Förordning om agrikultur-forstvetenskapliga examina
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
Sedan konsistoriet vid Helsingfors universitet avgivit sitt utlåtande för universitetets vidkommande stadgas på föredragning av undervisningsministern:
1 kap. Allmänna stadganden
1 § Examina
Agrikultur-forstvetenskapliga examina är
kandidatexamen, som är lägre högskoleexamen,
magisterexamen, som är högre högskoleexamen,
licentiatexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen och
doktorsexamen, som är en vetenskaplig påbyggnadsexamen.
Examensbenämningarna är
agronomie- och forstkandidatexamen samt kandidatexamen i livsmedelsvetenskaper,
agronomie- och forstmagisterexamen samt magisterexamen i livsmedelsvetenskaper,
agronomie- och forstlicentiatexamen samt licentiatexamen i livsmedelsvetenskaper, samt
agronomie- och forstdoktorsexamen samt doktorsexamen i livsmedelsvetenskaper.
2 § Utbildningsansvar
Vid Helsingfors universitet kan agrikultur-forstvetenskapliga examina avläggas inom lantbruk, skogsbruk, hushållsvetenskaper, miljövård och livsmedelsvetenskaper.
Vid Joensuu universitet kan agrikultur-forstvetenskapliga examina avläggas inom skogsbruk.
3 § Studier och grunden för dimensioneringen av dem
Till de studier som leder till examina kan höra
allmänna studier,
studier i språk och kommunikation,
grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier,
mångvetenskapliga studiehelheter,
studier inom vetenskaplig påbyggnadsutbildning, en licentiatavhandling och en doktorsavhandling, samt
praktik.
Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Med studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen för studierna.
4 § Omfattningen av kandidat- och magisterexamina och deras uppbyggnad
De studier som krävs för kandidatexamen omfattar 120 studieveckor. I examen kan dessutom ingå praktik. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på tre läsår.
De studier som krävs för magisterexamen omfattar 160 studieveckor. I examen kan dessutom ingå praktik. Universitetet ordnar utbildningen så att en studerande kan avlägga examen på fem läsår.
För kandidat- och magisterexamina ordnas studierna i varje läroämne eller i varje helhet som jämställs med ett läroämne så att
grundstudierna omfattar minst 15 studieveckor,
ämnesstudierna tillsammans med grundstudierna omfattar minst 35 studieveckor och en kandidatavhandling i huvudämnet för kandidatexamen ingår i ämnesstudierna, samt
de fördjupade studierna tillsammans med grundstudierna och ämnesstudierna omfattar minst 55 studieveckor och en avhandling pro gradu dessutom ingår i de fördjupade studierna i huvudämnet för magisterexamen.
5 § Utbildningsprogram
Universitetet kan ordna den utbildning som leder till kandidatexamen och magisterexamen också i form av utbildningsprogram som inriktas på någon uppgiftssektor som förutsätter agrikultur-forstvetenskaplig sakkunskap och på utvecklingen av den.
Studier inom ett utbildningsprogram som leder till magisterexamen utgör inte hinder för avläggande av den kandidatexamen som avses i 2 kap.
6 § Språkkunskaper
En studerande skall för kandidat- eller magisterexamen visa sig ha förvärvat
sådana kunskaper i minst ett främmande språk som är nödvändiga med tanke på det egna området, samt
sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/22) krävs för en tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som är nödvändiga med tanke på det egna området.
Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte en studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller en studerande som fått sin skolbildning utomlands. Universitetet beslutar om de språkkunskaper som skall krävas av en sådan studerande.
Universitetet kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från de språkkunskapskrav om vilka stadgas i 1 mom.
En studerandes språkkunskaper skall anges i examensbetyget.
2 kap. Kandidatexamen
7 § Målet för kandidatexamen
Grunden för den utbildning som leder till kandidatexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller motsvarande utbildning ger.
Målet för utbildningen är att studeranden tillägnar sig
grunderna i de läroämnen som ingår i examen,
den vetenskapliga forskningens grunder och förutsättningar att följa utvecklingen på området, samt
grunderna för vetenskaplig kommunikation och tillräckliga kommunikativa färdigheter.
Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning samt med yrkespraxis inom branschen.
8 § Avläggande av kandidatexamen
För examen skall studeranden slutföra åtminstone
grund- och ämnesstudier i huvudämnet, i vilka ingår en kandidatavhandling,
grundstudier i ett biämne, samt
de språkstudier som avses i 6 §.
Studeranden skall dessutom i anslutning till sin avhandling avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen samt kunskaper i finska eller svenska.
Universitetet bestämmer särskilt om språket i mognadsprovet för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.
3 kap. Magisterexamen
9 § Målet för magisterexamen
Grunden för den utbildning som leder till magisterexamen är den nivå som gymnasiestudierna och studentexamen eller kandidatexamen eller motsvarande utbildning ger.
