780/1993

Utfärdat i Helsingfors den 20 augusti 1993

Arbetsministeriets beslut om överlämnande av uppgifter om kemikalier som orsakar fara

Arbetsministeriet har med stöd av 48 a § kemikalielagen av den 14 augusti 1989 (744/89), sådant detta lagrum lyder ändrat genom lag av den 18 december 1992 (1412/92), beslutat:

1 §
Verksamhetsidkares förpliktelser

Verksamhetsidkare som ansvarar för kemikalies överlåtande till marknadsföring eller för bruk i Finland bör till arbetsministeriet överlämna de i bilagan avsedda uppgifterna om i 17 § kemikalielagen avsedda kemikalier.

Uppgifterna meddelas enligt föreskrifterna i bilaga 1. Vid överlämnandet av uppgifterna kan användas blankett enligt bilaga 2.

2 §
Överlämnande av tilläggsuppgifter

Förutom de enligt 18 § kemikalieförordningen i skyddsinformationsbladet meddelade uppgifterna överlämnas till arbetsministeriet övriga erforderliga tilläggsuppgifter om kemikaliens sammansättning för skötsel och förebyggande av akuta förgiftningsfall samt för utredning av yrkessjukdomar och olycksfall.

Arbetsministeriet äger rätt att överlåta konfidentiella uppgifter rörande kemikaliens sammansättning endast till giftinformationscentralen för givande av skötselanvisningar vid förgiftningar.

Tilläggsuppgifterna kan överlåtas separat eller med blankett enligt bilaga 2. Då tilläggsuppgifterna överlåts med blankett enligt bilaga 2 bör uppgiftslämnaren klart utmärka de av kemikaliens beståndsdelar samt övriga uppgifter som bör hemlighållas.

3 §
Undantag från plikten att överlämna uppgifter

Uppgifter behöver inte överlämnas för kemikalier,

1) som används i produktiv forskning och utvecklingsverksamhet. Med produktiv forskning och utvecklingsverksamhet avses verksamhet som har samband med produktutveckling och under vilken lämpligheten av en kemikalie testas genom produktionsförsök eller i en provningsanstalt

2) som används i vetenskaplig forskning och utvecklingsverksamhet. Med vetenskaplig forskning och utvecklingsverksamhet avses vetenskapliga prov, analyser och kemiska undersökningar som utförts under kontrollerade förhållanden, inklusive bestämning av kemikaliers egenskaper, beteende och effekt samt sådana vetenskapliga undersökningar som har samband med produktutveckling. Undantaget berör dock inte kemikalier som används i normal laboratorieverksamhet om inte annorlunda bestäms i punkt 3.

3) om kemikalie, som orsakar fara, årligen per verksamhetsidkare totalt levereras i så små mängder att man inte kan anta att kemikalien orsakar fara.

4 §
Anmälan om ändrade uppgifter

Om uppgifter som skall överlämnas väsentligt förändras tillställs arbetsministeriet ett reviderat meddelande om kemikalien.

Sådana väsentliga uppgifter är,

1) ändring av preparatets handelsnamn

2) ändring av uppgifter om verksamhetsidkaren

3) ändring av preparatets sammansättning på sätt som är definierat i 7 § social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier (739/93)

4) nya eller ändrade uppgifter om egenskaper hos kemikalie som orsakar fara

5) övriga omständigheter som väsentligt inverkar på uppgiftsinnehållet eller de i 20 § kemikalieförordningen avsedda uppgifternas registrering.

5 §
Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den 1 september 1993.

Uppgifter enligt detta beslut om kemikalier som orsakar fara skall från och med 1 januari 1994 överlämnas till arbetsministeriet, om de uppgifter, som överlämnats till arbetarskyddsstyrelsen eller arbetsministeriet förrän detta beslut trätt i kraft, ändras.

Om uppgifter om kemikalien överlämnats till arbetarskyddsstyrelsen förrän detta beslut trätt i kraft skall uppgifter om kemikalien enligt detta beslut överlämnas till arbetsministeriet före utgången av 1995.

Bilaga 2 till EES-avtalet: rådets direktiv (88/379/EEG)

Helsingfors den 20 augusti 1993

Arbetsminister
Ilkka Kanerva

Överinspektör
Matti Kajantie

Anvisningar för överlämnande av uppgifter

För överlämnandet av uppgifterna om kemikalier används ett skyddsinformationsblad. I bilaga 2 finns en modell av blanketten som rekommenderas för användning vid överlämnandet av uppgifterna och som även kan användas vid överlämnandet av skyddsinformationsbladet.

Uppgifterna lämnas på finska eller svenska språket.

Endel punkter i skyddsinformationsbladet kompletteras för överlämnandet av uppgifterna på nedan beskrivet sätt.

I dessa anvisningar och i blankettbasen i bilaga 2 är märkta,

- med * de punkter som alltid skall fyllas i med vederbörlig uppgift. Huvudrubrikerna (16) skall alltid märkas ut i meddelandet.

- med § de punkter i vilka alltid skall göras någon märkning. Om uppgiften är betydelselös för ett säkert användande av kemikalien ifylles ifrågavarande punkt med ett streck. Om uppgiften inte finns tillgänglig ifylles punkten med 'okänd'. Även dessa rubriker märks alltid ut i meddelandet.

- utan speciella märken de punkter som kan lämnas bort om de saknar betydelse. Dessa rubriker kan lämnas omärkta om ifrågavarande uppgift inte är betydelsefull. Om någon uppgift lämnas bort rekommenderas dock att man använder blankettens ursprungliga numrering för de olika punkterna.

Enligt 47 § kemikalielagen och 19 § kemikalieförordningen meddelas uppgifter om de årliga tillverknings- och importmängderna av kemikalierna till arbetsministeriet i efterhand. Arbetsministeriet ger särskilda anvisningar för överlämnandet av uppgifter över tillverknings- och importmängderna.

Blanketter enligt bilaga 2 och ifyllnadsanvisningar enligt bilaga 1 kan fås från arbetsministeriets publikationsförsäljning (adress: Arbetsministeriet, Publikationsförsäljningen, PB 536, 33101 Tammerfors tel. 931-608 111). Blanketten enligt bilaga 2 och ifyllnadsanvisningarna enligt bilaga 1 finns att få också på finska och engelska.

Blankettmodellen finns också att få som adb-register i ASCII-form och som textbehandlingsdokument för programmen WP (Word Perfect), Word (Word-Windows) hos arbetsministeriets publikationsförsäljning.

Uppgifter om kemikalierna sändes under adress: Arbetsministeriet, arbetarskyddsavdelningen, PB 536, 33101 Tammerfors.

Nedan ges anvisningar för överlämnande av uppgifterna.

1. ALLMÄNT

Uppgifter överlämnas för alla de kemikalier som kan orsaka fara för hälsa eller miljö eller fara för brand eller explosion.

Vid utvärderandet av en kemikalies farliga egenskaper används de principer som framställs i social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier.

Även för kemikalier som innehåller för miljön farliga ämnen överlämnas uppgifter till arbetsministeriet.

Vid uppgörandet av skyddsinformationsbladet och meddelandet bör förutom kemikaliens farliga egenskaper också beaktas de risker som användningen av kemikalien orsakar för hälsa, miljö och egendom. Risken utvärderas med beaktande av den användning av kemikalien som kan förutses. På så sätt utarbetas skyddsinformationsbladet och uppgörs meddelandet alltid då kemikalien anses farlig vid bruk i arbete eller då kemikalien kan orsaka fara för miljön. För kemikalier som används i arbete finns oftast fastställt ett gränsvärde, för luften på arbetsplatsen eller halt i biologiska prov, vars överskridande anses utgöra bevis om fara för hälsa.

Även över sådana kemikalier som i sig anses vara ofarliga men som i samband med den förutsebara användningen kan bilda farliga ämnen eller reaktioner bör uppgifter överlämnas till arbetsministeriet.

2. DETALJERADE IFYLLNADSANVIS- NINGAR

Datering (*)

Meddelandet märks med datumet för uppgörandet. Då det i uppgifterna om kemikalie sker ändringar skall meddelandet revideras varvid dateringen ändras att motsvara revideringstidpunkten. Datum antecknas på varje sida i meddelandet.

Föregående datering (*)

Då meddelande revideras antecknas i denna punkt meddelandets tidigare datering. Den tidigare dateringen antecknas på varje sida i meddelandet.

1. Identifieringsuppgifter om kemikalie, dess tillverkare, importör eller annan verksamhetsidkare

1.1. Identifieringsuppgifter om ämne eller preparat (*)

Det handelsnamn (*), som förekommer på kemikaliens emballage och med vars hjälp kemikalien entydigt kan identifieras, antecknas. På varje sida i meddelandet antecknas preparatets handelsnamn.

I de fall, i vilka de i produktserien (till exempel preparatets namn kombinerat med en nummerserie) ingående farliga ämnena är identiska kan uppgifterna ges med samma meddelande. Härvid antecknas i punkten 'handelsnamn' förutom produktnamnet också serienumren eller övriga koder som specificerar produkten.

För preparat som uppträder under olika handelsnamn uppgörs separata meddelanden.

Om preparatets förpackningsstorlek eller förpackningstyp är sådan att kemikalien på grund av densamma märks på ett avvikande sätt kan härom meddelas med ett tillägg efter handelsnamnet, till exempel 'aerosol' eller 'förpackningsstorlek 50 ml'.

