692/2010

Utfärdad i Helsingfors den 20 augusti 2010

Lag om nödcentralsverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens syfte

Syftet med denna lag är att främja befolkningens säkerhet, organisera produktionen av nödcentralstjänster och förbättra tillgången till och kvaliteten på tjänsterna.

2 §
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på räddningsväsendets, polisens och social- och hälsovårdens nödcentralstjänster samt på Nödcentralsverket.

2 kap.

Nödcentralsverket

3 §
Nödcentralsverket och dess styrning

Nödcentralstjänsterna produceras av Nödcentralsverket, som lyder under inrikesministeriet. Nödcentralsverket styrs och övervakas av inrikesministeriet.

Inrikesministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet svarar gemensamt för den funktionella styrningen av Nödcentralsverket.

Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas om den funktionella styrningen.

4 §
Nödcentralsverkets uppgifter

Nödcentralsverket har till uppgift att

1) producera nödcentralstjänster,

2) i anslutning till produktionen av nödcentralstjänster stödja räddningsväsendets, polisens samt social- och hälsovårdens myndigheters verksamhet, såsom åtgärder i samband med förmedling av meddelanden och uppdrag, sambandscentralsuppgifter, åtgärder i syfte att varna befolkningen i plötsliga farosituationer och andra sådana uppgifter i anslutning till stödjande av myndigheternas verksamhet som det är ändamålsenligt att Nödcentralsverket utför (stödtjänster), och

3) utveckla och övervaka uppgifter och rutiner i samband med nödcentralstjänsterna.

Med nödcentralstjänster avses i denna lag mottagande och bedömning av nödmeddelanden och andra motsvarande meddelanden som förutsätter omedelbara åtgärder av räddningsväsendets, polisens eller social- och hälsovårdens myndigheter (nödmeddelanden) samt förmedling av meddelanden och uppdrag i enlighet med myndighetsanvisningar till berörda myndighet eller till den som enligt avtal sköter myndighetens uppgifter.

Nödcentralsverket kan i syfte att upprätthålla och främja säkerheten sköta andra uppgifter som lämpar sig för dess verksamhetsområde samt på annat sätt bistå myndigheter. Nödcentralsverket får dock utföra övervakningsuppdrag och larmuppdrag som omfattas av lagen om privata säkerhetstjänster (282/2002) endast om ett viktigt allmänt intresse förutsätter det.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs det närmare om stödtjänster och Nödcentralsverkets övriga uppgifter samt om bistående av myndigheter.

5 §
Nödcentralsverkets ämbetsområde och enheter

Nödcentralsverkets ämbetsområde är hela landet utom landskapet Åland. För att nödcentralstjänsterna och myndighetssamarbetet ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt kan statsrådet besluta att ämbetsområdet ska delas in i samarbetsområden. Nödcentralsverkets behörighet bestäms inte utifrån indelningen i samarbetsområden.

Nödcentralsverket omfattar nödcentraler, en enhet som sköter stabsfunktionerna och vid behov andra enheter. Inrikesministeriet beslutar om inrättande och indragning av nödcentraler samt om placeringsorterna för nödcentralerna och enheten som sköter stabsfunktionerna. I Nödcentralsverkets arbetsordning föreskrivs om inrättande och indragning av verkets andra enheter och om deras placeringsorter.

6 §
Nödcentralsverkets ledning

Nödcentralsverket leds av dess direktör.

Nödcentralsverkets direktör svarar för verksamhetens resultat och för att verkets målsättningar uppnås. Direktören företräder staten och bevakar statens rätt och fördel hos andra myndigheter och inför domstol, om inte något annat föreskrivs i Nödcentralsverkets arbetsordning.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs det närmare om direktörens uppgifter.

7 §
Avgörande av ärenden

Ärenden som ankommer på Nödcentralsverket avgörs av verkets direktör eller av någon annan tjänsteman vid verket som enligt arbetsordningen har sådan behörighet. Nödcentralsverkets direktör kan i enskilda fall förbehålla sig avgörandet av ärenden som en tjänsteman vid verket annans avgör.

8 §
Utnämning och behörighetsvillkor

Nödcentralsverkets direktör utnämns av statsrådet. Nödcentralsverkets övriga personal utnämns av direktören, om inte någon annat föreskrivs i arbetsordningen.

Behörighetsvillkor för tjänsten som Nödcentralsverkets direktör är högre högskoleexamen, förtrogenhet med statsförvaltningen samt erfarenhet av ledarskap och i praktiken visad ledarförmåga.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om behörighetsvillkoren för jourpersonalen.

