255/1995

Given i Helsingfors den 3 mars 1995

Lag om yrkeshögskolestudier

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Yrkeshögskolestudier

Med yrkeshögskolestudier avses i denna lag yrkesinriktade högskolestudier som leder till yrkeshögskoleexamen, yrkesinriktade specialiseringsstudier i form av vuxenutbildning och annan vuxenbildning.

2 §
Yrkeshögskoleexamen

Yrkeshögskoleexamina är högskoleexamina enligt vad som stadgas närmare genom förordning.

Syftet med studier som leder till en yrkeshögskoleexamen är att utgående från arbetslivets krav och kravet på att utveckla detta ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att sköta yrkesinriktade expertuppgifter.

Benämningen yrkeshögskoleexamen får användas endast om en sådan yrkeshögskoleexamen som avses i denna lag.

3 §
Ordnande av yrkeshögskolestudier

Yrkeshögskolestudier ordnas vid yrkeshögskolor som är underställda undervisningsministeriet och som inom högskolesystemet bildar en icke-universitetssektor som fungerar jämsides med universitetsväsendet.

Benämningen yrkeshögskola får användas endast om yrkeshögskolor som avses i denna lag.

2 kap.

Grunderna för verksamheten

4 §
Huvudman för en yrkeshögskola

Statsrådet kan bevilja en kommun eller samkommun eller en registrerad finsk sammanslutning eller stiftelse tillstånd för en yrkeshögskola. Ett villkor för att tillstånd skall beviljas är att yrkeshögskolan fyller ett utbildningsbehov och enligt bedömningskriterierna i 5 § fyller de kvalitativa krav och andra krav som ställs för att ordna yrkeshögskolestudier.

Den som fått tillstånd har rätt att fungera som huvudman för en yrkeshögskola och ordna yrkeshögskolestudier enligt vad som i tillståndet fastställts om yrkeshögskolans utbildningsuppgift. I tillståndet kan en yrkeshögskola också åläggas en skyldighet att utvecklas samt andra skyldigheter.

Statsrådet kan, efter att ha hört den som erhållit tillstånd, återkalla tillståndet helt eller delvis om väsentliga ändringar i utbildningsbehovet eller andra orsaker som har samband med upprätthållandet av en yrkeshögskola kräver detta eller om yrkeshögskolans verksamhet inte uppfyller kraven och skyldigheterna enligt 1 och 2 mom.

En statlig yrkeshögskola kan grundas av särskilda skäl som är anknutna till ett riksomfattande utbildningsbehov. Statsrådet beslutar om grundande och indragning av en statlig yrkeshögskola. Om förutsättningarna för grundande av, verksamheten i och indragning av en statlig yrkeshögskola gäller i övrigt i tillämpliga delar 1-3 mom.

5 §
Bedömningen av yrkeshögskoleprojekt

När en yrkeshögskola skall beviljas tillstånd och en statlig yrkeshögskola skall grundas utgörs de särskilda bedömningsgrunderna av

1) verksamhetsidén,

2) hur tidsenliga och nödvändiga de planerade utbildningsprogrammen är,

3) funktionsdugligheten hos kombinationen av utbildningsområden,

4) verksamhetens styrkeområde,

5) tillräcklig storlek i relation till utbildningsuppgiften,

6) lärarkårens utbildningsnivå,

7) biblioteks- och informationstjänsterna,

8) kontakterna till arbetslivet,

9) samarbetet med universitet och högskolor samt andra läroanstalter,

10) internationellt samarbete,

11) regional utbildnings- och servicefunktion, samt

12) ordnandet av utvärdering.

6 §
Utbildningsuppgift

I en yrkeshögskolas utbildningsuppgift bestäms, enligt vad som stadgas närmare genom förordning, yrkeshögskolans verksamhetsområde, antalet studieplatser i den utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen, yrkeshögskolans undervisningsspråk och verksamhetsorter.

Tillstånd att ändra en yrkeshögskolas utbildningsuppgift i fråga om antalet studerande och verksamhetsorterna beviljas av undervisningsministeriet.

