55/1980

För bekämpande och förebyggande av djursjukdomar skall iakttagas vad i denna lag stadgas.

Vid bekämpande av djursjukdomar som med lätthet sprider sig skall därtill iakttagas vad i lagen om bekämpande av djursjukdomar, som med lätthet sprida sig (488/60) är stadgat.

Med djursjukdom avses i denna lag sjukdom eller smitta, som direkt eller indirekt kan överföras från ett djur till ett annat eller till en människa.

Djursjukdomarna indelas i enlighet med vad genom förordning närmare stadgas i djursjukdomar som med lätthet sprider sig, farliga djursjukdomar, djursjukdomar som skall övervakas samt övriga djursjukdomar.

Jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning bestämmer vilka djursjukdomar, som med beaktande av deras art och verkningar skall anses såsom djursjukdomar som med lätthet sprider sig, såsom farliga djursjukdomar eller såsom djursjukdomar som skall övervakas.

Såsom misstänkt för att ha insjuknat i djursjukdom anses djur, om det befinnes visa symptom på sjukdomen eller om man av annan orsak kan sluta sig till att det smittats. Såsom insjuknat anses djur, hos vilket sjukdom konstaterats eller vilket på allmänt godtagbara veterinärmedicinska grunder kan konstateras vara smittat.

Den högsta ledningen av och tillsynen över verkställigheten av denna lag ankommer på jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning.

De uppgifter som ansluter sig till verkställigheten av denna lag handhas av länsstyrelsen och underställd denna närmast av länsveterinären inom länets område, av kommunal- och stadsveterinären inom hans tjänsteområde och av besiktningsveterinär vid slakteri.

Jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning kan förordna länsveterinär samt länsstyrelse kommunal- och stadsveterinär att även utanför sitt tjänsteområde handha viss uppgift som hör till denna lags verkställighet. Veterinäravdelningen kan ålägga även annan veterinär dylik uppgift.

Ovan i denna paragraf avsedda veterinärer är skyldiga att i uppgifter, som ansluter sig till verkställigheten av denna lag, följa anvisningar och föreskrifter som utfärdas av jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning.

Envar veterinär som utövar veterinäryrket är skyldig att göra av jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning föreskrivna anmälningar om förekomsten av djursjukdomar samt om sina åtgärder för förebyggande och bekämpande av dem.

Statens veterinärmedicinska anstalt leder fullgörandet av de undersökningsuppgifter som hör till verkställigheten av denna lag.

Ovan i 1 mom. nämnda uppgifter kan fullgöras även av andra anstalter. Dessa anstalter är härvid skyldiga att följa de anvisningar som utfärdas av statens veterinärmedicinska anstalt.

Misstänker eller konstaterar i 5 § avsedd veterinär att djur lider av ovan i 3 § 2 mom. avsedd djursjukdom, skall han vid behov undersöka djuret samt, om det för konstaterande av sjukdom, förhindrande av dess spridning eller för dess utrotning är av nöden, i enlighet med utfärdade föreskrifter och anvisningar, begränsa eller förbjuda överlåtelse av djuret eller produkter som fås av djuret, sörja för att djuret och området isoleras, att föremål och varor, vilka kommit i beröring med djuret, desinficeras eller förstöres samt att djuret avlivas, eller vidtaga andra erforderliga åtgärder.

Misstänker eller konstaterar annan än i 1 mom. avsedd veterinär att djur insjuknat i ovan i 3 § 2 mom. avsedd djursjukdom, skall han anmäla detta till ovan i 5 § avsedd veterinär och, såvida fråga är om djursjukdom som med lätthet sprider sig eller om farlig djursjukdom, utan dröjsmål vidtaga de åtgärder som erfordras för förebyggande av sjukdomens spridning, till dess i 5 § avsedd veterinär har omhändertagit saken.

De stadganden i 1 och 2 mom. i denna paragraf som gäller åtgärder iakttages i tillämpliga delar i fråga om sådant djur i naturtillstånd, som lider av eller misstänkes lida av eller misstänkes kunna sprida djursjukdom som med lätthet sprider sig, farlig djursjukdom eller djursjukdom som skall övervakas.

Närmare bestämmelser angående i denna paragraf avsedda åtgärder utfärdas av jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning.

Misstänker djurs ägare eller innehavare att djuret dött eller insjuknat i sjukdom som nämnts i 3 § 2 mom., skall han om möjligt isolera djuret, anmäla saken till ovan i 5 § avsedd veterinär samt på dennes förordnande vidtaga åtgärder vilka erfordras för förhindrande av sjukdomens spridning och för dess utrotning.

Djurs ägare och innehavare skall lämna i 5 § avsedd veterinär de upplysningar som erfordras för klarläggande av sjukdomens ursprung, art och spridning samt bistå vid anskaffandet av erforderlig hjälparbetskraft. Likaså skall han vidtaga de åtgärder som med stöd av 8 § ålägges honom ävensom underkasta sig de åtgärder som veterinär vidtar med stöd av sagda paragraf.

Är det för förhindrande av spridning av djursjukdom som avses i 3 § 2 mom. av nöden, skall i 5 § avsedd veterinär informera om förekomsten av dylik sjukdom och dess smittämne på sätt som bestämmes av jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning.

