176/1991

Given i Helsingfors den 25 januari 1991

Förordning om ändring av grundskoleförordningen

På föredragning av undervisningsministern

upphävs i grundskoleförordningen av den 12 oktober 1984 (718/84) 4-14 §§, 15 § 4 mom., 16 §, 19 § 2 mom., 27-29 och 31 §§, 35 § 5 mom., 40 § 4 mom., 42 § 2 mom., 45 § 6 mom., 50, 51, 55, 59, 61 och 63 §§, 64 § 2 mom., 65 §, 66 § 2 mom., 67 §, 70 § 3 mom., 71-76, 78-80, 83, 84, 86-89, 89 a, 89 b, 90-93, 98, 100 och 101 §§, 10 kap., 116-119, 121, 122, 123 a, 124 och 124 b §§, 12 kap., 135-142, 144 och 152 §§ samt 153 § 2 och 3 mom.,

av angivna lagrum 29, 31 och 138 §§ sådana de lyder i förordning av den 1 juli 1988 (631/88), 55 § sådan den lyder delvis ändrad genom förordning av den 7 augusti 1987 (702/87), 87 § och 108 § som hör till 10 kap. sådana de lyder delvis ändrade genom förordning av den 18 december 1987 (1093/87), 89, 89 a, 89 b, 91, 92, 119, 123 a, 124, 124 b och 140 §§ sådana de lyder i sistnämnda förordning, 98 §, 109 § som hör till 10 kap. och 135-137 §§ sådana de lyder delvis ändrade genom nämnda förordning av den 1 juli 1988, 133 §, som hör till 12 kap. sådan den lyder delvis ändrad genom förordning av den 3 maj 1985 (359/85) samt 139 och 141 §§ sådana de lyder delvis ändrade genom nämnda förordningar av den 18 december 1987 och den 1 juli 1988, samt

ändras 1 § 3 mom., 3 §, 17 § 2 och 3 mom., 20 § 1 och 2 mom., 22 § 1 mom., 23 § 1 mom., 25 § 2 mom., 26 och 30 §§, 33 § 1 och 3 mom., 35 § 2 och 3 mom., 36 § 1-3 mom., 38 § 4 mom., 39 och 41 §§, 43 § 3 och 5 mom., 46 § 2 och 4 mom., 47 §, 48 § 1 och 3 mom., 54 och 56 §§, 57 § 1-3 mom, 58 och 60 §, 64 § 1 mom., 68 § 2 mom., 70 § 2 mom., 77 och 81 §§, 82 § 5 mom., 95, 99 och 102 a §§, 103 § 2 mom.,105 och 106 §§, [ Den märkta texten har rättat (1991), Originaltexten lydde: 103 § 2 mom., 106 §, ] rubriken för 11 kap., samt 115, 123, 126 a, 134, 145 och 146 §§,

av nämnda lagrum 3 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda förordning av den 1 juli 1988, 82 § 5 mom. sådant det lyder i förordning av den 30 maj 1986 (437/86), 102 t § sådan den lyder i förordning av den 28 april 1989 (387/89), 115 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda förordning av den 18 december 1987, 126 a § sådan den lyder i sistnämnda förordning samt 134 § sådan den lyder i nämnda förordning av den 1 juli 1987, som följer:

1 §

Eleverna i överlappande distrikt som bildats på grund av att en skola har fått en i 7 § 1 mom. grundskolelagen angiven särskild uppgift anses som elever i den skola där de går, om inte något annat stadgas i 82 § 6 mom.

3 §

Direktionen skall

1) besluta om skolans arbetsordning,

2) utfärda ordningsregler,

3) vid behov på förslag av elevkåren utse en lärare till handledare för elevkåren och en ställföreträdare för denne,

4) vid behov fastställa stadgar för elevkåren och klubbar samt

5) utföra övriga uppgifter som genom stadganden och föreskrifter har ålagts direktionen.


17 §

Elevernas skolarbete börjar i augusti och avslutas den sista vardagen vecka 22.

Elevernas vårdnadshavare skall underrättas om den tidpunkt då skolarbetet inleds, innan föregående läsårs skolarbete avslutas.

20 §

I grundskolan hålls sommarlov och ett jullov som omfattar minst tio dagar.

Lördagarna är lovdagar, om inte kommunen beslutar annorlunda. Andra lovdagar kan även förekomma under läsåret.


22 §

Dagens arbete inleds med en kort morgonsamling som på ett positivt sätt skall ansluta sig till den religiösa och etiska fostran som ges i grundskolan.


