615/1993

Given i Helsingfors den 28 juni 1993

Jaktlag

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Lagens tillämpningsområde

Denna lag gäller jakt, fångst och dödande av icke fredade djur samt viltvård, ersättande av skador som vållats av vilt och tillsynen över hundar.

Denna lag gäller i tillämpliga delar även fångst och dödande av däggdjur och fåglar som är fridlysta med stöd av lagen om naturskydd (71/23).

Utöver vad som stadgas i denna lag skall lagen om naturskydd och djurskyddslagen (91/71) iakttas.

Om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift stadgas särskilt.

2 §
Definition av begreppet jakt

Med jakt avses att vilt som lever i fritt tillstånd fångas eller dödas samt att fångsten omhändertas av jägaren. Jakt är även att i fångstsyfte locka, söka efter, ringa, vakta på, skrämma eller spåra vilt, att använda hund eller något annat för fångst dresserat djur till att söka efter, driva eller spåra vilt samt att hålla fångstredskap gillrade på fångstplatsen.

3 §
Definition av begreppet viltvård

Med viltvård avses verksamhet som bedrivs i syfte att genom reglering av viltbestånd, genom tryggande eller förbättrande av levnadsförhållandena för vilt eller på något annat sätt öka, bevara eller förbättra viltbeståndet och balansen mellan olika djurbestånd.

4 §
Jaktår

Jaktåret börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli.

5 §
Vilt och icke fredade djur

Till vilt räknas

1) vildkanin, skogshare, fälthare, ekorre, europeisk bäver, kanadensisk bäver, bisamråtta, sumpbäver, varg, i farm uppfödd fjällräv, rödräv, mårdhund, brunbjörn, tvättbjörn, grävling, hermelin, iller, utter, skogsmård, mink, järv, lodjur, östersjövikare, knubbsäl, gråsäl, vildsvin, dovhjort, kronhjort, sikahjort, rådjur, älg, vitsvanshjort, skogsvildren och mufflon samt

2) kanadagås, grågås, sädgås, gräsand, kricka, bläsand, stjärtand, årta, skedand, brunand, vigg, ejder, alfågel, knipa, småskrake, storskrake, dalripa, fjällripa, järpe, orre, tjäder, rapphöna, fasan, sothöna, morkulla, och ringduva.

Till icke fredade djur räknas

1) ängssork eller skogssork, vattensork, fältsork, åkersork, mellansork, större skogsmus, brun råtta och husmus samt

2) korp (inom renskötselområdet), kråka, skata, gråtrut, havstrut, tamduva och björktrast.

Stadgandena om icke fredade djur tillämpas på en förvildad katt.

2 kap.

Jakträtt, jaktarrende och jakttillstånd

6 §
Markägarens jakträtt

Rätten att bedriva jakt och att bestämma därom tillkommer markägaren, om inte något annat stadgas nedan.

7 §
Rätt att jaga på allmänt vatten

Inom allmänt vattenområde på havet och på sådana holmar och skär inom ett allmänt vattenområde vilka tillhör staten och för vilkas del besittningen inte har överlåtits till någon har varje i Finland fast bosatt person rätt att jaga.

Inom allmänna vattenområden i sjöar samt på holmar och skär som staten äger inom sådana områden har var och en rätt att jaga, om han har hemort i en kommun till vilken det allmänna vattenområdet helt eller delvis hör eller till vilken det gränsar.

Nyttjandet av den rätt som avses i 1 och 2 mom. kan begränsas genom förordning, om det är nödvändigt att viltbeståndet skall kunna tryggas eller på grund av att området används för något annat ändamål.

8 §
Kommunmedlemmarnas jakträtt på statens områden

Var och en som har hemort i en kommun som hör till Lapplands län eller hemort i Kajana, Hyrynsalmi, Kuhmo, Kuusamo, Paltamo, Pudasjärvi, Puolanka, Ristijärvi, Sotkamo, Suomussalmi, Taivalkoski, Vaala eller Vuolijoki kommun har rätt att i sin hemkommun jaga på områden som tillhör staten.

9 §
Jakt inom naturskyddsområden

Om rätten att jaga inom skyddsområden som avses i lagen om naturskydd gäller dessutom vad som stadgas eller bestäms särskilt.

10 §
Jaktlicens

För bedrivande av jakt på hjortdjur krävs tillstånd (jaktlicens för hjortdjur). Genom förordning kan dock stadgas att licens inte behövs. Närmare stadganden om licensen ingår i 26 och 27 §§.

Orsakar jakten fara för bestånd av något annat än i 1 mom. nämnt vilt eller kräver ett ändamålsenligt ordnande av jakten på sådant vilt detta, kan genom förordning stadgas att jaktlicens krävs för jakten eller att en regional kvot som bestäms av jord- och skogsbruksministeriet iakttas vid jakten. Härvid stadgas genom förordning om villkoren för beviljande av jaktlicens eller kvot samt om förfarandet som skall iakttas vid beviljandet, om avgift som skall uppbäras för licensen och om annat som gäller licensen. Genom förordning kan också stadgas att licens beviljas av jaktvårdsdistriktet.

11 §
Utarrendering av jakträtt

Markägaren kan arrendera ut sin jakträtt helt eller delvis (avtal om jaktarrende). På utarrendering av jakträtt utan vederlag tillämpas vad som gäller för utarrendering av jakträtt, om inte något annat stadgas nedan.

Legoavtal enligt jordlegolagen (258/66) ger rätt till jakt på det arrenderade området endast om detta uttryckligen nämns i avtalet.

12 §
Avtal om jaktarrende samt överlåtelse och utarrendering av jakträtt i andra hand

På yrkan av en avtalspart skall avtal om jaktarrende ingås skriftligen och undertecknas.

Arrendatorn får inte utan samtycke av den som arrenderat ut jakträtten överföra sin jakträtt på tredje man eller arrendera ut sin jakträtt eller en del av den i andra hand.

13 §
Arrendetid och uppsägning av arrendeavtal

Avtal om jaktarrende ingås för en bestämd tid eller tills vidare.

Ett arrendeavtal som har ingåtts tills vidare kan sägas upp när som helst och det upphör på grund av uppsägning sedan uppsägningstiden har löpt ut. Om något annat inte har överenskommits om uppsägningstiden och om avtalet sägs upp senast sex månader före utgången av jaktåret, upphör arrendeförhållandet den sista dagen samma jaktår. I annat fall upphör arrendeförhållandet den sista dagen följande jaktår.

Om arrendatorn försummar att betala arrendeavgiften eller annars bryter mot avtalsvillkoren eller missbrukar sin jakträtt, och förseelsen inte är ringa, får den som arrenderat ut jakträtten häva avtalet om jaktarrende så att det genast upphör att gälla.

Om den som arrenderat ut jakträtten bryter mot avtalsvillkoren, och förseelsen inte är ringa, eller om arrendeområdet blir olämpligt för jakt på grund av förändrade förhållanden, får arrendatorn häva avtalet om jaktarrende varvid det genast upphör att gälla.

