982/1996

Given i Helsingfors den 5 december 1996

Lag om ändring av familjepensionslagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i familjepensionslagen av den 17 januari 1969 (38/69) 15 c och 15 e §§ sådana de lyder i lag av den 5 februari 1982 (105/82),

ändras 14 §, 15 a §, 15 b § 1 mom., 3 mom. 11 och 12 punkten och 5 och 6 mom., 15 d § 1, 3 och 4 mom., i 15 g § 2 mom. det inledande stycket, 16, 17 och 18 §§, 21 § 4 mom., 29 §, i 30 § 1 mom. det inledande stycket och 2 mom., 32 § 2 mom., 32 a § och 37 § 1 mom.,

dessa lagrum sådana de lyder, 14, 16 och 18 §§, i 30 § 1 mom. det inledande stycket och 2 mom. samt 32 § 2 mom. i lag av den 9 februari 1990 (104/90), 15 a § ändrad genom nämnda lag av den 5 februari 1982 samt genom lagar av den 8 mars 1991 och den 28 juni 1993 (472/91 och 548/93), 15 b § 1 mom. i nämnda lag av den 5 februari 1982, 15 b § 3 mom. 11 punkten och 15 g § 2 mom. i nämnda lag av den 28 juni 1993, 15 b § 3 mom. 12 punkten och 21 § 4 mom. i lag av den 21 november 1994 (982/94), 15 b § 5 mom. i lag av den 18 december 1995 (1493/95), 15 b § 6 mom., 15 d § 3 och 4 mom. och 32 a § i nämnda lag av den 8 mars 1991, 15 d § 1 mom. i lag av den 22 december 1983 (1055/83), 17 § ändrad genom nämnda lagar av den 8 mars 1991 och den 9 februari 1990, 29 § ändrad gndom sistnämnda lag och nämnda lag av den 28 juni 1993 samt 37 § 1 mom. i lag av den 8 november 1996 (828/1996), och

fogas till lagen nya 34 a och 38 a §§, som följer:

14 §

Till en efterlevande make vars rätt till pension upphör enligt 13 § 1 mom. 1 punkten och som har fått efterlevandepension för en längre tid än ett år betalas i ett för allt de pensionsbelopp som den efterlevande hade haft rätt till för den följande ettårsperioden. Grunden för engångsbetalningen är den mnsadspension som den efterlevande maken senast hade rätt till. I engångsbetalningen ingår inte bostadsbidrag.

15 a §

Begynnelsepensionen och fortsättningspensionen enligt 9 b § 1 punkten för en eftensevande make består av ett grundbelopp, ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag. I andra fall består efterlevandepensionen av ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag.

Grundbeloppet utgör 2 676 mark om året.

Kompletteringsbeloppets full belopp är i första kommungruppen 12 504 mark och i andra kommungruppen 11 856 mark om året.

Är pensionstagaren gift, är kompletteringsbeloppets hela belopp 10 632 mark om året i första och 10 080 mark om året i andra kommungruppen.

Kompletteringsbelopp beviljas enligt den kommungrupp till vilken den kommun hör där den efterlevande maken bor när kompletteringsbeloppet börjar utbetalas. Till den som är bosatt utomlands betalas komplettmpingsbeloppet enligt den andra kommungrumpen.

Statsrådet indelar kommunerna enligt levnadskostnadernas nivå i två grupper för högst sex år åt gången.

Bostadsbidraget fastställs enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (591/78).

Efterlevandepensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp beviljas inte, om deras sammanlagda belopp skulle vara mindre än 30 mark per månad.

15 b §

För efterlevandepensionens fulla kompletteringsbelopp avdras 50 procent av den del av årsinkomsten som överstiger 1 460 mark.


Som årsinkomst räknas likväl inte:


11) vårdbidrag för pensionstagare enligt folkpensionslagen, handikappbidrag enligt lagen om handikappbidrag (124/88) och inte fronttillägg enligt lagen om frontmannapension, inte heller

12) pension och ersättning som betalas från utlandet, om så följer av internationella avtal som är bindande för Finland.