23 §

En lektion pågår 60 minuter, varav minst 45 minuter används till undervisning enligt arbetsordningen och minst 10 minuter till rast. Den tid som skall användas för undervisning och raster kan ordnas på annat sätt än vad som här stadgas, om det är ändamålsenligt på grund av elevernas ålder och utvecklingsnivå, undervisningsämnet eller det arbetssätt som tillämpas vid undervisningen eller av något annat särskilt skäl. Arbetsdagen kan dock förkortas endast om en dubbellektion har placerats i slutet av dagen.


25 §

Vid behov kan vid undervisningen av hörskadade teckenspråk användas eller stöd på teckenspråk ges i undervisningen.

26 §

De läroböcker och därmed jämförbara läromedel som används vid undervisningen skall vara godkända av skolstyrelsen. Direktionen beslutar om införande av läroböcker och därmed jämförbara läromedel.

30 §

Arbetsplanen skall innehålla föreskrifter om

1) det allmänna ordnandet av undervisningen,

2) användning av de timmar som avses i 45 och 46 §§ för undervisning och annan verksamhet som överensstämmer med grundskolans uppgift,

3) föreståndarens, lärarnas och timlärarnas undervisningstimmar per vecka och övriga för dem bestämda uppgifter,

4) undervisning utanför skolan samt

5) klubbarbete.

Förslag till arbetsplan uppgörs av skolans föreståndare tillsammans med lärarna.

33 §

I läroplanen för grundskolans lågstadium skall ingå modersmålet, omgivningslära, medborgarfärdighet, religion, historia, matematik, biologi, geografi, musik, teckning, slöjd och gymnastik. Dessutom skall som gemensamt ämne enligt vad som bestäms i läroplanen undervisas antingen i engelska eller i det andra inhemska språket eller för en del av eleverna i det andra inhemska språket och för en annan del i engelska. I grundskolans läroplan skall även ingå lektioner som har reserverats för elevhandledning.


I en kommun som har mindre än 30 000 invånare med samma språk kan som gemensamt ämne utöver det andra inhemska språket och engelska erbjudas ett eller flera språk som avses i 27 § 3 mom. grundskolelagen.


35 §

Det främmande språket är engelska eller det andra främmande språk i vilket i dess ställe har meddelats undervisning på lågstadiet. Läroplanen för högstadiet skall även omfatta elevhandledning. För undervisning i gemensamma ämnen samt för elevhandledning används i åttonde och nionde årskursen 24 lektioner i veckan.

Utom i gemensamma ämnen erbjuds i åttonde och nionde årskursen undervisning i tillvalsämnen. Såsom tillvalsämnen skall i läroplanen ingå främmande språk, teknisk slöjd, textilslöjd, huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, handelsämnen, datateknik, musik, teckning och maskinskrivning. I skolor med elever som är bosatta inom samernas hembygdsområde skall dessutom samiska utgöra tillvalsämne. Latin kan även ingå som tillvalsämne i läroplanen. Undervisning i latin meddelas härvid i alla årskurser på högstadiet.


36 §

Utan hinder av 33-35 §§ kan språkundervisningen inom specialundervisningen ordnas så, att såsom gemensamt ämne endast undervisas i det andra inhemska språket eller i engelska. För undervisning i högstadiets gemensamma ämnen och elevhandledning används då i sjunde årskursen 27 samt i åttonde och nionde årskursen 23 lektioner i veckan. Inom specialundervisningen kan då i grundskolans sjunde årskurs såsom tillvalsämne väljas det andra av de nämnda språken, teknisk slöjd, textilslöjd, huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, handelsämnen, datateknik, musik, teckning och maskinskrivning.

I undervisningsgrupper som har bildats av handikappade eller sent utvecklade elever och där specialundervisning meddelas på basis av enligt elvaårig läroplikt i 32 § grundskolelagen kan undervisningen, med avvikelse från 1 mom., ordnas så att det som gemensamt ämne varken undervisas i det andra inhemska språket eller i ett främmande språk. I stället meddelas undervisning i andra ämnen med gemensam undervisning. Läroämnena kan kombineras till ämneshelheter enligt läroplanen.

Inom specialundervisningen kan svårt hörselskadade elever och andra elever med behov därav undervisas i teckenspråk. Härvid är det på högstadiet möjligt att med det antal timmar som används för undervisning i teckenspråk avvika från det antal timmar som skall användas för undervisning i gemensamma ämnen.


38 §

Skolans föreståndare kan befria en elev från undervisning i något ämne, om deltagande i studierna på grund av sjukdom eller handikapp medför oskäliga svårigheter för eleven. Tillfällig befrielse från undervisning kan av något giltigt skäl medges av läraren i ämnet.