14 §
Arrendeavtalets bestånd när området byter ägare

Om ett jaktarrendeområde eller en del av det överlåts till någon annan, får områdets nya ägare säga upp avtalet om jaktarrende så att det upphör att gälla på det sätt som stadgas om jaktarrendeavtal som gäller tills vidare. Om den nya ägaren inte utnyttjar sin uppsägningsrätt inom tre månader från det han fått kännedom om arrendeavtalet, förblir arrendeavtalet dock i kraft. Ingår i överlåtelsehandlingen en bestämmelse om att avtalet om jaktarrende fortsätter att gälla eller har överlåtelsetagaren annars godkänt avtalet, binder avtalet dock överlåtelsetagaren.

Om inteckning av jakträtt och ett intecknat arrendeavtals bestånd stadgas särskilt.

När ett område säljs på exekutiv auktion binder ett arrendeavtal köparen bara om rätten har intecknats och försäljningen sker på sådana villkor.

15 §
Viltvård inom ett arrendeområde

Om något annat inte har överenskommits får arrendatorn vidta viltvårdsåtgärder på jaktarrendeområdet. Härvid får områdets ägare eller innehavare inte vållas skada eller men.

16 §
Jakt inom ett område som är föremål för tvist

I samband med tvist om jakträtt kan domstolen på yrkande av en part meddela ett temporärt beslut om vem som under den tid rättegången pågår har rätt att jaga på det område som tvisten gäller. Avgörandet, som inte får överklagas, är i kraft tills domstolen meddelar utslag i målet, om inte beslutet återkallas eller ändras före det.

17 §
Jakttillstånd

Den som enligt 6 § eller med stöd av ett avtal om jaktarrende eller ett jordlegoavtal innehar jakträtten kan på de villkor som han ställer ge någon annan tillstånd till jakt (jakttillstånd), om detta inte har förbjudits i arrendeavtalet.

18 §
Förfarandet när jakttillstånd återkallas och upphör att gälla

Om ett jakttillstånd har givits utan vederlag kan den som innehar jakträtten återkalla tillståndet så att det genast upphör att gälla.

Ett tillstånd som givits tills vidare mot vederlag kan återkallas med iakttagande av de uppsägningstider som gäller för avtal om jaktarrende som gäller tills vidare. Om den som fått tillstånd jagar eller annars förfar i strid med tillståndsvillkoren, kan den som innehar jakträtten återkalla tillståndet så att det genast upphör att gälla.

När jakträtten övergår på någon annan förfaller de jakttillstånd som givits av den förra jakträttshavaren.

19 §
Jakt under exceptionella förhållanden

För förebyggande av djursjukdomar eller av andra hälsoskäl eller för tryggande av den allmänna säkerheten eller för avvärjande av kännbar skada på egendom kan jord- och skogsbruksministeriet utan hinder av detta kapitel besluta att visst villebråd får jagas på ett bestämt område under en viss tid utan jakträtt på området.

3 kap.

Bedrivande av jakt

20 §
Allmänna krav

Jakt skall bedrivas i enlighet med principerna för bärkraftigt nyttjande och så att viltbestånden inte äventyras, att naturen inte skadas i onödan och att djuren inte vållas onödigt lidande.

Viltbeståndens fortbestånd bör säkerställas genom ändamålsenlig viltvård.

Jakt skall bedrivas så att människor eller egendom inte utsätts för fara eller skadas.

21 §
Skjutprov

Vid jakt på hjortdjur eller brunbjörn får endast den vara skytt som har avlagt skjutprov enligt jord- och skogsbruksministeriets föreskrifter eller ett av ministeriet godkänt motsvarande prov i något annat land.

Jaktvårdsföreningen anordnar skjutprov och ger intyg över godkända prov samt på begäran kopior av intyg.

Skjutprov som har avlagts på Åland motsvarar skjutprov enligt 1 mom.

22 §
Uppvisande av jaktkort och intyg över skjutprov

Jaktkortet eller en kopia av det skall medföras under jakten och på begäran visas för den som enligt 88 § övervakar jakt. Om någon jagar utan att medföra det jaktkort som han löst in eller en kopia därav, kan han dock inom sju dagar visa kortet eller kopian för den som utförde övervakningen eller för polisen.

Vad som sägs i 1 mom. gäller även det intyg över skjutprov och den kopia som avses i 21 § när jägaren fungerar som skytt vid jakt på hjortdjur eller brunbjörn.

Om jaktkortet eller intyget över skjutprov förkommit kan polisen bevilja anstånd med uppvisandet till dess att jaktvårdsföreningen har givit en kopia.

23 §
Begränsning av jakt med hänsyn till allmän säkerhet

Om det med hänsyn till den allmänna säkerheten är särskilt viktigt, kan länsstyrelsen för en viss tid inom ett bestämt område förbjuda jakt eller begränsa den. Innan beslutet om förbud eller begränsning fattas skall jakträttshavaren och markägaren höras.

Länsstyrelsen skall upphäva förbud eller begränsningar som nämns i 1 mom. innan den utsatta tiden har löpt ut, om det inte längre finns behov av förbud eller begränsningar.

24 §
Jakt från havsstrand

På obebodda utskär i havet får den som har rätt att jaga på vattenområdet bedriva sjöfågeljakt från land på öppen strand som tillhör någon annan.

25 §
Begränsningar som beror på bebyggelse, odlingar och trafikleder

Djur får inte skjutas på närmare avstånd än 150 meter från en sådan byggnad i vilken någon bor utan uttryckligt tillstånd av byggnadens ägare eller innehavare.

Utan uttryckligt tillstånd av områdets ägare eller innehavare får ingen söka efter vilt på en gårdsplan eller i en trädgård eller i jaktsyfte röra sig på odlingar innan grödan är bärgad eller uppsatt.

Vilt får inte skjutas över en järnväg eller en allmän väg eller när viltet eller skytten befinner sig på en sådan väg. Skogshönsfågel får inte heller skjutas när den eller skytten befinner sig på en enskild väg.

26 §
Beviljande av jaktlicens för hjortdjur

I 10 § nämnd jaktlicens för hjortdjur beviljas av jaktvårdsdistriktet. När jaktlicenser beviljas skall man se till att bestånden av hjortdjur inte äventyras på grund av jakten. Vidare skall man sträva till att de skador som hjortdjur orsakar hålls på skälig nivå. När lisenser beviljas för områden som avses i 8 § skall dessutom uppmärksamhet fästas vid en jämlik fördelning av möjligheterna till jakt.

27 §
Villkor för beviljande av jaktlicens för hjortdjur

Villkor för beviljande av jaktlicens för hjortdjur är att sökanden förfogar över ett för jakt lämpligt enhetligt område. Ett område som används för jakt på älg skall ha en areal om minst 1 000 hektar och ett område som används för jakt på andra hjortdjur en areal om minst 500 hektar. Jord- och skogsbruksministeriet kan besluta om undantag från arealkraven.

Jaktlicens för hjortdjur beviljas sökande vilka inom ifrågavarande område har rätt att jaga sådana hjortdjur som nämns i ansökan. Inom andra än i 8 § angivna områden kan för ett visst område enligt 1 mom. beviljas jaktlicens på grundvalen av endast en ansökan.