Med jourpersonal avses de tjänstemän vid Nödcentralsverket som utför uppgifter enligt 12 §.

9 §
Arbetsordning

I Nödcentralsverkets arbetsordning föreskrivs det närmare om organisering av Nödcentralsverkets förvaltning och funktioner samt om verkets organisation och personalens uppgifter. I arbetsordningen föreskrivs det också om vikariat, om handläggning och avgörande av ärenden och om utnämning av personalen.

Nödcentralsverkets direktör beslutar om verkets arbetsordning.

10 §
Skiljande från tjänsteutövning för viss tid

En tjänsteman vid Nödcentralsverket som bryter mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt kan som disciplinstraff skiljas från tjänsteutövning för minst en och högst sex månader, om en varning inte kan anses vara tillräcklig. Löneutbetalningen avbryts för tiden för skiljandet från tjänsteutövningen.

Den utnämnande myndigheten beslutar om skiljande från tjänsteutövning. Om statsrådet är utnämnande myndighet, ska inrikesministeriet besluta om skiljande från tjänsteutövning. Den myndighet som beslutar om skiljande från tjänsteutövning ska inleda ärendet inom tre månader från att ha fått kännedom om en omständighet som kan leda till skiljande från tjänsteutövning.

Innan beslutet om att skilja en tjänsteman från tjänsteutövning fattas ska tjänstemannen ges tillfälle att bli hörd i ärendet. Myndigheten ska ge också huvudförtroendemannen eller förtroendemannen tillfälle att bli hörd, om tjänstemannen begär det och om skiljandet från tjänsteutövningen inte på grund av sakens natur ska verkställas omedelbart. Myndigheten ska innan den fattar beslutet underrätta tjänstemannen om möjligheten att begära att huvudförtroendemannen eller förtroendemannen ska höras.

I statstjänstemannalagen (750/1994) föreskrivs om överklagande av beslut som gäller skiljande av en tjänsteman från tjänsteutövning för viss tid.

3 kap.

Verksamhet

11 §
Ansvarsöverföring

Ansvaret för ett förmedlat meddelande eller uppdrag övergår på den mottagande myndigheten, på den enhet som sköter dess uppgifter eller på någon annan jourpunkt när denna har tagit emot meddelandet eller uppdraget.

12 §
Jourpersonalens uppgifter

Jourpersonalen vid Nödcentralsverket har till uppgift att

1) ta emot nödmeddelanden,

2) på basis av nödmeddelandena bedöma hur skyndsamma uppdragen är och vilka resurser situationen kräver,

3) förmedla meddelanden och uppdrag på basis av tillgänglig information samt att vidta andra direkta åtgärder i anslutning därtill,

4) i anslutning till förmedlade meddelanden eller uppdrag ge stödtjänster till de enheter som sköter räddnings-, polis- samt social- och hälsovårdsväsendets myndighetsuppgifter eller aktörer som alarmerats och andra som nämns i respektive myndighets anvisningar, exempelvis till enheter inom gränsbevakningsväsendet,

5) besluta att inte förmedla ett meddelande eller uppdrag, när meddelandet eller uppdraget inte kräver alarmering eller annan förmedling,

6) avbryta eller avsluta en kontakt som gäller ett mottaget meddelande, om ärendet till sin karaktär inte hör till Nödcentralsverkets uppgifter eller om det inte är fråga om ett nödmeddelande,

7) i mån av möjligheter vid behandlingen av nödmeddelandet ge anmälaren råd och anvisningar i anslutning till nödsituationen, och

8) sköta Nödcentralsverkets övriga brådskande uppgifter.

I sådana fall som avses i 1 mom. 5 punkten och när en kontakt avbryts eller avslutas enligt 6 punkten ska något separat beslut inte fattas. Anmälaren ska underrättas om avbrytandet eller avslutandet och om beslutet att inte förmedla ett meddelande eller uppdrag.

I samband med uppdrag och åtgärder enligt 1 mom. ska de i 14 § 2 mom. avsedda anvisningar beaktas som vederbörande myndigheter har gett Nödcentralsverket.

På uppdrag och åtgärder som avses i 1 mom. i denna paragraf ska 8 § i förvaltningslagen (434/2003) inte tillämpas.

