1037/2013

Syftet med denna förordning är att förhindra att salmonellasmitta sprids till människor från höns och kalkoner samt livsmedel som fås av dem, samt att reglera förekomsten så, att salmonellasmitta förekommer hos mindre än en procent av vardera flockgruppen årligen.

I denna förordning föreskrivs om

Denna förordning är en del av det nationella kontrollprogrammet som skapats för kontroll av salmonella hos avelsfjäderfä, värphöns och broilrar av arten Gallus gallus samt kalkoner och som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen.

Bestämmelser om skyldigheter för aktörer i samband med obligatorisk hälsoövervakning finns också i hälsoövervakningsförordningen.

Bestämmelser om primärproduktionsföretagares plikt att föra bok över primärproduktionen och därmed sammanhängande verksamhet samt att lämna uppgifter till ett slakteri eller en anläggning eller någon annan livsmedelslokal som tar emot ägg om provtagning med tanke på salmonella och om resultaten av undersökningen finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygienen vid primärproduktion av livsmedel (1368/2011).

Bestämmelser om de krav som gäller förhindrande av spridning av Salmonella Gallinarum-smitta, Salmonella-Pullorum-smitta och Salmonella arizonae-smitta när fjäderfän förflyttas mellan Europeiska unionens medlemsländer finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning om hälsokrav för fjäderfän och kläckägg av fjäderfän vid förflyttning mellan medlemsstater i Europeiska Unionen (1036/2013).

I denna förordning avses med

I denna förordning används dessutom begreppen höna, broiler, värphöna, avelsfjäderfä, kalkon, kläckeri, uppfödningsstall, värpstall, uppfödningsstall för broilrar eller kalkoner, hönsuppfödningsstall och hönseri, så som dessa definieras i 2 och 3 § i hälsoövervakningsförordningen.

Vacciner får inte användas för att förebygga salmonellasmitta hos höns eller kalkoner.

Mikrobläkemedel får inte användas för att förebygga, utrota eller behandla salmonellasmitta hos höns och kalkoner. Om flocken har medicinerats med mikrobläkemedel av andra orsaker, kan den provtagning som ingår i hälsoövervakningen genomföras först efter det att karenstiden för läkemedlet har gått ut.

När proven förvaras och levereras till laboratoriet ska kraven i punkt 1 i bilaga 1 iakttas.

Prov som levereras till laboratoriet ska åtföljas av de uppgifter som avses i punkt 2 i bilaga 1.

Som undersökningsmetod för proven ska metoden ISO 6579:2002/ändring 1:2007 användas, dock inte i fråga om foderprov.

Det laboratorium som utfört undersökningen ska omedelbart leverera alla isolerade salmonellastammar och provtagningsuppgifter som hänför sig till dem till Livsmedelssäkerhetsverket för typning och fastställande av resultaten.

En aktör som är ansvarig för en djurhållningsplats ska se till att den provtagning som genomförs på djurhållningsplatsen uppfyller åtminstone de krav som fastställs i detta kapitel. Vid det tekniska genomförandet av provtagningen och vid sammanslagning av proven ska kraven i punkt 1—7 i bilaga 2 iakttas.

Prov tas av flockar med dagsgamla kycklingar genast när flocken har anlänt till uppfödningsstallet. Av tio transportlådor där de dagsgamla kycklingarna transporterats tas som prov pappersunderlag eller annat underlagsmaterial. Om underlagsmaterial inte används tas strykningsprov av tio transportlådor.

Prov tas av varje uppfödningsflock när fåglarna är fyra veckor gamla och dessutom två veckor innan fåglarna flyttas till ett värpstall eller innan värpstadiet börjar. Provtagningen ska förläggas så att undersökningsresultatet är färdigt innan flocken flyttas till värpstallet.  Provtagningen består av två par sockprov. Om fåglarna hålls i bur tas två träckprov à 150 gram i stället för sockprov.

