saneringsprogrammet eller att ny insolvens kan förhindras endast för en kort tid,

2) det är sannolikt att gäldenärens tillgångar inte räcker till för att täcka kostnaderna för saneringsförfarandet och ingen annan har förbundit sig att svara för dessa kostnader,

3) det är sannolikt att gäldenären inte förmår betala skulder som uppkommer efter att förfarandet inletts,

4) det finns grundad anledning att anta att det huvudsakliga syftet med ansökan är att förhindra borgenärens indrivningsåtgärder eller att på något annat sätt kränka borgenärens eller gäldenärens rättigheter,

5) det finns grundad anledning att anta att det inte finns förutsättningar för att få till stånd eller fastställa ett saneringsprogram, eller

6) gäldenärens bokföring är behäftad med väsentliga brister eller fel, utom om det kan visas att bokföringen utan svårigheter kan försättas i behörigt och tillförlitligt skick.

Finns det inte särskilda motskäl, kan saneringsförfarandet inte heller inledas, om

1) gäldenären eller någon för hans eller hennes räkning i den verksamhet som saneringsförfarandet gäller har gjort sig skyldig till ett gäldenärsbrott som avses i 39 kap. 1, 1 a, 2, 3 eller 6 § i strafflagen (39/1889) eller ett bokföringsbrott eller ett grovt bokföringsbrott eller är åtalad för ett sådant brott eller om det finns grundad anledning att misstänka att han eller hon gjort sig skyldig till ett sådant brott,

2) gäldenären, en personligt ansvarig bolagsman i gäldenärsbolaget eller någon som hör till gäldenärsbolagets ledning i den verksamhet som saneringsförfarandet gäller har brutit mot ett näringsförbud eller är åtalad för ett sådant brott eller om det finns grundad anledning att misstänka att han eller hon gjort sig skyldig till ett sådant brott, eller

3) gäldenären, en personligt ansvarig bolagsman i gäldenärsbolaget eller någon som hör till gäldenärsbolagets ledning har gjort sig skyldig till eller det finns grundad anledning att misstänka att han eller hon gjort sig skyldig till ett förfarande för vilket han eller hon kan meddelas näringsförbud.

Om en omständighet som avses i 1 eller 2 mom. framgår efter det att förfarandet har inletts, kan det på yrkande av en i 8 § avsedd utredare eller på yrkande av en borgenär eller gäldenären bestämmas att förfarandet ska upphöra. Bestående insolvens som avses i 1 mom. 1 punkten hindrar dock inte fortsättande av förfarandet, om det är sannolikt att företagets förmögenhet eller en väsentlig del av den kan överlåtas som en funktionell helhet i den ordning som anges i denna lag.

8 §
Utredare

Den av domstolen förordnade utredaren har, för att syftet med förfarandet ska kunna nås och borgenärernas intressen bevakas, till uppgift att


Utredaren ska vara myndig och känd som en hederlig person som inte har försatts i konkurs eller vars handlingsbehörighet inte har begränsats. Utredaren ska ha den skicklighet, förmåga och erfarenhet som uppdraget kräver och även i övrigt vara lämplig för uppdraget. Utredaren får inte stå i ett sådant förhållande till gäldenären eller någon borgenär som kan vara ägnat att äventyra utredarens oberoende i förhållande till gäldenären eller utredarens opartiskhet gentemot borgenärerna, om inte något annat följer av 83 § 4 mom. Den som har samtyckt till att bli utredare ska underrätta domstolen om alla de omständigheter som kan vara ägnade att äventyra eller väcka befogade misstankar om hans eller hennes opartiskhet och oberoende som utredare. Utredaren ska dessutom underrätta domstolen om de omständigheter på basis av vilka han eller hon har sådan ovan avsedd skicklighet, förmåga och erfarenhet som uppdraget kräver och även i övrigt är lämplig för uppdraget.


3 a kap.

Rättsverkningarna av ett tidigt saneringsförfarande

14 a §
Meddelande av förbud

När domstolen fattar beslut om inledande av ett tidigt saneringsförfarande ska den besluta om förbud mot betalning och ställande av säkerhet enligt 17 §, indrivningsförbud enligt 19 §, förbud mot utmätning och andra verkställighetsåtgärder enligt 21 § samt förbud mot säkringsåtgärder enligt 23 §. Förbuden ska meddelas, om det inte är sannolikt att de inte behövs. Förbuden ska inte meddelas, om gäldenären begär det i sin ansökan.