13 §
Rätt att begränsa behandlingen av mottagna meddelanden

Om Nödcentralsverket har tagit emot nödmeddelanden som gjorts i syfte att störa dess verksamhet eller missbruka dess nödcentralstjänster, har det för tryggande av verksamheten och tjänsterna rätt att under en skälig tid med tekniska metoder begränsa behandlingen av mottagna meddelanden. Nödcentralsverket ska utan dröjsmål vidta åtgärder för att få klarhet i saken.

14 §
Samarbetsmyndigheternas anvisningar och den landsomfattande samarbetsgruppen

Inrikesministeriet tillsätter en landsomfattande samarbetsgrupp för Nödcentralsverket i syfte att effektivisera samarbetet mellan myndigheterna och serviceproducenterna.

De myndigheter som deltar i nödcentralsverksamheten ska ge Nödcentralsverket till sina verksamhetsområden knutna anvisningar och planer för behandling och förmedling av uppdrag samt för andra meddelanden och uppdrag. Landsomfattande planer och anvisningar ska innan de tas i bruk behandlas och samordnas i Nödcentralsverkets landsomfattande samarbetsgrupp.

Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas närmare om den landsomfattande samarbetsgruppens uppgifter.

15 §
Bestämmelser om kommunikationsnät

I kommunikationsmarknadslagen (393/2003) föreskrivs det om allmänt nödnummer, andra särskilda nödnummer och kontakt med nödnummer och om teleföretagens skyldighet att bistå myndigheterna. I lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation (516/2004) föreskrivs det om teleföretags skyldighet att lämna ut uppgifter, förmedla riktade myndighetsmeddelanden och behandla lokaliseringsuppgifter.

4 kap.

Register

16 §
Nödcentralsdatasystemet

Nödcentralsdatasystemet är ett permanent landsomfattande adb-baserat datasystem som är avsett för räddningsmyndigheterna, polismyndigheterna, social- och hälsovårdsmyndigheterna och Nödcentralsverket.

Nödcentralsverket är huvudansvarig registerförare för nödcentralsdatasystemet. För polisens del är Polisstyrelsen registeransvarig för nödcentralsdatasystemet.

Nödcentralsverket övervakar att bestämmelserna om behandling av personuppgifter iakttas och sköter skyddet av informationen i nödcentralsdatasystemet. De registeransvariga ansvarar för att den information som de lagrar i registret är korrekt samt för att informationen behandlas enligt lag i samband med de egna arbetsuppgifterna. Övriga användare av nödcentralsdatasystemet svarar dessutom för sin del för att informationen behandlas enligt lag i samband med de egna arbetsuppgifterna.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska personuppgiftslagen (523/1999) tillämpas på behandlingen av personuppgifter.

17 §
Information som ska lagras i nödcentralsdatasystemet

I nödcentralsdatasystemet får samlas in och lagras information för utförande av sådana uppgifter som föreskrivs i 4 § enligt följande:

1) information som gäller enheter som utför uppdrag för räddningsväsendet, polisväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet, exempelvis om beredskap, teleförbindelser, anrop, ledningsförhållanden, utrustning, uppgiftsområden, enheternas storlek och sammansättning samt annan motsvarande information,

2) information om när och hur anmälan har gjorts och meddelandenas innehåll inklusive telefonidentifikations- och adressuppgifter samt inspelningar, audiovisuella upptagningar och motsvarande tekniska eller andra upptagningar av meddelanden,

3) namn på dem som tagit emot och registrerat meddelanden, uppdrag och åtgärder och den enhet som tagit emot meddelandena, uppdragen och åtgärderna samt när detta skett,

4) av uppgifterna om identiteten hos en person som har samband med meddelanden, uppdrag och åtgärder, namn, personbeteckning eller födelsetid samt information om kön, modersmål, medborgarskap, hemort, adress och telefonnummer och annan motsvarande information samt om samband med ärendet, identifieringsuppgifter om objektet och objektinformation om larmanordningar,

5) information om uppdrag och åtgärder, exempelvis händelse- och åtgärdsrapporter, information om tidpunkter, platser, uppdragens skyndsamhetsklass och farlighet, information om de personer som deltar och har deltagit i uppdrag samt annan nödvändig information om enskilda uppdrag, och

6) information som är nödvändig för någons personliga säkerhet eller för arbetarskyddet, exempelvis om objektets eller personens farlighet eller oberäknelighet; personuppgifter som beskriver eller avser att beskriva en brottslig gärning, straff eller andra påföljder för ett brott, information om personers hälsotillstånd, sjukdom, handikapp och vård eller därmed jämförbara åtgärder som en person blivit föremål för eller information om socialvårdsåtgärder får dock lagras endast i den mån som det är nödvändigt för någons personliga säkerhet eller för arbetarskyddet.

