Finlex ®

Given i Helsingfors den 21 augusti 1992

Lag om ändring av lagen om djursjukdomar

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 18 januari 1980 om djursjukdomar (55/80) 8 § 3 mom.,

ändras 8 § 1 och 2 mom., 9 § 1 mom., 10 §, 11 § och mellanrubriken före den, 12 § 1 mom., 13 §, 19 § 1 mom. och 21 § 1 mom. samt

fogas till 2 § ett nytt 2 mom. samt till lagen nya 12 a, 21 a och 21 b §§ som följer:

2 §

Med djur avses i denna lag både djur och deras könsceller.

8 §

Misstänker eller konstaterar en veterinär som anges i 5 § att ett djur lider av en djursjukdom som avses i 3 § 2 mom. eller en sådan allvarlig smittsam djursjukdom som inte förekommer i Finland, skall han vid behov undersöka djuret. Om det för konstaterande av en sjukdom, förhindrande av dess spridning eller för utrotning av den är nödvändigt, skall han enligt meddelade föreskrifter och anvisningar begränsa eller förbjuda överlåtelse av djuret och av animaliska produkter eller animaliskt avfall, sörja för att djuret och området isoleras, att föremål och varor som kommit i beröring med djuret desinficeras eller förstörs samt att djuret avlivas eller vidta andra behövliga åtgärder.

Misstänker eller konstaterar någon annan än en veterinär som anges i 1 mom. att ett djur lider av en sjukdom som avses i 3 § 2 mom. eller en sådan allvarlig smittsam djursjukdom som inte förekommer i Finland, skall han anmäla saken till en veterinär som anges i 5 § och, om det är fråga om en djursjukdom som med lätthet sprider sig eller en farlig djursjukdom, utan dröjsmål vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att sjukdomen sprider sig, till dess en veterinär som avses i 5 § har åtagit sig fallet.

9 §

Misstänker ett djurs ägare eller innehavare att djuret har dött eller insjuknat i en sjukdom som nämns i 3 § 2 mom. eller i en sådan allvarlig smittsam djursjukdom som inte förekommer i Finland, skall han om möjligt isolera djuret, anmäla saken till en veterinär som anges i 5 § samt på hans förordnande vidta åtgärder som behövs för att förhindra att sjukdomen sprider sig och för att utrota den.

10 §

Är det för förhindrande av spridningen av en djursjukdom som avses i 3 § 2 mom. eller en sådan allvarlig smittsam djursjukdom som inte förekommer i Finland nödvändigt, skall en veterinär som anges i 5 § informera om förekomsten av en dylik sjukdom och om säkerhetsåtgärder så som bestäms av jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning.

Förebyggande av djursjukdomar och förhindrande av att djursjukdomar sprider sig samt utredning av sjukdomsläget

11 §

Vaccin, serum och därmed jämförbara preparat som används för djur skall vara godkända av jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning, och försäljning och användning av dem får ske endast med tillstånd av veterinäravdelningen.

Veterinäravdelningen kan bestämma att tillverkning, innehav och distribution av sådana vaccin, serum och därmed jämförbara preparat som avses i 1 mom. får ske endast med tillstånd av veterinäravdelningen.

12 §

Jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning kan i syfte att förebygga djursjukdomar, förhindra deras spridning samt utreda sjukdomsläget

1) bestämma att djur skall undersökas, vaccineras eller annars behandlas eller märkas för identifiering,

2) meddela föreskrifter om vad som skall iakttas i djurhållningen,

3) bestämma att ett djurs ägare eller innehavare är skyldig att föra förteckning över de djur som han äger eller innehar samt ge de myndigheter som nämns i 5 § sådana uppgifter som behövs för verkställigheten av denna lag och för tillsynen över att lagen följs,

4) bestämma att personer som deltar i handel med samt förmedling och transport av djur är skyldiga att föra förteckning över de djur som de transporterar, köper och överlåter samt att ge de myndigheter som anges i 5 § sådana uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten av denna lag och för tillsynen över att lagen följs,

