214/1995

Given i Helsingfors den 17 februari 1995

Förordning om agrikultur-forstvetenskapliga examina

Sedan konsistoriet vid Helsingfors universitet avgivit sitt utlåtande för universitetets vidkommande stadgas på föredragning av undervisningsministern:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Examina

Agrikultur-forstvetenskapliga examina är

1) kandidatexamen, som är lägre högskoleexamen,

2) magisterexamen, som är högre högskoleexamen,

3) licentiatexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen och

4) doktorsexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen.

Examensbenämningarna är

1) agronomie- och forstkandidatexamen samt kandidatexamen i livsmedelsvetenskaper,

2) agronomie- och forstmagisterexamen samt magisterexamen i livsmedelsvetenskaper,

3) agronomie- och forstlicentiatexamen samt licentiatexamen i livsmedelsvetenskaper, samt

4) agronomie- och forstdoktorsexamen samt doktorsexamen i livsmedelsvetenskaper.

2 §
Utbildningsansvar

Vid Helsingfors universitet kan agrikultur-forstvetenskapliga examina avläggas inom lantbruk, skogsbruk, hushållsvetenskaper, miljövård och livsmedelsvetenskaper.

Vid Joensuu universitet kan agrikultur-forstvetenskapliga examina avläggas inom skogsbruk.

3 §
Studier och grunden för dimensioneringen av dem

Till de studier som leder till examina kan höra

1) allmänna studier,

2) studier i språk och kommunikation,

3) grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier,

4) mångvetenskapliga studiehelheter,

5) studier inom vetenskaplig påbyggnadsutbildning, en licentiatavhandling och en doktorsavhandling, samt

6) praktik.

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna.

4 §
Omfattningen av kandidat- och magisterexamina och deras uppbyggnad

De studier som krävs för kandidatexamen omfattar 120 studieveckor. I examen kan dessutom ingå praktik. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på tre läsår.

De studier som krävs för magisterexamen omfattar 160 studieveckor. I examen kan dessutom ingå praktik. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på fem läsår.

För kandidat- och magisterexamina ordnas studierna i varje läroämne eller i varje helhet som jämställs med ett läroämne så att

1) grundstudierna omfattar minst 15 studieveckor,

2) ämnesstudierna tillsammans med grundstudierna omfattar minst 35 studieveckor och en kandidatavhandling i huvudämnet för kandidatexamen ingår i ämnesstudierna, samt

3) de fördjupade studierna tillsammans med grundstudierna och ämnesstudierna omfattar minst 55 studieveckor och en avhandling pro gradu dessutom ingår i de fördjupade studierna i huvudämnet för magisterexamen.

5 §
Utbildningsprogram

Universitetet kan ordna den utbildning som leder till kandidatexamen och magisterexamen också i form av utbildningsprogram som inriktas på någon uppgiftssektor som förutsätter agrikultur-forstvetenskaplig sakkunskap och på utvecklingen av den.

Studier inom ett utbildningsprogram som leder till magisterexamen utgör inte hinder för avläggande av den kandidatexamen som avses i 2 kap.

6 §
Språkkunskaper

En studerande skall för kandidat- eller magisterexamen visa sig ha förvärvat

1) sådana kunskaper i minst ett främmande språk som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt

2) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/22) krävs för en tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som är nödvändiga med tanke på det egna området.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.

Universitetet kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka stadgas i 1 mom.

En studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.

2 kap.

Kandidatexamen

7 §
Målet för kandidatexamen

Grunden för den utbildning som leder till kandidatexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.

Målet för utbildningen är att studeranden tillägnar sig

1) grunderna i de läroämnen som ingår i examen,

2) den vetenskapliga forskningens grunder och förutsättningar att följa utvecklingen på området, samt

3) grunderna för vetenskaplig kommunikation och tillräckliga kommunikativa färdigheter.

Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning samt med yrkespraxis inom branschen.

8 §
Avläggande av kandidatexamen

För examen skall studeranden slutföra åtminstone

1) grund- och ämnesstudier i huvudämnet, i vilka ingår en kandidatavhandling,

2) grundstudier i ett biämne, samt

3) de språkstudier som avses i 6 §.

Studeranden skall dessutom i anslutning till sin avhandling avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen samt kunskaper i finska eller svenska.

Universitetet bestämmer särskilt om språket i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.

3 kap.

