651/2005

Given i Helsingfors den 25 augusti 2005

Statsrådets förordning om gränsbevakningsväsendet

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från inrikesministeriet, föreskrivs med stöd av lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning av den 15 juli 2005 (577/2005) och gränsbevakningslagen av samma dag (578/2005):

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) gränsbevakningsväsendets detaljerade sammansättning den organisation, de ledningsförhållanden och den kapacitet per förvaltningsenhet som behövs för utförande av de uppgifter som föreskrivs för gränsbevakningsväsendet,

2) förvaltningsenhetens detaljerade sammansättning den del av gränsbevakningsväsendets detaljerade sammansättning som ordnas närmare i förvaltningsenheten,

3) förordnande till uppgift förordnande av en anställd vid gränsbevakningsväsendet till en uppgift som anges för gränsbevakningsväsendets detaljerade sammansättning eller till någon annan uppgift som den förordnande myndigheten bestämmer,

4) ad hoc-organisation ett ledningssystem som tas i bruk inom gränsbevakningsväsendet genom ett särskilt beslut och inom vilket en gränsbevakningsman som förordnats till allmän ledare eller fältchef i egenskap av förman för den tjänstgörande personalen vid gränsbevakningsväsendet inom ett angivet område är ansvariga ledare för utförandet av en uppgift som är mera krävande än normalt och hör till gränsbevakningsväsendet,

5) elev person som genomgår grundkursen för gränsbevakare vid gräns- och sjöbevakningsskolan och som är anställd vid gränsbevakningsväsendet för viss tid,

6) studerande andra än de i 5 punkten avsedda personer som får utbildning vid gräns- och sjöbevakningsskolan,

7) bevakningssektion gränsbevakningssektioner och sjöbevakningssektioner.

2 kap.

Chefen för gränsbevakningsväsendet och staben för gränsbevakningsväsendet

2 §
Uppgifter för chefen för gränsbevakningsväsendet

Chefen för gränsbevakningsväsendet föredrar för inrikesministern de ärenden som hör till gränsbevakningsväsendets ansvarsområde och som behandlas av inrikesministern och för inrikesministeriets ledningsgrupp de ärenden som gäller gränsbevakningsväsendet och som behandlas av ministeriets ledningsgrupp, om inte något annat föreskrivs eller inrikesministern bestämmer något annat.

Vid gränsbevakningsväsendet skall chefen för gränsbevakningsväsendet

1) ansvara för resultatet, de allmänna riktlinjerna och målen för gränsbevakningsväsendets verksamhet i enlighet med de resultatmål som fastställts av inrikesministeriet,

2) besluta om förvaltningsärenden som är av vittsyftande och principiellt viktig betydelse för gränsbevakningsväsendet,

3) fastställa gränsbevakningsväsendets detaljerade sammansättning,

4) besluta om inrättande, indragning och förflyttning av tjänster inom ramen för sin utnämningsrätt och om ändring av tjänstebenämning, om inte något annat föreskrivs,

5) besluta om inledande, avslutande och överföring av uppgifter samt om uppgiftsbenämningar, om inte något annat föreskrivs,

6) fastställa det huvudsakliga innehållet i undervisningsplanen vid gräns- och sjöbevakningsskolan,

7) meddela närmare föreskrifter om förvaltningsenheternas uppgifter samt administrativa normer om behandling och avgörande av förvaltningsärenden,

8) leda gränsbevakningsväsendes interna resultatförhandlingar,

9) bestyrka centrala handlingar som gäller gränsbevakningsväsendets resultatstyrning och redovisningsskyldighet,

10) granska och övervaka förvaltningsenheternas verksamhet,

11) fastställa tidpunkten för semester för cheferna för förvaltningsenheterna;

12) förordna till gränsbevakningsman sådana tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet som inte lyder under chefen för förvaltningsenheten.

Chefen för gränsbevakningsväsendet kan överta avgörandet av ett ärende från en underlydande och överföra ett ärende som skall avgöras av chefen för gränsbevakningsväsendet på biträdande chefen för avgörande. Beslutanderätten kan dock inte överföras i frågor som gäller avgivande av utlåtanden eller utredningar eller framställning av förslag till republikens president, högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen, justitiekanslern i statsrådet eller riksdagens justitieombudsman, om inte ärendet är av liten betydelse. I fråga om militära kommandomål utfärdas särskilda bestämmelser.

3 §
Sammansättningen av staben för gränsbevakningsväsendet

Vid staben för gränsbevakningsväsendet finns

1) en personalavdelning för personalförvaltningen, styrningen av personalresurser, informationen, planeringen och ledningen av värnpliktsärenden, stabens stödtjänster och utvecklingen och övervakningen av dem,

2) en juridisk avdelning för den lagberedning som gäller gränsbevakningsväsendets ansvarsområde, skötseln av juridiska ärenden inom gränsbevakningsväsendet, laglighetskontrollen, behandlingen av disciplinärenden och stödjande av förundersökning som utförs av gränsbevakningsväsendet,

3) en gräns- och sjöavdelning för behandling av ärenden som gäller gränssäkerheten, uppföljning av gränssituationer, gränsbevakningsväsendets sjöfart och sjöräddning samt internationellt samarbete,

4) en teknisk avdelning för utveckling, anskaffning, underhåll och anvisningar om användning av fordon, maskiner och annan utrustning samt tekniska metoder som gränsbevakningsväsendet behöver i sin verksamhet samt för materialförvaltning, fastighetsförvaltning och dataadministration,

5) en planerings- och ekonomienhet för planering och uppföljning av gränsbevakningsväsendets verksamhet och ekonomi samt för betalningsrörelse och bokföring och tillsynen över dessa.

Vid staben för gränsbevakningsväsendet kan vid behov finnas fristående verksamhetsenheter som inte hör till en avdelning. I arbetsordningen för staben för gränsbevakningsväsendet föreskrivs närmare om avdelningarnas och de fristående enheternas uppgifter och ledningsförhållanden. Utöver vad som föreskrivs om tillsyn vid gränsbevakningsväsendet ansvarar avdelningarna och enheterna för den nödvändiga tillsynen inom sina verksamhetsområden och för anvisningarna om användning av och tillsynen över sina informationssystem.