Prov tas av varje föräldraflock med tre veckors intervall. Provtagningen består av ett par sockprov samt av strykningsdammprov. Om fåglarna hålls i bur tas två träckprov à 150 gram i stället för sockprov och strykningsprov. Om fåglarna ska slaktas, ska provtagningen förläggas så, att den myndighet som svarar för slakteriets köttbesiktning får kännedom om undersökningsresultatet av prov som tagits under de sista tre veckorna före slakten innan fåglarna levereras för slakt.

Prov tas av varje föräldraflock med två veckors intervall. Provtagningen består av ett par sockprov samt av strykningsdammprov. Om fåglarna ska slaktas, ska provtagningen förläggas så att den myndighet som svarar för slakteriets köttbesiktning får kännedom om undersökningsresultatet av prov som tagits under de sista tre veckorna före slakten innan fåglarna levereras för slakt.

I kläckeriet tas produktionsmiljöprov i enlighet med en skriftlig provtagningsplan som aktören uppgjort och som lämnats till kommunalveterinären. När provtagningsintervallen och antalet prov planeras ska kläckeriets produktionskapacitet, konstruktioner och verksamhetssätt beaktas.

Prov tas av flockar med dagsgamla kycklingar genast när flocken har anlänt till hönsuppfödningsstallet. Av fem transportlådor där de dagsgamla kycklingarna transporterats tas som prov pappersunderlag eller annat underlagsmaterial. Om underlagsmaterial inte används tas strykningsprov av fem transportlådor.

Prov ska tas av varje uppfödningsflock två veckor innan fåglarna flyttas till ett hönseri eller innan värpstadiet börjar. Provtagningen ska förläggas så att undersökningsresultatet är färdigt innan flocken flyttas till hönseriet. Provtagningen består av två par sockprov. Om fåglarna hålls i bur tas två träckprov à 150 gram i stället för sockprov.

Prov ska tas av varje flock av värphönor med 15 veckors intervall under värpstadiet. Den första provtagningen genomförs när värphönorna är 22—26 veckor gamla. Provtagningen består av två par sockprov. Om fåglarna hålls i bur tas två träckprov à 150 gram i stället för sockprov. Om värphönorna ska slaktas, ska den sista provtagningen genomföras under de sista fyra veckorna före slakten. Provtagningen ska förläggas så att den myndighet som svarar för slakteriets köttbesiktning får kännedom om undersökningsresultatet innan fåglarna levereras för slakt.

Prov ska tas av varje uppfödningsflock under de sista tre veckorna före slakten. Provtagningen ska förläggas så att den myndighet som svarar för slakteriets köttbesiktning får kännedom om undersökningsresultatet innan fåglarna levereras för slakt. Provtagningen består av två par sockprov.

Om flocken slaktas i flera omgångar och om tiden mellan slakterna är längre än tre veckor, upprepas provtagningen inför varje slakt. Om broilrar föds upp över 81 dygn eller kalkoner över 100 dygn och om fåglarna levereras för slakt till ett slakteri där det slaktas högst 150 000 fåglar per år, kan provtagningen dock upprepas med sex veckors intervall.

På följande djurhållningsplatser kan man avvika från de krav för provtagningen som bestäms i 8—14 §:

Om antalet fåglar på en djurhållningsplats som avses i 1 mom. är minst 50, ska på djurhållningsplatsen genomföras provtagning två gånger per år.  Om antalet fåglar på djurhållningsplatsen är mindre än 50, ska provtagningen genomföras en gång per år. Provtagningen ska omfatta alla fåglar som finns på djurhållningsplatsen vid provtagningstidpunkten. Provtagningen består av sockprov eller träckprov enligt punkt 7 i bilaga 2.

Kommunalveterinären ska göra inspektioner på djurhållningsplatserna i enlighet med 8 § 2 mom. i lagen om djursjukdomar med de intervall eller vid de tidpunkter som bestäms i detta kapitel. Om kommunalveterinären konstaterar att det föreligger allvarliga problem i fråga om iakttagandet av de skyldigheter som ingår i den obligatoriska hälsoövervakningen, ska antalet inspektioner ökas. Kommunalveterinären ska göra upp en skriftlig inspektionsberättelse över varje inspektion, och en kopia av den ska lämnas till den aktör som är ansvarig för djurhållningsplatsen samt sändas till regionförvaltningsverket.