Vid behov kan också den om preparatet använda identifieringskoden meddelas.

1.2. Identifieringsuppgifter om tillverkare, importör eller annan verksamhetsidkare (*)

Meddelandet görs av den verksamhetsidkare som först överlåter kemikalien till marknaden eller för bruk i Finland. Varje verksamhetsidkare som tillverkar eller importerar kemikalie till Finland är skyldig att uppgöra ett meddelande. Om kemikalien tillverkas i Finland görs meddelandet av den finska tillverkaren. Om kemikalien importeras till Finland som råvara eller för försäljning görs meddelandet i första hand av den finska importören. Om det i Finland finns flera importörer av en kemikalie, är det vars och ens skyldighet att uppgöra ett meddelande om den importerade kemikalien.

Representant (agent) kan uppgöra meddelandet för importörens räkning i eget namn om representanten så överenskommit med importören. Då representanten uppgör och överlämnar meddelandet till arbetsministeriet under eget namn riktar arbetsministeriet eventuella förpliktelser, som härrör från meddelandet, till representanten. Representanten skall meddela arbetsministeriet namnen på de importörer för vilkas räkning han verkar.

Utländsk tillverkare eller importör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kan sköta meddelandeplikten för importörens räkning men härvid bör meddelas vem som ansvarar för kemikaliens import till Finland och för meddelandets innehåll i Finland. Det utländska och det finländska företaget bör då sinsemellan överenskomma härom. Förpliktelser som härrör från meddelandet riktas mot det finländska företaget.

Förpackare av kemikalie jämställs med tillverkare i det fall att förpackaren saluför den av annan inköpta kemikalien under eget handelsnamn. Härvid antecknas också på emballaget som tillverkare, förpackarens namn och adressuppgifter.

Meddelandet skall alltid göras på finska eller svenska språket.

Kontaktuppgifter om finländsk verksamhetsidkare antecknas i punkt 1.2.1-1.2.2.

Uppgifter om företag som verkar utanför Finland antecknas vid behov i punkt 1.2.4.

Som identifieringskod för företag som verkar i Finland används affärs- och samfundssignum (AS-signum).

1.2.3. För nödsituationer den ansvariga informationsgivarens namn och adress samt nödnummer (#)

Man meddelar kontaktuppgifter, med vilkas hjälp man i nödsituationer kan erhålla tilläggsuppgifter om kemikalien.

Olika kontakter kan meddelas för den händelse att uppgifter står att få från olika källor.

1.2.4. Uppgifter om utländsk tillverkare

Om tillverkaren av en kemikalie verkar utanför Finland kan vid behov den utländska tillverkarens identifikationsuppgifter meddelas. Om utländsk tillverkare, överlåtare till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller annan utländsk verksamhetsidkare ombesörjer meddelandeskyldigheten för den finska marknaden för överlåtarens räkning meddelas här det utländska företagets uppgifter. Härvid bör alltid också i punkterna 1.2.1 och 1.2.2 meddelas uppgifter om det ansvariga företag som i Finland överlåter kemikalien till marknaden eller för bruk.

2. Sammansättning och uppgifter om beståndsdelar

Uppgifterna om sammansättningen och de ämnen (beståndsdelar) som preparatet innehåller skall vara sådana att man på basen av dem kan identifiera de risker som är förknippade med bruket av kemikalien. Man behöver således i allmänhet inte meddela den fullständiga sammansättningen.

Sammansättningen skall klargöras enligt följande principer:

- sådana ämnen och deras halter eller gränser för halterna som enligt bestämmelserna skall anges på etikett enligt 10 § social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier

- åtminstone de ämnen om vilka stadgats exponeringsgränsvärden i luften på arbetsplatsen

Om någon av de beståndsdelar som meddelas är sådan att den eller till den hörande uppgifter enligt den som gjort meddelandet och med beaktande av vad som stadgats i 10 § social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier, kan anses vara konfidentiell uppgift, meddelas i punkten rörande beståndsdelen eller annan konfidentiell uppgift klart att det är fråga om konfidentiell uppgift.

Hemlighållandet av namn på beståndsdel som orsakar fara bör särskilt motiveras (se bilaga 3). Benämningarna på de ämnen som antecknas på kemikalies emballage på grund av att därtill hör R-fras R23, R24, R25, R26, R27, R28, R39, R40, R42, R43, R45, R46, R47, R48 eller R49 kan inte anses vara konfidentiella uppgifter.

Om beståndsdels kemiska benämning hålls konfidentiellt meddelas härvid för beståndsdelen ett alternativt namn. Det alternativa namnet antecknas då i punkt 2.2.1. Den fullständiga kemiska benämningen antecknas i punkt 2.2.5. Det alternativa namnet kan bildas på sätt som beskrivs i bilaga 3. Då för beståndsdel har meddelats ett alternativt namn, skall samma alternativa namn användas också på kemikaliens emballage och i skyddsinformationsbladet.

Om fara orsakande ämne som bör hållas konfidentiellt inte är nämnt i förteckningen över farliga ämnen som ingår i social- och hälsovårdsministeriets beslut (690/93), men ämnet ändå på grund av sina egenskaper bör anses farligt bör i meddelandets punkt 16.5 alltid anges de kunskapskällor på vilka bedömningen av fara baserar sig.

2.1. Beskrivning (#)

I meddelandet anges om det är fråga om ett ämne eller ett preparat (blandning). Preparatets kemiska natur kan beskrivas med generella benämningar eller på andra sätt som påvisar den kemiska karaktären.

2.2. Beståndsdelar som orsakar fara (#)

De beståndsdelar (ämnen) i preparatet som anses orsaka fara uppräknas.

2.2.1. CAS-nummer eller annan identifieringskod (#)

Identifieringskod med vilken beståndsdelen (ämnet) kan identifieras antecknas. I första hand bör användas det för ämnet fastställda Chemical Abstracts Service (CAS)-numret.

Om det inte finns kännedom om CAS-numret eller det inte kan fastställas för det ämne som meddelas, meddelas det för ämnet fastställda i bruk varande ämnes nummer eller EINECS-numret (European Inventory of Existing Commercial Chemical Substances eller EINECS). EINECS-nummer är definierat för ämnet i en förteckning i vilken samlats uppgifter rörande ämnen i kommersiellt bruk inom Europeiska gemenskapernas område.

Om ingendera av de ovannämnda benämningarna finns och ämnet är nämnt i Europeiska gemenskapernas direktiv (67/548/EEC) bilaga 1 rörande farliga ämnens klassificering, emballering, och märkning kan för ämnet antecknas det i förteckningen givna EEC-numret (EEG-numret). EEG-numret förekommer också i social- och hälsovårdsministeriets beslut om en förteckning över farliga ämnen (690/93).

Om s.k. nytt ämne har meddelats till något land inom Europeiska gemenskaperna eller EFTA-land som godkänt EES-avtalets avsnitt rörande farliga kemikalier kan i stället för CAS-numret användas det i dessa länder för ämnet givna ELINCS-numret (= European List of Notified Chemical Substances).

För färgämnen kan också Colour Index-numret användas.

Om för ämnet används någon annan kod än CAS-numret antecknas koden synligt i punkt 2.2.1.

2.2.2. Beståndsdelens benämning (#)

För ämnet (beståndsdelen) meddelas antingen trivialnamnet eller den systematiska kemiska benämningen (se ovan punkt 2). På basen av benämningen bör det vara möjligt att identifiera ämnet och dess egenskaper.

Om man kan hålla den kemiska benämningen konfidentiell och benämningen meddelas endast till myndigheterna antecknas i denna punkt en alternativ kemisk benämning. Ämnets fullständiga kemiska benämning antecknas härvid i punkt 2.2.5. Ämnets alternativa namn bör vara detsamma som det som används på kemikaliens emballage eller i skyddsinformationsbladet.

2.2.3. Halt (#)

Man meddelar ämnets halt eller haltgränser i preparatet.

2.2.4. Varningssymbol, R-fraser och övriga uppgifter om beståndsdel (#)

Den för beståndsdelen fastställda varningssymbolen för farligt ämne meddelas. Om ämnet inte klassificerats som farligt ifylls denna punkt med ett streck. Uppgifter beträffande ett ämnes farliga egenskaper kan inte vara konfidentiella.

De för beståndsdelen fastställda R-fraserna meddelas. Om ämnet inte klassificerats som farligt ifylls denna punkt med ett streck.

Varningssymbol och R-fraserna erhålls ur ämnesförteckningen som ingår i social- och hälsovårdsministeriets beslut (690/93). Om ämnet inte är nämnt i ovan nämnda förteckning, men det har farliga egenskaper, fastställs klassificeringen och R-fraserna enligt vad som stadgas i social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier.

Om ämnet inte klassificerats som farligt, men det har farliga egenskaper, på grund av vilka det kan orsaka risk för användaren beskrivs dessa farliga egenskaper kort. Även ämnets gränsvärde i luften på arbetsplatsen rekommenderas att uppges i denna punkt hellre än i punkt 8.2.1, eftersom det är fråga om uppgifter om beståndsdel.

