1008/2009

Beviljandet av rättshjälp bygger på sökandens meddelande och utredning om inkomster, underhållsskyldighet, utgifter och förmögenhet samt redogörelse för det ärende för vilket rättshjälp söks. Förutsättningarna för rättshjälp ska klargöras på ett så tillförlitligt sätt som möjligt, med beaktande av 10 § 2 mom. i rättshjälpslagen (257/2002).

De disponibla medlen beräknas så att från de månatliga inkomsterna avdras skatt enligt förskottsinnehållning eller förskottsbetalning och lagbestämda avgifter för arbetstagaren. Från inkomsterna avdras även skäliga boendekostnader, dagvårdsavgifter, underhållsbidrag, betalning till utsökning samt betalning enligt ett betalningsprogram för skuldsanering.

Om rättshjälpen i enlighet med 3 § 1 mom. i rättshjälpslagen bestäms enbart på grundval av sökandens ekonomiska ställning, beräknas de disponibla medlen och förmögenheten enligt de grunder som gäller för en ensamstående person. Av utgifterna enligt 2 § godtas i detta fall i beräkningen av de disponibla medlen de utgifter som sökanden faktiskt betalar. Barn som är beroende av underhåll från sökanden betraktas som barn som sökanden har vårdnaden om.

Tilläggssjälvrisken bestäms enligt 1 mom. om det av särskilda orsaker är oskäligt att beakta den förmögenhet som sökandes make har.

Grundsjälvrisken är den procentuella andel av biträdets arvode och kostnader inklusive mervärdesskatt som rättshjälpstagaren ska betala. Den bestäms enligt sökandens disponibla medel på följande sätt:

Rättshjälp beviljas inte när de disponibla medlen för en ensamstående person överstiger 1 300 euro och för makar 1 200 euro per person.

Rättshjälpstagaren ska betala en tilläggssjälvrisk om han eller hon och hans eller hennes make har annan förmögenhet än den som avses i 2 mom. till ett värde som överstiger 5 000 euro. Tilläggssjälvrisken är hälften av den förmögenhet som överstiger 5 000 euro. Förmögenheten beräknas så att de skulder som hänför sig till förmögenheten avdras från det verkliga värdet. Med tilläggssjälvrisken täcks den andel av biträdets arvode och kostnader som kvarstår efter att grundsjälvrisken enligt 5 § har avdragits från den.

Förmögenhet som inte beaktas vid bestämmandet av tilläggssjälvrisken är

En skuld som hänför sig till anskaffning av egendom som avses i 2 mom. beaktas inte när tilläggssjälvrisken beräknas.

Sökanden ska på begäran av rättshjälpsbyrån lägga fram verifikat över inkomster och över de utgifter som han eller hon yrkar få beaktade som avdrag samt utredning om egendom och skulder. Rättshjälpbyrån kontrollerar dock inkomsterna i första hand på grundval av den senast verkställda beskattningen, om de månatliga inkomsterna efter skatter och lagbestämda avgifter för arbetstagaren för en ensamstående person är högst 600 euro och för makar högst 550 euro per person.

Om en sökande föreslår att ett privat biträde ska förordnas, ska han eller hon motivera behovet av ett biträde och lägga fram en tillräcklig utredning om det ärende i vilken rättshjälp söks. I ett domstolsärende ska följande utredningar inlämnas:

Sociala förmåner som beviljas för ett särskilt ändamål och som vanligen är oberoende av inkomsterna beaktas inte.

När ansökan om rättshjälp avser en bouppteckning, beaktas i sökandens tilläggssjälvriskandel enligt 7 § även den avlidnes tillgångar till fullt belopp innan skulderna har täckts. I ett ärende som gäller bouppteckning av ett medellöst bo kan Statskontoret eller någon annan bouppteckningsskyldig av särskilda skäl beviljas kostnadsfri rättshjälp.

När rättshjälp har beviljats i ett ärende som gäller arvskifte eller avvittring, inräknas när ärendet är avslutat i sökandens tillgångar det arv eller den utjämning han eller hon har fått, och därefter fastställs rättshjälpstagarens slutliga tilläggssjälvriskandel enligt vad som bestäms i 7 §. Samma förfarande iakttas om rättshjälpstagaren får en fördel med värde i pengar i något annat ärende, där rättshjälp har beviljats.