39 §

Skolans föreståndare kan med stöd av 8 § religionsfrihetslagen (267/22) befria en elev från den allmänna religionsundervisningen i grundskolan.

Om vårdnadshavaren önskar att religionsundervisning skall ordnas för en elev enligt 28 § 3 mom. grundskolelagen, skall han framföra sitt krav till föreståndaren. Vårdnadshavaren skall på begäran lämna upplysningen om trosbekännelsens innehåll.

41 §

För grundskoleelever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter kan ordnas specialundervisning, som i första hand skall meddelas av en speciallärare.

43 §

Vid undervisning i en specialklass kan en basgrupp omfatta högst 10 elever. I en basgrupp kan ingå och i en undervisningsgrupp kan tillsammans undervisas elever från alla årskurser. I en specialklass där undervisning meddelas handikappade elever som avses i 32 § 3 mom. grundskolelagen får det finnas högst åtta elever i basgruppen.


Av särskilda skäl får en basgrupp vara större än vad som stadgas i denna paragraf.

46 §

Utöver det timantal som anges i 1 mom. kan för specialundervisning användas det timantal som undervisningsministeriet fastställer för ett visst antal år i sänder. Skolstyrelsen beslutar på basis av ansökningar hur dessa timmar skall fördelas mellan kommunerna.


Om fördelningen mellan olika skolor av de timmar som enligt 1-3 mom. kan användas för specialundervisning bestämmer skolnämnden. De timmar som kan användas för specialundervisning får inte brukas för annan grundskoleundervisning.

47 §

Då skolarbetet för en termin avslutas, skall en elevs uppförande, flit och uppmärksamhet samt kunskaper och färdigheter i de olika ämnena under terminen bedömas antingen med siffror eller med verbal bedömning. Siffrorna införs i skolans elevförteckning och i betygen. Om verbal bedömning har använts, skall uppgift om den införas i elevförteckningen. Då verbal bedömning används, skall även uppgift om en elevs uppflyttning till följande årskurs införas i betyget och elevförteckningen.

Vid bedömningen används siffrorna 4-10 , varvid 4 anger svaga, 5 och 6 försvarliga, 7 och 8 nöjaktiga samt 9 och 10 berömliga kunskaper och färdigheter.

Vid verbal bedömning bedöms elevernas skolarbete och utveckling. Verbal bedömning kan användas i årskurser 1-4, och vid undervisning som avses i 32 § 3 mom. grundskolelagen.

Bedömning sker inte i ämnen från vilka en elev är helt och hållet befriad. Bedömning av uppförande samt flit och uppmärksamhet antecknas inte i ett avgångs- eller skiljebetyg, om inte elevens vårdnadshavare begär det.

Om bedömningen av en elev beslutar läraren i ämnet. Elevens uppförande samt flit och uppmärksamhet bedöms av klassläraren eller, om eleven har flera lärare, av dessa gemensamt.

Till en elev som har inhämtat grundskolans hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en elev som avgår från skolan utan att under läropliktstiden ha inhämtat grundskolans hela lärokurs ges skiljebetyg.

48 §

En elev, som i alla bedömda ämnen har fått åtminstone försvarligt vitsord eller den verbala bedömningen, att han har genomgått årskursens lärokurs på ett godtagbart sätt, uppflyttas till följande årskurs. Har en elev i ett läroämne fått svagt vitsord eller en motsvarande verbal bedömning enligt vilken hans prestationer har underkänts, erhåller villkor och kan uppflyttas till följande årskurs sedan han har blivit godkänd vid förhör i detta ämne. Skolstyrelsen bestämmer när ett svagt vitsord eller motsvarande verbala bedömning i något ämne inte skall medföra kvarstannande i årskursen eller utgöra hinder för avgångsbetyg.


Tillfälle att delta i villkorsförhör skall ordnas under juni den dag som bestäms i arbetsordningen, dock tidigast en vecka efter det skolarbetet har avslutats. Av vägande skäl kan föreståndaren i enskilda fall, på begäran av vårdnadshavaren, bereda eleven möjlighet att delta i villkorsförhör även vid någon annan tidpunkt. Om godkännande vid villkorsförhör beslutar läraren i ämnet.


54 §

Om intagning på de grunder som nämns i 38 § grundskolelagen av en elev i en skola som hör till ett annat distrikt än hans eget beslutar skolnämnden i den kommun som är huvudman för skolan.

56 §

Om påbyggnadsundervisning gäller i tillämpliga delar vad som stadgas och bestäms om grundskolans högstadium, såvida inte något annat stadgas i denna förordning eller bestämmes av undervisningsministeriet med stöd av 4 § grundskolelagen.

