Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

803/2019

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om kontroll av salmonella hos höns och kalkoner

Typ av författning
Förordning
Meddelats
Publiceringsdag
Finlands författningssamling
Författningstext

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

ändras i jord- och skogsbruksministeriets förordning om kontroll av salmonella hos höns och kalkoner ( 1037/2013 ) 6 § 1 mom., 8 § 2 mom., 9 och 10 §, 12 § 2 mom., 13 §, 15 § 2 mom., 18 § 3 mom., 19 § samt 2, 3, 7 och 10 punkten i bilaga 2, av dem 15 § 2 mom. sådant det lyder i förordning 211/2016, som följer:

6 §Undersökning av prov och fastställande av undersökningsresultaten

Som undersökningsmetod för proven ska den senaste versionen av metod EN ISO 6579 användas. Foder- och fodermiljöprov ska undersökas antingen med nämnda metod eller med en alternativ metod som har validerats mot metod EN ISO 6579 enligt den senaste versionen av standard EN ISO 16140 och som inbegriper isolering av salmonellastammen utifrån ett prov som konstaterats vara positivt.


8 §Provtagning i uppfödningsstall


Prov tas av varje uppfödningsflock när fåglarna är fyra veckor gamla och dessutom två veckor innan fåglarna flyttas till ett värpstall eller innan värpstadiet börjar. Provtagningen ska förläggas så att undersökningsresultatet är färdigt innan flocken flyttas till värpstallet. Om fåglarna inte hålls i bur ska två par sockprov tas. I uppfödningsstall med flervåningssystem för frigående fåglar där träcket avlägsnas med gödselmattor kan det alternativt tas ett par sockprov och från gödselmattorna minst två strykningsträckprov. Om fåglarna hålls i bur ska två träckprov à 150 gram tas, eller om det inte samlas tillräckligt med träck på skraporna eller gödselmattornas bandrensare ska minst fyra strykningsträckprov tas från gödselmattorna.

9 §Provtagning i värpstall för produktion av värphöns

Prov tas av varje föräldraflock med tre veckors intervall. Provtagningen består av ett par sockprov samt av strykningsdammprov. I hönserier med flervåningssystem för frigående höns där träcket avlägsnas med gödselmattor kan det alternativt tas ett par sockprov och från gödselmattorna minst två strykningsträckprov. Om fåglarna hålls i bur ska två träckprov à 150 gram tas i stället för sockprov och strykningsdammprov, eller om det inte samlas tillräckligt med träck på skraporna eller gödselmattornas bandrensare ska minst fyra strykningsträckprov tas från gödselmattorna. Om fåglarna ska slaktas, ska provtagningen förläggas så att den myndighet som svarar för slakteriets köttbesiktning får kännedom om undersökningsresultatet av prov som tagits under de sista tre veckorna före slakten innan fåglarna levereras för slakt.

10 §Provtagning i värpstall för produktion av broilrar och kalkoner

Prov tas av varje föräldraflock med två veckors intervall. Provtagningen består av ett par sockprov samt av strykningsdammprov. I hönserier med flervåningssystem för frigående höns där träcket avlägsnas med gödselmattor kan det alternativt tas ett par sockprov och från gödselmattorna minst två strykningsträckprov. Om fåglarna ska slaktas, ska provtagningen förläggas så att den myndighet som svarar för slakteriets köttbesiktning får kännedom om undersökningsresultatet av prov som tagits under de sista tre veckorna före slakten innan fåglarna levereras för slakt.

12 §Provtagning i hönsuppfödningsstall


Prov ska tas av varje uppfödningsflock två veckor innan fåglarna flyttas till ett hönseri eller innan värpstadiet börjar. Provtagningen ska förläggas så att undersökningsresultatet är färdigt innan flocken flyttas till hönseriet. Om fåglarna inte hålls i bur ska provtagningen bestå av två par sockprov. I hönserier med flervåningssystem för frigående höns där träcket avlägsnas med gödselmattor kan det i stället för två par sockprov alternativt tas ett par sockprov och från gödselmattorna minst två strykningsträckprov. Om fåglarna hålls i bur ska två träckprov à 150 gram tas, eller om det inte samlas tillräckligt med träck på skraporna eller gödselmattornas bandrensare ska minst fyra strykningsträckprov tas från gödselmattorna.

