Arbetsministeriets beslut om överlämnande av uppgifter om kemikalier som orsakar fara
- Typ av författning
- Beslut
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
Arbetsministeriet har med stöd av 48 a § kemikalielagen av den 14 augusti 1989 (744/89), sådant detta lagrum lyder
ändrat genom lag av den 18 december 1992 ( 1412/92 ), beslutat:
1 § Verksamhetsidkares förpliktelser
Verksamhetsidkare som ansvarar för kemikalies överlåtande till marknadsföring eller för bruk i Finland bör till arbetsministeriet överlämna de i bilagan avsedda uppgifterna om i 17 § kemikalielagen avsedda kemikalier.
Uppgifterna meddelas enligt föreskrifterna i bilaga 1. Vid överlämnandet av uppgifterna kan användas blankett enligt bilaga 2.
2 § Överlämnande av tilläggsuppgifter
Förutom de enligt 18 § kemikalieförordningen i skyddsinformationsbladet meddelade uppgifterna överlämnas till arbetsministeriet övriga erforderliga tilläggsuppgifter om kemikaliens sammansättning för skötsel och förebyggande av akuta förgiftningsfall samt för utredning av yrkessjukdomar och olycksfall.
Arbetsministeriet äger rätt att överlåta konfidentiella uppgifter rörande kemikaliens sammansättning endast till giftinformationscentralen för givande av skötselanvisningar vid förgiftningar.
Tilläggsuppgifterna kan överlåtas separat eller med blankett enligt bilaga 2. Då tilläggsuppgifterna överlåts med blankett enligt bilaga 2 bör uppgiftslämnaren klart utmärka de av kemikaliens beståndsdelar samt övriga uppgifter som bör hemlighållas.
3 § Undantag från plikten att överlämna uppgifter
Uppgifter behöver inte överlämnas för kemikalier,
som används i produktiv forskning och utvecklingsverksamhet. Med produktiv forskning och utvecklingsverksamhet avses verksamhet som har samband med produktutveckling och under vilken lämpligheten av en kemikalie testas genom produktionsförsök eller i en provningsanstalt
som används i vetenskaplig forskning och utvecklingsverksamhet. Med vetenskaplig forskning och utvecklingsverksamhet avses vetenskapliga prov, analyser och kemiska undersökningar som utförts under kontrollerade förhållanden, inklusive bestämning av kemikaliers egenskaper, beteende och effekt samt sådana vetenskapliga undersökningar som har samband med produktutveckling. Undantaget berör dock inte kemikalier som används i normal laboratorieverksamhet om inte annorlunda bestäms i punkt 3.
om kemikalie, som orsakar fara, årligen per verksamhetsidkare totalt levereras i så små mängder att man inte kan anta att kemikalien orsakar fara.
4 § Anmälan om ändrade uppgifter
Om uppgifter som skall överlämnas väsentligt förändras tillställs arbetsministeriet ett reviderat meddelande om kemikalien.
Sådana väsentliga uppgifter är,
ändring av preparatets handelsnamn
ändring av uppgifter om verksamhetsidkaren
ändring av preparatets sammansättning på sätt som är definierat i 7 § social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier (739/93)
nya eller ändrade uppgifter om egenskaper hos kemikalie som orsakar fara
övriga omständigheter som väsentligt inverkar på uppgiftsinnehållet eller de i 20 § kemikalieförordningen avsedda uppgifternas registrering.
5 § Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft den 1 september 1993.
Uppgifter enligt detta beslut om kemikalier som orsakar fara skall från och med 1 januari 1994 överlämnas till arbetsministeriet, om de uppgifter, som överlämnats till arbetarskyddsstyrelsen eller arbetsministeriet förrän detta beslut trätt i kraft, ändras.
Om uppgifter om kemikalien överlämnats till arbetarskyddsstyrelsen förrän detta beslut trätt i kraft skall uppgifter om kemikalien enligt detta beslut överlämnas till arbetsministeriet före utgången av 1995.
Bilaga 2 till EES-avtalet: rådets direktiv (88/379/EEG)
Helsingfors den 20 augusti 1993
Arbetsminister Ilkka KanervaÖverinspektör Matti Kajantie
Anvisningar för överlämnande av uppgifter
För överlämnandet av uppgifterna om kemikalier används ett skyddsinformationsblad. I bilaga 2 finns en modell av blanketten som rekommenderas för användning vid överlämnandet av uppgifterna och som även kan användas vid överlämnandet av skyddsinformationsbladet.
Uppgifterna lämnas på finska eller svenska språket.
Endel punkter i skyddsinformationsbladet kompletteras för överlämnandet av uppgifterna på nedan beskrivet sätt.
I dessa anvisningar och i blankettbasen i bilaga 2 är märkta,
- med * de punkter som alltid skall fyllas i med vederbörlig uppgift. Huvudrubrikerna (16) skall alltid märkas ut i meddelandet.
- med § de punkter i vilka alltid skall göras någon märkning. Om uppgiften är betydelselös för ett säkert användande av kemikalien ifylles ifrågavarande punkt med ett streck. Om uppgiften inte finns tillgänglig ifylles punkten med 'okänd'. Även dessa rubriker märks alltid ut i meddelandet.
- utan speciella märken de punkter som kan lämnas bort om de saknar betydelse. Dessa rubriker kan lämnas omärkta om ifrågavarande uppgift inte är betydelsefull. Om någon uppgift lämnas bort rekommenderas dock att man använder blankettens ursprungliga numrering för de olika punkterna.
Enligt 47 § kemikalielagen och 19 § kemikalieförordningen meddelas uppgifter om de årliga tillverknings- och importmängderna av kemikalierna till arbetsministeriet i efterhand. Arbetsministeriet ger särskilda anvisningar för överlämnandet av uppgifter över tillverknings- och importmängderna.
Blanketter enligt bilaga 2 och ifyllnadsanvisningar enligt bilaga 1 kan fås från arbetsministeriets publikationsförsäljning (adress: Arbetsministeriet, Publikationsförsäljningen, PB 536, 33101 Tammerfors tel. 931-608 111). Blanketten enligt bilaga 2 och ifyllnadsanvisningarna enligt bilaga 1 finns att få också på finska och engelska.
Blankettmodellen finns också att få som adb-register i ASCII-form och som textbehandlingsdokument för programmen WP (Word Perfect), Word (Word-Windows) hos arbetsministeriets publikationsförsäljning.
Uppgifter om kemikalierna sändes under adress: Arbetsministeriet, arbetarskyddsavdelningen, PB 536, 33101 Tammerfors.
Nedan ges anvisningar för överlämnande av uppgifterna.
1. ALLMÄNT
Uppgifter överlämnas för alla de kemikalier som kan orsaka fara för hälsa eller miljö eller fara för brand eller explosion.
Vid utvärderandet av en kemikalies farliga egenskaper används de principer som framställs i social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier.
Även för kemikalier som innehåller för miljön farliga ämnen överlämnas uppgifter till arbetsministeriet.
Vid uppgörandet av skyddsinformationsbladet och meddelandet bör förutom kemikaliens farliga egenskaper också beaktas de risker som användningen av kemikalien orsakar för hälsa, miljö och egendom. Risken utvärderas med beaktande av den användning av kemikalien som kan förutses. På så sätt utarbetas skyddsinformationsbladet och uppgörs meddelandet alltid då kemikalien anses farlig vid bruk i arbete eller då kemikalien kan orsaka fara för miljön. För kemikalier som används i arbete finns oftast fastställt ett gränsvärde, för luften på arbetsplatsen eller halt i biologiska prov, vars överskridande anses utgöra bevis om fara för hälsa.
Även över sådana kemikalier som i sig anses vara ofarliga men som i samband med den förutsebara användningen kan bilda farliga ämnen eller reaktioner bör uppgifter överlämnas till arbetsministeriet.
2. DETALJERADE IFYLLNADSANVIS- NINGAR
Datering ( * )
Meddelandet märks med datumet för uppgörandet. Då det i uppgifterna om kemikalie sker ändringar skall meddelandet revideras varvid dateringen ändras att motsvara revideringstidpunkten. Datum antecknas på varje sida i meddelandet.
Föregående datering ( * )
Då meddelande revideras antecknas i denna punkt meddelandets tidigare datering. Den tidigare dateringen antecknas på varje sida i meddelandet.
1. Identifieringsuppgifter om kemikalie, dess tillverkare, importör eller annan verksamhetsidkare
1.1. Identifieringsuppgifter om ämne eller preparat ( * )
Det handelsnamn ( * ), som förekommer på kemikaliens emballage och med vars hjälp kemikalien entydigt kan identifieras, antecknas. På varje sida i meddelandet antecknas preparatets handelsnamn.
I de fall, i vilka de i produktserien (till exempel preparatets namn kombinerat med en nummerserie) ingående farliga ämnena är identiska kan uppgifterna ges med samma meddelande. Härvid antecknas i punkten 'handelsnamn' förutom produktnamnet också serienumren eller övriga koder som specificerar produkten.
För preparat som uppträder under olika handelsnamn uppgörs separata meddelanden.
Om preparatets förpackningsstorlek eller förpackningstyp är sådan att kemikalien på grund av densamma märks på ett avvikande sätt kan härom meddelas med ett tillägg efter handelsnamnet, till exempel 'aerosol' eller 'förpackningsstorlek 50 ml'.
Vid behov kan också den om preparatet använda identifieringskoden meddelas.
1.2. Identifieringsuppgifter om tillverkare, importör eller annan verksamhetsidkare ( * )
Meddelandet görs av den verksamhetsidkare som först överlåter kemikalien till marknaden eller för bruk i Finland. Varje verksamhetsidkare som tillverkar eller importerar kemikalie till Finland är skyldig att uppgöra ett meddelande. Om kemikalien tillverkas i Finland görs meddelandet av den finska tillverkaren. Om kemikalien importeras till Finland som råvara eller för försäljning görs meddelandet i första hand av den finska importören. Om det i Finland finns flera importörer av en kemikalie, är det vars och ens skyldighet att uppgöra ett meddelande om den importerade kemikalien.