Kommunalveterinären ska i samband med en inspektion ta prov av djurhållningsplatsen på det sätt som föreskrivs i detta kapitel. Kommunalveterinären ska dock öka antalet prov per flock för att säkerställa att provtagningen är representativ om flockens stora storlek, fördelningen av flockens fåglar till olika delar av djurhållningsplatsen, bristfälligheter i sjukdomsskyddspraxisen på djurhållningsplatsen eller övriga faktorer förutsätter det. Vid det tekniska genomförandet av provtagningen och vid sammanslagning av proven ska kraven i punkt 1—7 i bilaga 2 iakttas. Om kommunalveterinären misstänker att ett negativt undersökningsresultat av ett salmonellaprov som tidigare tagits av flocken är felaktigt, ska av flocken dock tas prov enligt punkt 10 i bilaga 2.

Kommunalveterinären ska vid samma inspektion ta prov av alla de flockar på djurhållningsplatsen som är i lämplig ålder eller i ett lämpligt produktionsskede med tanke på provtagningen. Med en provtagning som genomförts av kommunalveterinären kan man ersätta en provtagning som aktören ansvarar för.

Inspektioner av värpstall för produktion av värphöns och broilrar ska förläggas så att provtagning av myndighet genomförs i fråga om varje föräldraflock två gånger under föräldraflockens värpningsskede. Minst fyra månader ska löpa mellan provtagningarna, om det inte finns grundad anledning att förkorta provtagningsintervallen. Provtagningen genomförs på samma sätt som sådan provtagning som aktören ansvarar för.

Inspektioner av värpstall för kalkoner ska göras så att provtagning som görs av myndighet riktas till varje föräldraflock en gång under föräldraflockens värpstadium. Fåglarna i åtminstone en föräldraflock ska vara 30—45 veckor gamla vid tidpunkten för provtagningen. Provtagningen genomförs på samma sätt som sådan provtagning som aktören ansvarar för.

I uppfödningsstall, kläckerier, hönsuppfödningsstall, hönserier samt uppfödningsstall för broilrar och kalkoner görs inspektion en gång per år.

Vid tidpunkten för inspektionen ska det på djurhållningsplatsen finnas åtminstone en flock med fåglar i lämplig ålder med tanke på provtagningen. På ett hönseri där det tidigare har konstaterats salmonella ska en inspektion göras när fåglarna i följande produktionscykels flock, som hålls i samma utrymmen med den flock som fått salmonellasmitta, är 22—26 veckor gamla.

Provtagningen i uppfödningsstall, kläckerier och hönsuppfödningsstall genomförs på samma sätt som sådan provtagning som aktören ansvarar för. I ett hönseri består provtagningen av flocken av två par sockprov eller två träckprov samt dessutom ett dammprov eller strykningsdammprov. I uppfödningsstall för broilrar och kalkoner tas av flocken ett par sockprov och ett dammprov eller strykningsdammprov.  

På en djurhållningsplats som nämns i 15 § ska inspektion göras vartannat år om antalet fåglar på djurhållningsplatsen är minst 50, och vart tredje år, om antalet fåglar är mindre än 50. I provtagningen ska utöver sockprov eller träckprov inkluderas dammprov eller strykningsdammprov.

I samband med en inspektion i enlighet med 20 § i lagen om djursjukdomar ska kommunalveterinären ta prov av djurhållningsplatsen. Antalet prov per flock som tas ska vara minst lika stort som antalet prov som ska tas i samband med myndighetsinspektioner enligt 4 kap. Dessutom ska det vid behov tas dammprov eller strykningsdammprov av flockarna eller produktionsmiljöprov av djurhållningsplatsen. Antalet prov ska ökas om flocken är exceptionellt stor, flockens fåglar finns i olika delar av djurhållningsplatsen eller om det finns brister i sjukdomsskyddspraxisen på djurhållningsplatsen.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. ska av varje flock på djurhållningsplatsen tas minst sju prov enligt punkt 10 i bilaga 2, om ägg eller fjäderfäkött som djurhållningsplatsen producerat misstänks vara källan till matförgiftning som konstaterats hos människor.