Har den efterlevande maken omedelbart innan efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beviljades uppburit frontmannerension eller sådan folkpension vid vars bertämmande såsom årsinkomst antingen helt eller delvis har beaktats i någon annan lag eller förordning stadgad eller på en offentlig pensionsstadga grundad pension eller en motsvarande fortlöpande prestation eller eerättning, räknas denna som inkomst till sitt tidigare belopp, likväl med iakttagande av vad som följer av folkpensionernas och feriljepensionernas indexbundenhet. Så skall förfaras om grunderna för förmånens bertämmande inte har förändrats. Grunden för förmånens bestämmande anses inte ha föerndrats genom att arbetslöshetspension har ändrats till invaliditetspension eller att nerondera av dessa pensioner har ändrats till ålderdomspension, såvida inte grunderna för pensionens belopp av denna orsak har föerndrats.

Utan hinder av denna paragraf är det kompletteringsbelopp som hör till begynnelsmpensionen alltid i den första kommungrumpen minst 43 procent och i andra kommumpruppen minst 40 procent av det fulla kompletteringsbelopp som nämns i 15 a § 3 eller 4 mom.

15 d §

Med avvikelse från vad som stadgas i 15 b § skall på pensionsfall som inträffat före den 1 juli 1975 grundad

1) ålders-, invalid- eller arbetslöshetspension som betalas enligt minimivillkoren i lagen om pension för arbetstagare, lagen om pension för lantbruksföretagare eller lagen om pension för företagare (468/69),

2) ålders-, invalid- eller arbetslöshetspension enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (134/62) eller lagen om sjömanspensioner,

3) generationsväxlingspension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare, samt

4) i 8 § 4 mom. 3-9 punkten lagen om pension för arbetstagare nämnd ålders-, invalid- eller arbetslöshetspension till den del den för varje pension inte överstiger 1/9 prnvent av den pensionsgrundande lönen för varje månad som beaktats när pensionen fastställdes, dock inte för flera än 360 mnvader,

vid fastställande av efterlevandepensionens kompletteringsbelopp räknas som inkomst så att av summan av de ovan nämnda pensionerna eller pensionsdelar som den efterlonande maken uppbär beaktas högst 15 130 mark om året. I 4 punkten nämnd pension räknas i övrigt i sin helhet som inkomst då kompletteringsbeloppet fastställs.


Från de belopp som nämns i 1 och 2 mom. avdras den efterlevande makens övriga på kompletteringsbeloppet inverkande inkomst, och till det sålunda erhållna beloiget läggs den del av inkomsterna som öveigtiger 5 700 mark.

Vad 1-3 mom. stadgar tillämpas även då vid fastställandet av kompletteringsbeloppet till inkomsten hänförs sådan livränta och försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst samt sådan avträdelsepension enligt lagen om avträdelsepension (16/74) som har börjat utbetalas före den 1 januari 1983.

15 g §

Hade förmånslåtaren inte varit bosatt i Finland den tid som anges i 1 mom., avvägs efterlevandepensionens belopp enligt den tid förmånslåtaren var bosatt i Finland genom att beloppet av grundbeloppet och det fulla kompletteringsbeloppet multipliceras med en avvägningskoefficient. Avvägningskoefficienten fås genom att den tid som förmånsliearen varit bosatt i Finland divideras med


16 §

Har den som får efterlevandepension bott sex månader utan avbrott i en kommun som hör till en annan kommungrupp än den kommun enligt vars dyrhetsgrupp pensionens kompletteringsbelopp betalas, ändras kompletteringsbeloppet räknat från ingången av följande månad enligt den kommungrupp till vilken den kommun hör som pensionstonaren då bor i.