Representant (agent) kan uppgöra meddelandet för importörens räkning i eget namn om representanten så överenskommit med importören. Då representanten uppgör och överlämnar meddelandet till arbetsministeriet under eget namn riktar arbetsministeriet eventuella förpliktelser, som härrör från meddelandet, till representanten. Representanten skall meddela arbetsministeriet namnen på de importörer för vilkas räkning han verkar.
Utländsk tillverkare eller importör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kan sköta meddelandeplikten för importörens räkning men härvid bör meddelas vem som ansvarar för kemikaliens import till Finland och för meddelandets innehåll i Finland. Det utländska och det finländska företaget bör då sinsemellan överenskomma härom. Förpliktelser som härrör från meddelandet riktas mot det finländska företaget.
Förpackare av kemikalie jämställs med tillverkare i det fall att förpackaren saluför den av annan inköpta kemikalien under eget handelsnamn. Härvid antecknas också på emballaget som tillverkare, förpackarens namn och adressuppgifter.
Meddelandet skall alltid göras på finska eller svenska språket.
Kontaktuppgifter om finländsk verksamhetsidkare antecknas i punkt 1.2.1-1.2.2.
Uppgifter om företag som verkar utanför Finland antecknas vid behov i punkt 1.2.4.
Som identifieringskod för företag som verkar i Finland används affärs- och samfundssignum (AS-signum).
1.2.3. För nödsituationer den ansvariga informationsgivarens namn och adress samt nödnummer (#)
Man meddelar kontaktuppgifter, med vilkas hjälp man i nödsituationer kan erhålla tilläggsuppgifter om kemikalien.
Olika kontakter kan meddelas för den händelse att uppgifter står att få från olika källor.
1.2.4. Uppgifter om utländsk tillverkare
Om tillverkaren av en kemikalie verkar utanför Finland kan vid behov den utländska tillverkarens identifikationsuppgifter meddelas. Om utländsk tillverkare, överlåtare till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller annan utländsk verksamhetsidkare ombesörjer meddelandeskyldigheten för den finska marknaden för överlåtarens räkning meddelas här det utländska företagets uppgifter. Härvid bör alltid också i punkterna 1.2.1 och 1.2.2 meddelas uppgifter om det ansvariga företag som i Finland överlåter kemikalien till marknaden eller för bruk.
2. Sammansättning och uppgifter om beståndsdelar
Uppgifterna om sammansättningen och de ämnen (beståndsdelar) som preparatet innehåller skall vara sådana att man på basen av dem kan identifiera de risker som är förknippade med bruket av kemikalien. Man behöver således i allmänhet inte meddela den fullständiga sammansättningen.
Sammansättningen skall klargöras enligt följande principer:
- sådana ämnen och deras halter eller gränser för halterna som enligt bestämmelserna skall anges på etikett enligt 10 § social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier
- åtminstone de ämnen om vilka stadgats exponeringsgränsvärden i luften på arbetsplatsen
Om någon av de beståndsdelar som meddelas är sådan att den eller till den hörande uppgifter enligt den som gjort meddelandet och med beaktande av vad som stadgats i 10 § social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier, kan anses vara konfidentiell uppgift, meddelas i punkten rörande beståndsdelen eller annan konfidentiell uppgift klart att det är fråga om konfidentiell uppgift.
Hemlighållandet av namn på beståndsdel som orsakar fara bör särskilt motiveras (se bilaga 3). Benämningarna på de ämnen som antecknas på kemikalies emballage på grund av att därtill hör R-fras R23, R24, R25, R26, R27, R28, R39, R40, R42, R43, R45, R46, R47, R48 eller R49 kan inte anses vara konfidentiella uppgifter.
Om beståndsdels kemiska benämning hålls konfidentiellt meddelas härvid för beståndsdelen ett alternativt namn. Det alternativa namnet antecknas då i punkt 2.2.1. Den fullständiga kemiska benämningen antecknas i punkt 2.2.5. Det alternativa namnet kan bildas på sätt som beskrivs i bilaga 3. Då för beståndsdel har meddelats ett alternativt namn, skall samma alternativa namn användas också på kemikaliens emballage och i skyddsinformationsbladet.
Om fara orsakande ämne som bör hållas konfidentiellt inte är nämnt i förteckningen över farliga ämnen som ingår i social- och hälsovårdsministeriets beslut (690/93), men ämnet ändå på grund av sina egenskaper bör anses farligt bör i meddelandets punkt 16.5 alltid anges de kunskapskällor på vilka bedömningen av fara baserar sig.
2.1. Beskrivning (#)
I meddelandet anges om det är fråga om ett ämne eller ett preparat (blandning). Preparatets kemiska natur kan beskrivas med generella benämningar eller på andra sätt som påvisar den kemiska karaktären.
2.2. Beståndsdelar som orsakar fara (#)
De beståndsdelar (ämnen) i preparatet som anses orsaka fara uppräknas.
2.2.1. CAS-nummer eller annan identifieringskod (#)
Identifieringskod med vilken beståndsdelen (ämnet) kan identifieras antecknas. I första hand bör användas det för ämnet fastställda Chemical Abstracts Service (CAS)-numret.
Om det inte finns kännedom om CAS-numret eller det inte kan fastställas för det ämne som meddelas, meddelas det för ämnet fastställda i bruk varande ämnes nummer eller EINECS-numret (European Inventory of Existing Commercial Chemical Substances eller EINECS). EINECS-nummer är definierat för ämnet i en förteckning i vilken samlats uppgifter rörande ämnen i kommersiellt bruk inom Europeiska gemenskapernas område.
Om ingendera av de ovannämnda benämningarna finns och ämnet är nämnt i Europeiska gemenskapernas direktiv (67/548/EEC) bilaga 1 rörande farliga ämnens klassificering, emballering, och märkning kan för ämnet antecknas det i förteckningen givna EEC-numret (EEG-numret). EEG-numret förekommer också i social- och hälsovårdsministeriets beslut om en förteckning över farliga ämnen (690/93).
Om s.k. nytt ämne har meddelats till något land inom Europeiska gemenskaperna eller EFTA-land som godkänt EES-avtalets avsnitt rörande farliga kemikalier kan i stället för CAS-numret användas det i dessa länder för ämnet givna ELINCS-numret (= European List of Notified Chemical Substances).
För färgämnen kan också Colour Index-numret användas.
Om för ämnet används någon annan kod än CAS-numret antecknas koden synligt i punkt 2.2.1.
2.2.2. Beståndsdelens benämning (#)
För ämnet (beståndsdelen) meddelas antingen trivialnamnet eller den systematiska kemiska benämningen (se ovan punkt 2). På basen av benämningen bör det vara möjligt att identifiera ämnet och dess egenskaper.
Om man kan hålla den kemiska benämningen konfidentiell och benämningen meddelas endast till myndigheterna antecknas i denna punkt en alternativ kemisk benämning. Ämnets fullständiga kemiska benämning antecknas härvid i punkt 2.2.5. Ämnets alternativa namn bör vara detsamma som det som används på kemikaliens emballage eller i skyddsinformationsbladet.
2.2.3. Halt (#)
Man meddelar ämnets halt eller haltgränser i preparatet.
2.2.4. Varningssymbol, R-fraser och övriga uppgifter om beståndsdel (#)
Den för beståndsdelen fastställda varningssymbolen för farligt ämne meddelas. Om ämnet inte klassificerats som farligt ifylls denna punkt med ett streck. Uppgifter beträffande ett ämnes farliga egenskaper kan inte vara konfidentiella.
De för beståndsdelen fastställda R-fraserna meddelas. Om ämnet inte klassificerats som farligt ifylls denna punkt med ett streck.
Varningssymbol och R-fraserna erhålls ur ämnesförteckningen som ingår i social- och hälsovårdsministeriets beslut (690/93). Om ämnet inte är nämnt i ovan nämnda förteckning, men det har farliga egenskaper, fastställs klassificeringen och R-fraserna enligt vad som stadgas i social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier.
Om ämnet inte klassificerats som farligt, men det har farliga egenskaper, på grund av vilka det kan orsaka risk för användaren beskrivs dessa farliga egenskaper kort. Även ämnets gränsvärde i luften på arbetsplatsen rekommenderas att uppges i denna punkt hellre än i punkt 8.2.1, eftersom det är fråga om uppgifter om beståndsdel.
2.2.5. Beståndsdelens fullständiga kemiska benämning
Ämnets (beståndsdelens) fullständiga kemiska benämning som skall hållas som konfidentiell uppgift meddelas. Ämnets fullständiga namn antecknas så, att det kan sammankopplas med den i punkt 2.2.2 för ämnet (beståndsdelen) angivna alternativa benämningen (t.ex. med hänvisning till bokstavs- eller nummerbeteckningar för de i punkt 2.2.2 angivna ämnena).
2.2.6. Övriga uppgifter
Man kan meddela övriga uppgifter om beståndsdelar eller preparat. Till exempel beståndsdelar som inte anses vara farliga kan vid behov meddelas. Noggrannare uppgifter om beståndsdelarnas farliga egenskaper kan antecknas även här på sätt som beskrivits i punkt 11. I detta fall kan uppgifter om beståndsdelarna utelämnas från punkt 11.
3. Beskrivning av farliga egenskaper
De viktigaste av preparatets farliga egenskaper antecknas.
4. Anvisningar för första hjälp
Man meddelar anvisningar för första hjälp. Om läkarhjälp är nödvändig bör härom meddelas särskilt. Även för läkare och andra yrkespersoner som ger första hjälp kan man ge uppgifter.
