1266/2020

Helsingfors den 30 december 2020

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bedrivande av verksamhet inom foderbranschen

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av foderlagen (1263/2020):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning innehåller bestämmelser om foderföretagares anmälnings-, egenkontroll- och journalföringsskyldigheter samt om godkännande av foderföretagare. Denna förordning innehåller också bestämmelser om märkning av foder samt om ansökningsförfarandet för utseende av ett laboratorium i en annan medlemsstat i Europeiska unionen och för användning av icke-godkända fodertillsatser. 

2 §
Förhållande till vissa författningar

Bestämmelser om bedrivande av verksamhet inom foderbranschen finns utöver i denna förordning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien, nedan foderhygienförordningen.

Bestämmelser om bedrivande av verksamhet som gäller animaliskt foder finns utöver i denna förordning i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002, nedan förordningen om animaliska biprodukter. Bestämmelser om genomförandet av förordningen om animaliska biprodukter finns i kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen, och i lagen om animaliska biprodukter (517/2015).

Bestämmelser om bedrivande av verksamhet som gäller animaliskt foder finns också i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati, nedan TSE-förordningen.

Bestämmelser om begränsningar av handeln på den inre marknaden, transporter via den inre marknaden samt import och export till följd av förändringar i situationen när det gäller djurens hälsotillstånd finns i Europeiska kommissionens beslut om skyddsåtgärder.

Bestämmelser om obligatorisk märkning av foderråvaror och foderblandningar finns utöver i denna förordning även i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG, nedan förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder. Bestämmelser om märkning av animaliska foder finns också i förordningen om animaliska biprodukter och TSE-förordningen.

Bestämmelser om beräkningsgrunderna för energivärdet i foderblandningar till fjäderfä finns i kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 om provtagnings- och analysmetoder för offentlig kontroll av foder. 

Bestämmelser om högst tillåtna halter av skadliga ämnen i foder och åtgärdsgränser för att medlemsstater ska inleda undersökningar finns i kommissionens förordningar om ändring av bilagorna I och II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG om främmande ämnen och produkter i djurfoder, nedan förordningarna om främmande ämnen, samt i bilagorna till dem. Bestämmelser om högst tillåtna halter av rester av växtskyddsmedel i foder finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG, samt i bilagorna till den.

Bestämmelser om fodertillsatser finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser. Detaljerade krav om de uppgifter som förutsätts för godkännande av en fodertillsats finns i kommissionens förordning (EG) nr 429/2008 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 avseende utformning och presentation av ansökningar samt bedömning och godkännande av fodertillsatser.

3 §
Definitioner

I denna förordning tillämpas definitionerna i foderlagen (1263/2020). Därtill avses i denna förordning med

1) kompletteringsfoder och helfoder kompletteringsfoder och helfoder enligt definitionerna i förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder,

2) dagsbehov dagsbehov enligt definitionerna i artikel 2.2 f i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser,

3) foderföretag ett privat eller offentligt företag med eller utan vinstsyfte enligt definitionen i artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet,

4) godkänt laboratorium ett laboratorium enligt 34 § i foderlagen som har godkänts att undersöka sådana egenkontrollprov som lagstiftningen förutsätter och som har tagits med tanke på salmonella,

5) utsett laboratorium ett laboratorium enligt 37 § i foderlagen som har utsetts att undersöka sådana egenkontrollprov som lagstiftningen förutsätter och som har tagits med tanke på salmonella,

6) anvisning för myndighetsprovtagning Livsmedelsverkets anvisning för tagning av prov från foder,

7) driftsinriktning den ekonomiskt viktigaste driftsinriktningen inom primärproduktionen,

8) mobil blandare en foderföretagare som tillverkar foderblandningar med flyttbar kvarn- och blandarutrustning på gårdsbruksenheten,

9) lagringsföretag en foderföretagare som tillhandahåller lagringstjänster och lagrar foder, även ett separat lager eller en separat lagringsanläggning,

10) transportföretag en foderföretagare som tillhandahåller transporttjänster,

11) stickprov en provmängd som har tagits från en punkt i det undersökta foderpartiet eller en del av det,

12) produktionsmiljöprov strykningsprov eller dammprov som tas från produktionsstället och produktionsanordningarna, kvarnbilen, transportutrustningen, lagerlokalen eller andra motsvarande utrymmen och som även kan innehålla foder,

13) fuktigt foder foderråvaror och foderblandningar med torrsubstanshalt under 50 procent,

14) kundnummer det nummer som Livsmedelsverket har gett foderföretagaren i samband med registreringen enligt foderhygienförordningen,

15) reningsanläggning anläggning enligt punkt 1 i bilaga VIII till förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder, som rengör foder där den högsta tillåtna halten av skadliga ämnen har överskridits.

2 kap.