2.2.5. Beståndsdelens fullständiga kemiska benämning

Ämnets (beståndsdelens) fullständiga kemiska benämning som skall hållas som konfidentiell uppgift meddelas. Ämnets fullständiga namn antecknas så, att det kan sammankopplas med den i punkt 2.2.2 för ämnet (beståndsdelen) angivna alternativa benämningen (t.ex. med hänvisning till bokstavs- eller nummerbeteckningar för de i punkt 2.2.2 angivna ämnena).

2.2.6. Övriga uppgifter

Man kan meddela övriga uppgifter om beståndsdelar eller preparat. Till exempel beståndsdelar som inte anses vara farliga kan vid behov meddelas. Noggrannare uppgifter om beståndsdelarnas farliga egenskaper kan antecknas även här på sätt som beskrivits i punkt 11. I detta fall kan uppgifter om beståndsdelarna utelämnas från punkt 11.

3. Beskrivning av farliga egenskaper

De viktigaste av preparatets farliga egenskaper antecknas.

4. Anvisningar för första hjälp

Man meddelar anvisningar för första hjälp. Om läkarhjälp är nödvändig bör härom meddelas särskilt. Även för läkare och andra yrkespersoner som ger första hjälp kan man ge uppgifter.

Uppgifterna bör vara i klar och lättförståelig form. Om det för givandet av första hjälp är nödvändigt att beskriva symtom härrörande från förgiftning eller olyckshändelse kan de meddelas. Om fördröjda symtom efter förgiftning eller olyckshändelse är att vänta bör dessa nämnas och för dessa ges erforderliga anvisningar för första hjälp.

Om givandet av första hjälp på arbetsplatsen förutsätter särskilda kvalifikationer, ges anvisningar on handlingssätt och förstahjälpsförnödenheter och -ämnen.

Uppgifterna meddelas för olika exponeringssätt (4.2 Inandning (#), 4.3 Hud (#), 4.4 Stänk i ögonen (#), 4.5 Förtäring (#)).

5. Anvisningar i händelse av eldsvåda

5.1. Lämpliga släckningsmedel (*)

De släckningsmedel som kan användas vid släckning av eldsvåda meddelas.

5.2. Släckningsmedel som inte bör användas av säkerhetsskäl

De släckningsmedel som inte får användas på grund av att de orsakar fara meddelas.

5.3. Särskilda exponeringsrisker

De ämnen eller de sönderfallsprodukter som uppstår vid eldsvåda som kan orsaka särskild fara för släckningspersonalen eller den övriga omgivningen meddelas.

5.4. Särskilda skydd vid eldsvåda

Särskilda skydd eller utrustning som bör användas vid släckning av eldsvåda meddelas.

5.5. Övriga anvisningar

Övriga erforderliga anvisningar meddelas.

6. Anvisningar för förhindrande av utsläpp

6.1. Anvisningar för undvikande av personskador (#)

Man ger vid behov anvisningar för att säkra personernas säkerhet vid ett eventuellt utsläpp. Dylika är bl.a. anvisningar om avlägsnande av antändningskällor, arrangerande av ventilation och användande av andningsskydd, åtgärder för förhindrande av spridning av damm och undvikande av ögon- och hudkontakt.

6.2. Anvisningar för förhindrande av miljöskador (#)

Man ger anvisningar för att förhindra att kemikalien hamnar i avlopp, jordmånen och yt- eller grundvattnet samt vid behov anvisningar för varning av närområdets invånare.

6.3. Rengöringsanvisningar (*)

Man ger anvisningar för rengöring av utsläppet. Man meddelar till exempel vilka material som kan användas för att absorbera kemikalien, såsom sand, syrabindande medel, universalabsorbenter, sågspån. Man ger anvisningar om användandet av vatten vid avlägsnandet av gaser/dunster eller för utspädning av kemikalien. Anvisningarna kan ges till exempel i formen: 'Använd aldrig ...' eller 'Neutralisera med (ämnet) ...'.

6.4. Övriga anvisningar

Vid behov ges tilläggsanvisningar.

I detta sammanhang kan även hänvisas till punkterna 8 och 13.

7. Hantering och lagring

7.1. Hantering (#)

Man beskriver nödvändiga åtgärder för en trygg hantering. Till dessa hör bl.a. tekniska åtgärder såsom lokal- och allmänventilation, åtgärder för att förhindra bildandet av aerosol- och dammblandningar samt eldsvådor och övriga speciella krav som rör kemikalien eller bruksanvisningar (t.ex. förfaringssätt eller anordningar som inte bör användas eller som rekommenderas).

7.2. Lagring (#)

Man beskriver erforderliga åtgärder för trygga lagringsföhållanden och ger uppgifter om volymmässiga lagringsbegränsningar. Dylika är bl.a. speciella konstruktions- och övriga krav på lagerutrymmena eller förvaringskärlen (inkluderat väggar som omgärdar ämnet samt ventilationen), olämpliga material, lagringsförhållandena (temperatur- och fuktighetsgränsintervall, ljus, inert gas ...), särskilda elanordningar och förhindrande av att statisk elektricitet bildas. Man antecknar alla särskilda krav såsom typen av material för förpackning eller uppbevaringskärl för kemikalien.

Om det är nödvändigt att isolera kemikalien under lagring från övriga kemikalier ges härom detaljerade anvisningar, i vilka nämns kemikalier som inte är lämpliga att förvara tillsammans.

8. Förhindrande av exponering/personlig skyddsutrustning

I detta sammanhang avses med förhindrande av exponering alla de säkerhetsåtgärder till vilka man bör skrida för att minimera exponeringen som kemikaliens användare utsätts för.

8.1. Tekniska anvisningar för bekämpning av exponering (#)

Eftersom tekniska åtgärder bör vidtagas förrän det är nödvändigt med personliga skyddsåtgärder ges uppgifter om nödvändiga tekniska arrangemang för bekämpande av exponering, t.ex. slutna system.

Man ger anvisningar som är nödvändiga att iaktta för bekämpande av brand- och explosionsfara vid hanteringen av kemikalien. Dylika är t.ex. jordning av förvaringskärlen för att avlägsna brandfara till följd av statisk gnistbildning, anvisningar för hindrande av dammande eller specialförhållanden som bör iakttas i servicearbeten som kan medföra brand- eller explosionsfara.

Dessa uppgifter kompletterar uppgifterna som lämnats i punkt 7.1.

8.2. Gränsvärden i luften på arbetsplatsen

Man ger uppgifter om speciella faktorer som hör till förhindrandet av exponering såsom gränsvärden i luften på arbetsplatsen och biologiska gränsvärden för de i preparatet ingående beståndsdelarna med källskriftshänvisningar. Om dessa uppgifter uppgetts i punkt 2.2.4 behöver de inte upprepas här.

I Finland har arbetarskyddsstyrelsen publicerat de kända skadliga halterna i luften på arbetsplatsen som meddelas för beståndsdelarna. Härvid används förkortningen HTP för gränsvärdena. I Finland har för vissa ämnen med statsrådsbeslut fastställts bindande gränsvärden för beståndsdelarna. Biologiska gränsvärden är definierade i en publikation utgiven av arbetarskyddsstyrelsen och institutet för arbetshygien 'Lääkärintarkastusohjeet erityistä sairastumisenvaaraa aiheuttavissa töissä'. För dessa används förkortningen BRA (biologiskt gränsvärde).

Förfaringssätten för uppföljning av exponeringen skall beskrivas och källskriftshänvisningar givas.

8.3. Personlig skyddsutrustning (#)

8.3.1. Speciella skydds- och hygienåtgärder

Man beskriver kraven på t.ex. speciell arbetsklädsel och tvättning. Sådana är till exempel specialkrav på förvaring av arbets- och fritidskläder i separata utrymmen och särskilda krav på tvättning före byte till fritidskläder.

Om det behövs personlig skyddsutrustning, meddelas anordningstyp som ger ett tillräckligt och lämpligt skydd.

8.3.2. Andningsskydd

Om det förefinns möjlighet till exponering för farliga gaser, ångor eller damm, meddelas lämpligt skydd såsom bärbart andningsskydd (friskluftsskydd, tryckbehållare eller motsvarande), sakenliga masker och filter. Andningsskyddet bör specificeras genom att meddela den erforderliga klassen i de förutsebara driftsförhållandena, filtertyp och vid behov masktyp.

8.3.3. Handskydd

Typen av handskar som behövs vid hanteringen av kemikalien fastställs. Handskmaterialet bör vara beständigt mot kemikaliens inverkan under tillräckligt lång tid utan att materialet börjar läcka. Om det är nödvändigt meddelas andra skyddsåtgärder för händer och hud.

8.3.4. Ögonskydd

Den nödvändiga typen av ögonskydd fastställs t.ex.: skyddsglasögon, skyddshuva, ansiktsskydd med skärm.

8.3.5. Hudskydd

Om det är nödvändigt att skydda övriga kroppsdelar än händerna fastställs typen av skydd och kvalitet såsom: skyddsförkläde, stövlar och helskyddande dräkt.

9. Fysikaliska och kemiska egenskaper

Följande uppgifter rörande kemikalierna meddelas om de är nödvändiga för en säker hantering av kemikalien:

9.1. Tillstånd, färg och lukt (*)

Kemikaliens fysikaliska tillstånd (fast, flytande, gasformigt) och färg meddelas. Om lukten är tydlig ges en kort beskrivning därom.

