1127/2003

Given i Helsingfors den 18 december 2003

Statsrådets förordning om ändring av förordningen om transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från kommunikationsministeriet,

upphävs i förordningen den 4 september 1998 (666/1998) om transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg 13 b §, sådan den lyder i förordning 1163/2000,

ändras 2―4, 12, 13, 13 a och 16 §, av dessa lagrum 2, 3, 13 a och 16 § sådana de lyder i nämnda förordning 1163/2000 samt 4 och 12 § sådana de lyder delvis ändrade i förordning 528/2001, samt

fogas till förordningen en ny 4 a §, till 9 §, sådan den lyder i nämnda förordning 528/2001, ett nytt 3 mom., samt till förordningen en ny 10 a § som följer:

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) styckegods farliga ämnen som transporteras i förpackningar, transporttankar, containrar eller förpackade på något annat motsvarande sätt; det som nedan bestäms om förpackning gäller även småbulkbehållare (IBC), containrar och tankar,

2) lasttransportenhet ett fordon, en järnvägsvagn, en fraktcontainer, ett tankfordon, en järnvägscisternvagn eller en transporttank,

3) kolli den minsta förpackning eller det minsta föremål som är avsett att hanteras som en enda enhet, med undantag av försändelser fastbundna på lastpallar med krymp- eller sträckfilm,

4) SOLAS-konventionen 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (FördrS 11/1981), sådan den jämte ändringar är i kraft såsom bindande för Finland,

5) IMDG-koden den kod som definieras i kapitel VII del A regel 1 i bilagan till SOLAS-konventionen och som innehåller bestämmelser om transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg,

6) INF-koden den kod som definieras i kapitel VII del D regel 14 i bilagan till SOLAS-konventionen och som innehåller bestämmelser om transport av bestrålat kärnbränsle, plutonium och vissa former av radioaktivt avfall som styckegods på fartyg,

7) INF-gods sådant INF-gods som definieras i kapitel VII del D regel 14 i bilagan till SOLAS-konventionen och som transporteras i enlighet med IMDG-koden,

8) redare den person som avses i 2 § lagen om tillsyn över fartygssäkerheten (370/1995).

3 §
Tillämpning av IMDG- och INF-koden

När farliga ämnen transporteras som styckegods på fartyg tillämpas IMDG- och INF-koderna på det sätt som bestäms i denna förordning. I sådana fall som avses i 4 § 2 mom., 4 a §, 9 § 3 mom. och 12 § 1 mom. i förordningen kan dock på transport på ro-ro-fartyg i Östersjön i stället för IMDG-koden tillämpas motsvarande bestämmelser i den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR; FördrS 23/1979) eller motsvarande bestämmelser om internationella järnvägstransporter av farligt gods (RID) som ingår i en bihang B (CIM) till konventionen om internationell järnvägstrafik (COTIF; FördrS 5/1985).

Uppgifter om IMDG- och INF-koderna lämnas av sjöfartsverket.

4 §
Klassificering av farliga ämnen

De farliga ämnena indelas i följande farlighetsklasser:

Klass 1 Explosiva varor
Klass 2 Gaser
Klass 3 Brandfarliga vätskor
Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och flegmatiserade explosiva varor i fast form
Klass 4.2 Självantändande ämnen
Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
Klass 5.1 Oxiderande ämnen
Klass 5.2 Organiska peroxider
Klass 6.1 Giftiga ämnen
Klass 6.2 Smittfarliga ämnen
Klass 7 Radioaktiva ämnen
Klass 8 Frätande ämnen
Klass 9 Andra farliga ämnen och föremål

I fall IMDG-koden förutsätter att den behöriga myndigheten klassificerar ämnet eller godkänner klassificeringen av ämnet, ankommer denna uppgift i Finland för de radioaktiva ämnenas vidkommande på strålsäkerhetscentralen och för de övriga ämnenas vidkommande på säkerhetsteknikcentralen. Myndigheten kan kräva att avlastaren eller avsändaren företer resultat av de tester som behövs för att utreda klassificeringen.

Om en utländsk behörig myndighet som avses i IMDG-koden har utfört eller godkänt en klassificering, får klassificeringen användas också i Finland.