Uppgifterna bör vara i klar och lättförståelig form. Om det för givandet av första hjälp är nödvändigt att beskriva symtom härrörande från förgiftning eller olyckshändelse kan de meddelas. Om fördröjda symtom efter förgiftning eller olyckshändelse är att vänta bör dessa nämnas och för dessa ges erforderliga anvisningar för första hjälp.
Om givandet av första hjälp på arbetsplatsen förutsätter särskilda kvalifikationer, ges anvisningar on handlingssätt och förstahjälpsförnödenheter och -ämnen.
Uppgifterna meddelas för olika exponeringssätt (4.2 Inandning (#), 4.3 Hud (#), 4.4 Stänk i ögonen (#), 4.5 Förtäring (#)).
5. Anvisningar i händelse av eldsvåda
5.1. Lämpliga släckningsmedel ( * )
De släckningsmedel som kan användas vid släckning av eldsvåda meddelas.
5.2. Släckningsmedel som inte bör användas av säkerhetsskäl
De släckningsmedel som inte får användas på grund av att de orsakar fara meddelas.
5.3. Särskilda exponeringsrisker
De ämnen eller de sönderfallsprodukter som uppstår vid eldsvåda som kan orsaka särskild fara för släckningspersonalen eller den övriga omgivningen meddelas.
5.4. Särskilda skydd vid eldsvåda
Särskilda skydd eller utrustning som bör användas vid släckning av eldsvåda meddelas.
5.5. Övriga anvisningar
Övriga erforderliga anvisningar meddelas.
6. Anvisningar för förhindrande av utsläpp
6.1. Anvisningar för undvikande av personskador (#)
Man ger vid behov anvisningar för att säkra personernas säkerhet vid ett eventuellt utsläpp. Dylika är bl.a. anvisningar om avlägsnande av antändningskällor, arrangerande av ventilation och användande av andningsskydd, åtgärder för förhindrande av spridning av damm och undvikande av ögon- och hudkontakt.
6.2. Anvisningar för förhindrande av miljöskador (#)
Man ger anvisningar för att förhindra att kemikalien hamnar i avlopp, jordmånen och yt- eller grundvattnet samt vid behov anvisningar för varning av närområdets invånare.
6.3. Rengöringsanvisningar ( * )
Man ger anvisningar för rengöring av utsläppet. Man meddelar till exempel vilka material som kan användas för att absorbera kemikalien, såsom sand, syrabindande medel, universalabsorbenter, sågspån. Man ger anvisningar om användandet av vatten vid avlägsnandet av gaser/dunster eller för utspädning av kemikalien. Anvisningarna kan ges till exempel i formen: 'Använd aldrig ...' eller 'Neutralisera med (ämnet) ...'.
6.4. Övriga anvisningar
Vid behov ges tilläggsanvisningar.
I detta sammanhang kan även hänvisas till punkterna 8 och 13.
7. Hantering och lagring
7.1. Hantering (#)
Man beskriver nödvändiga åtgärder för en trygg hantering. Till dessa hör bl.a. tekniska åtgärder såsom lokal- och allmänventilation, åtgärder för att förhindra bildandet av aerosol- och dammblandningar samt eldsvådor och övriga speciella krav som rör kemikalien eller bruksanvisningar (t.ex. förfaringssätt eller anordningar som inte bör användas eller som rekommenderas).
7.2. Lagring (#)
Man beskriver erforderliga åtgärder för trygga lagringsföhållanden och ger uppgifter om volymmässiga lagringsbegränsningar. Dylika är bl.a. speciella konstruktions- och övriga krav på lagerutrymmena eller förvaringskärlen (inkluderat väggar som omgärdar ämnet samt ventilationen), olämpliga material, lagringsförhållandena (temperatur- och fuktighetsgränsintervall, ljus, inert gas ...), särskilda elanordningar och förhindrande av att statisk elektricitet bildas. Man antecknar alla särskilda krav såsom typen av material för förpackning eller uppbevaringskärl för kemikalien.
Om det är nödvändigt att isolera kemikalien under lagring från övriga kemikalier ges härom detaljerade anvisningar, i vilka nämns kemikalier som inte är lämpliga att förvara tillsammans.
8. Förhindrande av exponering/personlig skyddsutrustning
I detta sammanhang avses med förhindrande av exponering alla de säkerhetsåtgärder till vilka man bör skrida för att minimera exponeringen som kemikaliens användare utsätts för.
8.1. Tekniska anvisningar för bekämpning av exponering (#)
Eftersom tekniska åtgärder bör vidtagas förrän det är nödvändigt med personliga skyddsåtgärder ges uppgifter om nödvändiga tekniska arrangemang för bekämpande av exponering, t.ex. slutna system.
Man ger anvisningar som är nödvändiga att iaktta för bekämpande av brand- och explosionsfara vid hanteringen av kemikalien. Dylika är t.ex. jordning av förvaringskärlen för att avlägsna brandfara till följd av statisk gnistbildning, anvisningar för hindrande av dammande eller specialförhållanden som bör iakttas i servicearbeten som kan medföra brand- eller explosionsfara.
Dessa uppgifter kompletterar uppgifterna som lämnats i punkt 7.1.
8.2. Gränsvärden i luften på arbetsplatsen
Man ger uppgifter om speciella faktorer som hör till förhindrandet av exponering såsom gränsvärden i luften på arbetsplatsen och biologiska gränsvärden för de i preparatet ingående beståndsdelarna med källskriftshänvisningar. Om dessa uppgifter uppgetts i punkt 2.2.4 behöver de inte upprepas här.
I Finland har arbetarskyddsstyrelsen publicerat de kända skadliga halterna i luften på arbetsplatsen som meddelas för beståndsdelarna. Härvid används förkortningen HTP för gränsvärdena. I Finland har för vissa ämnen med statsrådsbeslut fastställts bindande gränsvärden för beståndsdelarna. Biologiska gränsvärden är definierade i en publikation utgiven av arbetarskyddsstyrelsen och institutet för arbetshygien 'Lääkärintarkastusohjeet erityistä sairastumisenvaaraa aiheuttavissa töissä'. För dessa används förkortningen BRA (biologiskt gränsvärde).
Förfaringssätten för uppföljning av exponeringen skall beskrivas och källskriftshänvisningar givas.
8.3. Personlig skyddsutrustning (#)
8.3.1. Speciella skydds- och hygienåtgärder
Man beskriver kraven på t.ex. speciell arbetsklädsel och tvättning. Sådana är till exempel specialkrav på förvaring av arbets- och fritidskläder i separata utrymmen och särskilda krav på tvättning före byte till fritidskläder.
Om det behövs personlig skyddsutrustning, meddelas anordningstyp som ger ett tillräckligt och lämpligt skydd.
8.3.2. Andningsskydd
Om det förefinns möjlighet till exponering för farliga gaser, ångor eller damm, meddelas lämpligt skydd såsom bärbart andningsskydd (friskluftsskydd, tryckbehållare eller motsvarande), sakenliga masker och filter. Andningsskyddet bör specificeras genom att meddela den erforderliga klassen i de förutsebara driftsförhållandena, filtertyp och vid behov masktyp.
8.3.3. Handskydd
Typen av handskar som behövs vid hanteringen av kemikalien fastställs. Handskmaterialet bör vara beständigt mot kemikaliens inverkan under tillräckligt lång tid utan att materialet börjar läcka. Om det är nödvändigt meddelas andra skyddsåtgärder för händer och hud.
8.3.4. Ögonskydd
Den nödvändiga typen av ögonskydd fastställs t.ex.: skyddsglasögon, skyddshuva, ansiktsskydd med skärm.
8.3.5. Hudskydd
Om det är nödvändigt att skydda övriga kroppsdelar än händerna fastställs typen av skydd och kvalitet såsom: skyddsförkläde, stövlar och helskyddande dräkt.
9. Fysikaliska och kemiska egenskaper
Följande uppgifter rörande kemikalierna meddelas om de är nödvändiga för en säker hantering av kemikalien:
9.1. Tillstånd, färg och lukt ( * )
Kemikaliens fysikaliska tillstånd (fast, flytande, gasformigt) och färg meddelas. Om lukten är tydlig ges en kort beskrivning därom.
9.2. pH-värde (#)
Kemikaliens pH-värde meddelas. Även en utspädd lösnings pH-värde kan meddelas om man samtidigt meddelar lösningens koncentration.
9.3-9.14
I punkterna ifylls vederbörliga uppgifter om de fysikalisk-kemiska egenskaperna med användande av de i social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier avsedda testningsmetoderna eller övriga jämförbara metoder. Den använda metoden kan specificeras med hänvisning.
Som löslighet meddelas såväl vattenlöslighet som fettlöslighet i olja och/eller lösningsmedel.
9.15. Övriga uppgifter
Man meddelar viktiga till säkerheten hörande faktorer som ångans täthet, blandbarhet, förångningshastighet, ledningsförmåga, viskositet.
10. Stabilitet och reaktivitet
Kemikaliens stabilitet och skadliga reaktioner som kan uppträda under kända förhållanden meddelas.
10.1. Förhållanden som bör undvikas
Man räknar upp sådana förhållanden som temperatur, tryck, ljus, slag, o.s.v., vilka kan åstadkomma farliga reaktioner och förhållandena beskrivs kort.
10.2. Material som bör undvikas
Man räknar upp sådana material som vatten, luft, syror, baser, frätande ämnen eller vilket annat ämne som helst som kan åstadkomma en farlig reaktion och beskriver företeelsen kort.
10.3. Skadliga sönderfallsprodukter
Man räknar upp de skadliga material som uppstår i farliga mängder vid sönderfall.
Märk!