14 b §
Tidpunkt då rättsverkningarna börjar

Vad som i 17 § föreskrivs om förbud mot betalning och ställande av säkerhet, i 19 § om indrivningsförbud, i 21 § om förbud mot utmätning och andra verkställighetsåtgärder och i 23 § om förbud mot säkringsåtgärder tillämpas i ett tidigt saneringsförfarande från den tidpunkt då förbuden har meddelats.

14 c §
Undantag från betalningsförbudet i ett tidigt saneringsförfarande

En säkerhetsborgenär har trots förbudet enligt 17 § rätt att få betalning för räntor och andra kreditkostnader som motsvarar villkoren för skulden och som förfaller efter att ansökan blivit anhängig. Borgenären kan inte göra gällande ett villkor om förtida betalning av kreditkostnader.

Trots förbudet i 17 §

1) ska arbetstagarnas löner och ersättningar för kostnader för arbetet betalas, utom när utredaren meddelar att han eller hon anser grunden för eller beloppet av en sådan skuld vara stridig,

2) ska de semesterlöner och semesterersättningar till arbetstagarna som grundar sig på semester som har tjänats in innan ansökan blivit anhängig betalas,

3) ska av en arbetstagares fordran som grundar sig på arbetsgivarens intressekontorsverksamhet betalas ett belopp som motsvarar de medel som har avskilts från lön eller pension som betalas med anledning av anställningsförhållandet,

4) ska de tjänstepensioner som tjänats in innan ansökan blev anhängig betalas,

5) ska underhållsbidrag till gäldenärens barn betalas till den del bidraget skulle ha haft förmånsrätt vid en utmätning vid den tidpunkt då ansökan blev anhängig,

6) kan genom beslut av utredaren betalning erläggas till borgenärer vars fordringar uppgår till mindre belopp, om det är ändamålsenligt med tanke på förfarandet, samt gäldenärens fordran användas för kvittning av saneringsskuld, om borgenären skulle ha haft motsvarande rätt till kvittning,

7) kan, om inte utredaren beslutar något annat, ett betalningsrörelsekonto med kredit bibehållas och betalningarna till gäldenären även i fortsättningen styras till ett sådant konto samt betalningar som inflyter på kontot räknas som amortering på bankens kreditfordran i anslutning till kontot,

8) ska amorteringar och räntor på lån som tagits hos en pensionsstiftelse som grundats av gäldenären betalas i den mån det är nödvändigt för tryggande av stiftelsens likviditet,

9) kan genom beslut av utredaren under högst tre veckor från inledandet av saneringsförfarandet erläggandet av betalningar genom koncernkontoarrangemang till ett bolag som hör till samma koncern fortgå i enlighet med koncernens sedvanliga betalningspraxis, om erläggandet av betalningarna är nödvändigt för att trygga att gäldenären har det driftskapital som krävs för att saneringsförfarandet ska kunna fortsätta.

14 d §
Förbudens varaktighet

Förbudet mot betalning och ställande av säkerhet, indrivningsförbudet och förbudet mot utmätning och andra verkställighetsåtgärder samt förbudet mot säkringsåtgärder gäller i tre månader från det att förbudet meddelades.

Domstolen kan på begäran av gäldenären, en borgenär eller utredaren förlänga den tidsfrist som avses i 1 mom., om detta är motiverat med beaktande särskilt av hur saneringsförfarandet framskrider. Förbuden får dock inte gälla längre än 12 månader.

Domstolen kan bestämma att förbuden ska upphöra att gälla på ansökan av en borgenär, gäldenären eller utredaren, om det framgår att det inte finns förutsättningar för att få till stånd eller fastställa ett saneringsprogram. Vid behandlingen av en sådan ansökan ska iakttas vad som i 78 § 1 mom. föreskrivs om behandlingen av ett yrkande på att ett förfarande ska avbrytas.

14 e §
Gäldenärens förpliktelser i ett tidigt saneringsförfarande

Att ett tidigt saneringsförfarande inleds inverkar inte på förbindelser som gäldenären redan ingått, om inte något annat föreskrivs nedan.

En förbindelse som ingåtts av gäldenären med stöd av vilken en borgenär eller någon annan avtalspart till gäldenären får säga upp eller häva avtalet eller ensidigt ändra ett avtalsvillkor på den grund att företagssanering har sökts eller ett företagssaneringsförfarande har inletts är ogiltig. Detsamma gäller en förbindelse, ett arrangemang eller någon annan åtgärd som till sina verkningar kan jämställas med en sådan förbindelse.