4 §
Uppgifter för staben för gränsbevakningsväsendet

Staben för gränsbevakningsväsendet

1) sköter de administrativa och militära uppgifter som ankommer på den i egenskap av ledningsstab för gränsbevakningsväsendet och i egenskap av gränsbevakningsavdelning vid inrikesministeriet,

2) övervakar att gränsbevakningsväsendets uppgifter utförs på ett ändamålsenligt sätt, leder och granskar verksamheten i de underlydande förvaltningsenheterna samt planerar och utvecklar gränsbevakningsväsendets verksamhet,

3) ansvarar för verkställigheten av beslut av chefen för gränsbevakningsväsendet samt för beredningen och verkställigheten av ärenden som handläggs av biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet,

4) fastställer arbetsordningen för bevakningssektionerna, gräns- och sjöbevakningsskolan, bevakningsflygdivisionen samt för avdelningarna och de andra enheterna vid staben för gränsbevakningsväsendet, om inte något annat föreskrivs eller något annat anges i en fastställd arbetsordning,

5) kärar och svarar i ärenden som gäller gränsbevakningsväsendet på statens vägnar samt bevakar vid domstolar och inför andra myndigheter statens rätt och fördel, om inte något annat föreskrivs.

5 §
Avgörande av ärenden vid staben för gränsbevakningsväsendet

Ärenden som hör till staben för gränsbevakningsväsendet avgörs på föredragning av biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, om inte något annat föreskrivs eller anges i lag eller förordning.

6 §
Arbetsordningen för staben för gränsbevakningsväsendet

Uppgifterna och ledningsförhållandena för enheterna vid staben för gränsbevakningsväsendet anges i en arbetsordning för staben för gränsbevakningsväsendet som fastställs av chefen för gränsbevakningsväsendet, om inte något annat föreskrivs.

I fråga om uppgifter som staben för gränsbevakningsväsendet utför i egenskap av inrikesministeriets gränsbevakningsavdelning iakttas i tillämpliga delar inrikesministeriets arbetsordning (351/2005).

7 §
Uppgifter för biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet

Bestämmelser om biträdande chefens ställning inom ledningen för staben för gränsbevakningsväsendet, som ställföreträdare för chefen för gränsbevakningsväsendet och som avdelningschef vid inrikesministeriet finns i 3 och 5 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005). Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet

1) ansvarar för verksamhetens resultat inom staben för gränsbevakningsväsendet,

2) leder gränsbevakningsväsendets utvecklingsverksamhet,

3) ansvarar för beredningen av ärenden som handläggs av chefen för gränsbevakningsväsendet,

4) leder planeringen av gränsbevakningsväsendets verksamhet och för resultatförhandlingar med inrikesministeriets kanslichef i ärenden som gäller ministeriet,

5) övervakar verkställigheten av beslut av chefen för gränsbevakningsväsendet och av staben för gränsbevakningsväsendet,

6) fastställer tidpunkten för semester för avdelningscheferna och cheferna för de fristående enheterna vid staben för gränsbevakningsväsendet,

7) fastställer arbetsordningen för avdelningarna och de fristående enheterna vid staben för gränsbevakningsväsendet,

8) beslutar om sin förvaltningsenhets detaljerade sammansättning inom ramen för gränsbevakningsväsendets detaljerade sammansättning,

9) utfärdar förordnanden som gränsbevakningsman enligt 15 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning,

10) utfärdar förordnanden som undersökningsledare enligt 46 § i gränsbevakningslagen (578/2005),

11) beslutar om säkerhetskontroller av förvaltningsenhetens lokaler eller områden enligt 67 § i gränsbevakningslagen,

12) beslutar om givande av handräckning enligt 77 § i gränsbevakningslagen och om framställning av handräckning enligt 78 och 79 § i gränsbevakningslagen,

13) beslutar om inrättande av sådana personregister enligt 4 § i lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet som är avsedda att användas av sin förvaltningsenhet eller en arbetsgrupp inom enheten,

14) övervakar efterlevnaden av bestämmelserna om behandling av personuppgifter vid sin förvaltningsenhet och ansvarar för att de uppgifter som hör till den ansvarige för de personregister som förs vid förvaltningsenheten utförs på ett ändamålsenligt sätt,

15) behandlar de meddelanden om nedsatt hälsa som avses i 32 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning och som ingår i journalhandlingarna för en person som tjänstgör i en militär tjänst eller som skall anställas i en militär tjänst,

16) är företrädare för arbetsgivaren i ärenden som gäller förvaltningsenheten.

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet kan i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende från en underlydande och överföra ett ärende som skall avgöras av biträdande chefen på sin ställföreträdare för avgörande. Beslutanderätten kan inte överföras i frågor som gäller avgivande av utlåtanden eller utredningar eller framställning av förslag till republikens president, högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen, justitiekanslern i statsrådet eller riksdagens justitieombudsman, om inte ärendet är av liten betydelse.

8 §
Saklegitimation och bemyndigande

Avdelningschefen vid juridiska avdelningen, byråchefen vid administrativa byrån och överinspektörer vid staben för gränsbevakningsväsendet har rätt att i ärenden som hör till gränsbevakningsväsendet bevaka statens rätt och fördel i domstolar och inför andra myndigheter samt vid förrättningar samt att i dessa ärenden föra talan.

Chefen vid juridiska avdelningen och byråchefen vid administrativa byrån vid staben för gränsbevakningsväsendet kan bemyndiga en person som han eller hon utser att föra statens talan i ett enskilt ärende som hör till gränsbevakningsväsendet i domstolar och inför andra myndigheter samt vid förrättningar.

3 kap.

Bestämmelser om de övriga förvaltningsenheterna

9 §
Bevakningssektionerna

Förutom staben för gränsbevakningsväsendet, gräns- och sjöbevakningsskolan samt bevakningsflygdivisionen är följande bevakningssektioner förvaltningsenheter vid gränsbevakningsväsendet:

1) Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion,

2) Nordkarelens gränsbevakningssektion,

3) Kajanalands gränsbevakningssektion,

4) Lapplands gränsbevakningssektion,

5) Finska vikens sjöbevakningssektion,

6) Västra Finlands sjöbevakningssektion.

10 §
Bevakningssektionernas, gräns- och sjöbevakningsskolans samt bevakningsflygdivisionens sammansättning

Bevakningssektionerna och bevakningsflygdivisionen leds av en kommendör och gräns- och sjöbevakningsskolan av chefen för skolan. Kommendören samt chefen för skolan bistås av staben för förvaltningsenheten.

Staberna för bevakningssektionerna och bevakningsflygdivisionen leds av en biträdande kommendör och staben för gräns- och sjöbevakningsskolan av biträdande chefen för skolan. Biträdande kommendören är vid förhinder för kommendören dennes ställföreträdare och biträdande chefen för skolan är vid förhinder för chefen för skolan dennes företrädare.

Vid staberna för bevakningssektionerna, gräns- och sjöbevakningsskolan och bevakningsflygdivisionen finns en personalbyrå och en flygteknisk eller teknisk byrå samt, enligt typen av förvaltningsenhet, vid sjöbevakningssektionerna en sjöbyrå, vid gränsbevakningssektionerna en gränsbyrå och vid bevakningsflygdivisionen en flygbyrå. Inom förvaltningsenheterna kan dessutom finnas regionala och funktionella enheter. Närmare bestämmelser om ledningsförhållandena och uppgifterna för enheter vid förvaltningsenheterna utfärdas i arbetsordningen för respektive förvaltningsenhet.