Speciellt bör nämnas:
- behov och närvaro av stabilisatorer,
- möjligheten för skadliga exotermiska reaktioner,
- säkerhetens betydelse, vid behov, då ämnets eller preparatets fysikaliska tillstånd förändras,
- skadliga sönderfallsprodukter, vid behov, som bildas vid beröring med vatten,
- instabila produkters sönderfallsmöjlighet.
11. Uppgifter som rör inverkan på hälsan
I denna del av meddelandet beskrivs kortfattat men möjligast fullständigt och grundligt olika för hälsan farliga inverkningar, som kan yttra sig om användaren kommer i beröring med ämnet eller preparatet.
Av exponeringen beroende farliga inverkningar på hälsan, som baserar sig på såväl empiriska som vetenskapliga prov meddelas. Uppgifter om olika exponeringssätt (inandning, förtäring, hud- och ögonkontakt) antecknas och symtom, som hör till de fysikaliska, kemiska eller toxikologiska egenskaperna beskrivs.
Man meddelar de kända fördröjda och omedelbara verkningarna samt även kroniska verkningar som härrör från kortvarig eller långvarig exponering: till exempel berusande effekt, allergiframkallande, cancerrisk, genskadande egenskap, egenskap som äventyrar fortplantningen inklusive fosterskador.
Försök med djur bör utföras enligt de i social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier avsedda testmetoderna. Resultaten av testerna jämförs med i ifrågavarande beslut fastställda kriterier. Då en viss testmetod använts, kan man referera till den genom att använda testanvisningens förkortning och nummer, t.ex. EC 83 eller OECD 406.
Om uppgifter om verkningarna på hälsan finns tillgängliga från annan källa än från prov utförda enligt de förutnämnda metoderna bör provens resultat utvärderas med beaktande av de rekommenderade testmetoderna och kriterierna och avväga de erhållna resultaten mot de rekommenderade testmetoderna.
I det följande kan meddelas, om uppgifterna inte noterats i punkt 2 uppgifter som finns tillgängliga om preparatets beståndsdelar, om uppgifter om själva preparatet saknas. Då uppgifterna ges om beståndsdel, hänvisas till den i punkt 2 meddelade beståndsdelen.
11.1. Omedelbar giftighet (#)
Resultaten från djurförsök som beskriver den omedelbara giftigheten meddelas på följande sätt om uppgifterna finns tillgängliga:
Omedelbar giftighet | |
- LD 50 -värde oralt hos råtta | (mg/kg) |
- LD 50 -värde via huden hos kanin eller råtta | (mg/kg) |
- LD 50 -värde vid inandning hos råtta under fyra timmars försök | (mg/m 3 ) eller (cm 3 /m 3 ) |
- gränsvärde för en fast dosnivå (discriminating dose) oralt hos råtta | (mg/kg) |
Bestående men vid engångsexponering | |
- engångsexponering för råtta oralt | (mg/kg) |
- engångsexponering för råtta eller kanin via huden | (mg/kg) |
- engångsexponering för råtta vid inandning | (mg/m 3 ) eller (cm 3 /m 3 ) |
Man meddelar de vid försök med djur iakttagna särskilda verkningarna som kan ha betydelse för mänskans hälsa.
11.2. Irritation och frätning (#)
Man meddelar verkningarna på hud, ögon och slemhinnor som konstaterats i försöken, använda djurarter, doser och testmetoder.
11.3. Allergiframkallande (#)
Man meddelar verkningarna som konstaterats i försöken, använda djurarter, doser och testmetoder.
11.4. Subakut, subkronisk och långvarig giftighet
Med subakuta och subkroniska undersökningar avses djurförsök, vid vilka kemikalien som skall undersökas ges åt försöksdjuren under 28-90 dygn. Långtidsproven utsträcker sig ofta till nästan hela livslängden för försöksdjuret. Under försöken iakttas försöksdjuren för konstaterande av kemikaliens verkningar.
I undersökningarna kan man utreda kemikaliens inverkan på t.ex. blodbilden, immunförsvaret, nervsystemet, inre organen eller klarlägga den fara kemikalien orsakar för avkomma, mutagenitet eller cancerrisk.
Preparatets cancerfara, mutagenitet eller fara för fortplantningen får ändå inte uppskattas på basen av med preparatet utförda prov, trots att preparatet skulle innehålla ämne som konstaterats vara dylikt. Preparatetets cancerframkallande, mutagena och för fortplantningen farliga verkningar bedöms på basen av beståndsdelarnas halter.
Man beskriver kort det använda testarrangerandet: dosering, art av försöksdjur, exponeringssätt, testets varaktighet och resultat.
11.5. Empirisk vetskap om inverkningarna på mänskor (#)
Man meddelar uppgifter som erhållits från undersökningar som baserar sig på kemikaliens brukserfarenheter. Uppgifterna kan fås från litteraturen och dessa finns samlade i bl.a. toxikologiska handböcker.
Dylika uppgifter är bl.a. av akut exponering förorsakad övergående berusande inverkan, huvudvärk eller feber, eller lokala verkningar såsom irritation i ögon, på huden eller i andningsorganen.
Långvarig exponering har för de som utsatts för exponeringen kunnat åstadkomma sjukdomar eller yrkessjukdomar. Dylika är till exempel dammlunga, cancer, skador på nervsystemet, leverskador, njurskador, allergiska sjukdomar i andningsorganen, eksem, störningar i immunförsvaret o.s.v.
11.6. Övriga uppgifter hörande till verkningarna på hälsan
Uppgifterna kan finnas tillgängliga antingen från djurförsök eller basera sig på undersökningar som utförts på mänskor.
Om uppgifter står till förfogande från djurförsök utförda på tidigare beskrivet sätt med preparatet, meddelas dessa.
Giftverkningar kan beskrivas i litteraturen med de doser som åstadkommit verkningarna t.ex.:
- LD LO -värdena (mg/kg) eller LC LO -värdena (mg/m 3 ) eller (cm 3 /m 3),
(LD LO = lethal dose lowest, lägsta kända dos som lett till döden),
- TD LO -värdena (mg/kg) eller TC LO -värdena (mg/m 3 ) eller (cm 3 /m 3),
(TD LO = Toxic dose lowest, lägsta kända dos som åstadkommit giftverkningar),
- övriga giftighetsindex.
Av övriga organismer än ryggradsdjur erhållna undersökningsresultat kan också meddelas. Dylika är exempelvis resultaten från mutagenitetsundersökningar.
12. Uppgifter om kemikaliens farlighet för miljön
Kemikaliens farlighet i miljön kan bedömas på basen av dess uppförande (beständighet och föränderlighet, ackumulering, förflyttning) samt på basen av dess giftighet. Vid bedömningen av eventuella faror som hör till användningen av kemikalien beaktas dessutom olika användningsförhållanden, såsom användningsändamål och de använda mängderna.
Vid testningen av kemikalien bör användas internationellt godkända testmetoder (t.ex. EG och OECD). I samband med testresultatet hänvisas alltid till den använda metoden då uppgift därom finns.
Miljöskador som uppstår vid användning av preparatet utvärderas i huvudsak på basen av testerna som utförts på beståndsdelarna. I samband med varje resultat meddelas vilken beståndsdel resultatet gäller.
12.1. Beständighet i miljön (#)
12.1.1. Biologiskt sönderfall
Man meddelar om ämnet biologiskt lätt sönderfaller (readily biodegradable). Resultatet kan beroende på testet meddelas även som ett värde som beskriver ämnets sönderfall under testets förlopp. Härvid meddelas förutom sönderfallsresultatet en storhet i % (t.ex. CO 2 eller BOD5) samt testets längd (t.ex. 28 dygn).
Om det biologiska sönderfallet inte har testats kan man meddela ämnets BOD5/COD-förhållande.
12.1.2. Kemiskt sönderfall
Hydrolyshastigheten kan meddelas som halveringstid (T1/2). Man meddelar också pH och temperaturen där bestämningen gjorts.
Vid behov ges uppgifter om ämnets sönderfall under inverkan av värme och ljus.
12.2. Ackumulering i organismer (#)
Man meddelar ämnets n-oktanol/vatten-fördelningsfaktor, Pow eller log Pow. Den experimentellt bestämda bioackumuleringsfaktorn, BCF, meddelas om den finns tillgänglig.
12.3. Spridning i miljön (#)
Man meddelar adsorptionsfaktorn Kd eller Koc som beskriver ämnets bindning till jordmån eller sediment. Om denna inte finns tillgänglig, kan man med ord beskriva spridningen.
12.4. Giftighet för organismer (#)
Man meddelar resultaten från giftighetstester som utförts med preparatet eller ämnet. Förutom testresultat och enhet meddelas den fastställda storheten, typ av test, försökets längd och använd testmetod. Till exempel: EC50, Daphnia, 10 mg/l, 24 h, OECD 202.
De allmännaste ibrukvarande testerna är följande:
12.4.1. Toxicitet för vattenorganismer
Förhindrande av algtillväxt, EC 50 eller IC 50 (mg/l)
Omedelbar toxicitet för vattenloppor, EC 50 (mg/l)
Inverkan på vattenloppors förökning, EC 50 (mg/l)
Omedelbar toxicitet för fisk, LC 50 (mg/l)
Subakut toxicitet för fisk, NOEC (mg/l)
12.4.2. Toxicitet för övriga organismer
Inverkningar på mikrober
Inverkan på andningen hos aktivt slam, EC 50 (mg/l)
Omedelbar toxicitet för maskar, LC 50 (mg/l)
Toxicitet för pollinerande insekter, (t.ex LD 50 æg/bi)
Omedelbar toxicitet för fåglar, LD 50 (mg/kg)
Subakut toxicitet för fåglar, LC 50 (mg/kg)
12.5. Övriga uppgifter
Man meddelar övriga uppgifter om andra eventuella till ämnets bruk hörande miljöfaror.