Registrering och godkännande av foderföretagare

4 §
Anmälan med tanke på registrering

En foderföretagare ska i registreringsanmälan enligt 19 § i foderlagen, utöver det som föreskrivs i den paragrafen, meddela följande uppgifter:

1) primärproducenter ska uppge driftsinriktning och verksamheterna enligt kapitel I i bilaga 1 till denna förordning,

2) andra företagare än primärproducenter ska uppge verksamheterna enligt kapitel II i bilaga 1 och typerna av produkter enligt kapitel III i bilaga 1 till denna förordning.

Foderföretagaren ska informera Livsmedelsverket om permanenta eller andra väsentliga ändringar i uppgifterna i registreringsanmälan på det sätt som Livsmedelsverket bestämmer.

5 §
Undantag som gäller vissa primärproducenter

Ett renbeteslag enligt 6 § i renskötsellagen (848/1990) får lämna anmälan för foderföretagare som idkar renskötsel. Till anmälan ska fogas de uppgifter som avses i 4 § i denna förordning.

6 §
Foderföretagares ansökan om godkännande

Foderföretagaren ska till ansökan om godkännande bifoga de uppgifter som anges i 20 § i foderlagen. Ansökan om godkännande ska göras på en blankett utarbetad för detta ändamål och lämnas till Livsmedelsverket. En foderföretagare som ansöker om godkännande ska dessutom göra en registreringsanmälan enligt 4 § i denna förordning.

Bestämmelser om återkallande av ett godkännande enligt foderhygienförordningen finns i artiklarna 14 och 15 i foderhygienförordningen.

Bestämmelser om godkännande av foderföretagare som tillverkar och släpper ut foderläkemedel på marknaden finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning 10/VLA/2008 om läkemedelsfoder.

7 §
Godkännande- och identifieringsnummer som tilldelas foderanläggningar

Livsmedelsverket ska tilldela en godkänd anläggning ett godkännandenummer i enlighet med det format som fastställs i del A i bilaga 2 till denna förordning, om anläggningen bedriver verksamhet enligt

1) artikel 10 i foderhygienförordningen,

2) punkt 10 i bilaga II till foderhygienförordningen,

3) artikel 8.2 i förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder, eller

4) punkt 1 i bilaga VIII till förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder.

Livsmedelsverket ska dessutom på begäran tilldela en foderanläggning som avses i artikel 17.1 c i förordningen om utsläppande på marknaden och användning av foder ett identifieringsnummer i enlighet med det format som fastställs i del B i bilaga 2 till denna förordning.

8 §
Förteckning över foderföretagare och godkända laboratorier

Livsmedelsverket publicerar en förteckning över foderföretagare och godkända laboratorier på sin webbplats. Förteckningarna ska hållas uppdaterade.

Livsmedelsverket ska separat för respektive verksamhet och typ av produkt i förteckningen införa de anläggningar som det har registrerat vid förfarandet enligt 4 eller 5 § i denna förordning.

Utöver vad som följer av 2 mom. ska godkännandenumret enligt 7 § i denna förordning införas i förteckningen för varje foderföretagare som godkänts enligt foderhygienförordningen.

3 kap.

Import

9 §
Provtagning i samband med import samt undersökning av proverna

För den offentliga salmonellakontrollen av foder ska det i enlighet med kontrollplanen enligt 40 § i foderlagen tas prov på särskilt riskbenägna foder i samband med importen av foderpartiet.

Av särskilt riskbenägna foder som är avsedda för utfodring av livsmedelsproducerande djur, sällskapsdjur och pälsdjur undersöks ett prov för varje påbörjat 50 000 kilogram av foderpartiet.

Utöver vad som föreskrivs i 2 mom. undersöks också ett prov för varje påbörjat 25 000 kilogram av foderpartiet om det är fråga om foder som är avsett för utfordring av livsmedelsproducerande djur och sänds direkt till en mobil blandare eller gårdsbruksenhet utan värmebehandling i Finland.

En inspektör som Livsmedelsverket har auktoriserat ska ta de prover som avses i 2 och 3 mom. i enlighet med anvisningen för myndighetsprovtagning.

10 §
Foderföretagares anmälningsskyldighet i fråga om import

Foderföretagaren ska lämna en anmälan om import av särskilt riskbenägna foder senast 24 timmar före foderpartiets ankomst till finskt territorium genom att informera Livsmedelsverket om importen för att en riskbaserad provtagning enligt 9 § i denna förordning ska kunna utföras. Om dagen före importen inte är en vardag, ska förhandsanmälan göras senast föregående vardag. 

De fodertillsatser, förblandningar och foderblandningar innehållande dessa som nämns i bilaga 4 får endast importeras från sådana produktionsanläggningar som har en företrädare i Finland. Företrädaren ska lämna en anmälan till Livsmedelsverket i vilken företrädaren åtar sig att garantera att produktionsanläggningen i tredjelandet uppfyller kraven enligt foderhygienförordningen.

Livsmedelsverket för en förteckning över produktionsanläggningar i tredjeländer. I förteckningen införs både produktionsanläggningens och företrädarens namn och adress samt de produkter i bilaga 4 som kräver godkännande och har släppts ut på marknaden i Finland.

4 kap.