28 §
Jaktledare för jakt på hjortdjur

Den som erhållit jaktlicens för hjortdjur skall utse en jaktledare. Var och en som deltar i jakten är skyldig att iaktta de föreskrifter som jaktledaren meddelar. Jaktledaren får förbjuda personer som inte iakttar hans föreskrifter att delta i jakten.

29 §
Ny jaktlicens

Om ett hjortdjur som någon fällt är så skadat eller sjukt att mera än hälften av det är odugligt till människoföda och detta inte beror på licenshavarens förfarande, skall vederbörande polis bevilja en ny jaktlicens utan avgift i stället för den tidigare jaktlicensen.

30 §
Bemyndigande att utfärda förordning om jakt på hjortdjur

Genom förordning stadgas närmare om sökande av jaktlicens för hjortdjur och om de villkor som fogas till licensen samt om hundar och utrustning som används vid jakt på hjortdjur, om jaktledarens uppgifter samt om organisering av jakten i övrigt.

31 §
Störande av fångst

Det är förbjudet att förhindra eller försvåra laglig jakt genom att göra fångstredskap odugliga eller på annat sätt störa fångsten.

4 kap.

Jaktsätt

32 §
Begränsning av användningen av motordrivna fortskaffningsmedel

Vilt får inte i fångstsyfte skrämmas eller spåras med luftfartyg eller med motordrivna fordon som rör sig på marken eller isen eller med fartyg eller båtar vilkas motor är i gång.

Vilt får inte skjutas från luftfartyg eller från motordrivna fordon som rör sig på marken eller isen, inte heller i skydd av dessa eller, omedelbart efter att de har stannat, närmare än hundra meter från dessa eller från fartyg eller båtar vilkas motor är i gång.

Vad som sägs i 1 och 2 mom. gäller inte när sårat vilt avlivas på havsområde från fartyg eller båtar vilkas motor är i gång.

33 §
Fångstredskap och fångstmetoder

Vid jakt är det förbjudet att använda följande fångstredskap och fångstmetoder:

1) sprängladdningar,

2) gifter och förgiftade beten eller beten som innehåller ett bedövande ämne,

3) elektriska anordningar som kan bedöva eller döda,

4) konstgjorda ljuskällor och för nattskytte avsedda siktanordningar vilka elektroniskt förstorar eller förändrar bilden,

5) speglar och andra bländande föremål,

6) fågellim och fågelnät,

7) automatiska vapen och sådana halvautomatiska vapen vilkas magasin kan laddas med mer än tre patroner,

8) gasning eller utrökning,

9) levande djur som lockbete,

10) gropar och snaror, som har försetts med skjutvapen eller spjut eller något annat härmed jämförbart redskap samt andra motsvarande fångstanordningar som är farliga för människor eller husdjur,

11) saxar som inte dödar omedelbart, samt

12) blyhagel vid jakt på sjöfågel från och med den 1 augusti 1996.

Vid jakt på hjortdjur, skogshönsfåglar och sjöfåglar får mekaniska anordningar som åstadkommer ljud inte användas.

Om förbud mot att använda vissa fångstredskap stadgas i 15 § lagen om naturskydd. Om förbud mot att åsamka djur onödig smärta eller plåga gäller vad som stadgas i 2 a § djurskyddslagen.

34 §
Närmare stadganden om fångstredskap och fångstmetoder

Närmare stadganden om egenskaperna hos och användningen av vapen och andra tillåtna fångstredskap samt om de förfaringssätt som skall iakttas i samband med tillåtna fångstmetoder utfärdas genom förordning.

Genom förordning kan användningen av tillåtna fångstredskap och fångstmetoder begränsas så att vissa fångstredskap eller fångstmetoder får användas endast inom bestämda områden eller endast vid jakt på visst villebråd.

35 §
Transport av jaktvapen

Jaktvapen får inte utan lovligt syfte eller utan jakträttshavarens medgivande transporteras annat än oladdat och insatt i ett fodral på sådant område där personen inte har jakträtt eller jakttillstånd. Detta gäller dock inte allmän väg som gränsar till ett jaktområde.

Ett jaktvapen skall i luftfartyg, i motordrivna fordon som rör sig på marken eller isen samt i fartyg och båtar vilkas motor är i gång vara oladdat och insatt i ett fodral eller skyddat utrymme. Detta gäller dock inte transport av vapen på havsområde i det fall som avses i 32 § 3 mom.

Det är förbjudet att transportera vapen med motorfordon i terrängen. Vapen får dock transporteras av en person i tjänsteförrättning, om han på grund av tjänsteförrättningens art behöver ha vapen med sig. Chefen för polisdistriktet kan i enskilda fall lämna tillstånd att i ovan nämnda fordon transportera oladdat jaktvapen i fodral, då transporten sker utanför allmän väg under viss tid med anlitande av en på förhand meddelad rutt, på vilkor att vapnet inte brukas för jakt under tiden för transporten. Om renkarls transport av vapen då han utför renskötselarbete stadgas närmare genom förordning.

5 kap.

Fredning av vilt och viltvård

36 §
Förbud mot att ofreda vilt

Vilt får inte med avsikt ofredas när det befinner sig på ett område där personen i fråga inte har jakträtt eller jakttillstånd för jakt på viltet.

37 §
Fredning av viltart

Om det behövs för att bevara ett viltbestånd eller trygga en störningsfri fortplantning inom ett viltbestånd, skall viltarten i fråga fredas för en bestämd tid eller tills vidare. Om de viltarter som skall fredas och om fredningstiderna stadgas genom förordning. Härvid kan avvikelser från de allmänna fredningstiderna göras till förmån för dem som är stadigvarande bosatta på orten. Under fredningstiden får vilt inte jagas eller skadas, inte heller spel, häckning eller ungar störas.

Inom viltskyddsområden som avses i 39 § kan avvikelser från de allmänna fredningstiderna göras genom jord- och skogsbruksministeriets beslut. Om anordnande av hundprov och om skolning av hundar under fredningstiden stadgas i 52 §.

38 §
Begränsning av jakt

Om bevarandet av ett viltbestånd äventyras inom en jaktvårdsförenings område, skall jaktvårdsdistriktet förbjuda jakt inom området på vilt av ifrågavarande slag eller begränsa jakten. Förbudet eller begränsningen utfärdas för en tid av högst tre år i sänder. Innan förbudet eller begränsningen utfärdas skall jaktvårdsföreningen höras. Ett beslut om förbud eller begränsning skall fattas senast en månad innan jaktåret börjar.

Om vilt beståndet blir livskraftigt kan förbudet eller begränsningen upphävas innan tiden löper ut.

39 §
Viltskyddsområde

Om förhållandena för viltets tillhåll och fortplantning på en ö eller inom en ögrupp eller något annat klart angivet område är särskilt gynnsamma, kan ett viltskyddsområde bildas av detta.

För viltskyddsområdet bör utarbetas skyddsbestämmelser, varav framgår hur det skall säkerställas att områdets natur bevaras och hur viltet inom området skall utnyttjas. Under viltets fortplantningstid kan vistelse på området förbjudas eller begränsas till bestämda rutter. Begränsningarna får inte sträcka sig längre än vad viltvårdsbehovet kräver.