11 §
Bevakningssektionernas, gräns- och sjöbevakningsskolans samt bevakningsflygdivisionens uppgifter

Bevakningssektionerna svarar för utförandet av de uppgifter som föreskrivs för gränsbevakningsväsendet och bevakningsflygdivisionen för gränsbevakningsväsendets luftfart enligt 75 § i gränsbevakningslagen inom sitt verksamhetsområde i enlighet med anvisningar, föreskrifter och befallningar av chefen för gränsbevakningsväsendet och staben för gränsbevakningsväsendet samt i enlighet med arbetsordningen. Gräns- och sjöbevakningsskolan svarar inom sitt verksamhetsområde för utförandet av de uppgifter som anges i 3 kap. i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning i enlighet med de resultatmål, de riktlinjer, den instruktion och de undervisningsplaner som fastställts.

12 §
Uppgifter för kommendören samt chefen för skolan

Kommendören samt chefen för skolan leder sina förvaltningsenheters verksamhet och svarar för verksamhetens resultat. Om inte något annat föreskrivs eller bestäms, hör till kommendören samt till chefen för skolan vid förvaltningsenheterna de uppgifter som enligt 7 § 8 – 16 punkten hör till biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet till den del det är fråga om staben för gränsbevakningsväsendet.

Kommendören för en gränsbevakningssektion och, biträdande kommendören för gränsbevakningssektionen i egenskap av dennes ställföreträdare, sköter uppgiften som den gränsfullmäktig som avses i överenskommelsen angående ordningen på gränsen mellan Finland och Sovjetunionen och ordningen för utredning av gränstilldragelser (FördrS 32/1960).

Kommendören samt chefen för skolan kan i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende från en underlydande. De kan i enskilda fall överföra ett ärende som skall avgöras av chefen vid den förvaltningsenhet de leder för att avgöras av ställföreträdaren, om inte något annat föreskrivs eller något annat bestäms i arbetsordningen.

13 §
Uppgifter för staberna för bevakningssektionerna, gräns- och sjöbevakningsskolan samt bevakningsflygdivisionen

Staberna för bevakningssektionerna, gräns- och sjöbevakningsskolan och bevakningsflygdivisionen

1) utvecklar, leder och övervakar verksamheten vid förvaltningsenheten och dess regionala och funktionella enheter,

2) ansvarar för beredningen och verkställigheten av ärenden som handläggs av kommendören och chefen för skolan.

14 §
Uppgifter för biträdande kommendören och biträdande chefen för skolan

Biträdande kommendören samt biträdande chefen för skolan

1) leder verksamheten vid staben för förvaltningsenheten,

2) är vid förhinder för kommendören eller chefen för skolan dennes ställföreträdare,

3) föredrar centrala ärenden som handläggs av kommendören eller chefen för skolan,

4) övervakar verkställigheten av beslut vid förvaltningsenheten,

5) är företrädare för arbetsgivaren i ärenden som gäller förvaltningsenheten.

Biträdande kommendören samt biträdande chefen för skolan kan i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende från en underlydande. De kan i enskilda fall överföra ett ärende som skall avgöras av chefen vid den stab de leder för att avgöras av ställföreträdaren, om inte något annat föreskrivs eller något annat bestäms i arbetsordningen.

15 §
Arbetsordningen för bevakningssektionerna och bevakningsflygdivisionen samt instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan

Närmare bestämmelser om ledningsförhållandena för bevakningssektionerna och bevakningsflygdivisionen samt om uppgifterna inom enheterna utfärdas i en arbetsordning för respektive förvaltningsenhet, som fastställs av staben för gränsbevakningsväsendet. Närmare bestämmelser om gräns- och sjöbevakningsskolans ledningsförhållanden, närmare sammansättning och uppgifter utfärdas i en instruktion som fastställs av chefen för gränsbevakningväsendet.

4 kap.

Verksamhetsområden

16 §
Förvaltningsenheternas verksamhetsområden

Verksamhetsområden för staben för gränsbevakningsväsendet, gräns- och sjöbevakningsskolan samt bevakningsflygdivisionen är Finlands territorium och den ekonomiska zon som avses i lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004).

Verksamhetsområden för bevakningssektionerna är följande:

1) till verksamhetsområdet för Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion hör Fredrikshamns, Imatra, Juva, Kouvola, Nyslotts, Pieksämäki, S:t Michels och Villmanstrands härad,

2) till verksamhetsområdet för Norra Karelens gränsbevakningssektion hör Ilomants, Inre Savolax, Joensuu, Kitee, Kuopioregionens, Lieksa, Nordöstra Savolax, Nurmes, Varkausregionens och Övre Savolax härader,

3) till verksamhetsområdet för Kajanalands gränsbevakningssektion hör Kajana, Kuhmo, Kuusamo, Pudasjärvi och Suomussalmi härad,

4) till verksamhetsområdet för Lapplands gränsbevakningssektion hör Enare-Utsjoki, Kittilä, Lapska armens, Nordöstra Lapplands, Ranua-Posio, Rovaniemi, Sodankylä och Torneådalens härad,

5) till verksamhetsområdet för Finska vikens sjöbevakningssektion hör Borgå, Esbo, Forssa, Heinola, Helsingfors, Hyvinge, Kotka, Lahtis, Lojo, Lovisa, Mellersta Nylands, Orimattila, Raseborgs, Riihimäki, Tavastehus, Vanda och Vihtis härad,

6) till verksamhetsområdet för Västra Finlands sjöbevakningssektion hör Alavus, Björneborgs, Brahestads, Haapajärvi, Haukipudas, Ikalis, Jakobstads, Jyväskylä, Jämsä, Kangasala, Kankaanpää, Karleby, Kauhajoki, Kaustby, Kemi, Keuru, Kumo, Kyrönmaa, Lappo, Limingo, Loimaa, Korsholms, Mänttä, Nokia, Nystadsregionens, Närpes, Reso, Raumo, Saarijärvi, Salo, Seinäjoki, S:t Karins, Tammerfors, Torneå, Uleåborgs, Valkeakoski, Vammala, Vasa, Ylivieska, Åbo, Åbolands och Äänekoski härad samt landskapet Åland.

Till Sydöstra Finlands gränsbevakningssektions och sjöbevakningssektionernas verksamhetsområde hör även den ekonomiska zonen invid de verksamhetsområden som angivits ovan. Staben för gränsbevakningsväsendet beslutar om samarbete mellan förvaltningsenheterna utanför verksamhetsområdena.