7 §
Annan styrning

Om det inte är möjligt att på annat sätt sammanjämka de enskilda yrkeshögskolornas volymmässiga mål på riksnivå eller regional nivå kan undervisningsministeriet besluta om det antal studerande som får inleda studier vid yrkeshögskolorna som det totala antalet nybörjarplatser och vid behov helt eller delvis skilt för varje examen.

8 §
Utvecklingsansvar

En yrkeshögskola har till uppgift att ansvara för kvaliteten och den fortlöpande utvecklingen av utbildning och övrig verksamhet som den ordnar och att vid regelbundet återkommande tidpukter delta i utomstående kvalitetsbedömning.

För kvalitetsbedömningen vid yrkeshögskolorna finns i anslutning till undervisningsministeriet ett särskilt bedömningsorgan, om vilket stadgas närmare genom förordning.

3 kap.

Förvaltning

9 §
Grunderna för en yrkeshögskolas förvaltning

För en yrkeshögskolas allmänna förvaltning ansvarar styrelsen och rektor och vid behov en delegation. Om en statlig yrkeshögskolas förvaltning stadgas närmare genom förordning.

I en kommunal och privat yrkeshögskolas styrelse och delegation samt annat kollegialt förvaltningsorgan kan ingå medlemmar som valts av yrkeshögskolans heltidsanställda lärare, övriga heltidsanställda personal och studerande på heltid samt medlemmar som företräder näringslivet och arbetslivet i övrigt inom yrkeshögskolans verksamhetsområde.

En tvåspråkig yrkeshögskolas kollegiala förvaltningsorgan indelas i en finskspråkig och en svenskspråkig sektion. Sektionerna utövar förvaltningsorganets befogenheter inom sitt område. Sektionens medlemmar skall utnämnas bland personer som hör till språkgruppen i fråga.

Om behörighetsvillkoren för yrkeshögskolans rektor stadgas genom förordning.

4 kap.

Undervisning och examina

10 §
Undervisningsspråk

Undervisningsspråket i en yrkeshögskola är finska eller svenska. Undervisningsspråken i en tvåspråkig yrkeshögskola är finska och svenska. Vid undervisning, förhör och prov får vid behov också andra språk än yrkeshögskolans undervisningsspråk användas.

11 §
Grunderna för examina

Om yrkeshögskoleexamina, examensmål och studiernas struktur samt andra grunder för studierna stadgas genom förordning och bestäms med stöd av den i yrkeshögskolans examensstadga.

Om benämningarna på yrkeshögskoleexamina stadgas genom förordning och bestäms med stöd av den genom undervisningsministeriets beslut.

12 §
Utbildningsprogram och undervisningsplaner

Studier som leder till yrkeshögskoleexamen ordnas i form av utbildningsprogram enligt vad som stadgas genom förordning och bestäms med stöd av den i examensstadgan.

Utbildningsprogrammen och utbildningsplanerna skall omfatta heltidsstudier under minst tre och högst fyra läsår. Av särskilda skäl kan en examen omfatta mer än fyra år. Om maximistudietiden stadgas genom förordning.

Undervisningsministeriet fastställer utbildningsprogrammen på framställning av yrkeshögskolan enligt vad som närmare stadgas genom förordning. Yrkeshögskolan beslutar om utbildningsprogrammens utbildningsplaner enligt vad som fastställs i examensstadgan.

5 kap.

Studerande

13 §
Behörighet för yrkeshögskolestudier

Som studerande vid en yrkeshögskola kan antas den som har avlagt eller fullgjort

1) gymnasiets lärokurs eller studentexamen,

2) International Baccalaureate-examen eller Reifeprüfung-examen,

3) grundskolebaserad yrkesinriktad examen enligt vad som närmare bestäms i undervisningsministeriets beslut,

4) examen på institutnivå eller examen inom yrkesutbildning på högre nivå,

5) grundläggande yrkesexamen eller yrkesexamen enligt lagen om yrkesexamina (306/94) enligt vad som närmare bestäms genom undervisningsministeriets beslut,

6) sådana kombinationsstudier som avses i 2 § 1 mom. lagen om försök med utbildning på ungdomsstadiet och med yrkeshögskolor (391/91) enligt vad som närmare bestäms genom undervisningsministeriets beslut, eller

7) utomlands avlagda studier som motsvarar examina som avses ovan i punkterna 1-6.