Om godkännande av ett område som viltskyddsområde samt om de skyddsbestämmelser som avses i 2 mom. beslutar jord- och skogsbruksministeriet på ansökan av områdets ägare efter att ha hört miljöministeriet. Områdets ägare skall tydligt markera området i terrängen.

Jord- och skogsbruksministeriet kan upplösa ett viltskyddsområde på anmälan av ägaren eller om det är motiverat på grund av förändrade förhållanden.

40 §
Tillstånd till vissa viltvårdsåtgärder

Jaktvårdsdistriktet kan för viltvårdsåtgärder eller uppfödning av djur ge en jakträttshavare tillstånd att fånga villebråd levande med fångstredskap eller fångstmetoder som annars är förbjudna. För nämnda ändamål kan även beviljas tillstånd att fånga djur under fredningstiden och att ta ägg. Närmare stadganden om förutsättningarna för tillstånd och om de villkor som skall fogas till tillståndet utfärdas genom förordning.

41 §
Vissa undantag

För att avvärja skador som hotar husdjur eller för att skydda, sköta eller använda byggnader, anordningar eller någon annan egendom får avvikelser göras från förbudet i 38 § och de skyddsbestämmelser som avses i 39 § 2 mom. Härvid tillämpas inte heller vad som stadgas om erläggande av jaktvårdsavgift. Vilt får inte orsakas skada som är oskälig i förhållanden till värdet av det intresse som skyddas. Vilt får dödas endast om det är nödvändigt för att avvärja en fara som omedelbart hotar människor eller husdjur, i farm uppfödda djur eller annan egendom. På dödat vilt tillämpas 83 §.

Jord- och skogsbruksministeriet kan med jakträttshavarens samtycke för vetenskaplig forskning, viltvård, förhindrande av skador, förebyggande av djursjukdomar eller för andra godtagbara ändamål bevilja tillstånd att med förbjudna fångstredskap eller fångstmetoder döda eller fånga vilt samt att ta bon, ägg och ungar under fredningstiden.

42 §
Införsel och utsättande i frihet av djur av främmande ursprung

Nya viltarter av främmande ursprung får inte importeras eller sättas ut i frihet utan tillstånd av jord- och skogsbruksministeriet. Utlåtande om ansökan skall begäras hos miljöministeriet. Tillstånd skall vägras om åtgärden medför avsevärd skada på naturen eller de vilda djuren. I tillståndet kan meddelas föreskrifter om hur införseln och utsättandet i frihet skall ske.

Vad som stadgas i 1 mom. tillämpas på motsvarande sätt på införsel av djur som härstammar från Åland till andra delar av Finland och utsättande av sådana djur i frihet.

43 §
Handel med vilt

För bevarande av viltbeståndet kan handel med en viltart genom förordning begränsas eller förbjudas i hela landet eller i någon del av det.

6 kap.

Jakt och viltvård inom statens områden

44 §
Myndighetens befogenhet

Om nyttjandet av jakträtt och om viltvård inom statens områden beslutar den myndighet som innehar området, om inte något annat föranleds av stadgandena i detta kapitel.

45 §
Arrendering av jaktområde som tillhör staten

Beträffande statens områden kan avtal om jaktarrende ingås med sådana registrerade jaktföreningar som på goda grunder kan anses ha möjlighet att fullgöra skyldigheterna enligt avtalet och att anordna jakten på ett ändamålsenligt sätt. När jakträtt utarrenderas skall företräde ges föreningar vilkas medlemmar inte annars skulle ha skäliga jaktmöjligheter.

Ett område som på grund av sin storlek eller sitt läge annars är av liten betydelse i jakthänseende kan i stället för till en registrerad jaktförening utarrenderas till en enskild person, om det är ändamålsenligt med hänsyn till ordnandet av jaktförhållandena.

46 §
Jakttillstånd för statens område

Ett jakttillstånd som gäller statens område skall ges skriftligen. I tillståndet skall jakttiden och det vilt som jagas anges. I tillståndsvillkoren kan bestämmas att tillståndshavaren inom utsatt tid skall underrätta den som beviljat tillståndet om bytets mängd.

Om det på något område som tillhör staten är nödvändigt att begränsa antalet tillstånd skall jägare som annars inte har skälig jaktmöjlighet ges företräde.

Forststyrelsen kan i enlighet med vad som stadgas genom förordning ge utlänningar jakttillstånd inom områden som avses i 7 § 1 och 2 mom..

47 §
Arrende- och tillståndsavgifter på statens områden

Jakttillstånd som gäller statens områden beviljas mot avgift. Av dem som deltar i jakt som en statlig myndighet anordnar på ett område i sin besittning uppbärs ingen avgift. På ett område som en statlig myndighet innehar kan myndigheten avgiftsfritt eller mot nedsatt avgift bevilja sådana personer som utför tillsyns- eller viltvårdsuppgifter jakttillstånd inom deras verksamhetsområde.

Jaktavgifterna och tillståndsavgifterna skall fastställas så att inkomsterna av dem täcker utgifterna för statens viltvårdsåtgärder.

7 kap.

Fångst och dödande av icke fredat djur

48 §
Rätt att fånga och döda icke fredat djur

Den som äger eller innehar ett område har rätt att fånga eller döda icke fredat djur som befinner sig på hans område. Denna rätt har ägaren eller innehavaren även när jakträtten på området har överlåtits till någon annan genom ett avtal om jaktarrende.

Rätt att fånga eller döda icke fredat djur har även en byggnads ägare eller innehavare, om ett skadedjur påträffas i byggnaden eller på dess gårdsområde, samt den som innehar jakträtten genom avtal om jaktarrende och den som fått jakttillstånd, om inte något annat följer av arrendeavtalet eller tillståndet.

Utan hinder av vad som stadgas i 1 mom. kan jord- och skogsbruksministeriet besluta att icke fredat djur för förhindrande av djursjukdomar, av andra hälsoskäl, för tryggande av den allmänna säkerheten eller för avvärjning av stor skada som hotar egendom får fångas eller dödas inom ett visst område under en bestämd tid utan tillstånd av områdets eller byggnadens ägare eller innehavare.

49 §
Redskap och metoder som används vid fångst av icke fredade djur

Icke fredat djur skall fångas eller dödas så att människor, husdjur, vilt eller fredade djur inte utsätts för fara.

Den som fångar eller dödar ett icke fredat djur får inte använda sådana fångstredskap eller fångstmetoder som nämns i 33 § 1 mom. 1-3, 5-7 och 9-11 punkten. I 33 § 1 mom. 2 punkten nämnda ämnen får dock användas för fångst eller dödande av andra icke fredade djur än fåglar och förvildade katter.

När motordrivna fortskaffningsmedel används för fångst eller dödande av icke fredat djur skall de begränsningar som anges i 32 § 1 och 2 mom. iakttas. På fångst och dödande av icke fredat djur tillämpas dessutom vad som i 25 § 3 mom. stadgas om vilt.