Foderföretagarens kvalitetssäkring

11 §
Högsta tillåtna halter av skadliga ämnen, produkter och organismer

En produkt som är avsedd att användas som foder i vilken halten av ett sådant skadligt ämne eller en sådan skadlig produkt som avses i 6 § i foderlagen överskrider den högst tillåtna halten enligt förordningarna om främmande ämnen får inte blandas i ett annat foder i syfte att späda ut de skadliga ämnena eller produkterna.

Om den högsta tillåtna halten av skadliga ämnen eller produkter inte har fastställts för kompletteringsfoder, får kompletteringsfodret, med hänsyn till dagsbehovet enligt fodrets bruksanvisning, inte innehålla sådana halter av skadliga ämnen eller produkter som överskrider den nivå som fastställts för helfoder.

12 §
Provtagning för salmonellaundersökning som ska utföras av företagare som tillverkar foderråvaror

En foderföretagare som av särskilt riskbenägna foder ur någon av de kategorier av foderråvaror som anges i bilaga 3 tillverkar foderråvaror avsedda att släppas ut på marknaden ska ta minst ett produktionsmiljöprov i veckan eller ett prov för varje påbörjat 50 000 kilogram, dock minst tre prover per år.

Om värmebehandling ingår i tillverkningen av foderråvaran, ska produktionsmiljöprover tas i kylsystemet där det är lämpligt.

Utöver vad som följer av 1 mom. ska minst ett prov för varje påbörjat 100 000 kilogram tas från den slutliga produkten. Kravet på tagning av prov från den slutliga produkten gäller inte fuktigt foder.

Kravet på tagning av prov från produktionsmiljön eller den slutliga produkten gäller inte företagare som tillverkar foderråvaror avsedda att användas endast för päls- eller sällskapsdjur eller företagare som enbart mekaniskt bearbetar foderråvaror tillhörande kategorin korn av säd, frön och frukter från oljeväxter eller frön från baljväxter i bilaga 3, utan att ändra deras tillstånd.

13 §
Provtagning för salmonellaundersökning som ska utföras av företagare som tillverkar foderblandningar

En foderföretagare som tillverkar sådana foderblandningar för livsmedelsproducerande djur som ska släppas ut på marknaden ska minst en gång i veckan ta ett produktionsmiljöprov från varje sådan mottagnings- och tillverkningslinje där foderråvaror tas emot eller där foderblandningar tillverkas av särskilt riskbenägna foderråvaror ur någon av de kategorier av foderråvaror som anges i bilaga 3.

Företagare som använder ånga vid värmebehandling av foder ska ta prover från var och en av följande punkter:

1) mottagningslinjer eller intagsgropen för bulkråvaror,

2) centralaspirationen eller dammavlägsningssystemet på mottagningslinjerna,

3) kylaren,

4) dammavlägsningssystemet för kylare,

5) kylarutrymmet eller intaget av kylarluft,

6) bulklastningslinjen.

Andra företagare än de som avses i 2 mom. ska minst en gång i veckan ta prov från var och en av följande punkter:

1) mottagningslinjer för bulkråvaror,

2) blandningslinjen,

3) dammavlägsningssystemet,

4) lastningslinjen.

Provtagningspunkterna kan ändras anläggningsspecifikt enligt företagarens riskbedömning. Ändringar och grunderna till ändringarna ska meddelas till Livsmedelsverket.

Utöver vad som i 1–3 mom. föreskrivs om tagning av produktionsmiljöprov ska företagaren också ta prover från slutprodukten i samband med lastningen av bulkfoder.

Bestämmelserna i 1–4 mom. gäller dock inte företagare som på gårdsbruksenheten av enbart på enheten producerade särskilt riskbenägna foderråvaror ur någon av de kategorier av foderråvaror som anges i bilaga 3 tillverkar sådana foderblandningar för livsmedelsproducerande djur som är avsedda att släppas ut på marknaden.  Företagaren ska ta minst ett produktionsmiljöprov för varje påbörjat 50 000 kilogram, men dock minst tre prov om året.

14 §
Mobil blandares provtagning för salmonellaundersökning

En mobil blandare som av särskilt riskbenägna foderråvaror ur någon av de kategorier av foderråvaror som anges i bilaga 3 tillverkar sådana foderblandningar för livsmedelsproducerande djur som är avsedda att släppas ut på marknaden ska ta minst ett produktionsmiljöprov i månaden från varje kvarnbil.  Proverna ska tas efter fodertillverkningen innan kvarnbilen rengörs.

15 §
Transportföretags provtagning för salmonellaundersökning

De transportföretag som transporterar för utfodring av livsmedelsproducerande djur avsedda särskilt riskbenägna foderråvaror ur någon av de kategorier av foderråvaror som anges i bilaga 3 eller foderblandningar av dessa, ska ta ett produktionsmiljöprov från varje bils lastutrymme minst varannan månad. Proverna ska tas innan bilen rengörs.

Kravet på provtagning enligt 1 mom. gäller dock inte företagare som enbart transporterar förpackade foder eller foderråvaror som hör till foderråvarukategorin korn av säd i bilaga 3.