När Salmonella Pullorum-smitta eller Salmonella Gallinarum-smitta misstänks på djurhållningsplatsen, ska vid provtagningen och undersökningen med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. och i 6 § 1 mom. användas ett sådant antal prover och sådana provtagnings- och undersökningsmetoder som är lämpliga för undersökning av dessa bakterier.

Om salmonella har konstaterats i fodret på djurhållningsplatsen eller om det finns befogad anledning att misstänka att det finns salmonella i fodret på grund av att salmonella har konstaterats i produktions- eller distributionskedjan, ska fodermiljöprov tas av djurhållningsplatsens foderförråd och foderutdelningsanordningar i enlighet med punkt 9 i bilaga 2. Livsmedelssäkerhetsverket ansvarar för ordandet av provtagningen.

Kommunalveterinären ska dessutom ta prov av varje flock på djurhållningsplatsen på det sätt som bestäms i 20 § 1 mom. Om salmonella har konstaterats i fodermiljöprov, men inte i prov från flockarna, ska det tas nya prov från flockarna efter det att man har slutat att använda det kontaminerade fodret i utfodringen av fåglarna. 

Om salmonellasmitta konstaterats hos en höns- eller kalkonflock på djurhållningsplatsen eller om en formell misstanke om djursjukdom föreligger, ska ett beslut enligt 23 § 1 mom. i lagen om djursjukdomar fattas, genom vilket

Bestämmelser om kraven i fråga om hantering och märkning av kött från djur som transporteras för slakt från den djurhållningsplats som beslutet gäller finns i punkt 4.3.2 och 4.3.3 i kapitel 4 i bilaga 1 till jord- och skogsbruksministeriets förordning om köttbesiktning (1470/2011).

Kommunalveterinären ska åläggas att ta prov av alla flockar på djurhållningsplatsen i vilka det ännu inte har konstaterats salmonella, med undantag av flockar som tillhör samma epidemiologiska enhet och som är föremål för samma åtgärder som den flock i vilken salmonella har konstaterats. Prov tas dock inte i uppfödningsstall för broilrar.  

Om det i kläckeriet finns kläckägg avsedda för kläckning och som kommer från en föräldraflock som har konstaterats vara salmonellapositiv, eller om det i ett produktionsmiljöprov som tagits i kläckeriet har konstaterats förekomst av salmonella eller om det är fråga om en formell misstanke om djursjukdom av någon annan orsak, ska ett beslut som avses i 23 § 1 mom. i lagen om djursjukdomar fattas, med vilket

Dispens enligt 23 § 3 mom. i lagen om djursjukdomar kan gälla ett förbud eller en åtgärd enligt 22 § 1—10 punkten eller, om det är fråga om dispens för ett kläckeri, ett förbud eller en åtgärd enligt 24 § 1—7 punkten. Dispensen kan endast gälla sådana flockar i vilka salmonella inte har konstaterats och som tillhör en annan epidemiologisk enhet än den flock där salmonella har konstaterats. När det är fråga om ett kläckeri kan dispensen gälla endast en sådan del av kläckeriet där salmonella inte har påvisats och där det inte har ruvats kläckägg från positiva föräldraflockar.

Den aktör som är ansvarig för djurhållningsplatsen ska till kommunalveterinären göra en anmälan som avses i 24 § 3 mom. i lagen om djursjukdomar om åtgärder för att utrota sjukdomen. I anmälan ska beskrivas de åtgärder som ska vidtas för att utrota sjukdomen och de åtgärder genom vilka spridning av sjukdomen förhindras medan utrotningsåtgärderna pågår. I anmälan ska vid behov även redovisas vilka prov man tänker ta på djurhållningsplatsen för att följa upp effekten av åtgärderna för att utrota sjukdomen. Om det sker väsentliga ändringar i de anmälda åtgärderna ska ändringarna anmälas till kommunalveterinären.