Med jord- och skogsbruksministeriets tillstånd får vid fångst och dödande av icke fredat djur användas sådana fångstredskap eller fångstmetoder som är förbjudna enligt 2 mom.

50 §
Närmare stadganden om fångst och dödande av icke fredat djur

Genom förordning utfärdas vid behov närmare stadganden om fångstredskap ochfångstmetoder som är tillåtna vid fångst eller dödande av icke fredat djur samt om användningen av dessa.

Genom förordning kan icke fredat djur fredas eller fångst och dödande av icke fredat djur begränsas.

8 kap.

Tillsyn över hundar

51 §
Skyldighet att hålla hundar kopplade

Från den 1 mars till den 19 augusti skall hundar som är utomhus hållas kopplade eller så att de omedelbart kan kopplas.

Vad som sägs i 1 mom. gäller dock inte

1) hundar som med tillstånd av områdets ägare eller innehavare hålls på en gårdsplan eller i en trädgård eller på ett omgärdat område som är reserverat för hundar,

2) hundar som är yngre än fem månader,

3) vall-, ledar- eller vakthundar eller hundar med andra liknande uppgifter,

4) hundar som används för polisens, tullverkets, försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets uppgifter eller

5) hundar som dresseras för en uppgift som avses i 3 eller 4 punkten.

Avvikelse från den skyldighet som avses i 1 mom. får göras då andra än drivande hundar används för jakt. Avvikelse från förbudet får även göras när hönshundar eller andra fågelhundar dresseras utan att fredat vilt ofredas under fortplantningstiden.

52 §
Hundprov och hunddressyr

Jaktvårdsdistriktet kan ge tillstånd att avvika från skyldigheten i 51 § 1 mom. när hundprov anordnas eller hundar dresseras. Hundproven och dressyren skall ske så att fredat vilt inte ofredas under fortplantningstiden.

Utan hinder av att hjortdjur fredats får jaktprov för hundar som används för jakt på hjortdjur anordnas och sådana hundar dresseras från den 20 augusti till utgången av december. På motsvarande sätt får jaktprov för hundar som används för annan jakt anordnas och sådana hundar dresseras från den 20 augusti till utgången av februari. Hundproven och dressyren skall genomföras så att fredat vilt inte skadas.

53 §
Hundar på annans område

Utan markägarens eller jakträttshavarens tillstånd får en hund inte hållas okopplad på någon annans område.

Markägaren eller jakträttshavaren har rätt att från området avlägsna hundar som är där i strid med 1 mom. eller att omhänderta dem. Om ett drev eller skall vid jakt med hund kommer in på främmande område, skall områdets ägare eller jakträttshavaren dock låta drevet eller skallet fortsätta ostört en halv timme. Om hundägaren inte under denna tid hämtar sin hund, har områdets ägare eller jakträttshavaren rätt att avbryta drevet eller skallet samt avlägsna hunden från området eller omhänderta den.

Vad som sägs i 1 mom. gäller inte hundar som avses i 51 § 2 mom. 3 och 4 punkten.

54 §
Rättigheter vid övervakningen av hundar

Om någon som avses i 88 § påträffar en hund som hålls i strid med stadgandena i 51 och 52 §§, har han rätt att omhänderta hunden.

Om någon som avses i 88 § 1 mom. upprepade gånger påträffar en hund som hålls i strid med stadgandena i 51 och 52 §§ eller en hund i färd med att riva ett hjortdjur har han rätt att avliva hunden, om han inte kan få tag i den.

55 §
Åtgärder vid omhändertagande av hund

Har en hund tagits om hand enligt 53 eller 54 § skall hundägaren, om han är känd, eller polisen omedelbart underrättas om omhändertagandet.

En hundägare som vill återfå sin omhändertagna hund skall lösa ut den inom tio dagar från det han underrättades om omhändertagandet. Om hunden inte löses ut inom nämnda tid eller inom 15 dagar från det den som tog hand om hunden underrättade polisen om omhändertagandet, får omhändertagaren hunden i sin ägo. Den tidigare ägaren har dock rätt att lösa ut hunden så länge omhändertagaren har den i sin besittning, om han betalar lösen och ersättning enligt 3 mom.

Har en hund omhändertagits av någon annan än en statlig myndighet, skall hundägaren till omhändertagaren betala lösen som är lika stor som jaktvårdsavgiften samt ersättning för skötseln av hunden. Har en hund omhändertagits av en statlig myndighet, skall hundägaren till staten betala ersättning för skötseln. Om beloppet av ersättningen stadgas genom förordning.

9 kap.

Myndigheter och sammanslutningar inom jakt och viltvård

56 §
Myndigheter och sammanslutningar

Ärenden som gäller jakt och viltvård sköts förutom av statliga myndigheter även av Jägarnas centralorganisation, vars verksamhet grundar sig på jägarnas eget initiativ, av jaktvårdsdistrikten och av jaktvårdsföreningarna på det sätt som stadgas i denna lag.

Den högsta ledningen av och tillsynen över jakt- och viltvårdsverksamheten ankommer på jord- och skogsbruksministeriet.

I fråga om vilt- och fiskeriforskningsinstitutets uppgifter gäller vad som stadgas i lagen om Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (1131/87).

57 §
Jägarnas centralorganisations uppgifter

Jägarnas centralorganisation har till uppgift att

1) utveckla jakten och viltvården samt utföra försök inom viltvården,

2) främja utbildning och rådgivning som gäller jakt och viltvård,

3) styra och övervaka jaktvårdsdistriktens verksamhet,

4) utföra de uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet ålägger den samt

5) behandla andra ärenden som enligt denna lag ankommer på den.

58 §
Centralorganisationens representantmöte

Beslutanderätten i ärenden som ankommer på Jägarnas centralorganisation utövas av centralorganisationens representantmöte. Representantmötet hålls årligen och till det kan varje jaktvårdsdistrikt sända högst tre representanter, som förfogar över sammanlagt tre röster. Dessutom har representanterna för varje distrikt en röst för varje påbörjat femtusental jaktkort i distriktet. Mötet väljer inom sig en ordförande.

Extra representantmöte hålls när centralorganisationens styrelse av särskilt viktiga skäl anser att det är nödvändigt eller när minst hälften av jaktvårdsdistrikten för behandling av ett visst ärende skriftligen anhåller om det hos styrelsen.

59 §
Centralorganisationens styrelse och verksamhetsledare

Centralorganisationens styrelse skall bereda och verkställa representantmötets beslut samt sköta organisationens övriga praktiska ärenden. Styrelsen för centralorganisationens talan vid domstol och andra myndigheter samt företräder även i övrigt centralorganisationen.

Från varje jaktvårdsdistrikt väljer representantmötet till styrelsen en medlem bland kandidater som har ställts upp av jaktvårdsdistriktet. Dessutom väljer representantmötet till styrelsen högst tre andra medlemmar, av vilka två företräder den på riksplanet mest betydande jaktorganisationen och en något område som är av vikt med tanke på jakten och viltvården. För varje medlem utses en personlig suppleant. Dessutom förordnar jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, forststyrelsen samt vilt- och fiskeriforskningsinstitutet en medlem varjämte personlig suppleant till styrelsen. Styrelsens ordförande väljs av representantmötet och styrelsens vice ordförande av styrelsen inom sig.