9.2. pH-värde (#)

Kemikaliens pH-värde meddelas. Även en utspädd lösnings pH-värde kan meddelas om man samtidigt meddelar lösningens koncentration.

9.3-9.14

I punkterna ifylls vederbörliga uppgifter om de fysikalisk-kemiska egenskaperna med användande av de i social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier avsedda testningsmetoderna eller övriga jämförbara metoder. Den använda metoden kan specificeras med hänvisning.

Som löslighet meddelas såväl vattenlöslighet som fettlöslighet i olja och/eller lösningsmedel.

9.15. Övriga uppgifter

Man meddelar viktiga till säkerheten hörande faktorer som ångans täthet, blandbarhet, förångningshastighet, ledningsförmåga, viskositet.

10. Stabilitet och reaktivitet

Kemikaliens stabilitet och skadliga reaktioner som kan uppträda under kända förhållanden meddelas.

10.1. Förhållanden som bör undvikas

Man räknar upp sådana förhållanden som temperatur, tryck, ljus, slag, o.s.v., vilka kan åstadkomma farliga reaktioner och förhållandena beskrivs kort.

10.2. Material som bör undvikas

Man räknar upp sådana material som vatten, luft, syror, baser, frätande ämnen eller vilket annat ämne som helst som kan åstadkomma en farlig reaktion och beskriver företeelsen kort.

10.3. Skadliga sönderfallsprodukter

Man räknar upp de skadliga material som uppstår i farliga mängder vid sönderfall.

Märk!

Speciellt bör nämnas:

- behov och närvaro av stabilisatorer,

- möjligheten för skadliga exotermiska reaktioner,

- säkerhetens betydelse, vid behov, då ämnets eller preparatets fysikaliska tillstånd förändras,

- skadliga sönderfallsprodukter, vid behov, som bildas vid beröring med vatten,

- instabila produkters sönderfallsmöjlighet.

11. Uppgifter som rör inverkan på hälsan

I denna del av meddelandet beskrivs kortfattat men möjligast fullständigt och grundligt olika för hälsan farliga inverkningar, som kan yttra sig om användaren kommer i beröring med ämnet eller preparatet.

Av exponeringen beroende farliga inverkningar på hälsan, som baserar sig på såväl empiriska som vetenskapliga prov meddelas. Uppgifter om olika exponeringssätt (inandning, förtäring, hud- och ögonkontakt) antecknas och symtom, som hör till de fysikaliska, kemiska eller toxikologiska egenskaperna beskrivs.

Man meddelar de kända fördröjda och omedelbara verkningarna samt även kroniska verkningar som härrör från kortvarig eller långvarig exponering: till exempel berusande effekt, allergiframkallande, cancerrisk, genskadande egenskap, egenskap som äventyrar fortplantningen inklusive fosterskador.

Försök med djur bör utföras enligt de i social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier avsedda testmetoderna. Resultaten av testerna jämförs med i ifrågavarande beslut fastställda kriterier. Då en viss testmetod använts, kan man referera till den genom att använda testanvisningens förkortning och nummer, t.ex. EC 83 eller OECD 406.

Om uppgifter om verkningarna på hälsan finns tillgängliga från annan källa än från prov utförda enligt de förutnämnda metoderna bör provens resultat utvärderas med beaktande av de rekommenderade testmetoderna och kriterierna och avväga de erhållna resultaten mot de rekommenderade testmetoderna.

I det följande kan meddelas, om uppgifterna inte noterats i punkt 2 uppgifter som finns tillgängliga om preparatets beståndsdelar, om uppgifter om själva preparatet saknas. Då uppgifterna ges om beståndsdel, hänvisas till den i punkt 2 meddelade beståndsdelen.

11.1. Omedelbar giftighet (#)

Resultaten från djurförsök som beskriver den omedelbara giftigheten meddelas på följande sätt om uppgifterna finns tillgängliga:

Omedelbar giftighet
- LD50-värde oralt hos råtta (mg/kg)
- LD50-värde via huden hos kanin eller råtta (mg/kg)
- LD50-värde vid inandning hos råtta under fyra timmars försök (mg/m3) eller (cm3/m3)
- gränsvärde för en fast dosnivå (discriminating dose) oralt hos råtta (mg/kg)
Bestående men vid engångsexponering
- engångsexponering för råtta oralt (mg/kg)
- engångsexponering för råtta eller kanin via huden (mg/kg)
- engångsexponering för råtta vid inandning (mg/m3) eller (cm3/m3)

Man meddelar de vid försök med djur iakttagna särskilda verkningarna som kan ha betydelse för mänskans hälsa.

11.2. Irritation och frätning (#)

Man meddelar verkningarna på hud, ögon och slemhinnor som konstaterats i försöken, använda djurarter, doser och testmetoder.

11.3. Allergiframkallande (#)

Man meddelar verkningarna som konstaterats i försöken, använda djurarter, doser och testmetoder.

11.4. Subakut, subkronisk och långvarig giftighet

Med subakuta och subkroniska undersökningar avses djurförsök, vid vilka kemikalien som skall undersökas ges åt försöksdjuren under 28-90 dygn. Långtidsproven utsträcker sig ofta till nästan hela livslängden för försöksdjuret. Under försöken iakttas försöksdjuren för konstaterande av kemikaliens verkningar.

I undersökningarna kan man utreda kemikaliens inverkan på t.ex. blodbilden, immunförsvaret, nervsystemet, inre organen eller klarlägga den fara kemikalien orsakar för avkomma, mutagenitet eller cancerrisk.

Preparatets cancerfara, mutagenitet eller fara för fortplantningen får ändå inte uppskattas på basen av med preparatet utförda prov, trots att preparatet skulle innehålla ämne som konstaterats vara dylikt. Preparatetets cancerframkallande, mutagena och för fortplantningen farliga verkningar bedöms på basen av beståndsdelarnas halter.

Man beskriver kort det använda testarrangerandet: dosering, art av försöksdjur, exponeringssätt, testets varaktighet och resultat.

11.5. Empirisk vetskap om inverkningarna på mänskor (#)

Man meddelar uppgifter som erhållits från undersökningar som baserar sig på kemikaliens brukserfarenheter. Uppgifterna kan fås från litteraturen och dessa finns samlade i bl.a. toxikologiska handböcker.

Dylika uppgifter är bl.a. av akut exponering förorsakad övergående berusande inverkan, huvudvärk eller feber, eller lokala verkningar såsom irritation i ögon, på huden eller i andningsorganen.

Långvarig exponering har för de som utsatts för exponeringen kunnat åstadkomma sjukdomar eller yrkessjukdomar. Dylika är till exempel dammlunga, cancer, skador på nervsystemet, leverskador, njurskador, allergiska sjukdomar i andningsorganen, eksem, störningar i immunförsvaret o.s.v.

11.6. Övriga uppgifter hörande till verkningarna på hälsan

Uppgifterna kan finnas tillgängliga antingen från djurförsök eller basera sig på undersökningar som utförts på mänskor.

Om uppgifter står till förfogande från djurförsök utförda på tidigare beskrivet sätt med preparatet, meddelas dessa.

Giftverkningar kan beskrivas i litteraturen med de doser som åstadkommit verkningarna t.ex.:

- LDLO-värdena (mg/kg) eller LCLO-värdena (mg/m3) eller (cm3/m 3),

(LDLO = lethal dose lowest, lägsta kända dos som lett till döden),

- TDLO-värdena (mg/kg) eller TCLO-värdena (mg/m3) eller (cm3/m 3),

(TDLO = Toxic dose lowest, lägsta kända dos som åstadkommit giftverkningar),

- övriga giftighetsindex.

Av övriga organismer än ryggradsdjur erhållna undersökningsresultat kan också meddelas. Dylika är exempelvis resultaten från mutagenitetsundersökningar.

12. Uppgifter om kemikaliens farlighet för miljön

Kemikaliens farlighet i miljön kan bedömas på basen av dess uppförande (beständighet och föränderlighet, ackumulering, förflyttning) samt på basen av dess giftighet. Vid bedömningen av eventuella faror som hör till användningen av kemikalien beaktas dessutom olika användningsförhållanden, såsom användningsändamål och de använda mängderna.

Vid testningen av kemikalien bör användas internationellt godkända testmetoder (t.ex. EG och OECD). I samband med testresultatet hänvisas alltid till den använda metoden då uppgift därom finns.

Miljöskador som uppstår vid användning av preparatet utvärderas i huvudsak på basen av testerna som utförts på beståndsdelarna. I samband med varje resultat meddelas vilken beståndsdel resultatet gäller.

12.1. Beständighet i miljön (#)

12.1.1. Biologiskt sönderfall

Man meddelar om ämnet biologiskt lätt sönderfaller (readily biodegradable). Resultatet kan beroende på testet meddelas även som ett värde som beskriver ämnets sönderfall under testets förlopp. Härvid meddelas förutom sönderfallsresultatet en storhet i % (t.ex. CO2 eller BOD5) samt testets längd (t.ex. 28 dygn).

Om det biologiska sönderfallet inte har testats kan man meddela ämnets BOD5/COD-förhållande.

12.1.2. Kemiskt sönderfall

Hydrolyshastigheten kan meddelas som halveringstid (T1/2). Man meddelar också pH och temperaturen där bestämningen gjorts.