16 §
Lagringsföretags provtagning för salmonellaundersökning

De lagringsföretag som lagrar bulkfoder för livsmedelsproducerande djur ska ta minst ett produktionsmiljöprov från det tomma lagret innan det tar emot följande parti av sådan särskilt riskbenägen foderråvara som hör till foderråvarukategorierna i bilaga 3.

Kravet på provtagning gäller också foderfabriker som lagrar sådana särskilt riskbenägna foderråvaror som hör till foderråvarukategorierna i bilaga 3, innan foderpartierna undersöks och godkänns för import eller utsläppande på marknaden.

Kravet på provtagning gäller emellertid inte företagare som lagrar foderråvaror som hör till foderråvarukategorin korn av säd, frön och frukter från oljeväxter eller frön från baljväxter i bilaga 3.

17 §
Provtagning för salmonellaundersökning som ska utföras av företagare som bedriver handel på den inre marknaden

En foderföretagare som från den inre marknaden för in särskilt riskbenägna foder avsedda för utfodring av livsmedelsproducerande djur, pälsdjur eller sällskapsdjur ska i enlighet med sin riskbaserade kvalitetssäkringsplan ta prov från de foderpartier som förts in.

Från det undersökta foderpartiet ska tas ett prov för varje påbörjat 50 000 kilogram eller om fodret sänds direkt till en mobil blandare eller en gårdsbruksenhet, ett prov för varje påbörjat 25 000 kilogram.

Provet ska tas i samband med foderpartiets ankomst med en lämplig mekanisk provtagare eller någon annan lämplig provtagningsmetod. Provet ska vara representativt och bestå av flera stickprov tagna på olika punkter i foderpartiet. Provtagaren ska ha en tillräcklig kompetens för uppgiften.

Kravet på provtagning gäller inte införsel av små fodermängder avsedda för utfodring av djur som foderföretagaren äger eller innehar.

18 §
Förvaring och undersökning av produktionsmiljöprover och foderprover 

Foderföretagaren ska utan dröjsmål sända alla produktionsmiljöprover och foderprover enligt 12–17 § i denna förordning till ett enligt 34 § i foderlagen godkänt eller ett enligt 32 eller 37 § i foderlagen utsett laboratorium för salmonellaundersökning.

Oberoende av vad som föreskrivs i 1 mom. ska de prover i samband med lastningen som avses i 13 § i denna förordning sändas till ett kvalitetssäkringslaboratorium för undersökning endast om salmonellabakterier påträffas i produktionsmiljöprover. Lastningsproverna från bulkfoder ska förvaras i minst fyra månader och proverna av fuktigt foder under hela den angivna hållbarhetstiden.

Varje produktionsmiljöprov och foderprov ska undersökas separat i laboratoriet.

19 §
Åtgärder vid påträffande av salmonella i produktionsmiljöprover

Om salmonellabakterier påträffas i produktionsmiljöprover som har tagits vid mottagning, tillverkning, lagring eller lastning av foder eller vid annan motsvarande verksamhet, ska foderföretagaren utöver vad som föreskrivs i 25 § i denna förordning se till att följande åtgärder vidtas i tillämpliga delar:

1) spårande av salmonellabakteriens källa i fodrets råvaror,

2) spårande av salmonellabakteriens källa i anläggningen,

3) effektiviserad provtagning i produktionsmiljön för att utreda salmonellasmittans spridning,

4) effektiviserad tagning av prov från fodret,

5) effektiviserad rengöring och desinficering,

6) effektiviserad provtagning i produktionsmiljön för bedömning av hur rengöringen och desinficeringen har lyckats,

7) avbrytande av tillverkningen och distributionen av fodret.

20 §
Värmebehandling av foderblandningar

En foderföretagare som tillverkar foderblandningar för höns, slaktkycklingar och kalkoner samt svin och nötkreatur ska förvissa sig om att foderblandningarnas temperatur vid granuleringen eller någon annan värmebehandling är minst 81 °C eller att foderblandningen har värmebehandlats vid minst 75 °C i tio minuter.

Kravet att genomföra en värmebehandling gäller inte företagare vars årsproduktion är högst sex miljoner kilogram, eller mobila blandare. Kravet gäller inte heller för kompletteringsfoder med mineraler eller vitaminer, flytande eller fuktiga foder.

Utöver vad som bestäms i 2 mom. kan Livsmedelsverket på ansökan bevilja undantag från den värmebehandling som avses i 1 mom., om det är fråga om specialfoder med en sådan struktur eller egenskap som gör att värmebehandling inte lämpar sig för fodret.

21 §
Ansökan om tillstånd för att utse laboratorium

Ansökan för att utse ett laboratorium som avses i 37 § i foderlagen ska innehålla följande uppgifter:

1) foderföretagarens namn och adress samt övriga kontaktuppgifter,

2) foderföretagarens kundnummer,

3) laboratoriets namn och adress samt övriga kontaktuppgifter,

4) namn på den person som ansvarar för laboratoriets undersökningar,

5) metod som används vid undersökning av salmonellabakterie,

6) kvalitetssäkringssystem som uppfyller EN/ISO-standarden,

7) namn och adress samt övriga kontaktuppgifter för det organ som har verifierat kvalitetssäkringssystemet,

8) tidpunkt när verksamheten är planerad att inledas.