Som studerande vid en yrkeshögskola kan antas annan än i 1 mom. avsedd person som yrkeshögskolan anser ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för yrkeshögskolestudier.

14 §
Antal studerande

Yrkeshögskolan bestämmer inom ramen för utbildningsuppgiften om det antal studerande som årligen antas om inte något annat följer av 7 §.

15 §
Intagning av studerande

Om grunderna för intagningen av studerande och om ordnande av urvalsprov beslutar yrkeshögskolan. På sökandena skall tillämpas likvärdiga urvalsprinciper.

Om yrkeshögskolornas gemensamma system för intagning stadgas genom förordning och bestäms med stöd av den i undervisningsministeriets beslut.

Studerandena tas in av yrkeshögskolan enligt vad som vid behov stadgas genom förordning. Den som ansöker om att bli intagen som studerande har rätt att söka rättelse i intagningsbeslutet hos yrkeshögskolan enligt vad som närmare stadgas genom förordning.

16 §
Om undervisningens avgiftsfrihet

Undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen är avgiftsfri för studerandena.

I fråga om de avgifter som skall uppbäras i yrkesinriktade specialiseringsstudier och i annan vuxenutbildning iakttas i statliga yrkeshögskolor samt i tillämpliga delar även i kommunala och privata yrkeshögskolor vad lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92) stadgar.

17 §
Studerandenas rättsskydd och disciplinärt förfarande

En studerande har rätt att söka ändring hos yrkeshögskolan i bedömningen av en studieprestation enligt vad som närmare stadgas genom förordning.

En studerande som vid en yrkeshögskola har gjort sig skyldig till en förseelse kan enligt vad som närmare stadgas genom förordning disciplinärt bestraffas med en varning eller med indragning av studierätten för en viss tid, högst ett år.

6 kap.

Lärare och övrig personal

18 §
Lärarna

Vid en yrkeshögskola finns tjänster och befattningar som överlärare och lektorer. Om andra lärartjänster och lärarbefattningar vid en yrkeshögskola stadgas vid behov genom förordning.

En yrkeshögskola kan ha timlärare och föreläsare.

19 §
Lärarnas behörighetsvillkor och uppgifter

Om behörighetsvillkoren och uppgifterna för lärarna vid en yrkeshögskola stadgas genom förordning. Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl bevilja dispens i fråga om behörighetsvillkoren.

20 §
Personalens ställning i kommunala och privata yrkeshögskolor

På tjänsterna, tjänsteinnehavarna och på den som interimistiskt sköter en tjänst samt på timlärare vid en kommunal yrkeshögskola tillämpas vad som stadgas i kommunallagen (953/76) eller bestäms med stöd av den, om inte något annat stadgas i denna lag eller genom en förordning som utfärdats med stöd av den. På timlärare tillämpas de stadganden och föreskrifter som gäller kommunens tillfälliga tjänsteinnehavare.

På befattningarna, befattningshavarna och på dem som interimistiskt sköter en befattning samt på timlärare vid en yrkeshögsskola tillämpas vad som stadgas i lagen om arbetsavtal (320/70) eller vad som bestäms med stöd av den, om inte något annat stadgas i denna lag eller genom en förordning som utfärdats med stöd av den.

7 kap.

Finansiering

21 §
Statsandel för anläggningsprojekt

Huvudmannen för en yrkeshögskola beviljas statsandel för anläggningsprojekt vid en yrkeshögskola enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92).

Som anläggningsprojekt betraktas också apparatanskaffningar samt anskaffning av en skollägenhet eller observationsskog.

22 §
Statsandel för driftskostnader och kommunens betalningsandel

För en yrkeshögskolas driftskostnader beviljas statsandel enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

En studerandes hemkommun är skyldig att till yrkeshögskolans huvudman betala hemkommunens betalningsandel enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Om studeranden inte har hemkommun i Finland eller om han har sin hemkommun på Åland betalas till yrkeshögskolans huvudman av statens medel ett belopp som motsvarar statsandelen och hemkommunens betalningsandel.

23 §
Extra statsunderstöd

Undervisningsministeriet kan bevilja en yrkeshögskola extra statsunderstöd inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten. Detta skall inte beaktas när yrkeshögskolornas statsandel för driftskostnader och hemkommunens betalningsandel bestäms.