Målet för utbildningen är att
ge studeranden goda kunskaper i huvudämnet samt göra honom förtrogen med grunderna i de övriga läroämnen som krävs för examen,
göra studeranden förtrogen med vetenskapliga metoder och ge förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap på huvudämnets område,
ge studeranden färdigheter för vetenskaplig påbyggnadsutbildning och fortlöpande studier, samt
göra studeranden förtrogen med vetenskaplig kommunikation och ge tillräckliga kommunikativa färdigheter.
Vid utbildningen förenas studier med vetenskaplig forskning samt med yrkespraxis i branschen.
10 § Avläggande av magisterexamen
För examen skall studeranden slutföra åtminstone
grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet, i vilka ingår en avhandling pro gradu,
slutföra grundstudier i ett biämne och
slutföra de språkstudier som avses i 6 §.
Studeranden skall dessutom i anslutning till sin avhandling avlägga ett skriftligt mognadsprov som utvisar förtrogenhet med ämnesområdet för avhandlingen och kunskaper i finska eller svenska. Av en studerande som avlagt mognadsprov för lägre högskoleexamen krävs inget nytt mognadsprov för magisterexamen, om denna avläggs på samma språk.
Universitetet bestämmer särskilt om mognadsprov för sådana studerande av vilka inte krävs de språkkunskaper som avses i 6 § 1 mom.
4 kap. Vetenskaplig påbyggnadsutbildning
11 § Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen
Grunden för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är högre högskoleexamen eller annan utbildning på motsvarande nivå.
För att en studerande skall kunna antas till påbyggnadsutbildning skall universitetet konstatera att studerandens examen eller utbildning ger tillräckliga förutsättningar för den agrikultur-forstvetenskapliga påbyggnadsutbildningen.
Målet för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen är att studeranden grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och uppnår förmåga att självständigt skapa ny vetenskaplig kunskap.
12 § Avläggande av doktorsexamen
En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen skall
slutföra studierna inom den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen,
uppvisa självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde, samt
avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den.
Såsom doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer eller manuskript som godkänts för publicering och som behandlar samma problemkomplex samt ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder, resultat och slutledningar framställs. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om disputandens självständiga andel i dem kan påvisas.
13 § Avläggande av licentiatexamen
En studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning kan avlägga licentiatexamen sedan han har slutfört den av universitetet fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen. Examen omfattar en licentiatavhandling i vilken studeranden skall uppvisa god kännedom om sitt forskningsområde samt förmåga att självständigt och kritiskt tillämpa den vetenskapliga forskningens metoder.
Såsom licentiatavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publiktioner eller manuskript som godkänts för publicering och som behandlar samma problemkomplex samt ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder, resultat och slutledningar framställs. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas.
5 kap. Särskilda stadganden
14 § Tillgodoräknande av studier
En studerande kan vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som han slutfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta de studier som hör till examen med andra studier på samma nivå.
15 § Betyg
Universitetet ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.
Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.
Universitetet ger på begäran till den som har avlagt examen eller slutfört studier vid universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.
Universitetet kan berättiga den som avlagt agronomie- och forstmagisterexamen att använda agronom- eller forstmästartitel.
16 § Utvecklande av utbildningen
Universitetet har till uppgift att fortlöpande utveckla examina, de studier som ingår i examina samt undervisningen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas utbildningens nivå, undervisningens och studiernas kvalitet, utbildningsbehovet, examinas och studiernas nationella och internationella motsvarighet samt uppnående av goda resultat i utbildningen.
17 § Närmare bestämmelser
Universitetet utfärdar närmare bestämmelser om målet för och innehållet i examina och studierna samt om undervisningen och studieprestationerna.
6 kap. Ikraftträdelse- och övergångsstadganden
18 § Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1995.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 29 juni 1978 om agrikultur-forstvetenskapliga examina (529/78) och förordningen den 8 juni 1979 om anordnande av agrikultur-forstvetenskapliga grundexamina (532/79) jämte ändringar.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
19 § Universitetens utbildningsprogram
Sedan denna förordning trätt i kraft har universiteten forfarande de utbildningsprogram som överensstämmer med förordningen om anordnande av agrikultur-forstvetenskapliga grundexamina, om inte universitetet beslutar något annat.
20 § Studerandenas ställning
Den som när denna förordning träder i kraft studerar för agrikultur-forstvetenskaplig examen har rätt att övergå till att studera enligt denna förordning eller fortsätta sina studier enligt den upphävda förordningen om agrikultur-forstvetenskapliga examina. En studerande övergår dock till att studera enligt denna förordning, om han inte har avlagt kandidatexamen, licentiatexamen eller doktorsexamen enligt den upphävda förordningen senast den 31 juli 1997. Universiteten bestämmer om övergångsarrangemangen.
En studerande kan för en examen enligt denna förordning räkna sig till godo studieprestationer som har ingått i studier enligt den upphävda förordningen om agrikultur-forstvetenskapliga examina på det sätt som universitetet bestämmer.
På studerande som fortsätter sina studier enligt 1 mom. för examen enligt den upphävda förordningen tillämpas i tillämpliga delar stadgandena i den upphävda förordningen om agrikultur-forstvetenskapliga examina.
Helsingfors den 17 februari 1995
Republikens PresidentMARTTI AHTISAARIUndervisningsminister Olli-Pekka Heinonen