Vid behov ges uppgifter om ämnets sönderfall under inverkan av värme och ljus.

12.2. Ackumulering i organismer (#)

Man meddelar ämnets n-oktanol/vatten-fördelningsfaktor, Pow eller log Pow. Den experimentellt bestämda bioackumuleringsfaktorn, BCF, meddelas om den finns tillgänglig.

12.3. Spridning i miljön (#)

Man meddelar adsorptionsfaktorn Kd eller Koc som beskriver ämnets bindning till jordmån eller sediment. Om denna inte finns tillgänglig, kan man med ord beskriva spridningen.

12.4. Giftighet för organismer (#)

Man meddelar resultaten från giftighetstester som utförts med preparatet eller ämnet. Förutom testresultat och enhet meddelas den fastställda storheten, typ av test, försökets längd och använd testmetod. Till exempel: EC50, Daphnia, 10 mg/l, 24 h, OECD 202.

De allmännaste ibrukvarande testerna är följande:

12.4.1. Toxicitet för vattenorganismer

Förhindrande av algtillväxt, EC50 eller IC50 (mg/l)

Omedelbar toxicitet för vattenloppor, EC50 (mg/l)

Inverkan på vattenloppors förökning, EC50 (mg/l)

Omedelbar toxicitet för fisk, LC50 (mg/l)

Subakut toxicitet för fisk, NOEC (mg/l)

12.4.2. Toxicitet för övriga organismer

Inverkningar på mikrober

Inverkan på andningen hos aktivt slam, EC50 (mg/l)

Omedelbar toxicitet för maskar, LC50 (mg/l)

Toxicitet för pollinerande insekter, (t.ex LD50 æg/bi)

Omedelbar toxicitet för fåglar, LD50 (mg/kg)

Subakut toxicitet för fåglar, LC50 (mg/kg)

12.5. Övriga uppgifter

Man meddelar övriga uppgifter om andra eventuella till ämnets bruk hörande miljöfaror.

13. Avfallshantering

Man meddelar om de rekommenderade metoderna för hanteringen av avfall som härrör från preparatets eller ämnets farliga egenskaper. Om hanteringen av avfall besluter lokalt avfallshanteringsmyndigheterna, den här beskrivna uppgiften skall vara till hjälp vid utvärderandet av ett säkert hanteringssätt.

Man meddelar, om avfall som uppstår från kemikalien utgör problemavfall, om man kan oskadliggöra kemikalien t.ex. genom neutralisering förrän den levereras för hantering som avfall, uppgifter om möjligheter till nyttoanvändning av kemikalien eller möjlighet att returnera avfallet till tillverkaren eller importören. Vid behov meddelas rekommenderad hanteringsmetod för tomma förpackningar.

14. Transportuppgifter

Man ger kemikaliens användare anvisningar som är nödvändiga för transport eller flyttning av kemikalien. Anvisningarna bör vara till-lämpliga såväl på användarens egna område som utanför detsamma.

14.1. FN-nummer

Man antecknar det för ämnet eller blandningen i transportbestämmelserna fastställda FN-numret.

14.2. Förpackningsgrupp

På förpackningen antecknas den i transport-anvisningarna fastställda förpackningsgruppen för ämnet eller preparatet.

14.3. Landtransporter (#)

14.3.1. Transportklass

Man antecknar transportklassen både enligt de finländska väg- eller järnvägstransportbestämmelserna om det rör sig om en nationell transport och enligt de internationella ADR-/RID-transportbestämmelserna om det rör sig om en internationell transport. Efter uppgiften antecknas den som förkortning använda klassificeringsgrunden (VAK, RID, ADR). I Finland erhålls uppgifterna ur trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på väg (147/92) och trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på järnväg (394/92). Dessa kallas för VAK-bestämmelser.

14.3.2. Identifieringsnummer för faran

Vid transport av farliga ämnen i behållare märks behållaren förutom med varningsetiketten också med en s.k. orangeskylt på vars övre kant märks farans identifieringsnummer och nedtill FN-numret. Identifieringsnumret fås från transportbestämmelserna. Identifieringsnumret meddelas i punkt 14.3.2 om det rör sig om transport i behållare.

14.3.3. Benämning enligt fraktsedeln

Man antecknar benämningen enligt fraktsedeln för transporter av farliga ämnen. Kraven är definierade i de förut nämnda trafikministeriebesluten.

14.3.4 Övriga uppgifter

Man meddelar övriga uppgifter rörande transporterna, t.ex. numret på transportanvisningskortet, sampackningsförbud och övriga särbestämmelser rörande transporten.

14.4. Sjötransporter (#)

14.4.1. IMDG-klass

Man antecknar transportklass enligt de internationella sjötransportbestämmelserna. Sjötransportkraven är framställda i IMO:s publikation International Maritime Dangerous Goods Code (IMDG-kod) som enligt sjöfartsstyrelsens beslut fastställts att följas i Finland.

14.4.2. Korrekt teknisk benämning

Man antecknar den korrekta tekniska benämningen enligt sjötransportbestämmelserna.

14.4.3. Övriga uppgifter

Man meddelar övriga till sjötransporterna hörande särskilda krav.

14.5. Lufttransporter (#)

14.5.1. ICAO/IATA-klass

Man meddelar transportklass enligt de internationella bestämmelserna för lufttransporter.

14.5.2. Korrekt teknisk benämning

Man antecknar den korrekta tekniska benämningen enligt lufttransportbestämmelserna.

14.5.3. Övriga uppgifter

Man meddelar övriga till lufttransporterna hörande särskilda krav.

15. Bestämmelser om kemikalier

Man meddelar etikettens uppgifter enligt bestämmelserna om klassificering, emballering och märkning av farliga ämnen och preparat. Till meddelandet kan också fogas en modell av etiketten.

15.1. Uppgifter på varningsetiketten (#)

Kraven på innehållet i preparatets etikett är fastställda i kemikalieförordningen (675/92) och social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning för kemikalier.

15.1.1. Preparatets varningssymbols bokstavsbeteckning och varningssymbolens namn.

Man meddelar varningssymbolens bokstavsbeteckning och namn: T+ (mycket giftig), T (giftig), C (frätande), Xn (hälsoskadlig), Xi (irriterande), F+ (ytterst brandfarlig), F (mycket brandfarlig), O (oxiderande), E (explosiv) eller N (miljöfarlig).

15.1.2. Beståndsdelarnas namn som bör märkas på varningsetiketten

Man meddelar de beståndsdelars namn som angetts på preparatets etikett.

15.1.3. R-fraser

Man meddelar med bokstavs-nummerkännetecknet och text de R-fraser som märkts på preparatets etikett. Om det på grund av andra ikraftvarande bestämmelser om märkning finns andra märkningar antecknas också de.

15.1.4. S-fraser

Man meddelar de på preparatets etikett märkta S-fraserna med bokstavs-nummerkännetecknet och text.

15.1.5. Specialkrav för vissa preparat

Om det för preparatet har fastställts specialbeteckningar enligt annan lag bör dessa meddelas eller bifoga en kopia av specialbeteckningarna till meddelandet. Dylika märkningskrav kan innehålla begränsningar om bruket av preparatet eller överlåtande till marknaden.

Om användningen av kemikalien är förbjuden eller begränsad till något användningsområde meddelas därom.

15.2. Nationella bestämmelser

Om det finns nationella specialbestämmelser rörande kemikalien meddelas om dessa.

16. Övriga uppgifter

16.1. Användningsändamål (*)

16.1.1. Verbalt meddelade (*)

Man meddelar verbalt kända uppgifter om kemikaliens användningsändamål. I bilaga 4 finns olika kemikaliers användningsområden (näringsgrensindelning) och användningsändamål uppräknade i verbal form.

16.1.2. Kod för användningsändamål (#)

Användningsändamålet meddelas som nummerkod på sätt som utvisas i bilaga 4.

16.2. Bruksanvisningar

Man ger erforderliga bruksanvisningar för en trygg användning av kemikalien om det är möjligt.

Om kemikalien inte rekommenderas att användas för något speciellt ändamål meddelas därom.

16.3. Övriga uppgifter

Övriga uppgifter som kan vara viktiga för säkerheten och hälsan antecknas likaså anvisningar för utbildning.

16.4. Tilläggsuppgifter ger

Man kan anteckna kontaktuppgifter om var tilläggsuppgifter om kemikaliens egenskaper och tekniska användning står att få.

16.5. Källor som använts vid utarbetandet av meddelandet

Man antecknar de källor som använts vid utarbetandet av meddelandet.

Bilaga 2

ANVISNINGAR FÖR BILDANDE AV ALTERNATIVA KEMISKA NAMN (GENERISKA NAMN)

1. Inledning

Dessa anvisningar baserar sig på den gruppering av farliga ämnen som finns i bilaga 1 till social- och hälsovårdsministeriets beslut om en förteckning över farliga ämnen (indelning i grupper enligt liknande kemiska egenskaper).

Grupperna har definierats på följande sätt:

- oorganiska och organiska ämnen vilkas egenskaper kan identifieras med hjälp av ett gemensamt kemiskt grundämne som bestämmer deras viktigaste egenskap. Gruppnamnet avleds från det kemiska grundämnets namn. Dessa grupper (001-013) kan identifieras med hjälp av det kemiska grundämnets nummer i grundämnenas periodiska system som framförts i ovannämnda social- och hälsovårdsministeriebeslut.