Styrelsens mandattid är tre år. Om en medlem eller en suppleant avgår eller varaktigt är förhindrad att sköta sin uppgift, väljs i hans ställe en ny medlem eller suppleant för den återstående mandattiden.

Styrelsen är beslutför när förutom ordföranden eller vice ordföranden minst tio andra medlemmar är närvarande.

Centralorganisationen har en verksamhetsledare, som anställs och entledigas av styrelsen.

60 §
Jaktvårdsdistriktets uppgifter

Ett jaktvårdsdistrikt har till uppgift att

1) sköta utbildning och rådgivning som gäller jakt och viltvård,

2) främja och understöda viltvården,

3) styra och övervaka jaktvårdsföreningarnas verksamhet,

4) utföra de uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet och Jägarnas centralorganisation ålägger det samt

5) utföra andra uppgifter som enligt vad som stadgas ankommer på det.

Jaktvårdsdistrikten står under Jägarnas centralorganisations ledning och tillsyn.

Jaktvårdsdistriktens verksamhetsområden fastställs genom förordning.

61 §
Jaktvårdsdistriktets möte

Ett jaktvårdsdistrikts beslutanderätt utövas av jaktvårdsdistriktets möte, till vilket varje jaktvårdsförening inom distriktet kan utse en representant. Varje representant förfogar över en röst vid mötet. Mötet väljer inom sig en ordförande.

Ett jaktvårdsdistrikts extra möte hålls när distriktsmötet så beslutat, när jaktvårdsdistriktets styrelse anser detta vara nödvändigt eller när minst en tredjedel av föreningarna inom jaktvårdsdistriktets område för behandling av ett visst ärende skriftligen anhåller om det hos styrelsen.

62 §
Jaktvårdsdistriktets styrelse och jaktchef

Jaktvårdsdistriktets styrelse skall bereda och verkställa distriktsmötets beslut samt sköta praktiska frågor inom distriktet. Styrelsen för jaktvårdsdistriktets talan vid domstol och andra myndigheter samt företräder även i övrigt distriktet.

Till jaktvårdsdistriktets styrelse hör tio medlemmar, av vilka nio väljs vid jaktvårdsdistriktets möte och en förordnas av jord- och skogsbruksministeriet. Styrelsens ordförande och vice ordförande väljs av distriktsmötet.

Mandattiden för en styrelsemedlem är tre år. Om en medlem avgår eller är varaktigt förhindrad att sköta sin uppgift, väljs i hans ställe en ny medlem för den återstående mandattiden.

Styrelsens möte är beslutfört när förutom ordföranden eller vice ordföranden minst fem andra medlemmar är närvarande.

Jaktvårdsdistriktet har en jaktchef, som anställs och entledigas av distriktets styrelse.

63 §
Jaktvårdsförening

En jaktvårdsförening skall

1) sköta utbildning och rådgivning som gäller jakt och viltvård,

2) främja viltvården,

3) övervaka jakten samt

4) utföra andra uppgifter som enligt gällande stadganden ankommer på den eller som jord- och skogsbruksministeriet eller jaktvårdsdistriktet ålägger den.

En jaktvårdsförenings verksamhetsområde är kommunens område. Jord- och skogsbruksministeriet kan bestämma att jaktvårdsföreningens verksamhetsområde skall avvika från kommunindelningen, om det är ändamålsenligt på grund av de lokala förhållandena.

En jaktvårdsförening står under jaktvårdsdistriktets ledning och tillsyn.

En jaktvårdsförening kan för tillsynen över jakt ha jaktövervakare, vilka innan de börjar sköta sitt uppdrag skall underteckna en försäkran, om vilken stadgas genom förordning.

64 §
Medlemskap i jaktvårdsförening

Meddelar en person som erlagt jaktvårdsavgift inte annat, anses han vara medlem i den jaktvårdsförening vars verksamhetsområde innefattar den kommun där han har sitt hemvist. En person som har betalt viltvårdsavgift kan också som medlem ansluta sig till en sådan jaktvårdsförening inom vars verksamhetsområde han har jakträtt eller för minst ett år beviljat skriftligt tillstånd att bedriva jakt. En person kan samtidigt vara medlem i endast en jaktvårdsförening eller avstå från att tillhöra någon som helst jaktvårdsförening.

Medlemskap i en jaktvårdsförening upphör om jaktvårdsavgift inte betalas, om personen meddelas jaktförbud eller inte uppfyller de krav som stadgas i 1 mom.

65 §
Jaktvårdsföreningens möte

En jaktvårdsförenings beslutanderätt utövas av föreningsmötet. Vid mötet har varje medlem en röst. En medlem kan befullmäktiga en annan medlem att företräda honom vid mötet. Ingen får dock företräda fler än fem frånvarande medlemmar. Mötet väljer inom sig en ordförande.

Jaktvårdsföreningens extra möte hålls när direktionen anser att det är nödvändigt eller när minst en tiondedel av medlemmarna i föreningen för ett särskilt angivet ärende skriftligen anhåller om det hos styrelsen.

66 §
Jaktvårdsföreningens direktion och verksamhetsledare

En jaktvårdsförenings direktion skall bereda och verkställa föreningsmötets beslut samt sköta föreningens praktiska frågor. Direktionen för föreningens talan vid domstol och andra myndigheter samt företräder även i övrigt föreningen.

Jaktvårdsföreningens föreningsmöte utser en direktion med högst sju medlemmar. Inom de områden som avses i 8 § hör dessutom en av forststyrelsen förordnad medlem till direktionen. Direktionens ordförande och vice ordförande väljs av jaktvårdsföreningens möte.

Direktionens mandattid är tre år. Om en direktionsmedlem avgår eller är varaktigt förhindrad att sköta sin uppgift väljs i hans ställe en ny medlem för den återstående mandattiden.

Direktionen är beslutför när förutom ordföranden för mötet minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande.

En jaktvårdsförening har en verksamhetsledare, som anställs och entledigas av direktionen.

67 §
Ordningen för fattande av beslut

Som beslut vid möten som avses i 58, 59, 61, 62, 65 och 66 §§ blir den åsikt som fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid val blir de som har fått de flesta rösterna valda. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst, utom vid val, då lotten avgör.

68 §
Reglemente

För Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna skall utarbetas ett reglemente, i vilket tas in närmare bestämmelser om

1) organen, deras uppgifter och organiseringen av verksamheten,

2) medelsförvaltning och granskning av räkenskaper och förvaltning samt

3) andra frågor som gäller skötseln av ärenden och organiseringen av verksam- heten.

Reglementet bereds av Jägarnas centralorganisation och fastställs av jord- och skogsbruksministeriet.

69 §
Sammanslutningarnas språk

Beträffande det språk som skall användas inom Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna gäller i tillämpliga delar vad som i språklagen (148/22) stadgas om statsmyndigheter.