Personer som är anställda hos registerförande myndigheter och myndigheter som använder registret har rätt att med hjälp av teknisk anslutning, elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt sätt få tillgång till och behandla information och uppdrag inom sitt eget verksamhetsområde endast inom ramen för sina befogenheter och enligt överenskommelse med Nödcentralsverket. Information som avses i 1 mom. 6 punkten får dock användas gemensamt av alla för förfrågningar.

Information ska avföras ur personregistret när den inte längre är nödvändig med tanke på ändamålet med registret, dock senast fem år efter det att meddelandet togs emot. Information som enligt 1 mom. 6 punkten hänför sig till den personliga säkerheten eller arbetarskyddet ska dock inte avföras om det inom fem år från det att informationen lagrades eller från det en fortsatt lagring av informationen senast konstaterades vara behövlig har konstaterats att fortsatt lagring av informationen är nödvändig med tanke på dess användningsändamål. En anteckning ska göras om att informationen har konstaterats vara behövlig.

I fråga om registrerades rätt att ta del av information som polisen lagrat i nödcentralsdatasystemet gäller 43―45 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (761/2003).

18 §
Lagring av myndigheters anvisningar och planer i nödcentralsdatasystemet

Vederbörande myndigheter inom räddningsväsendet, polisen och social- och hälsovården ska genom teknisk anslutning, elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt och tillförlitligt sätt i nödcentralsdatasystemet lagra i 14 § 2 mom. avsedda planer och anvisningar inklusive förslag till respons innehållande information om enheter och aktörer som utför uppdrag för räddningsväsendet, polisväsendet samt social- och hälsovårdsväsendet, exempelvis om beredskap, anrop, ledningsförhållanden, utrustning, uppgiftsområden, storlek och sammansättning samt annan motsvarande information.

Den som lagrar information svarar för dess tillförlitlighet och uppdatering.

Genom förordning av statsrådet kan det föreskrivas närmare om den information som ska lagras.

19 §
Rätt att få information ur registren

Nödcentralsverkets anställda har enligt vad som överenskommits med registerföraren och trots sekretessbestämmelserna samt för att kunna sköta verkets lagstadgade uppgifter rätt att avgiftsfritt få information som behövs för att säkerställa förberedande åtgärder i samband med uppdrag eller arbetarskyddet eller för att stödja myndigheten eller enheten i fråga. I detta syfte har anställda vid Nödcentralsverket rätt att få information

1) ur informationssystemet för polisärenden enligt 2 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet, ur informationssystemet för förvaltningsärenden enligt 3 § i den lagen och ur Schengens nationella informationssystem enligt 31 § i den lagen,

2) ur utrikesministeriets datasystem angående beslut om visum och uppehålls- eller arbetstillstånd,

3) ur Migrationsverkets datasystem, om informationen behövs för behandling av ärenden enligt utlänningslagen (301/2004) och för tillsynen över att utlänningslagen iakttas,

4) ur närings-, trafik- och miljöcentralens datasystem för trafiktillstånd om information behövs för övervakning av tillståndspliktig trafik,

5) ur tullens datasystem för förebyggande och undersökning av brott eller för behandling av utlänningsärenden samt för övervakning av utlänningars inresor och utresor,

6) ur Trafiksäkerhetsverkets fordonstrafikregister och ur körkortsregistret för behandling av körrättsärenden och trafiktillståndsärenden samt för kontroll av personuppgifter,

7) ur skatteförvaltningens datasystem om skattskyldigas inkomster och förmögenhet samt andra beskattningsuppgifter som enligt 2 a kap. 2 § i strafflagen (39/1889) behövs för bestämmande av dagsbotsbelopp,

8) om alarmering av räddningsenheter från det lokala räddningsväsendet, ur det lokala räddningsväsendets register om åtgärder som vidtagits av räddningsenheterna samt ur det lokala räddningsväsendets register över övervakning och kontroll av brandsäkerheten,

9) ur befolkningsdatasystemet och om sådant som avses i 13―17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009),

10) från teleföretag som avses i lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation i samband med nödmeddelanden för identifiering av anslutningar och om mobilteleapparaters läge, om abonnenter och användare samt om installeringsadresser enligt vad som närmare föreskrivs i 35 § i lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation samt i 97 och 98 § i kommunikationsmarknadslagen,

11) ur de personregister som enligt 6 § 2 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet har inrättats för polisen,

12) enligt 28 § 1 mom. 2 punkten i lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet (579/2005).