- organiska ämnen vilkas egenskaper identifieras med hjälp av den gemensamma funktionella gruppen som bestämmer deras viktigaste egenskap.

Gruppnamnet härleds från den funktionella gruppens namn. Dessa grupper har märkts med siffrorna 601-650 i bilaga I till ämnesdirektivet. I vissa fall används även subgrupper som har gemensamma specialegenskaper.

2. Bildandet av ett alternativt (generiskt) namn

Allmänna principer

Ett generiskt namn bildas på följande sätt:

(i) man identifierar de funktionella grupper och kemiska grundämnen som finns i molekylen

(ii) vid bildandet av namnet identifierar man de funktionella grupper och kemiska grundämnen som bör beaktas.

Identifierade funktionella grupper och grundämnen är gruppnamn och subgruppnamn enligt förteckningen i punkt 3.

Tillämpning i praktiken

Efter att ha klargjort om ämnet tillhör en eller flera i förteckningen nämnda grupper eller subgrupper, bildar man det generiska namnet på följande sätt:

(i) Om gruppnamnet eller subgruppnamnet räcker till för att beteckna kemiska grundämnen eller viktiga funktionella grupper, väljs detta namn till generiskt namn.

Exempel:

- 1,4-dihydroxibensen grupp 604: fenoler och derivat ← generiskt namn; fenolderivat

- butanol grupp 603: alkoholer och derivat subgrupp: alifatiska alkoholer ← generiskt namn: alifatisk alkohol

- 2-isopropoxietanol grupp 603: alkoholer och derivat subgrupp: glykoletrar ← generiskt namn: glykoleter

- metakrylat grupp 607: organiska syror och derivat subgrupp: akrylater generiskt namn: akrylat

(ii) Om namnet eller gruppnamnet inte tillräckligt beskriver kemiska grundämnen eller funktionella grupper, bildas det generiska namnet genom sammanslagning av motsvarande gruppers eller subgruppers namn:

Exempel:

- blyhexafluorsilikat grupp 009: fluorföreningar subgrupp: oorganiska fluorider grupp 082: blyföreningar ← generiskt namn: oorganisk blyfluorid

- klorbensen grupp 602: halogenkolväten subgrupp: aromatiska halogenkolväten grupp 017: klorföreningar ← generiskt namn: klorerat aromatiskt kolväte

- 2,3,6-triklorfenylättiksyra grupp 607: organiska syror subgrupp: aromatiska halogensyror grupp 017: klorföreningar ← generiskt namn: klorerad aromatisk syra

- 1-klor-1-nitropropan grupp 610: klorerade och nitrerade derivat grupp 601: kolväten subgrupp: alifatiska kolväten ← generiskt namn: klorerat alifatiskt kolväte

- tetrapropylditiopyrofosfat grupp 015: fosforföreningar subgrupp: fosforestrar grupp 016: svavelföreningar ← generiskt namn: tiofosforester

Obs!

När det gäller vissa grundämnen, i synnerhet metaller, kan deras gruppnamn eller subgruppnamn anges med orden 'organisk' eller 'oorganisk'.

Exempel:

- dikvicksilverklorid grupp 080: kvicksilverföreningar ← generiskt namn: oorganisk kvicksilverförening

- bariumacetat grupp 056: bariumföreningar ← generiskt namn: organisk bariumförening

- etylnitrit grupp 007: kväveföreningar subgrupp: nitriter ← generiskt namn: organisk nitrit

- natriumvätesulfit grupp 016: svavelföreningar ← generiskt namn: oorganisk svavelförening

3. Indelningen i grupper och subgrupper

Gruppering av farliga kemikalier enligt förteckningen i social- och hälsovårdsministeriets beslut (690/93)

Grupper Subgrupper
001 Väteföreningar
Hydrider
002 Heliumföreningar
003 Litiumföreningar
004 Berylliumföreningar
005 Borföreningar
Boraner
Borater
006 Kolföreningar
Karbamater
Oorganiska kolföreningar
Cyanvätets salter
Urea och dess derivat
007 Kväveföreningar
Kvaternära ammoniumföreningar
Sura kväveföreningar
Nitrater
Nitriter
008 Syreföreningar
009 Fluorföreningar
Oorganiska fluorider
010 Neonföreningar
011 Natriumföreningar
012 Magnesiumföreningar
Organometalliska magnesiumderivat
013 Aluminiumföreningar
Organometalliska aluminiumderivat
014 Kiselföreningar
Silikaner
Silikater
015 Fosforföreningar
Sura fosforföreningar
Fosfoniumföreningar
Fosforestrar
Fosfater
Fosfiter
Fosforamider och deras derivat
016 Svavelföreningar
Sura svavelföreningar
Merkaptaner
Sulfater
Sulfiter
017 Klorföreningar
Klorater
Perklorater
018 Argonföreningar
019 Kaliumföreningar
020 Kalciumföreningar
021 Skandiumföreningar
022 Titanföreningar
023 Vanadinföreningar
024 Kromföreningar
Krom(VI)föreningar
025 Manganföreningar
026 Järnföreningar
027 Koboltföreningar
028 Nickelföreningar
029 Kopparföreningar
030 Zinkföreningar
Organometalliska zinkföreningar
031 Galliumföreningar
032 Germaniumföreningar
033 Arsenikföreningar
034 Selenföreningar
035 Bromföreningar
036 Kryptonföreningar
037 Rubidiumföreningar
038 Strontiumföreningar
039 Yttriumföreningar
040 Zirkoniumföreningar
041 Niobföreningar
042 Molybdenföreningar
043 Teknetiumföreningar
044 Ruteniumföreningar
045 Rodiumföreningar
046 Palladiumföreningar
047 Silverföreningar
048 Kadmiumföreningar
049 Indiumföreningar
050 Tennföreningar
Organometalliska tennderivat
051 Antimonföreningar
052 Tellurföreningar
053 Jodföreningar
054 Xenonföreningar
055 Cesiumföreningar
056 Bariumföreningar
057 Lantanföreningar
058 Ceriumföreningar
059 Praseodymföreningar
060 Neodymföreningar
061 Prometiumföreningar
062 Samariumföreningar
063 Europiumföreningar
064 Gandoliniumföreningar
065 Terbiumföreningar
066 Dysprosiumföreningar
067 Holmiumföreningar
068 Erbiumföreningar
069 Tuliumföreningar
070 Ytterbiumföreningar
071 Lutetiumföreningar
072 Hafniumföreningar
073 Tantalföreningar
074 Volframföreningar
075 Rheniumföreningar
076 Osmiumföreningar
077 Iridiumföreningar
078 Platinaföreningar
079 Guldföreningar
080 Kvicksilverföreningar
Organometalliska kvicksilverderivat
081 Talliumföreningar
082 Blyföreningar
Organometalliska blyderivat
083 Vismutföreningar
084 Poloniumföreningar
085 Astatföreningar
086 Radonföreningar
087 Franciumföreningar
088 Radiumföreningar
089 Aktiniumföreningar
090 Toriumföreningar
091 Protaktiniumföreningar
092 Uranföreningar
093 Neptuniumföreningar
094 Plutoniumföreningar
095 Americiumföreningar
096 Curiumföreningar
097 Berkeliumföreningar
098 Californiumföreningar
099 Einsteiniumföreningar
100 Fermiumföreningar
101 Mendeleviumföreningar
102 Nobeliumföreningar
103 Lawrenciumföreningar
601 Kolväten
Alifatiska kolväten
Aromatiska kolväten
Alicykliska kolväten
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
602 Halogenkolväten (*)
Alifatiska halogenkolväten (*)
Aromatiska halogenkolväten (*)
Alicykliska halogenkolväten (*)
(*) Specificeras enligt den grupp som motsvarar halogen.
603 Alkoholer och deras derivat
Alifatiska alkoholer
Aromatiska alkoholer
Alicykliska alkoholer
Alkanolamider
Epoxiderivat
Etrar
Glykoletrar
Glykoler och polyoler
604 Fenoler och deras derivat
Halogenfenolderivat (*)
(*) Specificeras enligt den grupp som motsvarar halogen.
605 Aldehyder och deras derivat
Alifatiska aldehyder
Aromatiska aldehyder
Alicykliska aldehyder
Alifatiska acetaler
Aromatiska acetaler
Alicykliska acetaler
606 Ketoner och deras derivat
Alifatiska ketoner
Aromatiska ketoner (*)
Alicykliska ketoner
(*) inklusive kinoner
607 Organiska syror och deras derivat
Alifatiska syror
Alifatiska halogensyror (*)
Aromatiska syror
Aromatiska halogensyror (*)
Alicykliska syror
Alicykliska halogensyror (*)
Alifatiska syraanhydrider
Alifatiska halogensyraanhydrider (*)
Aromatiska syraanhydrider
Aromatiska halogensyraanhydrider (*)
Alicykliska syraanhydrider
Alicykliska halogensyraanhydrider (*)
Alifatiska syrors salter
Alifatiska halogensyrors salter (*)
Aromatiska syrors salter
Aromatiska halogensyrors salter (*)
Alicykliska syrors salter
Alicykliska halogensyrors salter (*)
Alifatiska syrors estrar
Alicykliska halogensyrors estrar (*)
Aromatiska syrors estrar
Aromatiska halogensyrors estrar (*)
Alicykliska syrors estrar
Alicykliska halogensyrors estrar (*)
Glykoletrars estrar
Akrylater
Metakrylater
Laktoner
Acylhalogenider
(*) Specificeras enligt den grupp som motsvarar halogen.
608 Nitriler och deras derivat
609 Nitroföreningar
610 Klornitroföreningar
611 Azoxi- och azoföreningar
612 Aminoderivat
Alifatiska aminer och deras derivat
Alicykliska aminer och deras derivat
Aromatiska aminer och deras derivat
Anilin och dess derivat
Bensidin och dess derivat
613 Heterocykliska alkalier och deras derivat
Bensimidazol och dess derivat
Imidazol och dess derivat
Pyretrinoider
Kinolin och dess derivat
Triazin och dess derivat
Triazol och dess derivat
614 Glykosider och alkaloider
Alkaloider och deras derivat
Glykosider och deras derivat
615 Cyanater och isocyanater
Cyanater
Isocyanater
616 Amider och deras derivat
Acetamid och dess derivat
Anilider
617 Organiska peroxider
650 Diverse ämnen
Denna grupp skall inte användas.
Däremot skall ovannämnda gruppnamn och subgruppnamn användas.