Meddelandet av de förbud som avses i 14 a § avbryter inflödet av dröjsmålsränta på saneringsskulden för den tid förbuden är i kraft. Detsamma gäller andra sådana påföljder för dröjsmål med betalning som är beroende av hur länge dröjsmålet pågår.

Bestämmelser om skulder som uppkommer efter att ansökan blivit anhängig finns i 32 § och bestämmelser om en skuld som uppkommer på nytt på grund av återvinning av betalning finns i 38 §.

14 f §
Temporärt förbud i ett tidigt saneringsförfarande

Ett temporärt förbud enligt 22 § kan meddelas redan innan ett tidigt saneringsförfarande inleds, om det behövs.

Ett temporärt förbud kan gälla högst tre månader. När ett temporärt förbud har meddelats, räknas den maximitid på 12 månader som avses i 14 d § 2 mom. från det att det temporära förbudet meddelades.

14 g §
Förhållandet mellan ett tidigt saneringsförfarande och konkurs

Vad som föreskrivs i 24 § 1–3 mom. tillämpas också i ett tidigt saneringsförfarande.

När domstolen har meddelat ett indrivningsförbud eller förbud mot utmätning och andra verkställighetsåtgärder, kan gäldenären på ansökan av en borgenär försättas i konkurs endast om gäldenären visar sig vara insolvent och det är sannolikt att insolvensen inte kan avhjälpas med hjälp av ett saneringsprogram eller att ny insolvens inte kan förhindras annat än för en kort tid eller om konkursansökan grundar sig på försummelse av betalning av en skuld som uppkommit efter det att saneringsansökan blivit anhängig. Domstolen ska höra utredaren innan ansökan avgörs.

Försättandet i konkurs kan på yrkande av gäldenären eller en borgenär skjutas upp med högst en månad, om uppskovet kan anses vara förenligt med borgenärernas allmänna intresse. Ändring får inte sökas i ett beslut om uppskjutande. Om gäldenären försätts i konkurs, upphör förbuden och saneringsförfarandet.

14 h §
Övriga rättsverkningar och anknytande bestämmelser

Vad som föreskrivs i 16, 20 och 25–27 § tillämpas också i ett tidigt saneringsförfarande.

14 i §
Rättsverkningarnas giltighet i ett tidigt saneringsförfarande

Vad som föreskrivs i 28 § tillämpas också i ett tidigt saneringsförfarande. I fråga om förbud som har meddelats med stöd av 14 a § tillämpas 2–4 mom. i denna paragraf.

Om ändring söks i beslutet om inledande av ett tidigt saneringsförfarande, förblir de förbud som har meddelats med stöd av 14 a § trots det i kraft. Förbuden upphör, om beslutet om att inleda förfarandet upphävs genom ett beslut som har vunnit laga kraft eller om den domstol där ärendet är anhängigt på grund av ändringssökande så bestämmer.

De förbud som har meddelats med stöd av 14 a § fortsätter att gälla tills saneringsprogrammet fastställs, om inte något annat följer av 14 d §. Om saneringsförfarandet upphör utan att ett saneringsprogram fastställs, upphör förbuden när domstolens beslut om att gäldenären försätts i konkurs eller förfarandet upphör har meddelats. Om gäldenären efter det att förfarandet har inletts försätts i likvidation, upphör förbuden när likvidationen börjar.

Om saneringsförfarandet upphör utan att något saneringsprogram fastställs och det sker utan att gäldenären försätts i konkurs, kan verkställighet eller handräckning som förhindrats eller avbrutits med stöd av 21 § fortsätta på basis av en tidigare ansökan om verkställighet eller handräckning när saneringsförfarandets rättsverkningar har upphört. Detsamma gäller om ett förbud som avses i 21 § upphör i enlighet med 14 d §.

4 kap.

Rättsverkningarna av inledande av ett normalt saneringsförfarande

15 §
Gäldenärens förpliktelser

Att ett saneringsförfarande inleds inverkar inte på förbindelser som gäldenären redan ingått, om inte något annat föreskrivs nedan.

En förbindelse som ingåtts av gäldenären med stöd av vilken en borgenär eller någon annan avtalspart till gäldenären får säga upp eller häva avtalet eller ensidigt ändra ett avtalsvillkor på den grund att företagssanering har sökts eller ett företagssaneringsförfarande har inletts är ogiltig. Detsamma gäller en förbindelse, ett arrangemang eller någon annan åtgärd som till sina verkningar kan jämställas med en sådan förbindelse.