Ett myndighetsbeslut som avses i 27 § i lagen om djursjukdomar om att höns och kalkoner ska bli avlivade för att utrota salmonella får inte fattas.

Ett beslut som avses i 23 § i lagen om djursjukdomar och som gäller någon annan djurhållningsplats än ett kläckeri kan upphävas om de åtgärder som anmälts i enlighet med 26 § har vidtagits, och

Ett beslut som avses i 23 § i lagen om djursjukdomar och som gäller ett kläckeri kan upphävas om de åtgärder som anmälts i enlighet med 26 § har vidtagits, och

Dessutom kan ett beslut som avses i 1 och 2 mom. upphävas när resultatet av den laboratorieundersökning som beslutet baserar sig på misstänks vara felaktigt på grund av laboratoriekontamination eller någon annan grundad anledning, och undersökningsresultatet av de prov som myndigheten i enlighet med punkt 10 i bilaga 2 tagit har varit negativt.

Med avvikelse från 22 § fattas ett beslut som avses i 23 § i lagen om djursjukdomar inte om den djurhållningsplats där salmonella misstänks eller konstateras förekomma är ett slakteri.

De undersökningar som avses i 22 § 2 mom. i lagen om djursjukdomar på sådana spårade djurhållningsplatser från och till vilka sjukdomen kan ha spridits utförs med iakttagande av kraven i 20 § i denna förordning.

När förekomst av salmonellasmitta har konstaterats i en höns- eller kalkonflock, i produktionsmiljön eller i fodermiljön på en djurhållningsplats ska man ta prov av höns- och kalkonfodret i syfte att utreda smittkällan, om man inte med säkerhet kan utesluta fodret som smittkälla eller om fodret inte redan annars har konstaterats vara smittkällan. Regionförvaltningsverket ska underrätta Livsmedelssäkerhetsverket, som ansvarar för ordnandet av provtagningen, om salmonellasmittan. Foderproven ska tas från silor, säckar eller andra lagringsställen för foder.

Om salmonella konstateras i de foderprov som avses i 1 mom. ska regionförvaltningsverket i samarbete med Livsmedelssäkerhetsverket utreda den eventuella salmonellakällan.

Vid behov ska kommunalveterinären ta prov av djurhållningsplatsens omgivning, de övriga djuren på djurhållningsplatsen, det strö som använts på djurhållningsplatsen och av andra eventuella smittkällor.

Tillsynsmyndigheten ska informera om ett beslut enligt 23 § 1 mom. i lagen om djursjukdomar för att förhindra spridning av salmonella, och om upphävandet av beslutet:

Den journalföring om provtagningen som ingår i den obligatoriska hälsoövervakningen ska göras per flock. Av journalföringen ska i fråga om varje flock framgå datum för provtagningen, undersökningsresultaten för proven och uppgifter om flocken enligt punkt 2 i bilaga 1. Uppgifterna om provtagning av flocken ska kunna sammankopplas med uppgifter om flocken i en sådan förteckning som förs i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering av fjäderfä och vissa andra fåglar (867/2010).

Av journalföring som gäller ett kläckeri ska framgå datum för provtagningen, antalet prov, provtagningsobjekten och undersökningsresultaten av proven.

Laboratoriet ska varje månad lämna uppgifter till Livsmedelssäkerhetsverket om antalet undersökningar och om undersökningsresultaten i fråga om sådana prov om vilka det föreskrivs i denna förordning. Dessutom ska laboratoriet årligen före utgången av januari därpå följande år lämna till Livsmedelssäkerhetsverket ett sammandrag, i vilket ingår uppgifter om antalet djurhållningsplatser och flockar som undersökts året innan. Uppgifterna ska grupperas enligt punkt 2 i bilaga 1.

Livsmedelssäkerhetsverket ska lämna ut uppgifter om salmonellaundersökningar och undersökningsresultat enligt denna förordning för den rapport som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning om ett program för kontroll av salmonella hos höns (1172/2009) och jord- och skogsbruksministeriets förordning om ett program för kontroll av salmonella hos broilrar och kalkoner (1173/2009).