Till ansökan ska bifogas en redogörelse över att förutsättningarna för att utse laboratoriet uppfylls.

5 kap.

Märkning av foder och journalföring

22 §
Sällskapsdjursfoder

Vid märkning av foderråvaror i foderblandningar för sällskapsdjur kan foderråvarans särskilda namn ersättas med namnet på den kategori foderråvaran tillhör.

De kategorier av foderråvaror som avses i 1 mom. ska anges enligt bilaga 5 till denna förordning.

23 §
Angivande av energi- och proteinvärden

Naturresursinstitutet publicerar beräkningsgrunderna för energi- och proteinvärden samt fodertabellerna på sin webbplats.

Som energi- och proteinvärden för en foderråvara får anges de värden som ingår i fodertabellen eller de värden som har beräknats enligt foderråvarans fastställda näringssammansättning. Vid beräkningen tillämpas grunderna i fodertabellen och när det gäller proteinvärdet för idisslarfoder (det protein som absorberas i tunntarmen) den mängd nedbrytbart protein som anges i fodertabellen. Energivärdet för grovfoder för idisslare och hästar får också beräknas utgående från halten smältbara organiska ämnen (D-värdet).

Energivärdet för en foderblandning ska fastställas och anges på följande sätt:

1) energivärden för foderblandningar för idisslare och hästar är kalkylerade värden, de baserar sig på summan av energivärden för de enskilda foderråvarorna i foderblandningen och de får uttryckas som omsättbar energi,

2) energivärden för foderblandningar för svin är kalkylerade värden, de baserar sig på summan av energivärdena för de enskilda foderråvarorna i foderblandningen och de får uttryckas som nettoenergi,

3) energivärden för foderblandningar för fjäderfä och pälsdjur fastställs utgående från analysresultaten för vissa näringsämnen i foderblandningen och värdena får uttryckas som omsättbar energi.

Proteinvärdena för foderblandningar för svin, idisslare, hästar och pälsdjur är kalkylerade värden och de baserar sig på summan av proteinvärdena för foderråvarorna i foderblandningarna.

Foderföretagaren ska föra register över de fastställda näringssammansättningarna hos foderråvaror och på begäran lämna uppgifterna till Livsmedelsverket, om företagaren vid beräkningen tillämpar fastställda näringssammansättningar i stället för fodertabellens värden.

Det är frivilligt att ange energi- och proteinvärden i foder.

24 §
Journalföring

Enligt 21 § i foderlagen ska foderföretagaren föra journal över uppgifter som har att göra med verksamheten. Journalen ska föras skriftligen eller med hjälp av ett system för automatisk databehandling eller på något annat därmed jämförbart sätt.

En primärproducent av foder ska i tillämpliga delar föra journal över de omständigheter som anges i bilaga 6 till denna förordning.

Bestämmelser om kravet på journalföring för andra än primärproducenter av foder finns i bilaga II till foderhygienförordningen. Bestämmelser om kravet på journalföring för företagare som sänder, transporterar eller tar emot animaliska biprodukter finns i förordningen om animaliska biprodukter. Bestämmelser om kravet på journalföring för foderföretagare som överlåter mjölkprodukter för att användas vid utfodring av livsmedelsproducerande djur finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning om animaliska biprodukter (783/2015). Bestämmelser om journalföring som gäller tillverkning och överlåtelse av foderläkemedel finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning om läkemedelsfoder (10/VLA/2008).

Foderföretagaren ska bevara den journal som avses i bilaga 6 till denna förordning och bilaga II till foderhygienförordningen i minst fem år. Separata bestämmelser om att bevara journaler över användningen av växtskyddsmedel finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG.

6 kap.

 Särskilda bestämmelser

25 §
Samarbete med Livsmedelsverket

Foderföretagaren ska vidta lämpliga åtgärder och samarbeta med Livsmedelsverket för att undvika risker med fodret i situationer där det finns skäl att misstänka att fodret eller fodrets produktions-, tillverknings- och distributionskedja inte uppfyller kraven på fodersäkerhet.

Företagaren ska i samarbete med Livsmedelsverket utreda källorna till skadliga ämnen, produkter och organismer då man konstaterar överskridning av de högsta tillåtna halterna i foder enligt bilaga I eller förhöjda halter enligt bilaga II till förordningarna om främmande ämnen eller då man påträffar salmonellabakterier i fodret.

Foderföretagaren ska lämna en redogörelse till Livsmedelsverket för förvaring, identifiering, ny bearbetning och förstörande av varje foderparti som inte uppfyller kraven på fodersäkerhet samt i fall av kontamination en redogörelse för åtgärderna.