När förfarandet inleds upphör dröjsmålsräntan att löpa på saneringsskulderna. Detsamma gäller andra sådana påföljder för dröjsmål med betalningen som är beroende av hur länge dröjsmålet pågår.

Bestämmelser om skulder som uppkommer efter att ansökan blivit anhängig finns i 32 § och bestämmelser om skuld som uppkommer på nytt på grund av återvinning av betalning finns i 38 §.

18 §
Undantag från betalningsförbudet

Utan hinder av förbudet i 17 §


2) ska de semesterlöner och semesterersättningar till arbetstagarna som grundar sig på semester som har tjänats in innan ansökan blivit anhängig betalas,


6) ska amorteringar och räntor på lån som tagits hos en pensionsstiftelse som grundats av gäldenären betalas i den mån det är nödvändigt för tryggande av stiftelsens likviditet,

7) kan genom beslut av utredaren under högst tre veckor från inledandet av saneringsförfarandet erläggandet av betalningar genom koncernkontoarrangemang till ett bolag som hör till samma koncern fortgå i enlighet med koncernens sedvanliga betalningspraxis, om erläggandet av betalningarna är nödvändigt för att trygga att gäldenären har det driftskapital som krävs för att saneringsförfarandet ska kunna fortsätta.

41 §
Utredningar

I saneringsprogrammet skall ingå en specificerad utredning om


8 a) förfaranden enligt lagen om samarbete inom företag (334/2007) eller en i 5 § i den lagen nämnd lag för genomförande av arrangemang som gäller personalen,

8 b) i ett tidigt saneringsförfarande, orsakerna till att den finansiering som ingår i programmet är nödvändig,


46 §
Borgenärernas inbördes ställning

Vid skuldsanering ska som efterställda skulder anses ränta och andra kreditkostnader som under förfarandet löper på annan saneringsskuld än en säkerhetsskuld samt i ett tidigt saneringsförfarande dröjsmålsräntor som löper efter det att förfarandet inletts. Efter dem ska som efterställda skulder anses sådana skulder som i konkurs ska betalas sist.

53 §
Hinder för fastställande

Programmet ska inte heller fastställas i ett normalt saneringsförfarande, om det finns ett hinder enligt 7 § 2 mom. för att inleda saneringsförfarandet.

Programmet ska inte heller fastställas i ett tidigt saneringsförfarande, om en borgenär visar att den finansiering som ingår i programmet är onödig eller oskäligt skadar borgenärernas intressen.

54 §
Fastställelse utan samtycke av alla gruppmajoriteter

I ett tidigt saneringsförfarande kan saneringsprogrammet inte fastställas med stöd av denna paragraf, om

1) en borgenär gör det sannolikt att ingen av de borgenärsgrupper som understött programmet kommer att få prestationer, om gäldenärens affärsverksamhet överlåts som en funktionell helhet och de medel som erhålls på detta sätt skulle fördelas enligt betalningsordningen,

2) gäldenären inte samtycker till att saneringsprogrammet fastställs med stöd av denna paragraf, eller

3) någon av de borgenärsgrupper som avses i 51 § 3 mom. 4 punkten har röstat mot programmet och det i programmet föreslås prestationer för borgenärerna för fordringar som har sämre förmånsställning än denna borgenärsgrupps fordringar.

Samtycke enligt 2 mom. 2 punkten krävs inte av i 1 kap. 4 c § i bokföringslagen (1336/1997) avsedda stora företag.

61 §
Kontroll av hur programmet följs

Till övervakare kan förordnas utredaren eller någon annan person. På övervakaren tillämpas vad som i 8 § 4 mom. samt i 9, 12, 14, 83, 85, 86 och 87 § föreskrivs om utredare.


69 §
Ansökan

Ansökan om inledande av ett saneringsförfarande ska skriftligen lämnas till domstolens kansli. Om ansökan görs medan konkursansökan beträffande gäldenären är anhängig, kan den lämnas in till domstolen vid ett sammanträde där konkursansökan behandlas.

Till ansökan ska fogas behövlig utredning om gäldenären och uppgifter om på vilken grund domstolen är behörig. Gäldenären ska dessutom till sin ansökan foga utredning om sina borgenärer, skulder och säkerheterna för skulderna samt om sin ekonomiska ställning. Om det inte är fråga om en ansökan som gjorts på en grund som avses i 6 § 1 punkten, ska gäldenären redogöra för de främsta orsakerna till sina ekonomiska svårigheter, hur gäldenärens verksamhet avses fortsätta samt med vilka medel de kostnader som saneringsförfarandet medför ska täckas och hur gäldenären förmår betala de skulder som inte är saneringsskulder.