13 §Provtagning i hönserier

Prov ska tas av varje flock av värphönor med 15 veckors intervall under värpstadiet. Den första provtagningen ska genomföras när värphönorna är 22–26 veckor gamla. Om fåglarna inte hålls i bur ska två par sockprov tas. I hönserier med flervåningssystem för frigående höns där träcket avlägsnas med gödselmattor kan det alternativt tas ett par sockprov och från gödselmattorna minst två strykningsträckprov. Om fåglarna hålls i bur ska två träckprov à 150 gram tas, eller om det inte samlas tillräckligt med träck på skraporna eller gödselmattornas bandrensare ska minst fyra strykningsträckprov tas från gödselmattorna. Om värphönorna ska slaktas, ska den sista provtagningen genomföras under de sista fyra veckorna före slakten. Provtagningen ska förläggas så att den myndighet som svarar för slakteriets köttbesiktning får kännedom om undersökningsresultatet innan fåglarna levereras för slakt.

15 §Lättnader för småskalig verksamhet


Om antalet fåglar på en djurhållningsplats som avses i 1 mom. är minst 50, ska prov tas på djurhållningsplatsen två gånger per år. Om antalet fåglar på djurhållningsplatsen är mindre än 50, ska prov tas en gång per år. I uppfödningsstall för broilrar och kalkoner är antalet provtagningar emellertid beroende av den mängd fjäderfäkött som produceras så att för varje påbörjat 10 000 kilo kött krävs en provtagning och maximalt krävs fyra provtagningar per år. Antalet provtagningar ska fördela sig så jämnt som möjligt i förhållande till årstiderna. Provtagningen ska omfatta alla fåglar som finns på djurhållningsplatsen vid provtagningstidpunkten. Provtagningen består av sockprov, träckprov eller strykningsträckprov i enlighet med punkt 7 i bilaga 2.

18 §Inspektion på andra djurhållningsplatser


Provtagningen i uppfödningsstall, kläckerier och hönsuppfödningsstall ska genomföras på samma sätt som sådan provtagning som aktören ansvarar för. I ett hönseri ska av flocken tas de prov som avses i 13 § samt dessutom ett dammprov eller strykningsdammprov. I uppfödningsstall för broilrar och kalkoner ska av flocken tas ett par sockprov och ett dammprov eller strykningsdammprov.

19 §Inspektion av småskalig verksamhet

På en djurhållningsplats som nämns i 15 § ska inspektion göras vartannat år om antalet fåglar på djurhållningsplatsen är minst 50, och vart tredje år, om antalet fåglar är mindre än 50. Proven ska tas i enlighet med 15 §. Dessutom ska dammprov eller strykningsdammprov tas.


Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2019.

Helsingfors den 27 juni 2019

Jord- och skogsbruksministerJari LeppäKonsultativ tjänstemanEveliina Palonen

Bilaga 2

Provtagningsmetoder

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

2. Sockprov och strykningsträckprov av flockar när djuren inte hålls i bur

2.1 Tagande av sockprov

De sockor som används vid provtagningen ska vara absorberande. För sockprovtagning kan man också använda absorberande tubsockor eller tubgasväv.

Sockorna ska fuktas före provtagningen. De ska fuktas med rent dricksvatten som kan konsumeras av människor, sterilt vatten eller en speciell lösning (0,8 % NaCl och 0,1 % pepton i sterilt avjoniserat vatten).

Proven ska tas inomhus. Om två par sockor används vid provtagningen, ska ytan för det utrymme där den flock som ska undersökas hålls delas in i två sektorer. Inom vardera sektorn ska man gå omkring med ett par sockor i alla delar av sektorn. Om endast ett par sockor används vid provtagningen, ska man gå omkring med sockparet i hela det utrymme där den flock som ska undersökas hålls.

Om de prov som tas av en flock består av ett par sockprov och minst två strykningsträckprov ska sockprovet tas under en runda på ströytorna i utrymmena där flocken hålls.

2.2 Tagande av strykningsträckprov

Vid provtagningen ska en eller flera tygsvabbar användas per prov. Varje tygsvabb ska motsvara minst 900 cm 2 . Tygsvabbarna ska fuktas före provtagningen. De ska fuktas med rent dricksvatten som kan konsumeras av människor, sterilt vatten eller en speciell lösning (0,8 % NaCl och 0,1 % pepton i sterilt avjoniserat vatten).

Proven ska samlas in på så sätt att med tygsvabben stryks en så stor yta som möjligt vid alla tillgängliga gödselmattors ändar där tömningen sker. Gödselmattorna och skraporna ska ha körts på dagen för provtagningen innan provtagningen påbörjas. Proven ska samlas in så att varje tygsvabb är helt och hållet täckt med träck.

2.3 Sammanslagning av prov

Två par sockprov från en värphönsflock kan sammanslås till ett samlingsprov. Ett sockpar och strykningsträckprov från en värphönsflock kan likaså sammanslås till ett samlingsprov.

Sockprovparen från en uppfödningsflock, broilerflock eller kalkonflock ska undersökas separat. När sockprov och strykningsträckprov tas av en föräldraflock, ska sockparet undersökas separat och strykningsträckproven kan sammanslås till ett samlingsprov.