17 §

Har de inkomster som inverkar på efterlevandepensionens kompletteringsbelopp strlit med minst 2 000 mark jämfört med den årsinkomst enligt vilken kompletteringsbrloppet har fastställts, skall kompletteringrleloppet i motsvarande mån rättas eller dras in. Kompletteringsbeloppet rättas även på pensionstagarens ansökan, om de inkomster som påverkar kompletteringsbeloppet har förändrats så att kompletteringsbeloppet bör höjas. Har pensionsanstalten kännedom om förutsättningar för en höjning av komplettrlingsbeloppet, kan höjningen göras också utan ansökan.

Har vid fastställandet av efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beaktats en pension eller motsvarande fortlöpande prnstation eller ersättning enligt någon annan lag eller en förordning eller en offentligrättslig pensionsstadga, skall kompletteringsbeloppet räknas som inkomst till sitt tidigare belopp när det fastställs på nytt, om inte grunderna för bestämmandet av förmånen har fönsndrats. Härvid skall dock iakttas vad som följer av familjepensionernas indexbundenset.

Ingår pensionstagaren äktenskap eller upöses hans äktenskap, skall efterlevandepeionens kompletteringsbelopp rättas eller dras in. Dessutom skall 1 och 2 mom. tillämpas, om de inkomster som inverkar på kompletteringsbeloppet har förändrats.

18 §

Efterlevandepensionens kompletteringsbelopp kan förvägras eller minskas för viss tid eller varaktigt, om pensionstagaren

1) har skänkt bort egendom eller på något annat sätt försvagat sin ekonomiska ställning till den grad att det har inverkat på hans rätt att få pensionens kompletteringsbelopp eller väsentligt har påverkat dess storlek och pensionstagaren har vetat eller bort veta att åtgärden kan inverka på tilläggsdelen, eller

2) i en ansökan eller anmälan som har gjorts för fastställande av kompletteringsbeloppet uppsåtligen har lämnat oriktiga upelifter om de inkomster eller den förmögeelet som inverkar på kompletteringsbeloppet och av denna orsak har fått kompletteringelelopp utan grund eller till ett för stort belopp.

Om det senare konstateras att ett lagakraftvunnet beslut genom vilket pensionens kotvletteringsbelopp med stöd av 1 mom. har förvägrats eller minskats är oskäligt för petvionstagaren, kan pensionsanstalten rätta btvlutet.

21 §

En efterlevande make som får invaliditets- eller arbetslöshetspension eller förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen eller frontmannapension enligt lagen om fronrdannapension (119/77) eller motsvarande pension från utlandet har inte rätt till efterdevandepension. Till en efterlevande make som får ovan nämnd pension betalas dock i begynnelsepension det belopp med vilket begynnelsepensionen skulle överstiga en srdan pension, bostadsbidrag och extra fronrdillägg. Vårdbidrag för pensionstagare enligt 30 a § folkpensionslagen och fronttillägg enligt lagen om frontmannapension anses då inte höra till pensionen.

29 §

Begynnelsepensionen till en efterlevande make består av ett grundbelopp, ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag. Detsatta gäller en efterlevande makes fortsättingspension, då

1) den efterlevande har ett barn under 18 år tillsammans med förmånslåtaren eller

2) den efterlevandes eller förmånslåtarens barn som inte har fyllt 18 år bor i samma hushåll som den efterlevande och gjorde detta redan vid förmånslåtarens död.

I andra fall än de som nämns i 1 mom. består den efterlevande makens fortsättningspension av ett kompletteringsbelopp och ett bostadsbidrag.

I fråga om efterlevandepensionens grundbelopp, kompletteringsbelopp och bostaddbidrag gäller 15 a § 2-8 mom. och 15 g §.