I ansökan ska anges den grund enligt 4 b eller 6 § som åberopas som grund för inledande av saneringsförfarandet. Vid behov ska den primära grunden för ansökan anges.

Närmare bestämmelser om de handlingar som ska fogas till ansökan och om den utredning som krävs utfärdas genom förordning av statsrådet.

En ansökan om inledande av ett saneringsförfarande kan inte tas upp till prövning medan det finns ett fastställt gällande saneringsprogram.

70 §
Förberedande åtgärder med anledning av ansökan

Gäldenärens ansökan ska av domstolen delges de borgenärer som på grundval av storleken av sina fordringar anses vara betydande samt även andra borgenärer, om domstolen anser att de behöver höras om ansökan, samt ge dem tillfälle att inom en utsatt tid avge ett skriftligt yttrande. Om det är fråga om en ansökan som gjorts på en i 6 § 1 punkten avsedd grund, kan saneringsförfarandet inledas utan att de övriga borgenärerna hörs.


71 §
Beslut om att inleda förfarandet

När domstolen fattar beslut om att inleda ett saneringsförfarande ska den

1) utse en utredare, om inte något annat följer av 82 a eller 82 b §,

2) tillsätta en borgenärsdelegation, om inte något annat följer av 10 § 1 mom.,


11 kap.

Förordnande av utredare och tillsättande av borgenärsdelegationen samt övervakningen av dem

82 a §
Förordnande av utredare i ett tidigt saneringsförfarande

Domstolen ska förordna en utredare, om domstolen i ett tidigt saneringsförfarande meddelar de förbud som avses i 14 a §. En utredare behöver dock inte förordnas, om ingen har gjort en framställning om förordnande av en utredare eller annars yrkat det.

Om de förbud som avses i 14 a § inte har meddelats, kan domstolen förordna en utredare, om den anser att en utredare behövs för beredningen av saneringsprogrammet eller bevakningen av borgenärernas intressen.

Med avvikelse från 2 mom. ska en utredare alltid förordnas, om det yrkas

1) av gäldenären, eller

2) genom ett gemensamt yttrande av över hälften av de kända borgenärerna och deras sammanlagda fordringar företräder över hälften av totalbeloppet av de kända borgenärernas fordringar.

Under förfarandets gång ska en utredare med avvikelse från 1 och 2 mom. alltid förordnas, om saneringsprogrammet fastställs med stöd av 54 §.

82 b §
Förordnande av utredare i ett normalt saneringsförfarande

Domstolen ska förordna en utredare när det fattas beslut om inledande av ett normalt saneringsförfarande, om inte något annat följer av 2 och 3 mom.

När gäldenären har gjort en ansökan om inledande av ett saneringsförfarande behöver en utredare inte utses, om ingen har gjort framställning om förordnande av en utredare eller annars yrkat det. När ansökan har gjorts av en borgenär behöver en utredare inte utses, om gäldenärens kända borgenärer innan beslutet om inledande av förfarandet fattas ges tillfälle att inom utsatt tid avge ett skriftligt yttrande, och ingen yrkar att en utredare ska utses. Efter det att förfarandet har inletts kan en utredare utses på yrkande av en borgenär eller gäldenären.

Även om det har yrkats att en utredare ska förordnas, kan domstolen låta blir att förordna en utredare, om det finns särskilda skäl att anse att det med tanke på beredningen av saneringsprogrammet eller bevakningen av borgenärernas intressen inte är behövligt att förordna en utredare.

83 §
Val av utredare

Till utredare utses den som har föreslagits av en borgenär eller av gäldenären i samband med att beslutet om att inleda saneringsförfarandet fattas. Om inget godtagbart förslag framställs, ska domstolen till utredare utse en för uppdraget lämplig person som är villig att åta sig det.


Utredaren ska alltid uppfylla kraven enligt 8 § 4 mom. Den som står i ett sådant förhållande till gäldenären eller till en borgenär som avses i den nämnda bestämmelsen kan dock utses till utredare, om minst två tredjedelar av de kända borgenärerna i varje borgenärsgrupp understöder valet av honom eller henne. En borgenär som inte utnyttjar möjligheten att framföra sin åsikt beaktas inte när majoriteten räknas ut.