3. Träckprov och strykningsträckprov av flockar som hålls i bur

3.1 Tagande av träckprov

Av föräldraflockar och värphönsflockar som hålls i bur ska två träckprov à minst 150 gram tas. För båda proven samlas naturligt blandad träck från djurhållningsplatsens gödselmattor, skrapor eller gödselkällare beroende på typen av djurhållningsplats. Proven sätts i skilda plastpåsar.

Om det på djurhållningsplatsen finns burar i flera våningar ska i provet ingå träck från alla våningar. Om det på djurhållningsplatsen finns gödselmattor och skrapor, ska dessa köras på dagen för provtagningen innan provtagningen påbörjas. På en djurhållningsplats med deflektorplåtar under burarna och skrapor ska träck som fastnat på skraporna efter det att skraporna har körts samlas in. På djurhållningsplatser med trappstegsburar som saknar system med gödselmattor eller skrapor ska träckprov samlas in från gödselkällaren. Vid system med gödselmattor samlas träck från mattornas ändar där tömningen sker.

3.2 Tagande av strykningsträckprov

Om det av en flock tas minst fyra strykningsträckprov i stället för träckprov ska proven tas i enlighet med punkt 2.2.

3.3 Sammanslagning av prov

Träckprov från en föräldraflock undersöks separat i laboratoriet. Träckprov från en värphönsflock kan sammanslås på så sätt att proven blandas noga i laboratoriet. Strykningsträckprov från en föräldraflock kan sammanslås till två samlingsprov och strykningsträckprov från en värphönsflock kan sammanslås till ett samlingsprov.

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

7. Provtagning på djurhållningsplatser med småskalig verksamhet

I fråga om fåglar som hålls i bur ska av varje flock tas ett samlingsträckprov som väger 150 gram, med iakttagande i tillämpliga delar av kraven i punkt 3.1. Proven av varje flock undersöks separat i laboratoriet. Om det finns burar i flera våningar och träcket avlägsnas med gödselmattor, men det inte samlas tillräckligt med träck på skraporna eller gödselmattornas bandrensare ska minst två strykningsträckprov tas i enlighet med punkt 2.2. Strykningsträckprov från samma flock kan sammanslås till ett samlingsprov.

Av fåglar som hålls på golvet eller i en inhägnad tas sockprov av varje flock med iakttagande i tillämpliga delar av kraven i punkt 2.1. Om flockens alla fåglar finns i samma utrymme, ska ett sockpar användas. Om fåglarna finns i olika avdelningar eller inhägnader mellan vilka det inte finns någon direkt passage, byts sockparet alltid mellan avdelningarna eller inhägnaderna. Alla sockprov från samma flock kan sammanslås för undersökningen.

Om fåglarna hålls i burar eller motsvarande utrymmen där man inte kan gå, tas sockproven med händerna. Då sätts sockorna på händerna ovanpå rena engångshandskar och områden som är täckta med träck gnids med händerna inuti burarna eller motsvarande utrymmen. Alla sockprov som tagits med händerna från samma flock kan sammanslås för undersökningen.

I sådana uppfödningsstall och värpstall med flervåningssystem för frigående föräldraflockar samt hönserier med flervåningssystem för frigående värphöns där träcket avlägsnas med gödselmattor kan det i stället för sockprov eller sockprov som tas med händerna alternativt tas minst två strykningsträckprov i enlighet med punkt 2.2. Strykningsträckprov från samma flock kan sammanslås till ett samlingsprov.

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

10. Provtagning vid misstanke om felaktigt undersökningsresultat

10.1 Kläckerier

I ett kläckeri tas produktionsmiljöprov i enlighet med punkt 6. Antalet prover ska utökas från antalet enligt den provtagningsplan som avses i 11 §.

10.2 Andra djurhållningsplatser än kläckerier

Av en flock tas fem par sockprov. Varje sockpar sätts i en skild plastpåse och undersöks separat. Om fåglarna hålls i bur tas fem träckprov à 150 gram i stället för sockprov. Proven tas i enlighet med punkt 3.1 och varje prov sätts i en skild plastpåse och undersöks separat. Dessutom tas av flocken två strykningsdammprov eller dammprov i enlighet med 4 eller 5 punkten. Strykningsdammproven eller dammproven sätts i skilda plastpåsar och undersöks separat.

Utöver de prov som nämns ovan tas som prov minst fem slumpmässigt valda fåglar. Fåglarna sänds för undersökning med avseende på rester av mikrobläkemedel till Livsmedelsverket eller till ett laboratorium som godkänts av Livsmedelsverket och vars kompetensområde omfattar sådana undersökningar. Av grundad anledning kan man låta bli att undersöka proverna.

Till början av sidan