5 kap.

Tjänster och uppgifter vid gränsbevakningsväsendet

17 §
Militära tjänster

Av de militära tjänster som avses i 9 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning är

1) tjänsterna som chef för gränsbevakningsväsendet, biträdande chef för gränsbevakningsväsendet, general, amiral, överste, kommodor, stabsofficer och yngre officer, officerstjänster,

2) tjänsterna som yngre gränsbevakare, äldre gränsbevakare, äldre sjöbevakare, övergränsbevakare och översjöbevakare, gränsbevakar- och sjöbevakartjänster.

Tjänsterna som chef för gränsbevakningsväsendet och biträdande chef för gränsbevakningsväsendet är samtidigt tjänster som gränsbevakningsman. Tjänstemän som lyder under chefen för förvaltningsenheten förordnas till gränsbevakningsmän enligt 15 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning.

18 §
Övriga tjänster

Övriga tjänster enligt 9 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning är

1) en tjänst som regeringsråd såsom avdelningschef vid juridiska avdelningen vid staben för gränsbevakningsväsendet,

2) en tjänst som byråchef för administrativa byrån vid juridiska avdelningen vid staben för gränsbevakningsväsendet,

3) en tjänst som upphandlingschef,

4) överinpektörstjänster

5) ingenjörstjänster,

6) en tjänst som flygteknisk chef,

7) en tjänst som ekonomichef,

8) en tjänst som överingenjör,

9) en tjänst som överläkare.

Det kan finnas också andra än ovan nämnda tjänster inom gränsbevakningsväsendet.

19 §
Inrättande, indragning och överföring av tjänster

I fråga om inrättande, ändring och indragning av tjänsterna som chef för gränsbevakningsväsendet, biträdande chef för gränsbevakningsväsendet samt general och amiral (tjänster som specificeras i statsbudgeten) föreskrivs särskilt.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beslutar om inrättande, ändring och indragning av tjänster samt om placeringen av tjänster vid förvaltningsenheterna, med undantag för tjänster som skall specificeras i statsbudgeten och tjänsterna som regeringsråd såsom avdelningschef vid juridiska avdelningen och som byråchef vid administrativa byrån vid staben för gränsbevakningsväsendet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer om de förutsättningar under vilka en person kan utnämnas till ett tjänsteförhållande för viss tid, om inte något annat föreskrivs.

20 §
Beslut om att lämna en tjänst obesatt

Beslut om att en tjänst vid gränsbevakningsväsendet skall lämnas obesatt fattas av den utnämnande myndigheten, om inte något annat föreskrivs.

Beslut om att en tjänst som specificeras i statsbudgeten skall lämnas obesatt fattas av inrikesministeriet. Beslut om att andra officerstjänster och tjänsterna som regeringsråd såsom avdelningschef vid juridiska avdelningen och som byråchef vid administrativa byrån vid staben för gränsbevakningsväsendet skall lämnas obesatta fattas av chefen för gränsbevakningsväsendet.

21 §
Utnämning till tjänst

Bestämmelser om utnämning till tjänster som skall specificeras i statsbudgeten och andra officerstjänster finns i 12 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning.

Till övriga tjänster utnämns

1) regeringsrådet såsom avdelningschef vid juridiska avdelningen och byråchefen vid administrativa byrån vid staben för gränsbevakningsväsendet av statsrådet,

2) upphandlingschefen, ekonomichefen, överingenjören, överläkaren och överinspektörerna av chefen för gränsbevakningsväsendet,

3) tjänstemän till övriga tjänster av chefen för respektive förvaltningsenhet, om inte något annat föreskrivs.

22 §
Utnämning till tjänst för viss tid

Tjänstemän till en tjänst för högst ett år utnämns av chefen för förvaltningsenheten. Tjänstemän till en tjänst för en längre tid utnämns av den myndighet som utnämner till en tjänst tills vidare. En tjänst, beträffande vilken republikens president är utnämnande myndighet, kan dock tillsättas av statsrådet för över ett år.

23 §
Förordnande till uppgift

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet förordnas till sin uppgift av chefen för förvaltningsenheten. Kommendörerna, chefen för skolan, biträdande kommendörerna, biträdande chefen för skolan, avdelningscheferna vid staben för gränsbevakningsväsendet med undantag för avdelningschefen vid juridiska avdelningen, biträdande avdelningscheferna och cheferna för de fristående enheterna samt överstarna och kommodorerna liksom även cheferna för de regionala enheterna vid bevakningssektionerna förordnas till sina uppgifter av chefen för gränsbevakningsväsendet. En tjänsteman som utnämns av statsrådet förordnas till sin uppgift av statsrådet.

24 §
Förordnande av flygare till andra uppgifter

En tjänsteman som har förordnats till en uppgift som förutsätter flygarutbildning kan endast med samtycke av tjänstemannen i fråga förordnas till en annan uppgift än en sådan som förutsätter flygarutbildning.

25 §
Förflyttning av en tjänsteman

Om inte något annat föreskrivs fattar chefen för respektive förvaltningsenhet beslut om förflyttning av en tjänsteman inom förvaltningsenheten inom ramen för gränsbevakningsväsendets detaljerade sammansättning.

Staben för gränsbevakningsväsendet fattar beslut om förflyttning av en tjänsteman från en förvaltningsenhet till en annan. Statsrådet beslutar dock om förflyttning av en tjänsteman som statsrådet har förordnat till sin uppgift och chefen för gränsbevakningsväsendet om förflyttning av en tjänsteman som chefen för gränsbevakningsväsendet har förordnat till sin uppgift.

Bestämmelser om flyttningsskyldigheten och rätten att söka ändring i ett beslut om förflyttning finns i 14 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning. I fråga om förflyttning till en tjänst som inte är vid gränsbevakningsväsendet gäller dessutom vad som föreskrivs i statstjänstemannalagen (750/1994) och statstjänstemannaförordningen (971/1994).

6 kap.

Särskilda behörighetsvillkor för tjänster vid gränsbevakningsväsendet

26 §
Särskilda behörighetsvillkor för officer

Vid gränsbevakningsväsendet är behörighetsvillkoren

1) för yngre officer officersexamen eller lägre eller högre högskoleexamen för officer,

2) för stabsofficer, förutom den examen som fordras av yngre officer, stabsofficerskurs inom ramen för påbyggnadsexamen för officer och erfarenhet av tjänstgöring som yngre officer vid en förvaltningsenhet samt i praktiken visad ledarförmåga,

3) för överste och kommodor, förutom den examen som fordras av yngre officer, generalstabsofficersexamen som avlagts som påbyggnadsexamen för officer och erfarenhet av tjänstgöring vid två förvaltningsenheter samt i praktiken visad ledarförmåga,

4) för chef och biträdande chef för gränsbevakningsväsendet samt general och amiral, förutom generalstabsofficersexamen, erfarenhet av ledarskap i uppgiften som chef för en förvaltningsenhet och i praktiken visad god ledarförmåga.