70 §
Rättshandlingsförmåga, namntecknare, delgivning till sammanslutning och tjänsteansvar

Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna kan i eget namn förvärva rättigheter och ingå förbindelser samt kära och svara.

Centralorganisationens namn tecknas av styrelsens ordförande och vice ordförande tillsammans eller av någondera av dessa tillsammans med en styrelsemedlem eller verksamhetsledaren. Ett jaktvårdsdistrikts namn tecknas av direktionens ordförande och vice ordförande tillsammans eller av någondera av dessa tillsammans med en direktionsmedlem eller jaktchefen. En jaktvårdsförenings namn tecknas av direktionens ordförande och vice ordförande tillsammans eller av någondera av dem tillsammans med en direktionsmedlem eller verksamhetsledaren. I reglementet kan bestämmas att rätten till namnteckning i ärenden som nämns i reglementet dessutom tillkommer verksamhetsledaren eller jaktchefen.

Stämningar och andra delgivningar anses ha tillställts centralorganisationen, jaktvårdsdistriktet och jaktvårdsföreningen då de har delgivits någon av dem som nämns i 2 mom.

Styrelsemedlemmarna och funktionärerna i centralorganisationen, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna är när de utför uppdrag enligt denna lag personer som avses i 2 kap. 12 § 1 mom. 3 punkten strafflagen.

71 §
Avgifter

I fråga om avgiftsbeläggning för prestationer som lämnas av Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna och om avgifternas storlek samt om indrivning av avgifter iakttas i tillämpliga delar vad som stadgas i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92). Genom förordning stadgas dock om ärenden som i lagen om grunderna för avgifter till staten stadgats tillhöra vederbörande ministeriums befogenhet.

10 kap.

Påföljder för lagstridig verksamhet

72 §
Jaktbrott

Den som uppsåtligen bedriver jakt

1) i strid med ett förbud eller en begränsning som utfärdats med stöd av 20 § 3 mom. eller 23 § 1 mom.,

2) i strid med den begränsning av användningen av motordrivna fortskaffningsmedel som stadgas i 32 §,

3) med sådana fångstredskap eller fångstmetoder som är förbjudna enligt 33 § 1 eller 2 mom.,

4) under den fredningstid som avses i 37 § 1 mom.,

5) i strid med förbud som jaktvårdsdistriktet meddelat med stöd av 38 § 1 mom., eller

6) utan jaktlicens enligt 10 § eller i strid med den kvot som nämns i samma lagrum

skall för jaktbrott dömas till böter eller till fängelse i högst två år.

73 §
Döljande av olagligt byte

Den som uppsåtligen döljer, transporterar, förmedlar eller utbjuder till salu byte som han fått genom jaktbrott, trots att han vet att det har åtkommits på detta sätt, skall för döljande av olagligt byte dömas till böter eller fängelse i högst tre månader.

74 §
Jaktförseelse

Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet

1) förfar i strid med begränsningar som beror på bebyggelse, odlingar eller trafikleder och som anges i 25 §,

2) jagar i strid med en sådan begränsning av användningen av fångstredskap eller fångstmetoder varom stadgas genom förordning som givits med stöd av 34 §,

3) transporterar jaktvapen i strid med 35 §,

4) ofredar vilt i strid med förbudet i 36 §,

5) anordnar jakt på hjortdjur utan en jaktledare eller jagar i strid med de föreskrifter som meddelats av en jaktledare,

6) jagar i strid med stadgandena om jaktlicens i förordning som givits med stöd av 30 § eller de villkor som med stöd av förordningen fogats till jaktlicensen,

7) i egenskap av jaktledare underlåter att fullgöra en uppgift som ankommer på honom,

8) jagar och fungerar som jaktledare utan att ha betalt jaktvårdsavgift eller fungerar som skytt utan att ha avlagt skjutprov enligt 21 §,

9) försummar att visa jaktkort eller intyg över skjutprov på det sätt som stadgas i 22 § eller

10) jagar eller fungerar som jaktledare i strid med ett jaktförbud som meddelats med stöd av 78 §,

skall för jaktförseelse dömas till böter, om inte i annan lag stadgas strängare straff för gärningen.

Även den som av vårdslöshet bedriver jakt på det sätt som nämns i 72 § skall dömas för jaktförseelse.

Den som för att förhindra eller försvåra någon annans lagliga jakt i strid med 31 § försätter jaktredskap i odugligt skick eller på annat sätt stör fångsten skall likaså dömas för jaktförseelse.

75 §
Brott mot stadgandena i jaktlagen

Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet

1) skadar vilt eller stör spel, häckning eller ungar under den fredningstid som anges i en förordning som givits med stöd av 37 § 1 mom.,

2) rör sig på ett viltskyddsområde i strid med en begränsning eller ett förbud som utfärdats med stöd av 39 §,

3) för in djur från Åland eller sätter ut djur i frihet i strid med förbudet i 42 §,

4) underlåter att iaktta ett sådant förbud eller en sådan begränsning som gäller handel med vilt och om vilken stadgas genom förordning som givits med stöd av 43 §,

5) fångar eller dödar icke fredat djur i strid med förbudet i 49 § eller stadgandena i förordning som givits med stöd av 50 §,

6) håller hund i strid med stadgandena i 8 kap. eller,

7) utsätter och överger en katt i strid med 85 §,

skall för brott mot stadgandena i jaktlagen dömas till böter, om inte i annan lag stadgas strängare straff för gärningen.

76 §
Olovlig fångst

Om straff för olovlig jakt på någon annans jaktområde (olovlig fångst) stadgas i 28 kap. 10 § strafflagen.

77 §
Olovlig fångst av icke fredat djur

Den som uppsåtligen utan lov fångar eller dödar icke fredat djur på ett sådant område där han inte har rätt eller tillstånd därtill skall för olovlig fångst av icke fredat djur dömas till böter.

78 §
Jaktförbud

När någon döms till straff för jaktbrott och han anses ha visat uppenbar likgiltighet för stadgandena om jakt, kan domstolen meddela honom jaktförbud för minst ett och högst fem år. Samtidigt skall han åläggas att överlämna sitt jaktkort till jaktvårdsföreningen.

Den som meddelats jaktförbud får under den tid jaktförbudet gäller inte jaga eller fungera som jaktledare enligt 28 §.

Den som har meddelats jaktförbud ges inte något nytt jaktkort under den tid förbudet gäller.

79 §
Ersättning till jakträttshavaren

Om vilt har jagats utan jakträttshavarens tillstånd eller annars med kränkning av någon annans jakträtt under sådana förhållanden att någon annan haft rätt att jaga eller tillägna sig viltet, är den vars rätt har kränkts berättigad att enligt eget val få viltet eller dess värde, oberoende av om jakten även av någon annan orsak strider mot denna lag. Viltets värde bestäms på grundval av det riktgivande värde för levande vilt som jord- och skogsbruksministeriet fastställt.

80 §
Förverkandepåföljd

Om vilt har jagats i strid med stadgandena i denna lag eller i en förordning som utfärdats med stöd av den utan att någon annan har haft rätt att jaga eller tillägna sig viltet, döms viltet eller dess värde förverkat till staten. Viltets värde bestäms enligt 79 §.