86 a §
Förfarande utan utredare

Om en utredare inte har förordnats

1) hänför sig gäldenärens skyldigheter enligt 13 § till borgenärerna,

2) ska gäldenären höras när 20 § tillämpas,

3) ska tillgångar som avses i 21 § 1 mom. överlämnas till gäldenären,

4) får gäldenären inte utan samtycke av de kända borgenärerna företa rättshandlingar som kräver samtycke av utredaren,

5) kan domstolen bestämma i vilken omfattning gäldenären får betala sådana små skulder som avses i 18 § 2 mom. 4 punkten och i 14 c § 2 mom. 6 punkten,

6) ska ett meddelande som avses i 27 § 3 mom. begäras av gäldenären, som inom skälig tid ska visa att de kända borgenärerna har samtyckt till att hålla fast vid avtalet,

7) får gäldenären trots 29 § 2 mom. 8 punkten överlämna sin egendom till konkurs,

8) ska domstolen ha hand om delgivning som hör till utredaren samt om uppgörande av omröstningsutredning,

9) kan en ansökan som avses i 4 d § göras av gäldenären, som ska foga de skriftliga godkännanden och yttranden som avses i 2 mom. i den paragrafen till ansökan.

87 §
Utredarens arvode och ersättning för kostnader

Om en utredare har förordnats med anledning av ett sådant gemensamt yttrande av borgenärerna som avses i 82 a § 3 mom. 2 punkten, svarar de nämnda borgenärerna för betalningen av utredarens arvode och för ersättandet av utredarens kostnader.

99 §
Preskriptionstidens och indrivningsfristens förhållande till saneringsförfarandet

Angående avbrytande av preskriptionstiden och tiden för väckande av talan och dess verkningar på en fordran som ska beaktas i betalningsprogrammet gäller vad som föreskrivs i 11 och 17 § i lagen om preskription av skulder (728/2003).

Om en borgenär ska driva in en fordran inom en i lag särskilt angiven tid vid äventyr att borgenären annars förlorar sin rätt och lagen om preskription av skulder inte tillämpas på skulden i fråga, utgör det att denna tid har löpt ut efter att ett i 14 a § avsett förbud som meddelats i ett tidigt saneringsförfarande har trätt i kraft, ett normalt saneringsförfarande har inletts eller ett i 22 § nämnt temporärt förbud har trätt i kraft eller efter att saneringsprogrammet har fastställts inte något hinder för erhållande av betalning med stöd av saneringsprogrammet.

Om ett indrivnings- eller verkställighetsförbud som grundar sig på denna lag upphör utan att saneringsprogrammet fastställs eller om en i programmet fastställd skuldreglering upphör, beaktas vid beräkningen av den tid som avses i 2 mom. inte det kalenderår under vilket indrivnings- eller verkställighetsförbudet trädde i kraft eller i ett tidigt saneringsförfarande, där indrivnings- eller verkställighetsförbud inte har meddelats, saneringsprogrammet fastställdes, eller tiden därefter till utgången av det kalenderår då förbudet på ovan angivet sätt upphörde eller skuldregleringen upphörde. Om saneringsförfarandet upphör utan att något saneringsprogram fastställs, beaktas den tid indrivningsförbudet är i kraft inte när den tid bestäms inom vilken borgenären ska kräva prestation av en borgensman som avses i 25 § 2 mom.

Om en borgenär för bibehållande av en i lag föreskriven förmånsrätt måste ansöka om utmätning inom en bestämd tid, tillämpas på åberopandet av förmånsrätten på motsvarande sätt vad som i 1 mom. föreskrivs om rätt att erhålla betalning.

Om ett på denna lag grundat indrivnings- eller verkställighetsförbud upphör utan att saneringsprogrammet fastställs eller om en i programmet fastställd skuldreglering upphör, beaktas vid beräkning av den i 4 mom. angivna tiden inte tiden från det att verkställighetsförbudet trädde i kraft till det att det upphörde eller skuldregleringen upphörde. Om något verkställighetsförbud inte har meddelats i ett tidigt saneringsförfarande, beaktas inte tiden från det att saneringsprogrammet fastställdes till det att skuldregleringen upphörde. Om utsökningsindrivningen avbryts på grund av ett verkställighetsförbud enligt denna lag eller saneringsprogrammet, lämnas den tiden på motsvarande sätt utan avseende vid bedömning av om förmånsrätten bevaras.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.

På ärenden som inletts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 238/2021
LaUB 4/2022
RSv 51/2022

Helsingfors den 25 maj 2022

Republikens President
Sauli Niinistö

Justitieminister
Anna-Maja Henriksson

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.