ANVÄNDNINGSÄNDAMÅL OCH KODER

Ändamålet för användning anmäls genom att välja de näringsgrenar i förteckning 1 inom vilka kemikalien används. Näringsgrensindelningen med anvisningar har publicerats i Statistikcentralens publikation Näringsindelningen 1995. I förteckning 2 väljs de användningsändamål för kemikalien som är kända. Flera näringsgrenar och användningsändamål kan antecknas om verksamhetsidkaren har kännedom om sådana.

Om kemikalien används t.ex. som bekämpningsmedel inom växtodlingen, väljs näringsgren 011 i förteckning 1: Växtodling; trädgårdsodling och användningsändamål 26 i förteckning 2: Bekämpningsmedel. Kodbeteckningen är i detta fall NI1:011. AÄ:26. Ifall kemikalien används t.ex. i den slutliga bearbetningen av textilier, väljs näringsgren 173 i förteckning 1: Blekning, färgning och annan textilbehandling och användningsändamål 33 i förteckning 2: Hjälpmedel för textilier. Näringsgrenskoden märks då med NI1:173 och användningsändamålet med AÄ:33. Om kemikalien används som målarfärg för att måla byggnader, väljs näringsgren 454 (förteckning 1): Slutbehandling av byggnader och användningsändamål 2 (förteckning 2): Byggnadsmaterial, tillsatsämnen. Näringsgrenskoden är i detta fall NI1:454 och koden för användningsändamålet är AÄ:2.