Rätten att få information ur de register som avses i 1 mom. 1―7 och 12 punkten är i fråga om datainnehållet och användningsändamålet begränsad enligt vad som föreskrivs om polismäns rätt att få och använda uppgifter. På motsvarande sätt gäller rätten att få information ur en räddningsmyndighets datasystem endast uppgifter som är nödvändiga för alarmering och bistående av räddningsenheter. Informationen kan lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning, elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt sätt.

20 §
Utlämnande av information

Ur nödcentralsdatasystemet får till inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt regionförvaltningsverket, oberoende av vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om sekretess, lämnas ut information som är nödvändig för deras övervakningsuppgifter.

Information som avses i 17 och 19 § får trots skyldigheten att iaktta sekretess enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet lämnas ut till polis- eller räddningsenheter eller till andra enheter eller aktörer som Nödcentralsverket har larmat eller för vilka informationen på begäran har inhämtats. Information som Nödcentralsverket har fått med stöd av 19 § 1 mom. 1―7 och 12 punkten får lämnas ut endast till polisens verksamhetsenheter eller tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet. Information som Nödcentralsverket har fått med stöd av 19 § 1 mom. 8 punkten får lämnas ut endast till räddningsväsendets enheter. I samband med larm från Nödcentralsverket ska samtliga larmade enheter emellertid informeras om tid, plats och objekt för uppdraget eller åtgärderna, om uppdragets skyndsamhetsklass och om de omständigheter som avses i 17 § 1 mom. 6 punkten samt om de enheter som deltar i uppdraget.

Trots 2 mom. kan den information om ett larmuppdrag som Nödcentralsverket fått från en verksamhetsenhet inom polisväsendet lämnas ut till den polismyndighet som ansvarar för personregistret i fråga. Likaså kan information som tagits emot från en verksamhetsenhet inom räddningsväsendet lämnas ut till en räddningsmyndighets ansvariga registerförare medan information i anslutning till social- och hälsovårdsväsendet som tagits emot från en verksamhetsenhet inom räddningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet får lämnas ut till en social- och hälsovårdsmyndighets ansvariga registerförare. Informationen kan lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning eller elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt sätt.

Bestämmelser om gränsbevakningsväsendets rätt att få information ur nödcentralsdatasystemet finns i 14 § i sjöräddningslagen (1145/2001).

Trots sekretess får det i enskilda fall lämnas ut information som behövs för skyddande av liv eller hälsa eller för undvikande av omfattande miljö- eller egendomsskador. I 23 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs det om informationsmottagarens tystnadsplikt.

21 §
Användning av utlämnad information

Information som lämnats ut ur nödcentralsdatasystemet får användas endast för avsett ändamål.

22 §
Användarregister

Nödcentralsverket ska föra ett användarregister med hjälp av teknisk anslutning eller elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt sätt över behandling av information i nödcentralsdatasystemet. I användarregistret får lagras följande information:

1) användarens fullständiga namn och personbeteckning,

2) uppgifter som specificerar åtkomsträtten,

3) uppgifter om åtkomsträttens innehåll och omfattning,

4) uppgifter om begränsad åtkomsträtt eller användningsförbud som en användare meddelats som påföljd för missbruk av systemets information,

5) uppgifter om den organisation som användaren företräder, och

6) uppgifter om beslut eller avgöranden som gäller åtkomsträtt.

Uppgifter som avses i 1 mom. 4 punkten får lagras i registret endast om påföljden för missbruk anges i beslutet eller avgörandet om åtkomsträtt och användaren är medveten om påföljden.

Nödcentralsverket ska förvara information som lagrats i användarregistret i minst två år efter det att åtkomsträtten har upphört. Informationen ska avföras senast tio år efter det att åtkomsträtten upphört. Genom förordning av statsrådet kan det utfärdas närmare föreskrifter om användarregistrets informationsinnehåll.

23 §
Användning av användarregistrets information

Nödcentralsverket får använda information som lagrats i användarregistret för att

1) administrera, följa, övervaka och skydda behandlingen av nödcentralsdatasystemets information,

2) klarlägga hur ofta och i vilken omfattning nödcentralsdatasystemets information används och för att klarlägga uppföljningen och fördelningen av kostnaderna samt för faktureringen, och

3) säkerställa och förbättra nödcentralsdatasystemets funktion och utreda problem vid användningen av informationen.