27 §
Särskilda behörighetsvillkor för specialofficerare

Behörighetsvillkor för specialofficerare vid gränsbevakningsväsendet är lämplig högskoleexamen eller specialutbildning och minst reservunderofficersutbildning.

28 §
Särskilda behörighetsvillkor för institutofficerare

Behörighetsvillkor för yngre institutofficerare är institutofficersexamen eller lägre tjänsteexamen för befattningsofficer.

Behörighetsvillkor för äldre institutofficerare är institutofficersexamen eller högre tjänsteexamen för befattningsofficer och genomgången fortsättningskurs för institutofficerare.

29 §
Särskilda behörighetsvillkor för gränsbevakare och sjöbevakare

Behörighetsvillkor för yngre gränsbevakare är studentexamen, gymnasiets lärokurs eller minst andra stadiets yrkesexamen, minst reservunderofficersutbildning och genomgången grundkurs för gränsbevakare. Genomgången grundkurs för gränsbevakare eller underofficerskurs krävs dock inte av en person som för att genomgå grundkurs för gränsbevakare eller som för att före grundkursen bekanta sig med gränsbevakningsväsendets verksamhet utnämns till en tjänst för viss tid som yngre gränsbevakare.

Behörighetsvillkor för äldre gränsbevakare och äldre sjöbevakare är genomgången kompletteringskurs och erfarenhet av tjänstgöring som yngre gränsbevakare eller yngre sjöbevakare.

Behörighetsvillkor för övergränsbevakare och översjöbevakare är genomgången fortsättningskurs och erfarenhet av tjänstgöring som äldre gränsbevakare eller äldre sjöbevakare.

30 §
Särskilda behörighetsvillkor för övriga tjänster

Vid gränsbevakningsväsendet är behörighetsvillkoren

1) för regeringsråd såsom avdelningschef vid juridiska avdelningen vid staben för gränsbevakningsväsendet juris kandidatexamen, god förtrogenhet med administrativa uppgifter, i praktiken visad ledarförmåga samt erfarenhet av lagberedning,

2) för byråchefen för administrativa byrån vid juridiska avdelningen vid staben för gränsbevakningsväsendet juris kandidatexamen och god förtrogenhet med administrativa uppgifter,

3) för upphandlingschefen juris kandidatexamen eller annan lämplig högskoleexamen samt förtrogenhet med upphandling,

4) för överinspektör juris kandidatexamen,

5) för ingenjör diplomingenjörs- eller ingenjörsexamen och förtrogenhet med uppgiftsområdet,

6) för flygteknisk chef diplomingenjörsexamen och förtrogenhet med flygplanskonstruktionsteknik,

7) för ekonomichef lämplig högskoleexamen och förtrogenhet med statens ekonomiförvaltning,

8) för överingenjör diplomingenjörsexamen och förtrogenhet med skeppsteknik,

9) för överläkare i 4 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) avsedd rätt att såsom legitimerad yrkesutbildad person självständigt vara verksam som allmänläkare samt förtrogenhet med militärhälsovård.

7 kap.

Bisysslor, tjänstledighet och upphörande av tjänsteförhållande

31 §
Förfarandet i ärenden som gäller bisysslor

Chefen för gränsbevakningsväsendet beviljas bisysslotillstånd av inrikesministeriet. Chefen för en förvaltningsenhet beviljas bisysslotillstånd av chefen för gränsbevakningsväsendet. Övriga anställda vid gränsbevakningsväsendet beviljas bisysslotillstånd av chefen för respektive förvaltningsenhet.

Anmälan om bisyssla lämnas till den myndighet som beslutar om bisysslotillstånd.

32 §
Tjänstledighet, permittering och ombildning av ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid

Om inte något annat föreskrivs fattas beslut om tjänstledighet, permittering och om ombildning av ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid

1) av inrikesministeriet i fråga om tjänster som specificeras i statsbudgeten,

2) av chefen för gränsbevakningsväsendet i fråga om tjänsterna som chef för en förvaltningsenhet och som regeringsråd såsom avdelningschef vid juridiska avdelningen och som byråchef vid administrativa byrån vid staben för gränsbevakningsväsendet,

3) av den utnämnande myndigheten i fråga om andra än de ovan nämnda tjänsterna.

33 §
Uppsägning samt upplösning av ett tjänsteförhållande

Beslut om uppsägning samt om upplösning av ett tjänsteförhållande vid gränsbevakningsväsendet fattas av den utnämnande myndigheten. Beslut om uppsägning med stöd av 27 § i statstjänstemannalagen fattas dock av chefen för gränsbevakningsväsendet, om inte republikens president förbehåller sig beslutanderätten i fråga om en tjänsteman som denne har utnämnt.

34 §
Avgångsålder

Avgångsåldern i en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet är

1) 63 år för chefen för gränsbevakningsväsendet,

2) 60 år för biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, general, amiral, överste och kommodor,

3) 55 år för andra officerare än de som avses i 1 eller 2 punkten samt för specialofficer och institutofficer,

4) 55 år för gränsbevakare och sjöbevakare.

Avgångsåldern för yngre officer, stabsofficer och institutofficer som tjänstgör i en uppgift som förutsätter flygarutbildning är med avvikelse från 1 mom. 50 år. Bestämmelser om avgångsåldern för tjänstemän i andra än militära tjänster finns i statstjänstemannalagen.

Utan hinder av vad som föreskrivs i denna paragraf är avgångsåldern

1) för en tjänsteman som den 31 december 1992 har tjänstgjort i en tjänst som kapten eller kaptenlöjtnant och som till utgången av 1994 i denna tjänst hade minst 10 år till pensionstid hänförbar tjänstgöringstid är avgångsåldern 50 år,

2) för en tjänsteman som den 31 december 1992 eller före det har tjänstgjort i en tjänst som sjöbevakare och som till utgången av 1994 hade till pensionstid hänförbar tjänstgöringstid:

a) minst 16 år är avgångsåldern 53 år,

b) minst 13 år är avgångsåldern 53 år 4 månader,

c) minst 10 år är avgångsåldern 53 år 8 månader,

d) minst 7 år är avgångsåldern 54 år,

e) minst 3 år är avgångsåldern 54 år 4 månader,

3) för en tjänsteman som den 31 december 1992 eller före det har tjänstgjort i en tjänst som gränsbevakare och som till utgången av 1994 hade till pensionstid hänförbar tjänstgöringstid

a) minst 16 år är avgångsåldern 50 år,

b) minst 13 år är avgångsåldern 51 år,

c) minst 10 år är avgångsåldern 52 år,

d) minst 7 år är avgångsåldern 53 år,

e) minst 3 år är avgångsåldern 54 år.