13. Avfallshantering
Man meddelar om de rekommenderade metoderna för hanteringen av avfall som härrör från preparatets eller ämnets farliga egenskaper. Om hanteringen av avfall besluter lokalt avfallshanteringsmyndigheterna, den här beskrivna uppgiften skall vara till hjälp vid utvärderandet av ett säkert hanteringssätt.
Man meddelar, om avfall som uppstår från kemikalien utgör problemavfall, om man kan oskadliggöra kemikalien t.ex. genom neutralisering förrän den levereras för hantering som avfall, uppgifter om möjligheter till nyttoanvändning av kemikalien eller möjlighet att returnera avfallet till tillverkaren eller importören. Vid behov meddelas rekommenderad hanteringsmetod för tomma förpackningar.
14. Transportuppgifter
Man ger kemikaliens användare anvisningar som är nödvändiga för transport eller flyttning av kemikalien. Anvisningarna bör vara till-lämpliga såväl på användarens egna område som utanför detsamma.
14.1. FN-nummer
Man antecknar det för ämnet eller blandningen i transportbestämmelserna fastställda FN-numret.
14.2. Förpackningsgrupp
På förpackningen antecknas den i transport-anvisningarna fastställda förpackningsgruppen för ämnet eller preparatet.
14.3. Landtransporter (#)
14.3.1. Transportklass
Man antecknar transportklassen både enligt de finländska väg- eller järnvägstransportbestämmelserna om det rör sig om en nationell transport och enligt de internationella ADR-/RID-transportbestämmelserna om det rör sig om en internationell transport. Efter uppgiften antecknas den som förkortning använda klassificeringsgrunden (VAK, RID, ADR). I Finland erhålls uppgifterna ur trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på väg (147/92) och trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på järnväg (394/92). Dessa kallas för VAK-bestämmelser.
14.3.2. Identifieringsnummer för faran
Vid transport av farliga ämnen i behållare märks behållaren förutom med varningsetiketten också med en s.k. orangeskylt på vars övre kant märks farans identifieringsnummer och nedtill FN-numret. Identifieringsnumret fås från transportbestämmelserna. Identifieringsnumret meddelas i punkt 14.3.2 om det rör sig om transport i behållare.
14.3.3. Benämning enligt fraktsedeln
Man antecknar benämningen enligt fraktsedeln för transporter av farliga ämnen. Kraven är definierade i de förut nämnda trafikministeriebesluten.
14.3.4 Övriga uppgifter
Man meddelar övriga uppgifter rörande transporterna, t.ex. numret på transportanvisningskortet, sampackningsförbud och övriga särbestämmelser rörande transporten.
14.4. Sjötransporter (#)
14.4.1. IMDG-klass
Man antecknar transportklass enligt de internationella sjötransportbestämmelserna. Sjötransportkraven är framställda i IMO:s publikation International Maritime Dangerous Goods Code (IMDG-kod) som enligt sjöfartsstyrelsens beslut fastställts att följas i Finland.
14.4.2. Korrekt teknisk benämning
Man antecknar den korrekta tekniska benämningen enligt sjötransportbestämmelserna.
14.4.3. Övriga uppgifter
Man meddelar övriga till sjötransporterna hörande särskilda krav.
14.5. Lufttransporter (#)
14.5.1. ICAO/IATA-klass
Man meddelar transportklass enligt de internationella bestämmelserna för lufttransporter.
14.5.2. Korrekt teknisk benämning
Man antecknar den korrekta tekniska benämningen enligt lufttransportbestämmelserna.
14.5.3. Övriga uppgifter
Man meddelar övriga till lufttransporterna hörande särskilda krav.
15. Bestämmelser om kemikalier
Man meddelar etikettens uppgifter enligt bestämmelserna om klassificering, emballering och märkning av farliga ämnen och preparat. Till meddelandet kan också fogas en modell av etiketten.
15.1. Uppgifter på varningsetiketten (#)
Kraven på innehållet i preparatets etikett är fastställda i kemikalieförordningen (675/92) och social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning för kemikalier.
15.1.1. Preparatets varningssymbols bokstavsbeteckning och varningssymbolens namn.
Man meddelar varningssymbolens bokstavsbeteckning och namn: T+ (mycket giftig), T (giftig), C (frätande), Xn (hälsoskadlig), Xi (irriterande), F+ (ytterst brandfarlig), F (mycket brandfarlig), O (oxiderande), E (explosiv) eller N (miljöfarlig).
15.1.2. Beståndsdelarnas namn som bör märkas på varningsetiketten
Man meddelar de beståndsdelars namn som angetts på preparatets etikett.
15.1.3. R-fraser
Man meddelar med bokstavs-nummerkännetecknet och text de R-fraser som märkts på preparatets etikett. Om det på grund av andra ikraftvarande bestämmelser om märkning finns andra märkningar antecknas också de.
15.1.4. S-fraser
Man meddelar de på preparatets etikett märkta S-fraserna med bokstavs-nummerkännetecknet och text.
15.1.5. Specialkrav för vissa preparat
Om det för preparatet har fastställts specialbeteckningar enligt annan lag bör dessa meddelas eller bifoga en kopia av specialbeteckningarna till meddelandet. Dylika märkningskrav kan innehålla begränsningar om bruket av preparatet eller överlåtande till marknaden.
Om användningen av kemikalien är förbjuden eller begränsad till något användningsområde meddelas därom.
15.2. Nationella bestämmelser
Om det finns nationella specialbestämmelser rörande kemikalien meddelas om dessa.
16. Övriga uppgifter
16.1. Användningsändamål ( * )
16.1.1. Verbalt meddelade ( * )
Man meddelar verbalt kända uppgifter om kemikaliens användningsändamål. I bilaga 4 finns olika kemikaliers användningsområden (näringsgrensindelning) och användningsändamål uppräknade i verbal form.
16.1.2. Kod för användningsändamål (#)
Användningsändamålet meddelas som nummerkod på sätt som utvisas i bilaga 4.
16.2. Bruksanvisningar
Man ger erforderliga bruksanvisningar för en trygg användning av kemikalien om det är möjligt.
Om kemikalien inte rekommenderas att användas för något speciellt ändamål meddelas därom.
16.3. Övriga uppgifter
Övriga uppgifter som kan vara viktiga för säkerheten och hälsan antecknas likaså anvisningar för utbildning.
16.4. Tilläggsuppgifter ger
Man kan anteckna kontaktuppgifter om var tilläggsuppgifter om kemikaliens egenskaper och tekniska användning står att få.
16.5. Källor som använts vid utarbetandet av meddelandet
Man antecknar de källor som använts vid utarbetandet av meddelandet.
Bilaga 2
ANVISNINGAR FÖR BILDANDE AV ALTERNATIVA KEMISKA NAMN (GENERISKA NAMN)
1. Inledning
Dessa anvisningar baserar sig på den gruppering av farliga ämnen som finns i bilaga 1 till social- och hälsovårdsministeriets beslut om en förteckning över farliga ämnen (indelning i grupper enligt liknande kemiska egenskaper).
Grupperna har definierats på följande sätt:
- oorganiska och organiska ämnen vilkas egenskaper kan identifieras med hjälp av ett gemensamt kemiskt grundämne som bestämmer deras viktigaste egenskap. Gruppnamnet avleds från det kemiska grundämnets namn. Dessa grupper (001-013) kan identifieras med hjälp av det kemiska grundämnets nummer i grundämnenas periodiska system som framförts i ovannämnda social- och hälsovårdsministeriebeslut.
- organiska ämnen vilkas egenskaper identifieras med hjälp av den gemensamma funktionella gruppen som bestämmer deras viktigaste egenskap.
Gruppnamnet härleds från den funktionella gruppens namn. Dessa grupper har märkts med siffrorna 601-650 i bilaga I till ämnesdirektivet. I vissa fall används även subgrupper som har gemensamma specialegenskaper.
2. Bildandet av ett alternativt (generiskt) namn
Allmänna principer
Ett generiskt namn bildas på följande sätt:
(i) man identifierar de funktionella grupper och kemiska grundämnen som finns i molekylen
(ii) vid bildandet av namnet identifierar man de funktionella grupper och kemiska grundämnen som bör beaktas.
Identifierade funktionella grupper och grundämnen är gruppnamn och subgruppnamn enligt förteckningen i punkt 3.
Tillämpning i praktiken
Efter att ha klargjort om ämnet tillhör en eller flera i förteckningen nämnda grupper eller subgrupper, bildar man det generiska namnet på följande sätt:
(i) Om gruppnamnet eller subgruppnamnet räcker till för att beteckna kemiska grundämnen eller viktiga funktionella grupper, väljs detta namn till generiskt namn.
Exempel:
- 1,4-dihydroxibensen grupp 604: fenoler och derivat ← generiskt namn; fenolderivat
- butanol grupp 603: alkoholer och derivat subgrupp: alifatiska alkoholer ← generiskt namn: alifatisk alkohol
- 2-isopropoxietanol grupp 603: alkoholer och derivat subgrupp: glykoletrar ← generiskt namn: glykoleter
- metakrylat grupp 607: organiska syror och derivat subgrupp: akrylater generiskt namn: akrylat
(ii) Om namnet eller gruppnamnet inte tillräckligt beskriver kemiska grundämnen eller funktionella grupper, bildas det generiska namnet genom sammanslagning av motsvarande gruppers eller subgruppers namn:
Exempel:
- blyhexafluorsilikat grupp 009: fluorföreningar subgrupp: oorganiska fluorider grupp 082: blyföreningar ← generiskt namn: oorganisk blyfluorid
- klorbensen grupp 602: halogenkolväten subgrupp: aromatiska halogenkolväten grupp 017: klorföreningar ← generiskt namn: klorerat aromatiskt kolväte
- 2,3,6-triklorfenylättiksyra grupp 607: organiska syror subgrupp: aromatiska halogensyror grupp 017: klorföreningar ← generiskt namn: klorerad aromatisk syra
- 1-klor-1-nitropropan grupp 610: klorerade och nitrerade derivat grupp 601: kolväten subgrupp: alifatiska kolväten ← generiskt namn: klorerat alifatiskt kolväte
- tetrapropylditiopyrofosfat grupp 015: fosforföreningar subgrupp: fosforestrar grupp 016: svavelföreningar ← generiskt namn: tiofosforester
Obs!