Magisterexamen

9 §
Målet för magisterexamen

Grunden för den utbildning som leder till magisterexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller kandidatexamen eller motsvarande utbildning ger.

Målet för utbildningen är att

1) ge studeranden goda kunskaper i huvudämnet samt göra honom förtrogen med grunderna i de övriga läroämnen som krävs för examen,

2) göra studeranden förtrogen med vetenskapliga metoder och ge förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap på huvudämnets område,

3) ge studeranden färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning och fortlöpande studier, samt

4) göra studeranden förtrogen med vetenskaplig kommunikation och ge tillräckliga kommunikativa färdigheter.

Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning samt med yrkespraxis i branschen.

10 §
Avläggande av magisterexamen

För examen skall studeranden slutföra åtminstone

1) grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet, i vilka ingår en avhandling pro gradu,

2) slutföra grundstudier i ett biämne och

3) slutföra de språkstudier som avses i 6 §.

Studeranden skall dessutom i anslutning till sin avhandling avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen och kunskaper i finska eller svenska. Av en studerande som avlagt mognadsprov för lägre högskoleexamen krävs inget nytt mognadsprov för magisterexamen, om denna avläggs på samma språk.

Universitetet bestämmer särskilt om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.

4 kap.

Vetenskaplig påbyggnadsutbildning

11 §
Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen

Grunden för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är högre högskoleexamen eller annan utbildning på motsvarande nivå.

För att en studerande skall kunna antas till påbyggnadsutbildning skall universitetet konstatera att studerandens examen eller utbildning ger tillräckliga förutsättningar för den agrikultur-forstvetenskapliga påbyggnadsutbildningen.

Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är att studeranden grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och uppnår förmåga att självständigt skapa ny vetenskaplig kunskap.

12 §
Avläggande av doktorsexamen

En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen skall

1) slutföra studierna inom den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen,

2) uppvisa självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde, samt

3) avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den.

Såsom doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och som behandlar samma problemkomplex samt ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder, resultat och slutledningar framställs. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om disputandens självständiga andel i dem kan påvisas.

13 §
Avläggande av licentiatexamen

En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning kan avlägga licentiatexamen sedan han har slutfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen. Examen omfattar en licentiatavhandling i vilken studeranden skall uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga att självständigt och kritiskt tillämpa den vetenskapliga forskningens metoder.

Såsom licentiatavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publiktioner eller manuskript som godkänts för publicering och som behandlar samma problemkomplex samt ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder, resultat och slutledningar framställs. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas.

5 kap.

Särskilda stadganden

14 §
Tillgodoräknande av studier

En studerande kan vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier som hör till examen med andra studier på samma nivå.

15 §
Betyg

Universitetet ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.

Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.

Universitetet ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

Universitetet kan berättiga den som avlagt agronomie- och forstmagisterexamen att använda agronom- eller forstmästartitel.

16 §
Utvecklande av utbildningen

Universitetet har till uppgift att fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, utbildningsbehovet, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.

17 §
Närmare bestämmelser

Universitetet utfärdar närmare bestämmelser om målet för och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.

6 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

18 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1995.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 29 juni 1978 om agrikultur-forstvetenskapliga examina (529/78) och förordningen den 8 juni 1979 om anordnande av agrikultur-forstvetenskapliga grundexamina (532/79) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

19 §
Universitetens utbildningsprogram

Sedan denna förordning trätt i kraft har universiteten forfarande de utbildningsprogram som överensstämmer med förordningen om anordnande av agrikultur-forstvetenskapliga grundexamina, om inte universitetet beslutar något annat.

20 §
Studerandenas ställning

Den som när denna förordning träder i kraft studerar för agrikultur-forstvetenskaplig examen har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta sina studier enligt den upphävda förordningen om agrikultur-forstvetenskapliga examina. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om han inte har avlagt kandidatexamen, licentiatexamen eller doktorsexamen enligt den upphävda förordningen senast den 31 juli 1997. Universiteten bestämmer om övergångsarrangemangen.

En studerande kan för en examen enligt denna förordning räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt den upphävda förordningen om agrikultur-forstvetenskapliga examina på det sätt som universitetet bestämmer.

På studerande som fortsätter sina studier enligt 1 mom. för examen enligt den upphävda förordningen tillämpas i tillämpliga delar stadgandena i den upphävda förordningen om agrikultur-forstvetenskapliga examina.

Helsingfors den 17 februari 1995

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Undervisningsminister
Olli-Pekka Heinonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.