4) för en tjänsteman som den 31 december 1992 eller före det har tjänstgjort i en annan än militär tjänst och som till utgången av 1994 hade till pensionstid hänförbar tjänstgöringstid:

a) minst 16 år är avgångsåldern 60 år,

b) minst 13 år är avgångsåldern 61 år,

c) minst 10 år är avgångsåldern 62 år,

d) minst 7 år är avgångsåldern 63 år,

e) minst 3 år är avgångsåldern 64 år.

Bestämmelser om förlängning av tjänsteförhållande efter avgångsåldern finns i 35 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning.

35 §
Uppgifter som förutsätter flygarutbildning

Uppgifter som avses i 34 § 2 mom. och som förutsätter flygarutbildning är uppgiften som ledare för luftfartverksamheten, flyglärare, testpilot, flygflottiljchef, officer vid en flygflottilj, chef för flyggrupp, chef för helikoptergrupp, flygofficer, pilotofficer, luftfarkostbefälhavare och pilot på luftfarkost.

8 kap.

Disciplin

36 §
Disciplinära förmän

Inom gränsbevakningsväsendet är kommendören för en bevakningssektion och bevakningsflygdivisionen samt chefen för skolan sådana kommendörer för truppförband som avses i 12 § i militära disciplinlagen (331/1983).

Rätt att påföra disciplinära straff och disciplinära tillrättavisningar i egenskap av disciplinär förman har

1) chefen för gränsbevakningsväsendet i fråga om personer som tjänstgör vid gränsbevakningsväsendet,

2) biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet i fråga om personer som tjänstgör vid staben för gränsbevakningsväsendet,

3) kommendören för en bevakningssektion och kommendören för bevakningsflygdivisionen i fråga om personer som tjänstgör vid en bevakningssektion eller bevakningsflygdivisionen,

4) chefen för gräns- och sjöbevakningsskolan i fråga om personer som tjänstgör vid skolan.

I fråga om underlydande som fullgör sin värnplikt eller frivillig militärtjänst kan i egenskap av disciplinär förman dessutom

1) biträdande kommendören för en bevakningssektion och biträdande kommendören för bevakningsflygdivisionen, biträdande chefen för skolan och chefen för ett gränsbevakningsområde, ett sjöbevakningsområde, en avdelning eller en flyggrupp påföra utegångsstraff, varning och disciplinär tillrättavisning,

2) chefen för ett gränsbevakningsområde, ett sjöbevakningsområde, en avdelning eller en flyggrupp och chefen för ett gränsjägarkompani påföra varning och disciplinär tillrättavisning,

3) enhetsofficeren för ett gränsbevakningsområde, ett sjöbevakningsområde, en avdelning, en flyggrupp eller ett gränsjägarkompani, i de fall han eller hon förordnats till disciplinära uppgifter, påföra anmärkning samt extratjänst högst tre gånger.

37 §
Behandling av ett ärende som gäller ett militärt brott

Om överföring av förundersökning till polisen föreskrivs i 44 § i gränsbevakningslagen. Förundersökningen i militärt brottmål som behandlas vid gränsbevakningsväsendet förrättas av en gränsbevakningsman.

Ett sådant utlåtande av en militärjurist som avses i 31 § i militära disciplinlagen ges i ett militärt disciplinärende som behandlas vid gränsbevakningsväsendet av en av staben för gränsbevakningsväsendet förordnad tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet som har avlagt juris kandidatexamen.

38 §
Genomförande och övervakning av militära disciplinåtgärder

Dagorder som avses i 46 § i militära disciplinlagen är den beslutsförteckning som chefen för gränsbevakningsväsendet offentliggör för förvaltningsenheterna och den beslutsförteckning som kommendören för en bevakningssektion och bevakningsflygdivisionen samt chefen för skolan offentliggör för den personal som tjänstgör inom förvaltningsenheten.

Staben för gränsbevakningsväsendet granskar förvaltningsenheternas straff- och tillrättavisningskartotek minst en gång om året.

9 kap.

Bestämmelser om utbildning

39 §
Utbildning som ges vid gräns- och sjöbevakningsskolan

Vid gräns- och sjöbevakningsskolan kan ges

1) grund-, vidare- och kompletteringsutbildning för gränsbevakare,

2) vidare- och kompletteringsutbildning för institutofficer,

3) undervisning inom gränsbevakningsbranschen inom utbildningsprogrammet för officerare och för påbyggnadsexamen för officer,

4) fortbildning och specialutbildning som behövs inom gränsbevakningsväsendet.

I en studiehelhet vid gräns- och sjöbevakningsskolan kan ingå undervisning vid en annan läroanstalt. Den arbetspraktik som ingår i grundutbildningen för gränsbevakare utförs vid en förvaltningsenhet inom gränsbevakningsväsendet.

Undervisning inom ramen för gränsbevakningsväsendets ansvarsområde kan också ges andra personer än sådana som tjänstgör vid gränsbevakningsväsendet.

40 §
Instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan

I instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan bestäms närmare om

1) gräns- och sjöbevakningsskolans uppgifter och sammansättning,

2) ledningen och styrningen av undervisningen,

3) undervisningsformerna,

4) grunderna för utvärderingen av studieprestationerna,

5) grund-, fortsättnings- och kompletteringskursernas mål och studiernas omfattning,

6) ärenden som gäller elevernas och studerandenas ställning.

41 §
Undervisnings- och examensspråk

Undervisnings- och examensspråket vid gräns- och sjöbevakningsskolan är finska eller svenska. Gräns- och sjöbevakningsskolan kan även besluta att något annat språk används i undervisningen och i studieprestationerna.

42 §
Utbildningens mål

Grundkursen för gränsbevakare har som mål att eleverna skall ha beredskap att sköta gränsbevakar- och sjöbevakaruppgifter, behärska de bestämmelser och föreskrifter som gäller en gränsbevakningsmans befogenheter och ha de språkkunskaper som krävs för tjänsten. Fortsättningskursen för gränsbevakare har som mål att studerandena skall ha beredskap att sköta de uppgifter som ankommer på övergränsbevakare och översjöbevakare samt ha de kunskaper och färdigheter som krävs för arbetsledningsuppgifter.

Kursen för vaktofficerare har som mål att studerandena skall ha beredskap att sköta ledarskaps- och utbildningsuppgifter inom arbetsenheten samt administrativa uppgifter. Fortsättningskursen för institutofficerare har som mål att studerandena skall ha beredskap att sköta ledningsuppgifter på regional nivå och byråofficersuppgifter vid en stab.