4 a §
Farliga ämnen som resgods

Farliga ämnen som transporteras som resgods skall ha förpackats för detaljförsäljning och vara avsett för personligt bruk eller hushållsbruk.

9 §
Påvisande av förpackningars och tankars överensstämmelse med kraven

Sådan framställare och återförsäljare av förpackningar som avses i kapitel 6.1 i IMDG-koden skall lämna uppgifter om de förfaringssätt som skall iakttas samt ge typ- och måttbeskrivningar för förslutare och andra nödvändiga komponenter, så att det kan fastställas att den förpackning som erbjuds för transporten uppfyller föreskrivna krav.

10 a §
Personalens behörighet

Den som deltar i transport av farliga ämnen med fartyg skall ha sådana kunskaper om säker hantering av farliga ämnen under transport som inhämtats genom arbetsinstruktion och utbildning och som behövs för att personen på behörigt sätt skall kunna sköta uppgiften, om sådana kunskaper förutsätts i ett internationellt avtal som är bindande för Finland.

Om bestämmelserna i de i 3 § 1 mom. nämnda internationella avtalen tillämpas på transport på ro-ro-fartyg i Östersjön, skall den som deltar i transporten dessutom tillräckligt väl känna till de bestämmelser som gäller sådana transporter.

Redaren skall se till att den personal som deltar i transport med fartyg har de kunskaper som avses i 1 och 2 mom.

12 §
Utredning om ämnen som lastas och lossas

Avsändaren och avlastaren ansvarar för att fartygets befälhavare eller redare innan det farliga ämnet lastas ombord ges de uppgifter som avses i kapitel 5.4 i IMDG-koden samt den försäkran och det stuvningsintyg som avses i kapitlet. För transport på ro-ro-fartyg i Östersjön kan sjöfartsverket dock utfärda avvikande föreskrifter om de uppgifter den försäkran och det stuvningsintyg som avses i kapitel 5.4 i IMDG-koden.

Innan ett farligt ämne lossas i Finland skall fartygets befälhavare lämna de uppgifter som avses i 1 mom. jämte bilagor till hamnmyndigheterna och till den som utför lossningsarbetet eller dennes representant.

I 3 § 1 mom. i förordningen om anmälningsskyldigheterna för fartyg som transporterar farligt eller havsförorenande gods (869/1994) föreskrivs om anmälningsplikt för avlastaren och avsändaren.

13 §
Handlingar ombord på fartyg

Ombord på fartyg som transporterar farliga ämnen skall finnas följande:

1) en lastförteckning eller detaljerad stuvningsplan i vilken för samtliga farliga ämnen som fartyget transporterar antecknats ämnets benämning eller FN-nummer, klass och eventuellt förpackningsgrupp samt placering ombord,

2) uppgifter som avses i 12 § 1 mom., om de inte finns i lastförteckningen eller stuvningsplanen som avses i 1-punkt,

3) en sådan beredskapsplan som avses i kapitel VII del D i bilagan till SOLAS-konventionen, i fall fartyget transporterar INF-gods,

4) de bestämmelser som avser transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg samt anvisningar i fall av nödläge och gällande förstahjälp,

5) en lastsäkringshandbok.

Beredskapsplanen för finska fartyg godkänns av sjöfartsverket. I fartygets lastförteckning eller stuvningsplan, som företes tull- och hamnmyndigheterna, skall tydligt antecknas att lasten består av ett farligt ämne.

De anställda på ett fartyg har rätt att ta del av de uppgifter och handlingar som avses i 1 mom..

13 a §
Stuvning av lasten och lastsäkring

Redaren eller fartygsbefälhavaren skall se till att de farliga ämnena lastas, stuvas och säkras på ett sätt som med beaktande av ämnenas beskaffenhet är säkert och ändamålsenligt.

Säkerhetsåtgärder som anknyter till lastsäkringen skall uppfylla kraven enligt kapitel VII del A och D i bilagan till SOLAS-konventionen.

16 §
Anmälan om olyckshändelse

Anmälan om olyckshändelse eller tillbud vid transport av farliga ämnen skall göras i enlighet med kapitel VII del A i bilagan till SOLAS-konventionen.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.

Helsingfors den 18 december 2003

Kommunikationsminister
Leena Luhtanen

Trafikråd
Seija Miettinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.