Om det stadgas att jakt på vilt som avses i 1 mom. omfattas av jaktlicens som avses i 26 § skall jägaren samtidigt åläggas att betala jaktlicensavgift till staten, om den inte redan har betalts.

Om vilt har jagats eller icke fredade djur har fångats eller dödats i strid med stadgandena i denna lag eller i en förordning som utfärdats med stöd av den, gäller i fråga om förverkandepåföljden i övrigt vad som stadgas i 2 kap. 16 § strafflagen.

81 §
Olagligt fångstredskap

Om en person som i enlighet med 88 § utövar tillsyn över att jaktlagen iakttas påträffar ett förbjudet, på förbjudet sätt eller olovligen utsatt fångstredskap som är gillrat för fångst, får han ta det i förvar eller göra det funktionsodugligt. När ett fångstredskap har tagits i förvar skall polisen utan dröjsmål underrättas därom eller redskapet tillställas polisen för förvaring.

Genom förordning stadgas hur ett fångstredskap som tagits i förvar eller förvaras hos polisen skall tillställas ägaren eller förstöras.

82 §
Åtalsrätt

Har genom ett brott om vilket stadgas i denna lag endast en enskilds rätt kränkts, får allmän åklagare inte väcka åtal, om inte målsäganden anmäler brottet till åtal.

11 kap.

Särskilda stadganden

83 §
Äganderätt till vilt som påträffats dött eller fastnat i fångstredskap

Vilt som har kommit in på någon annans område och påträffats dött eller fastnat i ett fångstredskap tillhör den som innehar jakträtten på området, om han har rätt att jaga likadant vilt på området. En gråsäl eller vikare som påträffats död i fiskeredskap inom havsområdet tillhör dock redskapets ägare. I annat fall tillhör viltet staten, om inte något annat följer av 2 mom.

Om vilt som avses i 1 mom. har jagats med licens, tillhör viltet den som innehar jakträtten på området, om han har likadan licens och vill behålla det. I annat fall tillfaller viltet jägaren.

Fällhorn av hjortdjur tillfaller upphittaren.

Staten tillhörigt vilt som påträffats dött får omhändertas av upphittaren för vidare befordran till polisen eller en forskningsanstalt som bedriver viltforskning.

Genom förordning stadgas hur jägaren i fall som avses i 2 mom. skall underrätta jakträttshavaren.

84 §
Behandling av djur i hjälplöst tillstånd

Den som påträffar ett djur som avses i denna lag och som är sjukt, skadat eller annars i hjälplöst tillstånd skall i mån av möjlighet hjälpa djuret eller försöka underrätta områdets ägare, jakträttshavaren eller polisen därom.

Är djuret i ett sådant tillstånd att det uppenbarligen utsätts för oskäligt lidande om det hålls vid liv, får upphittaren avliva det även om han inte har rätt att på området fånga eller döda djuret eller fastän djuret är fredat när det påträffas.

På avlivat djur tillämpas vad som i detta kapitel stadgas om djur som har träffats döda.

85 §
Omsorg om katter

Det är förbjudet att utsätta och överge katter som tagits till husdjur.

86 §
Omhändertagande av ett dött icke fredat djur

Ett dött icke fredat djur får behållas av upphittaren.

87 §
Ersättning för skador som orsakats av djur

Skador som hjortdjur vilka utgör vilt samt brunbjörn, varg, järv, lodjur, gråsäl och östersjövikare orsakat jordbruket, skogsbruket, fisket, trafiken samt husdjur och i farm uppfödda djur ersätts inom ramen för budgeten av statens medel. Av särskilda skäl kan genom förordning stadgas att skador som orsakats även av andra slag av vilt än ovan nämnda ersätts av statens medel.

88 §
Tillsyn över efterlevnaden av lagen

Polisen, gränsbevakningsväsendet, tullmyndigheterna och de jaktövervakare som avses i 63 § 4 mom. skall inom sina verksamhetsområden övervaka efterlevnaden av denna lag.

På områden som ägs av staten utövas tillsynen över efterlevnaden av lagen av de tjänstemän som enligt gällande stadganden och bestämmelser skall sköta övervakningen.

Markägaren och jakträttshavaren har rätt att övervaka efterlevnaden av denna lag på sitt område.

Åsidosätts en skyldighet som grundar sig på denna lag eller på stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, kan länsstyrelsen med anledning av en anmälan av en tillsynsmyndighet eller sammanslutning som avses i denna lag eller på ansökan av den vars rätt eller fördel saken gäller ålägga den försumlige att fullgöra sin skyldighet vid vite eller vid äventyr att det som lämnats ogjort utförs på den försumliges bekostnad.

89 §
Förfarandet vid handläggningen av ärenden

När ärenden som avses i denna lag handläggs av Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna skall i tillämpliga delar iakttas vad lagen om förvaltningsförfarande (598/82) stadgar om förfarandet hos myndigheter. Lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/66) och lagen om allmänna handlingars offentlighet (83/51) skall tillämpas på motsvarande sätt.

90 §
Ändringssökande

I jaktvårdsdistriktets och jaktvårdsföreningens beslut i ärenden som avses i denna lag får ändring sökas genom besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd inom 30 dagar från delfåendet. På sökande av ändring tillämpas vad som i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50) stadgas om sökande av ändring i en förvaltningsmyndighets beslut.

Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd prövar även sådana klagomål över beslut av ett jaktvårdsdistrikt och en jaktvårdsförening som avses i 2 § lagen om extraordinärt ändringssökande i förvaltningsärenden (200/66). Om extraordinärt ändringssökande i dessa beslut gäller i övrigt vad som stadgas i nämnda lag.

91 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

92 §
Ikraftträdelse

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1993.

Genom denna lag upphävs jaktlagen av den 13 april 1962 (290/62) jämte ändringar.

93 §
Övergångsstadganden

Ett registrerat vapen som enligt den lag som upphävs genom denna lag har fått användas vid jakt, men vars användning enligt 32 § 1 mom. 7 punkten i denna lag är förbjuden vid jakt, får användas vid jakt under tre års tid från det denna lag trätt i kraft.

Om ett reglemente som fastställts för Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten eller jaktvårdsföreningarna innehåller bestämmelser som strider mot denna lag, skall stadgandena i lagen iakttas i deras ställe. Reglementet skall dock utan dröjsmål och senast inom två år efter att den nya lagen trätt i kraft ändras så att det överensstämmer med lagen. Ett personval som skett innan denna lag trätt i kraft gäller för den tid för vilken personen i fråga har utsetts till uppgiften eller befattningen.

Avtal om jaktarrende som har ingåtts och jakttillstånd som har givits före ikraftträdandet förblir i kraft. Tillstånd som en myndighet givit med stöd av den lag som upphävs genom denna lag förblir i kraft.

Länsstyrelsens beslut som givits med stöd av 30 § 2 mom. i den lag som upphävs genom denna lag förblir alltjämt i kraft, dock högst till utgången av 1995.

RP 300/92
JsUB 7/93

Helsingfors den 28 juni 1993

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Minister
Hannele Pokka

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.