Den undervisning inom området gränsbevakning som ges officerare vid gräns- och sjöbevakningsskolan har som mål att ge studerandena ingående kunskaper för utförande av officersuppgifter vid gränsbevakningsväsendet, såsom uppgifter som hänför sig till gränssäkerheten, förvaltning, laglighetsövervakning, upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, förebyggande och utredning av brott samt väckande av åtal.

43 §
Antagning till utbildning

Gräns- och sjöbevakningsskolan antar elever och studerande enligt urvalsgrunderna i denna förordning och de urvalsgrunder som staben för gränsbevakningsväsendet närmare bestämmer. I fråga om studerande vid försvarshögskolan utfärdas särskilda bestämmelser.

Till grundkursen för gränsbevakare kan antas en person som blivit godkänd i urvalsprovet och som med undantag av genomgången grundkurs har behörighet som yngre gränsbevakare. Till fortsättningskursen för gränsbevakare kan antas en gränsbevakare eller sjöbevakare som genomgått kompletteringskursen och som med undantag av genomgången fortsättningskurs har behörighet som övergränsbevakare eller översjöbevakare. Till kursen för vaktofficerare kan antas en övergränsbevakare eller översjöbevakare som genomgått fortsättningskursen för gränsbevakare.

Till övriga kurser kan antas en studerande som uppfyller de inträdeskrav som gränsbevakningsväsendet ställt för kurserna.

44 §
Elevernas övriga uppgifter

På förordnande av chefen för gräns- och sjöbevakningsskolan skall eleverna såsom övningar i anslutning till utbildningen utföra uppgifter som ankommer på en gränsbevakningsman vid förvaltningsenheterna.

Staben för gränsbevakningsväsendet kan förordna en elev som har tillräcklig utbildning att även utföra andra uppgifter än sådana som ingår i utbildningen, om det är nödvändigt för skötseln av en allvarlig särskild situation som hör till gränsbevakningsväsendets ansvarsområde.

Bestämmelser om en gränsbevakningsmans befogenheter i fråga om de uppgifter som föreskrivs för en elev i 1 mom. finns i 15 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning. Bestämmelser om en elevs befogenheter i fråga om de uppgifter som anges i 2 mom. finns i 35 § 2 mom. i gränsbevakningslagen.

45 §
Studietiden och senareläggande av studierna

Studierna skall slutföras inom den maximitid som fastställs i undervisningsplanen.

Gräns- och sjöbevakningsskolan kan på ansökan skjuta upp studierätten eller avbryta studierna för högst två år. Gräns- och sjöbevakningsskolan kan på eget initiativ avbryta studierna för högst ett år i gången, om eleven eller den studerande inte med godkänt resultat kan genomföra sina studier i enlighet med undervisningsplanen på grund av långvarig sjukdom eller något annat vägande skäl.

Den tid då studierna är avbrutna räknas inte in i maximistudietiden.

46 §
Bedömningsförfarandet

Studieprestationerna bedöms enligt bedömningsgrunder som är specificerade i instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan.

Eleverna och studerandena har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på dem.

Lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning innehåller bestämmelser om ändringssökande i beslut som fattas av chefen för gräns- och sjöbevakningsskolan och som gäller bedömning av studieprestationer och tillgodoräknande av tidigare studier eller studier som avlagts någon annanstans.

47 §
Tystnadsplikt och förbud att utnyttja information

Beträffande tystnadsplikt och förbud att utnyttja information för den som studerar vid gräns- och sjöbevakningsskolan gäller vad som föreskrivs i 17 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning.

10 kap.

Särskilda bestämmelser

48 §
Utbildningskrav för gränsbevakningsmän

Till gränsbevakningsman kan förordnas en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet som uppfyller de krav på kunskaper om en gränsbevakningsmans befogenheter i grundkursen för gränsbevakare och som har de språkkunskaper som krävs av gränsbevakare.

49 §
Utbildningskrav för undersökningsledare

Den utbildning för undersökningsledare som avses i 46 § i gränsbevakningslagen inbegriper institutofficersexamen eller lämplig högskoleexamen och utbildning för undersökningsledare vid gränsbevakningsväsendet.

Lämpliga högskoleexamina enligt 1 mom. är lägre högskoleexamen för officer, högre högskoleexamen för officer och högskoleexamina för polis vid Polisyrkeshögskolan. Lämpliga högskoleexamina är också juris kandidatexamen och polismagisterexamen. Den som avlagt sistnämnda examen behöver inte genomgå utbildningen för undersökningsledare vid gränsbevakningsväsendet.

50 §
Behörighetsvillkor gällande språkkunskaper vid gränsbevakningsväsendet

Bestämmelser om behörighetsvillkor gällande språkkunskaper i fråga om de tjänster beträffande vilka behörighetsvillkoret är högskoleexamen finns i 6 § i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003).

Behörighetsvillkor gällande språkkunskaper är för andra gränsbevakningsmän än de som avses i 1 mom. vid en tvåspråkig myndighet är goda muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom myndighetens ämbetsdistrikt samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket. Vid en enspråkig myndighet är behörighetsvillkoret gällande språkkunskaper för andra gränsbevakningsmän än de som avses i 1 mom. goda muntliga och skriftliga kunskaper i myndighetens språk samt nöjaktig förmåga att förstå det andra språket.

Vid gränsbevakningsväsendet iakttas i tillämpliga delar vad som föreskrivs i statsrådets förordning om behörighetsvillkor som gäller officerares kunskaper i finska och svenska (9/2004). När en tjänst tillsätts vid en tvåspråkig myndighet, skall beaktas att tjänsteåligganden som förutsätter användning av finska och svenska kan fördelas mellan personer som behärskar språket i fråga. Om de språkkunskaper som krävs på Åland bestäms särskilt.

51 §
Den fysiska prestationsförmågan hos tjänstemän i militär tjänst och gränsbevakare

Den fysiska prestationsförmågan hos tjänstemän i militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet och hos gränsbevakare bedöms genom tester och vid läkarundersökning. Om en tjänstemans fysiska prestationsförmåga inte motsvarar de krav som hans eller hennes uppgift ställer, kan ett program för höjande av prestationsförmågan utarbetas. En tjänsteman, vars fysiska prestationsförmåga inte motsvarar uppgiftens krav, kan förflyttas till fysiskt mindre krävande uppgifter om det är nödvändigt med tanke på arbetarskyddet och utförandet av gränsbevakningsväsendets uppgifter.

Efter att ha hört överläkaren vid gränsbevakningsväsendet beslutar chefen för gränsbevakningsväsendet om bedömningen av den fysiska prestationsförmågan och de tester och klassificeringar som hänför sig till den samt om den fysiska prestationsförmåga som krävs för varje uppgift.