Företagaren ska se till att fodret vid behov oskadliggörs på ett förfaringssätt som har godkänts av Livsmedelsverket och att det oskadliggjorda fodret inte innehåller salmonellabakterier och att det är förenligt med bilaga I till förordningarna om främmande ämnen.

26 §
Ansökan om tillstånd att använda icke-godkända fodertillsatser

Det tillstånd som avses i 23 § i foderlagen ska sökas senast två månader innan det planerade experimentet inleds.

Ansökan om tillstånd ska innehålla följande uppgifter:

1) namn på sökande och experimentets ansvarsperson samt adress och övriga kontaktuppgifter,

2) kundnummer för den sökande och experimentets ansvarsperson eller, om sådant saknas, företags- och organisationsnummer eller, om sådant saknas, personbeteckning eller lägenhetssignum,

3) experimentets syfte,

4) tidpunkt för experimentet,

5) plats där experimentet utförs,

6) ämne som undersöks,

7) försöksarrangemang,

8) kontaktuppgifter till försöksfodrets tillverkare,

9) de produktionsdjur som ska användas,

10) tillverkning av försöksfodret och utfodring,

11) hantering av överblivet försöksfoder,

12) parametrar som mäts,

13) sammanfattning av den befintliga informationen om det ämne som ska undersökas,

14) uppskattning av risk för konsumenter om de animaliska produkterna ska användas som livsmedel,

15) uppskattning av risk för djur eller miljö om de animaliska produkterna ska användas som biprodukter eller därav framställda produkter enligt förordningen om animaliska biprodukter.

Detaljerade krav på undersökning av tillsatsens effekt ges i kapitel IV i bilaga II och i bilaga III till förordningen om ansökningsanvisningar.

Livsmedelsverket kan av grundad anledning från fall till fall kräva att också andra uppgifter än de som avses i 2 mom. lämnas.

27 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2021.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning om bedrivande av verksamhet inom foderbranschen (548/2012).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG (32002L0032); EGT nr L 140, 30.5.2002, s. 10
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 (32003R1831); EUT nr L 268, 18.10.2003, s. 29
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 (32005R0183); EUT nr 35, 8.2.2005, s. 1
Kommissionens förordning (EG) nr 429/2008 (32008R0429); EUT nr L, 133, 22.5.2008, s. 1
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 (32009R0767); EUT nr L 229, 1.9.2009, s. 1
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (32017R0625); EUT nr L 95, 7.4.2017, s. 1

Helsingfors den 30 december 2020

Undervisningsminister
Jussi Saramo

Konsultativ tjänsteman
Marita Aalto

Bilaga 1

TILL REGISTRERINGSANMÄLAN ANKNYTANDE VERKSAMHETER

Kapitel I: För primärproducenter gäller de verksamheter som avses i 4 § 1 mom. 1 punkten i denna förordning:

a) produktion av foder,

b) blandning av foder,

c) användning av foder1.

Kapitel II: För andra företagare än primärproducenter gäller de verksamheter som avses i 4 § 1 mom. 2 punkten i denna förordning:

1) tillverkare av tillsatser2,

2) tillverkare av förblandningar,

3) tillverkare av foderråvaror,

4) tillverkare av foderblandningar,

5) mobil blandare,

6) detaljhandel3;

7) partihandel,

8) lagringsföretag, bulkfoder,

9) lagringsföretag, förpackat foder,

10) transportföretag, bulkfoder,

11) transportföretag, förpackat foder,

12) importör från den inre marknaden,

13) importör, företrädare för tredjeland4,

14) någon annan som släpper ut produkter på marknaden,

15) exportör,

16) tillverkare av foder för speciella näringsbehov,

17) reningsanläggning.

Kapitel III: För andra företagare än primärproducenter gäller de typer av produkter som avses i 4 § 1 mom. 2 punkten i denna förordning:

1) foder för sällskapsdjur (också foder för vilda fåglar),

2) biprodukter och därav framställda produkter, kategori 2; klassificering enligt förordningen om animaliska biprodukter,

3) biprodukter och därav framställda produkter, kategori 3; klassificering enligt förordningen om animaliska biprodukter,

4) fiskmjöl och foder innehållande fiskmjöl (också animaliskt dikalcium- och

trikalciumfosfat, blodprodukter, blodmjöl),

5) foder för livsmedelsproducerande djur,

6) pälsdjursfoder, 

7) foderläkemedel5.

1 Om diande livsmedelsproducerande djur som hör till idisslare utfodras med mjölknäring innehållande fiskmjöl ska en separat anmälan lämnas till Livsmedelsverket enligt kommissionens förordning (EG) nr 956/2008 om ändring av bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser.