Vaccin, serum och därmed jämförbara preparat som användes för djur skall vara godkända av jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning, och försäljning och användning av dem får ske endast med tillstånd av veterinäravdelningen.

Jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning kan i syfte att förebygga djursjukdomar:

Har i 1 mom. avsedda föreskrifter avsevärd ekonomisk eller eljest vittgående betydelse, skall innan de utfärdas vederbörande myndigheter och centralorganisationer höras. Härvid fattar jord- och skogsbruksministeriet beslut i ärendet.

Genom förordning kan stadgas om överlåtelse och transport samt utförsel, införsel och befordran i transit av djur eller oberedda delar och råprodukter av djur ävensom andra smittospridande föremål och varor.

Karantän som erfordras vid verkställigheten av denna lag skall vara godkänd av jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning. Veterinäravdelningen kan, då orsak därtill yppar sig, återkalla godkännandet.

Av statens medel bestrides resekostnader och arvoden för veterinär eller annan, som på förordnande av myndighet fullgjort uppgift, som hör till verkställigheten av denna lag, samt övriga kostnader, som användning av egna redskap och förnödenheter föranleder.

Av statens medel bestrides kostnaderna för isolering och bevakning av område, om vilken myndighet förordnat.

Av statens medel bestrides de av bekämpande av sjukdom föranledda kostnaderna för isolering av djur samt för nödvändigt arbete för rengöring och desinfektion ävensom för djurets avlivande och kadavrets eller annat föremåls förstöring samt kostnaderna för medel och förnödenheter, som använts för nämnda arbeten. I fråga om sjukdomar, om vilka jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning så beslutat, bestrides kostnaderna dock helt eller delvis av djurets ägare.

För djur, vilket enligt förordnande av myndighet skall avlivas eller vilket dött till följd av åtgärd, som vidtagits på förordnande av myndighet, har ägaren av djuret rätt att utfå ersättning av statens medel. Ersättning kan utges även då djur dött i sjukdom, på grund av vilken övriga djur i samma besättning eller djurenhet skall avlivas på förordnande av myndighet. Ersättning kan likaså utgå för djur som på anhållan av ägaren har avlivats i syfte att utrota i 3 § 2 mom. avsedd sjukdom.

Ägaren har rätt till ersättning av statens medel för sådan annan än i 17 § nämnd egendom, som på myndighets förordnande till följd av farlig djursjukdom eller djursjukdom som med lätthet sprider sig har tagits som prov för undersökningar, förstörts eller behandlats så att den skadats eller fördärvats.

I de fall som avses i 17 och 18 §§ skall ersättning för djur och egendom utgå till fullt belopp enligt gängse värde. Har djur icke avlivats på förordnande av myndighet utan på anhållan av ägaren, utgår dock i ersättning högst tre fjärdedelar av det gängse värdet.

Djurs gängse värde anses vara det värde som djuret skulle ha haft utan den sjukdom som ledde till döden eller avlivandet.

Kan djur eller annan egendom i sin helhet eller delvis utnyttjas, avdrages egendomens återstående bruksvärde från det belopp som skall ersättas. Ersättning utgår icke för djur eller annan egendom, vars värde är ringa, såframt icke särskilt vägande skäl föreligger för dess erläggande. Ersättning utgår icke för djur i naturtillstånd.

Förhindras eller försvåras bedrivandet av boskapsskötsel, fiskodling, biodling eller annan djurhållning på grund av föreskrifter som utfärdats eller åtgärder som vidtagits med stöd av denna lag, kan därav föranledd ekonomisk förlust, som avsevärt försvårar djurägarens utkomst, ersättas av statens medel.

Ansökan om ersättningar som avses i denna lag skall göras hos jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning, som besluter om deras beviljande.

Rätt till ovan i denna lag avsedda ersättningar går helt eller delvis förlorad, om den som eljest är berättigad till ersättning icke har iakttagit denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden eller föreskrifter eller om han vid anskaffandet av djur eller annan egendom hade eller, med beaktande av omständigheterna, borde ha haft kännedom om att djuret lider av en i denna lag avsedd sjukdom eller att egendomen är behäftad med smitta.

Ersättning utgår icke, om djur, som har införts till landet, har insjuknat i en i denna lag avsedd sjukdom innan sex månader förflutit från införseln och om det icke kan konstateras att djuret blivit smittat i Finland.

Genom förordning stadgas vid behov till vilka delar avvikelse från stadgandena i denna lag får göras vid bekämpandet och förebyggandet av djursjukdomar inom försvarsmakten.

Den som bryter mot denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden eller föreskrifter skall, såvida strängare straff härför icke är stadgat annorstädes i lag, för överträdelse av stadgandena i lagen om djursjukdomar dömas till böter eller till fängelse i högst ett år.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1980.

Genom denna lag upphäves lagen den 21 augusti 1937 om djursjukdomar (302/37) jämte däri senare företagna ändringar. Förordningen den 24 oktober 1975 om förhindrande av djursjukdomars spridning i samband med import (884/75), vilken givits med stöd av den nu upphävda lagen, förblir dock i kraft.