52 §
Tjänstetecken

En gränsbevakningsman skall vid tjänsteutövning medföra ett tjänstetecken enligt 24 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning. Tjänstetecknet skall visas upp vid behov och på begäran, om det är möjligt utan att tjänsteuppdraget äventyras.

53 §
Användningen av en ad hoc-organisation

Beslut om upprättande av en ad hoc-organisation vid en bevakningssektion fattas av kommendören eller en beredskapsjourhavande som har förordnats att ha jour vid bevakningssektionen.

Den allmänna ledaren för en ad hoc-organisation är en gränsbevakningsman som har helhetsansvaret för den pågående situationen. Den allmänna ledaren bedömer hur brådskande och farlig den uppgift som han eller hon har förordnats att leda är, utser fältchefen, bestämmer de tillfälliga ledningsförhållandena för den personal vid gränsbevakningsväsendet som är placerad i området, ansvarar för gränsbevakningsväsendets del för myndighetssamarbetet, anger de allmänna principerna för verksamheten och användning av maktmedel och ser till att de som utför uppgiften har den tillgängliga nödvändiga information och de resurser som arbetarskyddet förutsätter.

Ad hoc-organisationens fältchef, som lyder under den allmänna ledaren, är en gränsbevakningsman som ansvarar för den taktiska planeringen och ledningen av den pågående situationen. Fältchefen ansvarar för att den underlydande ad hoc-organisationen upprättas och leds på ett ändamålsenligt sätt, för anvisningar och order om användning av maktmedel enligt situationens krav och för myndighetssamarbetet när det gäller taktiska frågor samt ser till att de underlydande som utför uppgiften har den tillgängliga nödvändiga information och de resurser som arbetarskyddet förutsätter.

54 §
Ansökan om gränszonstillstånd samt gränszonsanmälan

Den som ansöker om gränszonstillstånd skall lägga fram en utredning om sin identitet, sina kontaktuppgifter och om att förutsättningarna för beviljande av gränszonstillstånd uppfylls. I utredningen kan ingå nödvändiga uppgifter om

1) de planerade åtgärderna i gränszonen, tidpunkten för åtgärderna och området där åtgärderna avses bli genomförda,

2) sådana tillstånd eller godkännanden av andra myndigheter eller instanser som genomförandet av åtgärderna eventuellt förutsätter,

3) skjutvapen, skjutförnödenheter, sprängämnen och fjäderdrivna vapen,

4) den huvudsakliga orsaken till vistelsen eller åtgärderna i gränszonen.

Inrikesministeriet fastställer vid behov formulären för de blanketter som skall användas vid ansökan om och beviljande av gränszonstillstånd samt vid gränszonsanmälan.

55 §
Hälsovård vid gränsbevakningsväsendet

Bestämmelser om ordnandet av företagshälsovård vid gränsbevakningsväsendet finns i lagen om företagshälsovård (1383/2001). Bestämmelser om försvarsmaktens hälsovårdsansvar finns i lagen om hälsovården inom förvarsmakten (322/1987).

56 §
Anmälningar som gäller återupprättande av kontrollerna vid de inre gränserna

Staben för gränsbevakningsväsendet svarar för att anmälningarna om återupprättandet av kontrollerna vid de inre gränserna tillställs Europeiska unionens institutioner, medlemsstaterna i Europeiska unionen och övriga stater som anslutit sig till området för fri rörlighet. Anmälningarna skall sändas utan dröjsmål.

57 §
Fördelning av bärgarlön

Chefen för gränsbevakningsväsendet beslutar om avstående från bärgarlön enligt 76 § i gränsbevakningslagen och om fördelning av bärgarlön.

Om man inte avstår från bärgarlön utdelas en femtedel av den andel av bärgarlönen som återstår efter att merkostnaderna för sjöräddningsarbetet täckts till de tjänstemän som tjänstgjorde på fartyget under sjöräddningsarbetet samt till dem som tjänstgjorde med stöd av vänpliktslagen (452/1950) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995).

Bärgarlönen fördelas i första hand enligt hur krävande och betydelsefulla de vidtagna åtgärderna har varit.

58 §
Registrering av ärenden som gäller gripande av personer

I fråga om en person som gripits med stöd av 36 § 2 mom., 37 § och 71 § 2 mom. i gränsbevakningslagen antecknas person- eller andra identifieringsuppgifter, uppgifter om den åtgärd som har lett till gripandet, uppgifter om säkerhetsvisitation, uppgifter om transport av den gripne och uppgifter om tidpunkt och plats för gripandet samt uppgifter om när gripandet har upphört.

59 §
Registrering av egendom som omhändertagits

I fråga om omhändertagande av egendom enligt 28, 59, 66 och 69 § i gränsbevakningslagen registreras grunden för omhändertagandet och uppgifter om återlämnande av egendomen.

60 §
Registrering av kroppsvisitation

Över kroppsvisitation enligt 19 § och 28 § 1 mom. i gränsbevakningslagen upprättas ett protokoll enligt en modell som staben för gränsbevakningsväsendet fastställt.

61 §
Maktmedels- och skyddsredskap

Staten förser gränsbevakningsmännen med sådana maktmedels- och skyddsredskap som uppgifterna förutsätter. Gränsbevakningsmän och tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet som utför säkerhetskontroller får endast använda sådana maktmedelsredskap som är godkända att användas vid gränsbevakningsväsendet och som de fått utbildning i att använda.

62 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2005.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

63 §
Övergångsbestämmelse

Utan hinder av språkkunskapskraven i denna förordning bibehåller en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet sin behörighet för en tjänst som han eller hon innehade vid ikraftträdandet av denna förordning samt för tjänster som har samma språkkunskapskrav. Om tjänstemannen vid ikraftträdandet av denna förordning innehade en tjänst för viss tid, gäller detsamma honom eller henne för denna tid.

Utan hinder av språkkunskapskraven kan en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet som vid ikraftträdandet av denna förordning var gränsbevakningsman dock förordnas till gränsbevakningsman inom den gränsbevakningsmyndighets verksamhetsområde där han eller hon tjänstgjorde som gränsbevakningsman vid ikraftträdandet av denna förordning. Tjänstemannen kan också förflyttas som gränsbevakningsman till ett sådant verksamhetsområde vid en gränsbevakningsmyndighet där språkkunskapskraven gällande gränsbevakningsmannen är desamma eller lägre än inom det verksamhetsområde där han eller hon tjänstgjorde före förflyttningen.

Helsingfors den 25 augusti 2005

Inrikesminister
Kari Rajamäki

Överinspektör
Timo Riissanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.