Sådana uppgifter om begränsad åtkomsträtt eller användningsförbud som avses i 22 § 1 mom. 4 punkten får användas endast för att administrera, följa, övervaka och skydda informationsbehandlingen.

24 §
Loggregister

Nödcentralsverket ska med hjälp av teknisk anslutning eller elektronisk dataöverföring eller på något annat lämpligt sätt föra ett loggregister över behandlingen av information i nödcentralsdatasystemet. I loggregistret får lagras följande information:

1) identifieringsuppgifter om den organisation i vars namn behandlingen sker,

2) användarens identifieringsuppgifter,

3) namnet på den tillämpning, det program eller den tekniskt självständiga del av en tillämpning eller ett program som använts eller någon annan uppgift som identifierar dessa,

4) uppgifter om tidpunkter för behandlingen, och

5) de uppgifter eller grupper av data i systemet som behandlats eller varit föremål för behandling.

Nödcentralsverket ska förvara den information som lagrats i loggregistret i minst två år från ingången av kalenderåret efter lagringstidpunkten. Informationen ska avföras senast fem år efter att den lagrats. Genom förordning av statsrådet kan det utfärdas närmare bestämmelser om loggregistrets informationsinnehåll.

25 §
Användning av information i loggregistret

Nödcentralsverket får använda information i loggregistret för att

1) följa och övervaka behandlingen av information i nödcentralsdatasystemet och för att upprätthålla informationssäkerheten,

2) klarlägga i vilken utsträckning information i nödcentralsdatasystemet används samt för att klarlägga uppföljningen och fördelningen av kostnaderna och sköta faktureringen,

3) utreda om informationen i nödcentralsdatasystemet är tillförlitlig och aktuell, och

4) säkerställa och förbättra nödcentralsdatasystemets funktionsduglighet och utreda problem vid användningen av informationen.

5 kap.

Särskilda bestämmelser

26 §
Alarmering

Genom förordning av inrikesministeriet kan det föreskrivas om tekniska system och metoder som kan användas för förmedling av meddelanden eller uppdrag eller alarmering.

27 §
Tjänstedräkt

Nödcentralsverkets personal är skyldig att i tjänsten bära tjänstedräkt, om Nödcentralsverket inte beslutar något annat med beaktande av tjänsteuppgifternas art eller karaktär.

Genom förordning av inrikesministeriet kan det föreskrivas om tjänstedräkten och gradbeteckningarna.

6 kap.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

28 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Genom denna lag upphävs lagen om nödcentraler (157/2000).

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

Om det i andra lagar hänvisas till lagen om nödcentraler, ska i stället denna lag tillämpas. Vad som någon annanstans föreskrivs om nödcentraler ska efter det att denna lag trätt i kraft gälla Nödcentralsverket.

29 §
Övergångsbestämmelse om områdesindelningen och nödcentralerna

De nödcentralskretsar och placeringsorter för nödcentralerna som fastställts med stöd av de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande blir samarbetsområden och placeringsorter för nödcentralerna enligt 5 § till dess något annat bestäms med stöd av 5 §.

30 §
Övergångsbestämmelser om personalen

Bestämmelserna i 15 och 16 § samt 20 § 2 mom. i lagen om nödcentraler tillämpas fortfarande efter denna lags ikraftträdande på polismän som vid ikraftträdandet är i anställning hos Nödcentralsverket.

Personal som är anställd i tjänsteförhållande vid Nödcentralsverkets nödcentralsenhet och vid nödcentralerna behåller sina anställningsrelaterade rättigheter och skyldigheter samt sin lön i euro när denna lag träder i kraft.

Polismän som är anställda vid Nödcentralsverket i tjänsteförhållande är även fortsättningsvis behöriga för polismantjänst eller tjänsteförhållande för viss tid som polisman vid Nödcentralsverket till utgången av den tid för vilken de utnämnts. Den som är utnämnd till en tjänst som nödcentralsjourhavande vid denna lags ikraftträdande behåller sin behörighet.

31 §
Övergångsbestämmelse om lagring av information

Information som överlämnats till Nödcentralsverket börjar i enlighet med 18 § lagras i nödcentralsdatasystemet sex månader efter det att Nödcentralsverket har meddelat att det nödcentralsdatasystem som möjliggör lagring av information har tagits i bruk.

RP 262/2009
FvUB 12/2010
RSv 107/2010

Helsingfors den 20 augusti 2010

Republikens President
TARJA HALONEN

Inrikesminister
Anne Holmlund

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.