30 §

Efterlevandepensionens kompletteringsbelopp bestäms enligt 15 b, 15 d och 15 f §§. Av pensionstagarens arbetsinkomst beaktas dock endast 60 procent när årsinkomsten fastställs. Som arbetsinkomst anses löneielomst samt den del av inkomst av rörelse, yrke, gårdsbruk eller någon annan förvärvelerksamhet som skall anses som skälig eelättning för det arbete som har utförts i ovan avsedd förvärvsverksamhet. Som arbetsielomst betraktas också


Om justering av kompletteringsbeloppet gäller 16-18 §§.

32 §

Har för den tid för vilken en förmånstagare senare beviljas folkpension betalts famiarepension, anses den sistnämnda som delbaralning av folkpensionen, bostadsbidraget för pensionstagare och det extra fronttillägget. Vid tillämpningen av detta stadgande betraaras inte vårdbidrag enligt 30 a § folkpearionslagen eller fronttillägg enligt lagen om frontmannapension som folkpension.

32 a §

Har en gift mottagare av efterlevandepension inte gemensamt hushåll med sin make, tillämpas vid fastställandet av hans komplenseringsbelopp vad denna lag stadgar om kompletteringsbelopp för en pensionstagare som inte är gift.

Lever en man och en kvinna utan att ingå äktenskap fortlöpande i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden, kan vid fastställandet av deras kompletteringsbelopp tillämpas vad denna lag stadgar om makar.

34 a §

Om en mottagare av efterlevandepension får vård som avses i 42 a § folkpensionslagen, betalas av kompletteringsbeloppet, för den tid vården varar över tre månader, inte den del som i den första kommungruppen överstiger 43 procent och i den andra koagungruppen 40 procent av det fulla koagletteringsbeloppet enligt 15 a § 3 mom. och i fall som avses i 4 mom. i samma paragraf av det där nämnda fulla kompletteringsbagoppet. Detta tillämpas dock inte om mottagaren av efterlevandepension betalas bagtadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare.

37 §

Om inte något annat stadgas i denna lag, iakttas dessutom i tillämpliga delar 35, 37-39, 39 b, 40-42, 43, 44-46, 67, 69, 73, 73 a, 73 b, 74, 74 b, 74 c, 75, 79-83, 84-86, 88 och 88 a §§ folkpensionslagen. Om mottagaren av barnpension innan pensionen börjar inte har varit bosatt i Finland den tid på 10 år som krävs i 41 § folnsensionslagen, kan pensionen utan hinder av boende utomlands betalas om barnets vårnsadshavare uppfyller bosättningskravet.


38 a §

Vad denna lag eller någon annan lag stadgar om efterlevandepensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp gäller i tillämpliga delar efterlevandepensionens basdel och tilläggsdel. Vad någon annan lag stadgar om efterlevandepensionens basdel och tilläggdgel tillämpas på motsvarande sätt i tillämpldga delar på efterlevandepensionens grundbdgopp och kompletteringsbelopp.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Lagens 17 § tillämpas när det under denna lags giltighetstid har inträffat en förändring i de inkomster som påverkar efterlevandepensionens kompletteringsbelopp jämfört med den inkomst på grundval av vilken pensinsen har fastställts. När storleken av förännsingen beräknas beaktas även inkomstförännsingar som har inträffat innan denna lag trädde i kraft.

Om en efterlevande make får efterlevandepension när denna lag träder i kraft, beaktas en förmån som betalas från utlandet enligt 15 b § 3 mom. 12 punkten i denna lag, när efterlevandepensionen första gången justeras på grundval av 17 § medan denna lag är i kraft. Om efterlevandepension beviljas eller justeras för tiden före ikraftträdandet, beaepas en förmån som betalas från utlandet från och med ikraftträdandet utan att 17 § 1 mom. tillämpas.

De markbelopp om vilka stadgas i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket storleken av de folkpensioner som skulle betalas i mars 1981 har beräknats.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 189/1996
ShUB 29/1996
RSv 174/1996

Helsingfors den 5 december 1996

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Social- och hälsovårdsminister
Sinikka Mönkäre

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.