När det gäller vissa grundämnen, i synnerhet metaller, kan deras gruppnamn eller subgruppnamn anges med orden 'organisk' eller 'oorganisk'.
Exempel:
- dikvicksilverklorid grupp 080: kvicksilverföreningar ← generiskt namn: oorganisk kvicksilverförening
- bariumacetat grupp 056: bariumföreningar ← generiskt namn: organisk bariumförening
- etylnitrit grupp 007: kväveföreningar subgrupp: nitriter ← generiskt namn: organisk nitrit
- natriumvätesulfit grupp 016: svavelföreningar ← generiskt namn: oorganisk svavelförening
3. Indelningen i grupper och subgrupper
Gruppering av farliga kemikalier enligt förteckningen i social- och hälsovårdsministeriets beslut (690/93)
Grupper | Subgrupper | ||
001 | Väteföreningar | ||
Hydrider | |||
002 | Heliumföreningar | ||
003 | Litiumföreningar | ||
004 | Berylliumföreningar | ||
005 | Borföreningar | ||
Boraner | |||
Borater | |||
006 | Kolföreningar | ||
Karbamater | |||
Oorganiska kolföreningar | |||
Cyanvätets salter | |||
Urea och dess derivat | |||
007 | Kväveföreningar | ||
Kvaternära ammoniumföreningar | |||
Sura kväveföreningar | |||
Nitrater | |||
Nitriter | |||
008 | Syreföreningar | ||
009 | Fluorföreningar | ||
Oorganiska fluorider | |||
010 | Neonföreningar | ||
011 | Natriumföreningar | ||
012 | Magnesiumföreningar | ||
Organometalliska magnesiumderivat | |||
013 | Aluminiumföreningar | ||
Organometalliska aluminiumderivat | |||
014 | Kiselföreningar | ||
Silikaner | |||
Silikater | |||
015 | Fosforföreningar | ||
Sura fosforföreningar | |||
Fosfoniumföreningar | |||
Fosforestrar | |||
Fosfater | |||
Fosfiter | |||
Fosforamider och deras derivat | |||
016 | Svavelföreningar | ||
Sura svavelföreningar | |||
Merkaptaner | |||
Sulfater | |||
Sulfiter | |||
017 | Klorföreningar | ||
Klorater | |||
Perklorater | |||
018 | Argonföreningar | ||
019 | Kaliumföreningar | ||
020 | Kalciumföreningar | ||
021 | Skandiumföreningar | ||
022 | Titanföreningar | ||
023 | Vanadinföreningar | ||
024 | Kromföreningar | ||
Krom(VI)föreningar | |||
025 | Manganföreningar | ||
026 | Järnföreningar | ||
027 | Koboltföreningar | ||
028 | Nickelföreningar | ||
029 | Kopparföreningar | ||
030 | Zinkföreningar | ||
Organometalliska zinkföreningar | |||
031 | Galliumföreningar | ||
032 | Germaniumföreningar | ||
033 | Arsenikföreningar | ||
034 | Selenföreningar | ||
035 | Bromföreningar | ||
036 | Kryptonföreningar | ||
037 | Rubidiumföreningar | ||
038 | Strontiumföreningar | ||
039 | Yttriumföreningar | ||
040 | Zirkoniumföreningar | ||
041 | Niobföreningar | ||
042 | Molybdenföreningar | ||
043 | Teknetiumföreningar | ||
044 | Ruteniumföreningar | ||
045 | Rodiumföreningar | ||
046 | Palladiumföreningar | ||
047 | Silverföreningar | ||
048 | Kadmiumföreningar | ||
049 | Indiumföreningar | ||
050 | Tennföreningar | ||
Organometalliska tennderivat | |||
051 | Antimonföreningar | ||
052 | Tellurföreningar | ||
053 | Jodföreningar | ||
054 | Xenonföreningar | ||
055 | Cesiumföreningar | ||
056 | Bariumföreningar | ||
057 | Lantanföreningar | ||
058 | Ceriumföreningar | ||
059 | Praseodymföreningar | ||
060 | Neodymföreningar | ||
061 | Prometiumföreningar | ||
062 | Samariumföreningar | ||
063 | Europiumföreningar | ||
064 | Gandoliniumföreningar | ||
065 | Terbiumföreningar | ||
066 | Dysprosiumföreningar | ||
067 | Holmiumföreningar | ||
068 | Erbiumföreningar | ||
069 | Tuliumföreningar | ||
070 | Ytterbiumföreningar | ||
071 | Lutetiumföreningar | ||
072 | Hafniumföreningar | ||
073 | Tantalföreningar | ||
074 | Volframföreningar | ||
075 | Rheniumföreningar | ||
076 | Osmiumföreningar | ||
077 | Iridiumföreningar | ||
078 | Platinaföreningar | ||
079 | Guldföreningar | ||
080 | Kvicksilverföreningar | ||
Organometalliska kvicksilverderivat | |||
081 | Talliumföreningar | ||
082 | Blyföreningar | ||
Organometalliska blyderivat | |||
083 | Vismutföreningar | ||
084 | Poloniumföreningar | ||
085 | Astatföreningar | ||
086 | Radonföreningar | ||
087 | Franciumföreningar | ||
088 | Radiumföreningar | ||
089 | Aktiniumföreningar | ||
090 | Toriumföreningar | ||
091 | Protaktiniumföreningar | ||
092 | Uranföreningar | ||
093 | Neptuniumföreningar | ||
094 | Plutoniumföreningar | ||
095 | Americiumföreningar | ||
096 | Curiumföreningar | ||
097 | Berkeliumföreningar | ||
098 | Californiumföreningar | ||
099 | Einsteiniumföreningar | ||
100 | Fermiumföreningar | ||
101 | Mendeleviumföreningar | ||
102 | Nobeliumföreningar | ||
103 | Lawrenciumföreningar | ||
601 | Kolväten | ||
Alifatiska kolväten | |||
Aromatiska kolväten | |||
Alicykliska kolväten | |||
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) | |||
602 | Halogenkolväten ( * ) | ||
Alifatiska halogenkolväten ( * ) | |||
Aromatiska halogenkolväten ( * ) | |||
Alicykliska halogenkolväten ( * ) | |||
( * ) Specificeras enligt den grupp som motsvarar halogen. | |||
603 | Alkoholer och deras derivat | ||
Alifatiska alkoholer | |||
Aromatiska alkoholer | |||
Alicykliska alkoholer | |||
Alkanolamider | |||
Epoxiderivat | |||
Etrar | |||
Glykoletrar | |||
Glykoler och polyoler | |||
604 | Fenoler och deras derivat | ||
Halogenfenolderivat ( * ) | |||
( * ) Specificeras enligt den grupp som motsvarar halogen. | |||
605 | Aldehyder och deras derivat | ||
Alifatiska aldehyder | |||
Aromatiska aldehyder | |||
Alicykliska aldehyder | |||
Alifatiska acetaler | |||
Aromatiska acetaler | |||
Alicykliska acetaler | |||
606 | Ketoner och deras derivat | ||
Alifatiska ketoner | |||
Aromatiska ketoner ( * ) | |||
Alicykliska ketoner | |||
( * ) inklusive kinoner | |||
607 | Organiska syror och deras derivat | ||
Alifatiska syror | |||
Alifatiska halogensyror ( * ) | |||
Aromatiska syror | |||
Aromatiska halogensyror ( * ) | |||
Alicykliska syror | |||
Alicykliska halogensyror ( * ) | |||
Alifatiska syraanhydrider | |||
Alifatiska halogensyraanhydrider ( * ) | |||
Aromatiska syraanhydrider | |||
Aromatiska halogensyraanhydrider ( * ) | |||
Alicykliska syraanhydrider | |||
Alicykliska halogensyraanhydrider ( * ) | |||
Alifatiska syrors salter | |||
Alifatiska halogensyrors salter ( * ) | |||
Aromatiska syrors salter | |||
Aromatiska halogensyrors salter ( * ) | |||
Alicykliska syrors salter | |||
Alicykliska halogensyrors salter ( * ) | |||
Alifatiska syrors estrar | |||
Alicykliska halogensyrors estrar ( * ) | |||
Aromatiska syrors estrar | |||
Aromatiska halogensyrors estrar ( * ) | |||
Alicykliska syrors estrar | |||
Alicykliska halogensyrors estrar ( * ) | |||
Glykoletrars estrar | |||
Akrylater | |||
Metakrylater | |||
Laktoner | |||
Acylhalogenider | |||
( * ) Specificeras enligt den grupp som motsvarar halogen. | |||
608 | Nitriler och deras derivat | ||
609 | Nitroföreningar | ||
610 | Klornitroföreningar | ||
611 | Azoxi- och azoföreningar | ||
612 | Aminoderivat | ||
Alifatiska aminer och deras derivat | |||
Alicykliska aminer och deras derivat | |||
Aromatiska aminer och deras derivat | |||
Anilin och dess derivat | |||
Bensidin och dess derivat | |||
613 | Heterocykliska alkalier och deras derivat | ||
Bensimidazol och dess derivat | |||
Imidazol och dess derivat | |||
Pyretrinoider | |||
Kinolin och dess derivat | |||
Triazin och dess derivat | |||
Triazol och dess derivat | |||
614 | Glykosider och alkaloider | ||
Alkaloider och deras derivat | |||
Glykosider och deras derivat | |||
615 | Cyanater och isocyanater | ||
Cyanater | |||
Isocyanater | |||
616 | Amider och deras derivat | ||
Acetamid och dess derivat | |||
Anilider | |||
617 | Organiska peroxider | ||
650 | Diverse ämnen | ||
Denna grupp skall inte användas. | |||
Däremot skall ovannämnda gruppnamn och subgruppnamn användas. |
ANVÄNDNINGSÄNDAMÅL OCH KODER
Ändamålet för användning anmäls genom att välja de näringsgrenar i förteckning 1 inom vilka kemikalien används. Näringsgrensindelningen med anvisningar har publicerats i Statistikcentralens publikation Näringsindelningen 1995. I förteckning 2 väljs de användningsändamål för kemikalien som är kända. Flera näringsgrenar och användningsändamål kan antecknas om verksamhetsidkaren har kännedom om sådana.