3 Registreringskravet gäller inte foderföretagare som endast bedriver detaljhandel med sällskapsdjursfoder.

4 Foderföretagare som till Finland importerar sådana produkter som avses i bilaga 4 till denna förordning.

5 Foderläkemedel får endast tillverkas eller återförsäljas av företagare som separat har godkänts för detta ändamål.

Bilaga 2

DEL A UPPBYGGNADEN AV DET GODKÄNNANDENUMMER SOM AVSES I 7 §

1. 2. 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6
α FI Ett tecken används för att ange huruvida det är fråga om en tillverkare av tillsatser Ett tecken används för att ange huruvida det är fråga om en tillverkare av förblandningar eller en tillverkare av foder för särskilda näringsbehov Ett tecken används för att ange huruvida det är fråga om en tillverkare av foderblandningar Ett tecken används för att ange huruvida det är fråga om den som släpper ut på marknaden Ett tecken används för att ange huruvida det är fråga om den som tillverkar och den som släpper ut på marknaden vissa produkter framställda av vegetabiliska oljor samt blandade oljor och blandade fetter Tre siffror har reserverats för det löpande numret

1. Tecknet "α" anger att foderanläggningen har godkänts

2. Medlemsstatens ISO-kod, FI i Finland

3. Nationellt referensnummer bestående av högst åtta alfanumeriska tecken

3.1. Första tecknet är 1, om det är fråga om en tillverkare av fodertillsatser enligt punkt 1 i bilaga 4 till denna förordning, i annat fall 2

3.2. Andra tecknet är 1, om det är fråga om den som tillverkar förblandningar av tillsatser enligt punkt 2 i bilaga 4 eller den som tillverkar foder för särskilda näringsbehov av tillsatser enligt punkt 2.1. eller 2.2. i bilaga 4, i annat fall 2

3.3. Tredje tecknet är 1, om det är fråga om den som använder tillsatser eller förblandningar av tillsatser enligt punkt 3 i bilaga 4 till denna förordning vid tillverkningen av foderblandningar, i annat fall 2

3.4. Fjärde tecknet är 1, om det är fråga om den som släpper ut på marknaden tillsatser eller förblandningar av tillsatser enligt bilaga 4 till denna förordning, i annat fall 2

3.5. Femte tecknet är 1, om det är fråga om den som bedriver verksamhet enligt punkt 10 i bilaga II till foderhygienförordningen, i annat fall 0

3.6–3.8 Tre siffror används för att ange ett löpande nummer som är specifikt för anläggningen

DEL B UPPBYGGNADEN AV DET IDENTIFIERINGSNUMMER SOM AVSES I 7 §

1. 2.
ISO-koden Åtta siffror har reserverats för det löpande numret

1. ISO-koden för den medlemsstat eller det tredjeland där produktionsanläggningen ligger

2. Nationellt referensnummer bestående av högst åtta alfanumeriska tecken

Bilaga 3

SÄRSKILT RISKBENÄGNA FODER I DE KATEGORIER AV FODERRÅVAROR SOM AVSES I 12–17 §

Kategori av foderråvara Exempel på foder som tillhör kategorin
Korn av säd Havre, korn, råg, vete, ris, majs
Produkter och biprodukter av korn av säd 1) Vetegluten, kli, fodermjöl, majsgluten, majsstärkelse, drank, mäsk
Frön och frukter från oljeväxter Jordnöt, sojaböna, solros-, raps-, rybs-, bomulls-, lin- och sesamfrön
Produkter och biprodukter av frön och frukter från oljeväxter2) Pellets, kross och proteiner av raps, rybs, kokos, palm och soja
Frön från baljväxter, produkter och biprodukter av dem Ärtfodermjöl
Andra frön och frukter, produkter och biprodukter av dem 2) Biprodukter och massor från pressning (t.ex. citruspulpa)
Fiskar, andra vattenlevande djur, produkter och biprodukter av dem 3) Fiskmjöl

1) Kravet på provtagning gäller inte för hydrolyserade biprodukter från spannmålsstärkelse (t.ex. kornmelass) eller produkter och biprodukter från sockring av spannmålsstärkelse (dextros, glukosmelass osv.). Kravet gäller inte heller för bageriindustrins produkter och deg.

2) Kravet på provtagning gäller inte för vegetabiliska oljor

3) Kravet på provtagning gäller inte för fiskolja

Bilaga 4

PRODUKTER SOM AVSES I 10 § 2 MOM.

1. TILLSATSER
1.1 Tekniska tillsatser: – till tillämpningsområdet för punkt 1 b i bilaga I till förordning (EG) nr 1831/2003 ("antioxidanter") hör tillsatser med fastställda maximihalter
1.2 Organoleptiska tillsatser: – tillsatserna som hör till tillämpningsområdet för punkt 2 a i bilaga I till förordning (EG) nr 1831/2003 ("färgämnen"): karotenoider och xantofyller
1.3 Näringstillsatser: – alla tillsatser som hör till kategori 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1831/2003
1.4 Zootekniska tillsatser: – alla tillsatser som hör till kategori 4 i bilaga I till förordning (EG) nr 1831/2003
1.5 Kategorin av koccidiostatika och histomonostatika: – alla tillsatser
2. FÖRBLANDNINGAR
2.1 Näringstillsatser: – tillsatserna som hör till tillämpningsområdet för punkt 3 a i bilaga I till förordning (EG) nr 1831/2003 ("vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad effekt"): A och D
– tillsatserna som hör till tillämpningsområdet för punkt 3 b i bilaga I till förordning (EG) nr 1831/2003 ("föreningar av spårelement"): Cu och Se
2.2 Zootekniska tillsatser: – tillsatserna som hör till tillämpningsområdet för punkt 4 d i bilaga I till förordning (EG) nr 1831/2003 ("andra zootekniska tillsatser")
2.3 Kategorin av koccidiostatika och histomonostatika: – alla tillsatser
3. FODERBLANDNINGAR
3.1 Zootekniska tillsatser: – tillsatserna som hör till tillämpningsområdet för punkt 4 d i bilaga I till förordning (EG) nr 1831/2003 ("andra zootekniska tillsatser")
3.2 Kategorin av koccidiostatika och histomonostatika: – alla tillsatser