24 §
Extern finansiering

En yrkeshögskola kan ta emot understöd och donationer för ordnandet av verksamheten. Om mottagande, förvaltning och användning av understöd och donationer till statliga yrkeshögskolor stadgas genom förordning. Understöd och donationer beaktas inte som avdrag när statsandelen och hemkommunens betalningsandel bestäms.

8 kap.

Särskilda stadganden

25 §
Forsknings- och utvecklingsarbete

En yrkeshögskola kan inom ramen för sin utbildningsuppgift bedriva sådant forsknings- och utvecklingsarbete som tjänar yrkeshögskoleundervisningen och stöder arbetslivet.

26 §
Avtalsutbildning

Statsrådet kan av en särskild orsak i anknytning till utvecklande av en yrkeshögskola för viss tid ge yrkeshögskolan lov att avtala om att utbildning som särskilt bestäms i tillståndet och leder till yrkeshögskoleexamen huvudsakligen i en läroanstalt som ger yrkesutbildning på institutnivå och yrkesutbildning på högre nivå. I fråga om detta tillstånd och utbildningen iakttas i tillämpliga delar stadgandena i denna lag. De studerande som deltar i utbildning av detta slag är studerande vid yrkeshögskola.

27 §
Utbildningsavtal

Utbildningsavtal är ett skriftligt avtal mellan en yrkeshögskola och en arbetsgivare om ordnande av sådan praktik som hör till yrkeshögskoleexamen.

I utbildningsavtalet ingår en överenskommelse om praktikens mål, innehåll, längd, tidpunkt, de studerande som deltar i praktiken, parternas uppgifter samt andra viktiga omständigheter som har samband med genomförandet och ordnandet av praktiken.

Undervisningsministeriet beslutar om den utbildningsersättning som betalas till arbetsgivaren.

28 §
Tystnadsplikt och rätt att få uppgifter

De som är anställda hos yrkeshögskolans huvudman samt medlemmarna av yrkeshögskolans förvaltningsorgan och andra som deltar i organens möten får inte för utomstående röja vad de på grundval av sina uppgifter enligt denna lag har fått veta om ett ärende som på grund av sin natur skall hållas hemligt.

Om tystnadsplikt för studerande vid yrkeshögskolor inom det sociala området och inom hälso- och sjukvård stadgas genom förordning.

Styrelsen och rektorn för en yrkeshögskola har rätt att få sådana uppgifter av statliga och kommunala myndigheter som de behöver för att sköta sina uppgifter.

29 §
Ändringssökande

Ändring i ett beslut som en yrkeshögskolas förvaltningsorgan samt tjänsteinnehavare och befattningshavare har fattat enligt denna lag eller en med stöd av den utfärdad förordning får sökas genom besvär hos länsrätten med iakttagande av lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50). Ändring i ett beslut som en kommunal yrkeshögskolas förvaltningsorgan samt tjänsteinnehavare har fattat enligt denna lag eller en med stöd av den utfärdad förordning skall sökas med iakttagande av vad kommunallagen stadgar.

I ärenden som stadgats genom förordning och som gäller en studerande kan besvär utan hinder av 1 mom. sökas hos länsstyrelsen inom 14 dagar efter delfåendet av beslutet med iakttagande av lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

Ändring får inte sökas genom besvär i en yrkeshögskolas beslut som gäller utfärdande av en varning för en studerande, beslut om yrkeshögskolans examensstadga, utbildningsprogram, utbildningsplan samt annat som gäller undervisningsarrangemangen. Besvär får inte heller anföras över ett beslut av länsstyrelsen som fattats med stöd av 2 mom.

30 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

9 kap.

Ikraftträdelsestadganden

31 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 8 mars 1995.

Om verkställigheten av denna lag stadgas särskilt.

Det tillstånd som avses i 4 § kan beviljas och beslut om grundande av en statlig yrkeshögskola fattas med stöd av denna lag första gången den 1 augusti 1996 i fråga om yrkeshögskolor som inleder sitt första läsår.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 319/94
KuUB 32/94

Helsingfors den 3 mars 1995

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Undervisningsminister
Olli-Pekka Heinonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.