5) bestämma vad som skall iakttas i handel med och förmedling av djur samt vid ordnandet av sådan verksamhet,

6) meddela föreskrifter om vad som skall iakttas vid djurutställningar, djurtävlingar eller andra motsvarande tillställningar,

7) meddela föreskrifter om förvaring, hantering och användning av gödsel och urin av djur,

8) meddela föreskrifter om användning och desinficering av sådana personers utrustning och redskap som på grund av sitt arbete eller uppdrag besöker platser där djur hålls,

9) förbjuda eller inskränka besök på platser där djur hålls,

10) meddela föreskrifter om ordnandet av verksamheten vid mjölkförädlingsföretag, slakterier, köttbesiktningsstationer, köttförädlingsfabriker, anläggningar för köttprodukter, anläggningar för kötthantering, foderkök och destruktionsanläggningar samt andra anläggningar som hanterar animaliska produkter eller animaliskt avfall,

11) förbjuda sådan användning av döda djur och delar av djur samt animaliskt avfall som innebär fara för spridning av djursjukdomar eller meddela föreskrifter om användningen av dessa,

12) förbjuda överlåtelse och användning av sådana matrester till djurfoder vilka är av animaliskt ursprung, eller meddela föreskrifter om överlåtelse och användning av dessa,

13) bestämma att djurhållningsenheter och andra motsvarande anläggningar som bedriver handel med och förmedling av djur samt anläggningar som hanterar animaliskt avfall skall vara godkända eller registrerade av veterinäravdelningen eller en myndighet som den utser samt föremål för regelbunden övervakning samt

14) meddela föreskrifter om godkännande, registrering samt ordnande av övervakning av sådana djurhållningsenheter och anläggningar som nämns i 13 punkten.

12 a §

För verkställigheten av denna lag och tillsynen över att lagen följs, har en veterinär som anges i 5 § rätt att få tillträde till de utrymmen där djur hålls samt ta behövliga prov.

Djurets ägare och innehavare är skyldiga att bistå veterinären vid provtagningar samt att reservera ändamålsenliga djurbehandlingsutrymmen för provtagningen.

13 §

Genom förordning kan stadgas om överlåtelse, transport, utförsel, införsel och transitering av djur, animaliska produkter, animaliskt avfall samt andra föremål och varor som eventuellt sprider djursjukdomar.

19 §

I de fall som avses i 17 och 18 §§ skall ersättning för djur och egendom betalas till fullt belopp enligt gängse värde. Har ett djur inte avlivats på förordnande av en myndighet utan på anhållan av ägaren, betalas dock i ersättning högst tre fjärdedelar av det gängse värdet minskat med slaktvärdet eller det återstående bruksvärdet.

21 §

Ansökan om ersättningar enligt denna lag skall göras hos jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning, som beslutar om beviljande av dem. Ersättning skall sökas inom ett år efter att de åtgärder som berättigar till ersättning enligt denna lag har vidtagits.

21 a §

Om sökandens rätt till ersättning är uppenbar, kan jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning betala förhandsersättning till sökanden.

Framgår det att den som är berättigad till ersättning har fått förhandsersättning till ett högre belopp än han har rätt till, är han skyldig att returnera det överbetalda beloppet inom en månad från det han fick kännedom om den slutliga ersättningen.

Om återkrav av överbetald förhandsersättning gäller lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

21 b §

Ersättningen skall återbetalas helt eller delvis, om mottagaren i samband med ansökan om ersättning har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter eller hemlighållit uppgifter och detta har påverkat beviljandet av ersättningen.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat att en sjukdom som avses i denna lag sprids till djur som ägs av någon annan, åläggs att helt eller delvis ersätta staten för kostnader och ersättningar som på grund av ovan nämnda sjukdom har betalts av statens medel med stöd av denna lag.

Om indrivning av kostnader och ersättningar gäller lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober [ Den märkta texten har rättat (1992), Originaltexten lydde: 1 november ] 1992.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Helsingfors den 21 augusti 1992

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Minister
Ole Norrback

Innehållsförteckning

809/1992