Om kemikalien används t.ex. som bekämpningsmedel inom växtodlingen, väljs näringsgren 011 i förteckning 1: Växtodling; trädgårdsodling och användningsändamål 26 i förteckning 2: Bekämpningsmedel. Kodbeteckningen är i detta fall NI1:011. AÄ:26. Ifall kemikalien används t.ex. i den slutliga bearbetningen av textilier, väljs näringsgren 173 i förteckning 1: Blekning, färgning och annan textilbehandling och användningsändamål 33 i förteckning 2: Hjälpmedel för textilier. Näringsgrenskoden märks då med NI1:173 och användningsändamålet med AÄ:33. Om kemikalien används som målarfärg för att måla byggnader, väljs näringsgren 454 (förteckning 1): Slutbehandling av byggnader och användningsändamål 2 (förteckning 2): Byggnadsmaterial, tillsatsämnen. Näringsgrenskoden är i detta fall NI1:454 och koden för användningsändamålet är AÄ:2.
Fattas
Näringsgrenar inom vilka kemikalien används
NÄRINGSGRENSINDELNINGEN 1995 HUVUDKLASSERNA OCH UNDERKLASSER I TRE STEG
A | Jordbruk, jakt och skogsbruk |
01 | Jordbruk, jakt och service i anslutning härtill |
011 | Växtodling; trädgårdsodling |
012 | Djurskötsel |
013 | Växtodling i kombination med djurskötsel |
014 | Service till jordbruk utom veterinärverksamhet |
015 | Jakt och viltvård samt service i anslutning härtill |
02 | Skogsbruk och service till skogsbruk |
020 | Skogsbruk och service till skogsbruk |
B | Fiske |
05 | Fiske, vattenbruk samt service i anslutning härtill |
050 | Fiske, vattenbruk samt service i anslutning härtill |
C | Utvinning av mineral |
CA | Utvinning av energimineral |
10 | Kol- och torvutvinning |
101 | Stenkolsutvinning |
102 | Brunkolsutvinning |
103 | Torvutvinning |
11 | Utvinning av råpetroleum och naturgas samt service i anslutning härtill |
111 | Utvinning av råpetroleum och naturgas |
112 | Service till råpetroleum- och naturgasutvinning utom markundersökning |
12 | Utvinning av uran- och toriummalm |
120 | Utvinning av uran- och toriummalm |
CB | Utvinning av malmer och mineral utom energimineral |
13 | Utvinning av metallmalmer |
131 | Järnmalmsutvinning |
132 | Utvinning av icke-järnmalm utom uran- och toriummalm |
14 | Annan mineralutvinning |
141 | Stenbrytning |
142 | Utvinning av sand och lera |
143 | Brytning av kemiska mineral |
144 | Saltutvinning |
145 | Övrig utvinning |
D | Tillverkning |
DA | Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvaruframställning |
15 | Livsmedels- och dryckesvaruframställning |
151 | Slakt, beredning och hållbarhetsbehandling av kött och köttvaror |
152 | Beredning och hållbarhetsbehandling av fisk och fiskprodukter |
153 | Beredning och hållbarhetsbehandling av frukt, bär och grönsaker |
154 | Framställning av vegetabiliska och animaliska oljor och fetter |
155 | Mejerivaru- och glasstillverkning |
156 | Tillverkning av kvarnprodukter och stärkelse |
157 | Framställning av beredda djurfoder |
158 | Övrig livsmedelsframställning |
159 | Framställning av drycker |
16 | Tobaksvarutillverkning |
160 | Tobaksvarutillverkning |
DB | Textil- och beklädnadsvarutillverkning |
17 | Textilvarutillverkning |
171 | Garntillverkning |
172 | Vävnadstillverkning |
173 | Blekning, färgning och annan textilberedning |
174 | Tillverkning av sydda textilvaror utom beklädnadsvaror |
175 | Annan textilietillverkning |
176 | Tillverkning av trikåväv |
177 | Tillverkning av trikåvaror |
18 | Tillverkning av kläder; pälsberedning |
181 | Tillverkning av läderkläder |
182 | Tillverkning av andra kläder och tillbehör |
183 | Pälsberedning; tillverkning av pälsvaror |
DC | Tillverkning av läder och lädervaror |
19 | Garvning och annan läderberedning; tillverkning av reseffekter, handväskor, skodon o.d. |
191 | Garvning och annan läderberedning |
192 | Tillverkning av reseffekter, handväskor, sadeltyg m.m. |
193 | Tillverkning av skodon |
DD | Trävarutillverkning |
20 | Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler |
201 | Sågning och hyvling av trä; träimpregnering |
202 | Tillverkning av faner och träbaserade skivor |
203 | Trähus- och byggnadssnickeritillverkning |
204 | Träförpackningstillverkning |
205 | Övrig trävarutillverkning samt tillverkning av varor av kork, halm, rotting o.d. |
DE | Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning; förlagsverksamhet och grafisk produktion |
21 | Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning |
211 | Massa-, pappers- och papptillverkning |
212 | Tillverkning av pappers- och pappvaror |
22 | Förlagsverksamhet; grafisk produktion och reproduktion av inspelningar |
221 | Förlagsverksamhet |
222 | Grafisk produktion |
223 | Reproduktion av inspelningar |
DF | Tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle |
23 | Tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle |
231 | Tillverkning av stenkolsprodukter |
232 | Tillverkning av raffinerade petroleumprodukter |
233 | Tillverkning av kärnbränsle |
DG | Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter |
24 | Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter |
241 | Tillverkning av baskemikalier |
242 | Tillverkning av bekämpningsmedel och andra lantbrukskemiska produkter |
243 | Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. |
244 | Tillverkning av läkemedel, läkemedelskemikalier och botaniska produkter |
245 | Tillverkning av rengöringsmedel och toalettartiklar |
246 | Tillverkning av övriga kemiska produkter |
247 | Konstfibertillverkning |
DH | Tillverkning av gummi- och plastvaror |
25 | Tillverkning av gummi- och plastvaror |
251 | Tillverkning av gummivaror |
252 | Plastvarutillverkning |
DI | Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter |
26 | Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter |
261 | Glas- och glasvarutillverkning |
262 | Tillverkning av keramiska produkter, utom icke-eldfasta för byggändamål |
263 | Tillverkning av keramiska golv- och väggplattor |
264 | Tillverkning av murtegel, takpannor och andra byggvaror av tegel |
265 | Tillverkning av cement, kalk och gips |
266 | Tillverkning av varor av betong, cement och gips |
267 | Stenvarutillverkning |
268 | Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter |
DJ | Metallframställning och metallvarutillverkning |
27 | Stål- och metallframställning |
271 | Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar (EKSG-produkter) |
272 | Tillverkning av järn- och stålrör |
273 | Annan primärbearbetning av järn och stål samt framställning av ferrolegeringar (ej EKSG-produkter) |
274 | Framställning av andra metaller än järn |
275 | Gjutning av järn och metall |
28 | Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater |
281 | Byggnadsmetallvarutillverkning |
282 | Tillverkning av cisterner, tankar, kar och andra behållare av metall; tillverkning av radiatorer och pannor för centraluppvärmning |
283 | Tillverkning av ånggeneratorer utom varmvattenpannor för centraluppvärmning |
284 | Smidning, pressning, prägling och valsning av metall; pulvermetallurgi |
285 | Beläggning och överdragning av metall; metallegoarbeten |
286 | Tillverkning av bestick, verktyg och andra järnhandelsvaror |
287 | Annan metallvarutillverkning |
DK | Tillverkning av maskiner och utrustning |
29 | Tillverkning av maskiner och utrustning |
291 | Tillverkning av maskiner för alstrande av mekanisk kraft utom motorer för luftfartyg och fordon |
292 | Tillverkning av andra maskiner för allmänt ändamål |
293 | Tillverkning av jord- och skogsbruksmaskiner |
294 | Tillverkning av verktygsmaskiner |
295 | Tillverkning av andra specialmaskiner |
296 | Tillverkning av vapen och ammunition |
297 | Tillverkning av hushållsmaskiner och hushållsapparater som ej ingår i annan huvudgrupp |
DL | Tillverkning av el- och optikprodukter |
30 | Tillverkning av kontorsmaskiner och datorer |
300 | Tillverkning av kontorsmaskiner och datorer |
31 | Tillverkning av andra elektriska maskiner och artiklar |
311 | Tillverkning av elmotorer, generatorer och transformatorer |
312 | Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater |
313 | Tillverkning av elektrisk tråd och kabel |
314 | Batteri- och ackumulatortillverkning |
315 | Tillverkning av belysningsarmatur, glödlampor och lysrör |
316 | Övrig tillverkning av elapparatur |
32 | Tillverkning av teleprodukter |
321 | Tillverkning av elektroniska komponenter |
322 | Tillverkning av radio- och tv-sändare samt apparater för trådtelefoni och trådtelegrafi |
323 | Tillverkning av radio- och tv-mottagare samt apparater för upptagning och återgivning av ljud och videosignaler |
33 | Tillverkning av precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur |
331 | Tillverkning av medicinsk, kirurgisk och ortopedisk utrustning |
332 | Tillverkning av instrument och apparater för mätning, kontroll, provning, navigering och andra ändamål utom industriell processtyrning |
333 | Tillverkning av instrument för styrning av industriella processer |
334 | Tillverkning av optiska instrument och fotoutrustning |
335 | Urtillverkning |
DM | Tillverkning av transportmedel |
34 | Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar |
341 | Motorfordonstillverkning |
342 | Tillverkning av karosserier för motorfordon; tillverkning av släpfordon och påhängsvagnar |
343 | Tillverkning av delar och tillbehör till motorfordon och motorer |
35 | Tillverkning av andra transportmedel |
351 | Byggande och reparation av fartyg och båtar |
352 | Tillverkning och reparation av rälsfordon |
353 | Tillverkning av luftfartyg |
354 | Tillverkning av motorcyklar och cyklar |
355 | Övrig transportmedelstillverkning |
DN | Övrig tillverkning |
36 | Tillverkning av möbler; annan tillverkning |
361 | Tillverkning av möbler |
362 | Tillverkning av smycken, guld- och silversmedsvaror |
363 | Tillverkning av musikinstrument |
364 | Tillverkning av sportartiklar |
365 | Tillverkning av spel och leksaker |
366 | Diverse övrig tillverkning |
37 | Återvinning |
371 | Återvinning av skrot och avfall av metall |
372 | Återvinning av skrot och avfall av icke-metall |
E | El-, gas- och vattenförsörjning |
40 | El-, gas- och värmeförsörjning |
401 | Elförsörjning |
402 | Gasförsörjning |
403 | Ång- och hetvattenförsörjning |
41 | Vattenförsörjning |
410 | Vattenförsörjning |
F | Byggverksamhet |
45 | Byggverksamhet |
451 | Mark- och grundarbeten |
452 | Bygg- och anläggningsarbeten |
453 | Bygginstallationer |
454 | Slutbehandling av byggnader |
455 | Uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare |
G | Handel |
50 | Handel med och service samt reparation av motorfordon |
501 | Handel med motorfordon |
502 | Underhåll och reparation av motorfordon |
503 | Handel med reservdelar och tillbehör till motorfordon |
504 | Handel med och service av motorcyklar inkl. reservdelar och tillbehör |
505 | Servicestationsverksamhet |
51 | Parti- och agenturhandel |
511 | Agenturhandel |
512 | Partihandel med jordbruksråvaror och levande djur |
513 | Partihandel med livs- och njutningsmedel |
514 | Partihandel med hushållsvaror |
515 | Partihandel med övriga halvfabrikat, avfall och skrot |
516 | Partihandel med maskiner, apparater och utrustning |
517 | Övrig partihandel |
52 | Detaljhandel; reparation av hushållsartiklar |
521 | Detaljhandel med brett sortiment |
522 | Detaljhandel med livsmedel, drycker och tobak |
523 | Butikshandel med läkemedel, sjukvårdsartiklar, kosmetika och hygienartiklar |
524 | Övrig specialiserad butikshandel med nya varor |
525 | Butikshandel med antikviteter och andra begagnade varor |
526 | Detaljhandel, ej i butik |
527 | Reparation av hushållsartiklar och personliga artiklar |
H | Hotell- och restaurangverksamhet |
55 | Hotell- och restaurangverksamhet |
551 | Hotellverksamhet |
552 | Campingplatsverksamhet och annan logiverksamhet |
553 | Restaurang-, kafe-restaurang- och livsmedelskioskverksamhet |
554 | Barverksamhet |
555 | Drift av personalmatsalar, catering och storköksverksamhet |
I | Transport, magasinering och kommunikation |
60 | Landtransport; transport i rörsystem |
601 | Järnvägstransport |
602 | Övrig landtransport |
603 | Transporter i rörsystem |
61 | Sjötransport |
611 | Transport över hav, kustsjöfart |
612 | Sjöfart på inre vattenvägar |
62 | Lufttransport |
621 | Reguljär lufttransport |
622 | Icke-reguljär lufttransport |
623 | Rymdfart |
63 | Stödtjänster till transport; resebyråverksamhet |
631 | Godshantering och magasinering |
632 | Övriga stödtjänster till transport |
633 | Resebyråverksamhet och annan turistservice |
634 | Annan transportförmedling |
64 | Post- och telekommunikationer |
641 | Postbefordran |
642 | Telekommunikation |
J | Finansiell verksamhet |
65 | Finansieringsverksamhet |
651 | Bankverksamhet |
652 | Annan finansförmedling |
66 | Försäkringsverksamhet |
660 | Försäkringsverksamhet |
67 | Stödtjänster till finansiell verksamhet |
671 | Stödtjänster till finansieringsverksamhet |
672 | Stödtjänster till försäkringsverksamhet |
K | Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster |
70 | Fastighetsverksamhet |
701 | Byggherreverksamhet och handel med egna fastigheter |
702 | Uthyrning och förvaltning av egna bostäder och fastigheter |
703 | Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag |
71 | Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar |
711 | Biluthyrning utan förare |
712 | Uthyrning av andra transportmedel utan förare |
713 | Uthyrning av maskiner och utrustning |
714 | Uthyrning av hushållsartiklar och varor för personligt bruk |
72 | Databehandlingsverksamhet |
721 | Konsultverksamhet avseende maskinvara |
722 | Planering och tillverkning av samt konsultverksamhet avseende system- och programvara |
723 | Databehandling |
724 | Databasverksamhet |
725 | Underhåll och reparation av kontors- och bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustning |
726 | Övrig datoranknuten verksamhet |
73 | Forskning och utveckling |
731 | Naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling |
732 | Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och utveckling |
74 | Andra företagstjänster |
741 | Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet |
742 | Tekniska tjänster |
743 | Teknisk provning och analys |
744 | Reklamverksamhet |
745 | Arbetsförmedling och rekrytering |
746 | Detektiv- och bevakningsverksamhet; säkerhetstjänst |
747 | Städning |
748 | Övriga företagstjänster |
L | Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring |
75 | Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring |
751 | Offentlig förvaltning |
752 | Utrikesförvaltning, försvar och ordningsväsen |
753 | Obligatorisk socialförsäkring |
M | Utbildning |
80 | Utbildning |
801 | Grundskoleutbildning |
802 | Gymnasial utbildning och yrkesutbildning |
803 | Högskoleutbildning |
804 | Övrig utbildning |
N | Hälso- och sjukvård, sociala tjänster |
85 | Hälso- och sjukvård, sociala tjänster |
851 | Hälso- och sjukvård |
852 | Veterinärtjänster |
853 | Sociala tjänster |
O | Andra samhälleliga och personliga tjänster |
90 | Miljöhygien |
900 | Miljöhygien |
91 | Intressebevakning |
911 | Intressebevakning inom bransch-, arbetsgivar- och yrkesorganisationer |
912 | Intressebevakning inom fackföreningar |
913 | Verksamhet i andra intresseorganisationer |
92 | Rekreations-, kultur- och sportverksamhet |
921 | Film- och videoverksamhet |
922 | Radio- och tv-programverksamhet |
923 | Övrig kulturell verksamhet och underhållningsverksamhet |
924 | Nyhetsservice |
925 | Biblioteks-, arkiv-, musei- och galleriverksamhet m.m. |
926 | Sportverksamhet |
927 | Annan rekreationsverksamhet |
93 | Annan serviceverksamhet |
930 | Annan serviceverksamhet |
P | Förvärvsarbete i hushåll |
95 | Förvärvsarbete i hushåll |
950 | Förvärvsarbete i hushåll |
Q | Verksamhet vid internationella organisationer och utländska beskickningar |
97 | Verksamhet vid internationella organisationer och utländska beskickningar |
970 | Verksamhet vid internationella organisationer och utländska beskickningar |
X | Näringsgrenen okänd |
99 | Näringsgrenen okänd |
999 | Näringsgrenen okänd |
Förteckning 2
Kemikaliernas användningsändamål (AÄ)
1. | Lim och bindemedel |
2. | Byggnadsmaterial och tillsatsämnen |
3. | Katalyter |
4. | Keramiska material |
5. | Rengörings- och tvättmedel |
6. | Konserveringsmedel |
7. | Kylmedel |
8. | Korrosionsskyddsmedel |
9. | Kosmetiska preparat |
10. | Medel för lösgörning av form |
11. | Medel mot nedfrysning |
12. | Desinfektionsmedel |
13. | Dispersionsmedel |
14. | Hjälpmedel för färgning |
15. | Färgämnen, pigment |
16. | Tillsatsämnen i foder |
17. | Gödslingsmedel |
18. | Fyllnadsmaterial |
19. | Brandskyddsämnen |
20. | Hydrauliska vätskor |
21. | Laboratoriekemikalier |
22. | Impregneringsmedel för läder |
23. | Smörjmedel |
24. | Oxidationsmedel |
25. | Papperskemikalier |
26.1. | Bekämpningsmedel |
26.2. | Skyddskemikalier |
27. | Läkemedel |
28. | Fotokemikalier |
29. | Tillsatsämnen och hjälpmedel för plast |
30. | Lösningsmedel |
31. | Stabilisatorer |
32. | Garvämnen och hjälpmedel för garvning |
33. | Hjälpmedel för textilier |
34. | Förtjockningsmedel |
35. | Vulkmedel |
36. | Annat användningsändamål |