Fattas

Näringsgrenar inom vilka kemikalien används

NÄRINGSGRENSINDELNINGEN 1995 HUVUDKLASSERNA OCH UNDERKLASSER I TRE STEG

A Jordbruk, jakt och skogsbruk
01 Jordbruk, jakt och service i anslutning härtill
011 Växtodling; trädgårdsodling
012 Djurskötsel
013 Växtodling i kombination med djurskötsel
014 Service till jordbruk utom veterinärverksamhet
015 Jakt och viltvård samt service i anslutning härtill
02 Skogsbruk och service till skogsbruk
020 Skogsbruk och service till skogsbruk
B Fiske
05 Fiske, vattenbruk samt service i anslutning härtill
050 Fiske, vattenbruk samt service i anslutning härtill
C Utvinning av mineral
CA Utvinning av energimineral
10 Kol- och torvutvinning
101 Stenkolsutvinning
102 Brunkolsutvinning
103 Torvutvinning
11 Utvinning av råpetroleum och naturgas samt service i anslutning härtill
111 Utvinning av råpetroleum och naturgas
112 Service till råpetroleum- och naturgasutvinning utom markundersökning
12 Utvinning av uran- och toriummalm
120 Utvinning av uran- och toriummalm
CB Utvinning av malmer och mineral utom energimineral
13 Utvinning av metallmalmer
131 Järnmalmsutvinning
132 Utvinning av icke-järnmalm utom uran- och toriummalm
14 Annan mineralutvinning
141 Stenbrytning
142 Utvinning av sand och lera
143 Brytning av kemiska mineral
144 Saltutvinning
145 Övrig utvinning
D Tillverkning
DA Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvaruframställning
15 Livsmedels- och dryckesvaruframställning
151 Slakt, beredning och hållbarhetsbehandling av kött och köttvaror
152 Beredning och hållbarhetsbehandling av fisk och fiskprodukter
153 Beredning och hållbarhetsbehandling av frukt, bär och grönsaker
154 Framställning av vegetabiliska och animaliska oljor och fetter
155 Mejerivaru- och glasstillverkning
156 Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse
157 Framställning av beredda djurfoder
158 Övrig livsmedelsframställning
159 Framställning av drycker
16 Tobaksvarutillverkning
160 Tobaksvarutillverkning
DB Textil- och beklädnadsvarutillverkning
17 Textilvarutillverkning
171 Garntillverkning
172 Vävnadstillverkning
173 Blekning, färgning och annan textilberedning
174 Tillverkning av sydda textilvaror utom beklädnadsvaror
175 Annan textilietillverkning
176 Tillverkning av trikåväv
177 Tillverkning av trikåvaror
18 Tillverkning av kläder; pälsberedning
181 Tillverkning av läderkläder
182 Tillverkning av andra kläder och tillbehör
183 Pälsberedning; tillverkning av pälsvaror
DC Tillverkning av läder och lädervaror
19 Garvning och annan läderberedning; tillverkning av reseffekter, handväskor, skodon o.d.
191 Garvning och annan läderberedning
192 Tillverkning av reseffekter, handväskor, sadeltyg m.m.
193 Tillverkning av skodon
DD Trävarutillverkning
20 Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler
201 Sågning och hyvling av trä; träimpregnering
202 Tillverkning av faner och träbaserade skivor
203 Trähus- och byggnadssnickeritillverkning
204 Träförpackningstillverkning
205 Övrig trävarutillverkning samt tillverkning av varor av kork, halm, rotting o.d.
DE Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning; förlagsverksamhet och grafisk produktion
21 Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning
211 Massa-, pappers- och papptillverkning
212 Tillverkning av pappers- och pappvaror
22 Förlagsverksamhet; grafisk produktion och reproduktion av inspelningar
221 Förlagsverksamhet
222 Grafisk produktion
223 Reproduktion av inspelningar
DF Tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle
23 Tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle
231 Tillverkning av stenkolsprodukter
232 Tillverkning av raffinerade petroleumprodukter
233 Tillverkning av kärnbränsle
DG Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter
24 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter
241 Tillverkning av baskemikalier
242 Tillverkning av bekämpningsmedel och andra lantbrukskemiska produkter
243 Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m.
244 Tillverkning av läkemedel, läkemedelskemikalier och botaniska produkter
245 Tillverkning av rengöringsmedel och toalettartiklar
246 Tillverkning av övriga kemiska produkter
247 Konstfibertillverkning
DH Tillverkning av gummi- och plastvaror
25 Tillverkning av gummi- och plastvaror
251 Tillverkning av gummivaror
252 Plastvarutillverkning
DI Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter
26 Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter
261 Glas- och glasvarutillverkning
262 Tillverkning av keramiska produkter, utom icke-eldfasta för byggändamål
263 Tillverkning av keramiska golv- och väggplattor
264 Tillverkning av murtegel, takpannor och andra byggvaror av tegel
265 Tillverkning av cement, kalk och gips
266 Tillverkning av varor av betong, cement och gips
267 Stenvarutillverkning
268 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter
DJ Metallframställning och metallvarutillverkning
27 Stål- och metallframställning
271 Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar (EKSG-produkter)
272 Tillverkning av järn- och stålrör
273 Annan primärbearbetning av järn och stål samt framställning av ferrolegeringar (ej EKSG-produkter)
274 Framställning av andra metaller än järn
275 Gjutning av järn och metall
28 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater
281 Byggnadsmetallvarutillverkning
282 Tillverkning av cisterner, tankar, kar och andra behållare av metall; tillverkning av radiatorer och pannor för centraluppvärmning
283 Tillverkning av ånggeneratorer utom varmvattenpannor för centraluppvärmning
284 Smidning, pressning, prägling och valsning av metall; pulvermetallurgi
285 Beläggning och överdragning av metall; metallegoarbeten
286 Tillverkning av bestick, verktyg och andra järnhandelsvaror
287 Annan metallvarutillverkning
DK Tillverkning av maskiner och utrustning
29 Tillverkning av maskiner och utrustning
291 Tillverkning av maskiner för alstrande av mekanisk kraft utom motorer för luftfartyg och fordon
292 Tillverkning av andra maskiner för allmänt ändamål
293 Tillverkning av jord- och skogsbruksmaskiner
294 Tillverkning av verktygsmaskiner
295 Tillverkning av andra specialmaskiner
296 Tillverkning av vapen och ammunition
297 Tillverkning av hushållsmaskiner och hushållsapparater som ej ingår i annan huvudgrupp
DL Tillverkning av el- och optikprodukter
30 Tillverkning av kontorsmaskiner och datorer
300 Tillverkning av kontorsmaskiner och datorer
31 Tillverkning av andra elektriska maskiner och artiklar
311 Tillverkning av elmotorer, generatorer och transformatorer
312 Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater
313 Tillverkning av elektrisk tråd och kabel
314 Batteri- och ackumulatortillverkning
315 Tillverkning av belysningsarmatur, glödlampor och lysrör
316 Övrig tillverkning av elapparatur
32 Tillverkning av teleprodukter
321 Tillverkning av elektroniska komponenter
322 Tillverkning av radio- och tv-sändare samt apparater för trådtelefoni och trådtelegrafi
323 Tillverkning av radio- och tv-mottagare samt apparater för upptagning och återgivning av ljud och videosignaler
33 Tillverkning av precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur
331 Tillverkning av medicinsk, kirurgisk och ortopedisk utrustning
332 Tillverkning av instrument och apparater för mätning, kontroll, provning, navigering och andra ändamål utom industriell processtyrning
333 Tillverkning av instrument för styrning av industriella processer
334 Tillverkning av optiska instrument och fotoutrustning
335 Urtillverkning
DM Tillverkning av transportmedel
34 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar
341 Motorfordonstillverkning
342 Tillverkning av karosserier för motorfordon; tillverkning av släpfordon och påhängsvagnar
343 Tillverkning av delar och tillbehör till motorfordon och motorer
35 Tillverkning av andra transportmedel
351 Byggande och reparation av fartyg och båtar
352 Tillverkning och reparation av rälsfordon
353 Tillverkning av luftfartyg
354 Tillverkning av motorcyklar och cyklar
355 Övrig transportmedelstillverkning
DN Övrig tillverkning
36 Tillverkning av möbler; annan tillverkning
361 Tillverkning av möbler
362 Tillverkning av smycken, guld- och silversmedsvaror
363 Tillverkning av musikinstrument
364 Tillverkning av sportartiklar
365 Tillverkning av spel och leksaker
366 Diverse övrig tillverkning
37 Återvinning
371 Återvinning av skrot och avfall av metall
372 Återvinning av skrot och avfall av icke-metall
E El-, gas- och vattenförsörjning
40 El-, gas- och värmeförsörjning
401 Elförsörjning
402 Gasförsörjning
403 Ång- och hetvattenförsörjning
41 Vattenförsörjning
410 Vattenförsörjning
F Byggverksamhet
45 Byggverksamhet
451 Mark- och grundarbeten
452 Bygg- och anläggningsarbeten
453 Bygginstallationer
454 Slutbehandling av byggnader
455 Uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare
G Handel
50 Handel med och service samt reparation av motorfordon
501 Handel med motorfordon
502 Underhåll och reparation av motorfordon
503 Handel med reservdelar och tillbehör till motorfordon
504 Handel med och service av motorcyklar inkl. reservdelar och tillbehör
505 Servicestationsverksamhet
51 Parti- och agenturhandel
511 Agenturhandel
512 Partihandel med jordbruksråvaror och levande djur
513 Partihandel med livs- och njutningsmedel
514 Partihandel med hushållsvaror
515 Partihandel med övriga halvfabrikat, avfall och skrot
516 Partihandel med maskiner, apparater och utrustning
517 Övrig partihandel
52 Detaljhandel; reparation av hushållsartiklar
521 Detaljhandel med brett sortiment
522 Detaljhandel med livsmedel, drycker och tobak
523 Butikshandel med läkemedel, sjukvårdsartiklar, kosmetika och hygienartiklar
524 Övrig specialiserad butikshandel med nya varor
525 Butikshandel med antikviteter och andra begagnade varor
526 Detaljhandel, ej i butik
527 Reparation av hushållsartiklar och personliga artiklar
H Hotell- och restaurangverksamhet
55 Hotell- och restaurangverksamhet
551 Hotellverksamhet
552 Campingplatsverksamhet och annan logiverksamhet
553 Restaurang-, kafe-restaurang- och livsmedelskioskverksamhet
554 Barverksamhet
555 Drift av personalmatsalar, catering och storköksverksamhet
I Transport, magasinering och kommunikation
60 Landtransport; transport i rörsystem
601 Järnvägstransport
602 Övrig landtransport
603 Transporter i rörsystem
61 Sjötransport
611 Transport över hav, kustsjöfart
612 Sjöfart på inre vattenvägar
62 Lufttransport
621 Reguljär lufttransport
622 Icke-reguljär lufttransport
623 Rymdfart
63 Stödtjänster till transport; resebyråverksamhet
631 Godshantering och magasinering
632 Övriga stödtjänster till transport
633 Resebyråverksamhet och annan turistservice
634 Annan transportförmedling
64 Post- och telekommunikationer
641 Postbefordran
642 Telekommunikation
J Finansiell verksamhet
65 Finansieringsverksamhet
651 Bankverksamhet
652 Annan finansförmedling
66 Försäkringsverksamhet
660 Försäkringsverksamhet
67 Stödtjänster till finansiell verksamhet
671 Stödtjänster till finansieringsverksamhet
672 Stödtjänster till försäkringsverksamhet
K Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster
70 Fastighetsverksamhet
701 Byggherreverksamhet och handel med egna fastigheter
702 Uthyrning och förvaltning av egna bostäder och fastigheter
703 Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag
71 Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar
711 Biluthyrning utan förare
712 Uthyrning av andra transportmedel utan förare
713 Uthyrning av maskiner och utrustning
714 Uthyrning av hushållsartiklar och varor för personligt bruk
72 Databehandlingsverksamhet
721 Konsultverksamhet avseende maskinvara
722 Planering och tillverkning av samt konsultverksamhet avseende system- och programvara
723 Databehandling
724 Databasverksamhet
725 Underhåll och reparation av kontors- och bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustning
726 Övrig datoranknuten verksamhet
73 Forskning och utveckling
731 Naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling
732 Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och utveckling
74 Andra företagstjänster
741 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet
742 Tekniska tjänster
743 Teknisk provning och analys
744 Reklamverksamhet
745 Arbetsförmedling och rekrytering
746 Detektiv- och bevakningsverksamhet; säkerhetstjänst
747 Städning
748 Övriga företagstjänster
L Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring
75 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring
751 Offentlig förvaltning
752 Utrikesförvaltning, försvar och ordningsväsen
753 Obligatorisk socialförsäkring
M Utbildning
80 Utbildning
801 Grundskoleutbildning
802 Gymnasial utbildning och yrkesutbildning
803 Högskoleutbildning
804 Övrig utbildning
N Hälso- och sjukvård, sociala tjänster
85 Hälso- och sjukvård, sociala tjänster
851 Hälso- och sjukvård
852 Veterinärtjänster
853 Sociala tjänster
O Andra samhälleliga och personliga tjänster
90 Miljöhygien
900 Miljöhygien
91 Intressebevakning
911 Intressebevakning inom bransch-, arbetsgivar- och yrkesorganisationer
912 Intressebevakning inom fackföreningar
913 Verksamhet i andra intresseorganisationer
92 Rekreations-, kultur- och sportverksamhet
921 Film- och videoverksamhet
922 Radio- och tv-programverksamhet
923 Övrig kulturell verksamhet och underhållningsverksamhet
924 Nyhetsservice
925 Biblioteks-, arkiv-, musei- och galleriverksamhet m.m.
926 Sportverksamhet
927 Annan rekreationsverksamhet
93 Annan serviceverksamhet
930 Annan serviceverksamhet
P Förvärvsarbete i hushåll
95 Förvärvsarbete i hushåll
950 Förvärvsarbete i hushåll
Q Verksamhet vid internationella organisationer och utländska beskickningar
97 Verksamhet vid internationella organisationer och utländska beskickningar
970 Verksamhet vid internationella organisationer och utländska beskickningar
X Näringsgrenen okänd
99 Näringsgrenen okänd
999 Näringsgrenen okänd

Förteckning 2

Kemikaliernas användningsändamål (AÄ)

1. Lim och bindemedel
2. Byggnadsmaterial och tillsatsämnen
3. Katalyter
4. Keramiska material
5. Rengörings- och tvättmedel
6. Konserveringsmedel
7. Kylmedel
8. Korrosionsskyddsmedel
9. Kosmetiska preparat
10. Medel för lösgörning av form
11. Medel mot nedfrysning
12. Desinfektionsmedel
13. Dispersionsmedel
14. Hjälpmedel för färgning
15. Färgämnen, pigment
16. Tillsatsämnen i foder
17. Gödslingsmedel
18. Fyllnadsmaterial
19. Brandskyddsämnen
20. Hydrauliska vätskor
21. Laboratoriekemikalier
22. Impregneringsmedel för läder
23. Smörjmedel
24. Oxidationsmedel
25. Papperskemikalier
26.1. Bekämpningsmedel
26.2. Skyddskemikalier
27. Läkemedel
28. Fotokemikalier
29. Tillsatsämnen och hjälpmedel för plast
30. Lösningsmedel
31. Stabilisatorer
32. Garvämnen och hjälpmedel för garvning
33. Hjälpmedel för textilier
34. Förtjockningsmedel
35. Vulkmedel
36. Annat användningsändamål

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.