Bilaga 5

KATEGORIER AV FODERRÅVAROR SOM FÅR ANGES I STÄLLET FÖR ENSKILDA FODERRÅVAROR VID MÄRKNING AV FODERBLANDNINGAR FÖR SÄLLSKAPSDJUR

Kategori av foderråvara Beskrivning
1. Kött och animaliska produkter Allt kött från slaktade varmblodiga landdjur, färskt eller konserverat med lämplig metod och alla produkter och biprodukter från beredningen av slaktkroppen eller delar av slaktkroppen från varmblodiga landdjur
2. Mjölk och mjölkprodukter Alla produkter, färska eller konserverade med lämplig metod samt biprodukter från beredningen
3. Ägg och äggprodukter Alla äggprodukter, färska eller konserverade med lämplig metod samt biprodukter från beredningen
4. Fetter och oljor Alla animaliska och vegetabiliska oljor och fetter
5. Jäst All jäst, med avdödade och torkade jästceller
6. Fisk och fiskprodukter Hel fisk eller delar av fisk, färsk eller konserverad med lämplig metod samt biprodukter från beredningen
7. Spannmål Alla typer av spannmål, i vilken form de än företes, eller produkter som fås av den stärkelsehaltiga kärnan
8. Grönsaker Alla typer av grönsaker och baljväxter, färska eller konserverade med lämplig metod
9. Vegetabiliska produkter Produkter som uppkommer vid behandlingen av särskilt spannmål, grönsaker, baljväxter och frön från oljeväxter.
10. Vegetabiliska proteinextrakt Alla berikade processprodukter av vegetabiliskt ursprung i vilka råproteininnehållet uppgår till minst 50 % av torrsubstansen och vars struktur eventuellt har ändrats
11. Mineraler Alla oorganiska ämnen som är lämpade som djurfoder
12. Socker Alla former av socker
13. Frukt All slags frukt, färsk eller konserverad med lämplig metod
14. Nötter Alla nötkärnor
15. Frön Alla typer av frön, i naturligt tillstånd eller grovt krossade
16. Alger Alger, färska eller konserverade med lämplig metod
17. Blötdjur och kräftdjur Alla typer av blötdjur, kräftdjur och skaldjur, färska eller konserverade med lämplig metod samt biprodukter från beredningen av dessa
18. Insekter Alla slag av insekter och deras olika utvecklingsstadier
19. Bageriprodukter Alla former av bröd, kakor, kex och pastaprodukter

Bilaga 6

JOURNALFÖRINGSKRAV FÖR PRIMÄRPRODUCENTER SOM AVSES I 24 §

a) När det gäller foder1) för livsmedelsproducerande djur anges per djurart och djurgrupp

– fodrets namn eller typ 2) och mängd

– namn och adress för den som sålt/levererat fodret, fodrets leveransdatum samt identifikationsuppgift för det foderlager som mottagit fodret3)

– tidpunkten för när man slutat använda fodret om det finns en karenstid vid användning

b) Foder som har sålts/lämnats ut från gården

– fodrets namn eller typ och mängd

– namn och adress för den som köpt/tagit emot fodret och leveransdatum

c) Resultaten från prov tagna från fodret

d) Användningen av växtskyddsmedel och biocider

– namnet på växtskyddsmedlet eller biociden och mängd

– tiden för användningen

Som journalföring räcker också att inköps- och/eller försäljningskvittona eller liknande verifikat, såsom skiftesspecifika journalföringskrav, sparas om de ovannämnda uppgifter som krävs framgår av dem.

Som journalföring av analysresultaten från foderprover räcker att man sparar analysintygen.

Om jordbrukaren har åtagit sig att följa villkoren för miljöstödet, är de anteckningar om användningen av växtskyddsmedel som jordbrukaren gjort enligt miljöstödsvillkoren tillräckliga för att uppfylla foderkraven.

1) Gäller också för gårdsbruksenhetens egenproducerade foder.

2) Till exempel rybskross.

3) Näringen har utarbetat en anvisning som gäller märkning av foderlager och användning av märkningarna på husdjursgårdar. Anvisningen finns på Djurens hälsa ETT rf:s webbplats, på adressen www.ett.fi.  Det är frivilligt att tillämpa anvisningen.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.