I fråga om förskoleundervisning gäller i tillämpliga delar vad som stadgas och bestäms om första och andra årskursen på grundskolans lågstadium, om inte något annat stadgas i denna förordning eller bestämmes av undervisningsministeriet med stöd av 4 § grundskolelagen.

57 §

För en elevs frånvaro från skolan skall tillstånd begäras.

Tillstånd för högst tre dagars frånvaro beviljas av klassföreståndaren eller, om klassföreståndare saknas, elevens lärare eller i annat fall skolans föreståndare.

Då tillstånd inte har kunnat anhållas på förhand, är elevens vårdnadshavare skyldig att anmäla frånvaron så snart som möjligt till klassföreståndaren eller, om klassföreståndare saknas, till elevens lärare.


58 §

En elev som inte iakttar ordningen i skolan eller som uppför sig olämpligt kan tillrättavisas genom disciplinärt straff.

För att tillrättavisa en elev får

1) läraren utvisa eleven, om han stör undervisningen för högst den återstående delen av lektionen,

2) föreståndaren eller läraren bestämma om kvarsittning under högst två timmar,

3) direktionen eller föreståndaren tilldela eleven en skriftlig varning.

En kvarsittning övervakas av en lärare eller timlärare. Kvarsittning skall såvitt möjligt ordnas samma dag som den bestäms.

En elev som har försummat sina hemuppgifter kan av läraren eller kvarhållas i skolan för högst en timme åt gången för att utföra dem. Läraren skall då vara närvarande.


60 §

Innan en elev avstängs för viss tid enligt 42 § grundskolelagen eller en åtgärd bestäms enligt 58 § 1 mom. 2 eller 3 punkten ovan, skall eleven höras samt den handling eller försummelse som straffet grundar sig på preciseras och behövlig utredning skaffas. I fråga om avstängning av en elev för viss tid skall skolnämnden även höra elevens vårdnadshavare och i andra i denna paragraf nämnda fall informera vårdnadshavaren om tillrättavisning av eleven. En åtgärd enligt 58 § om vilken något skriftligt beslut inte ges skall registreras.

64 §

Skjutsningen av en elev är inte ändamålsenligt ordnad, om den dagliga skolfärden, väntetider inberäknade, för en elev på lågstadiet kräver mer än två och en halv timme och för en elev på högstadiet mer än tre timmar. Den dagliga skolfärden, väntetider inberäknade, för en elev i specialklass som motsvarar årskurserna på lågstadiet får ta tre timmar i anspråk.

68 §

En elevs besök i hemmet under lovdagar får inte förhindras och en elevs vårdnadshavare får inte förbjudas att besöka elevhemmet eller annan inkvartering, om det inte finns skäl därtill.

70 §

Iakttar en elev inte ordningen i elevhemmet eller uppför han sig annars olämpligt, kan elevhemsföreståndaren efter att ha hört eleven bestraffa honom med enskild kvarsittning under högst en timme. Straffet och orsaken till det skall registreras.

77 §

På grundskolans högstadium skall finnas tillräckligt många klassföreståndare.

81 §

Lärartjänsterna vid en grundskola skall ordnas så att undervisningen i de två lägsta årskurserna på lågstadiet i huvudsak sköts av klasslärare, i övriga årskurser på lågstadiet av klasslärare och lektorer samt på högstadiet av lektorer.

Lärartjänsterna vid grundskolans lågstadium skall ordnas så att minst hälften av lektionerna för elever i tredje och högre årskurser hålls av samma lärare.

82 §

Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl medge undantag från denna paragraf.


95 §

Av en ordinarie innehavare av rektorstjänst krävs mellersta vitsordet i examen i skolförvaltning. En innehavare av rektorstjänst som vid sin utnämning var behörig för den tjänsten är fortfarande behörig för den även om han inte har avlagt nämnda vitsord.

En ordinarie innehavaren av lärartjänst skall ha avlagt examen i skolförvaltning. Denna examen krävs dock inte av innehavaren av en lärartjänst som har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare eller som har slutfört pedagogiska studier för ämneslärare eller tidigare har avlagt examen i folkskolförvaltning eller läroverkslagstiftning, inte heller av innehavaren av en lärartjänst av vilken nämnda examina inte har fordrats för tillträde till en lärartjänst eller lärarbefattning vid folkskola eller läroverk.

Vid examen i skolförvaltning, för vilken fordringarna fastställs av skolstyrelsen, kan avläggas lägsta, mellersta och högsta vitsord. Examinatorerna förordnas av skolstyrelsen. Om den avgift som skall erläggas för examen stadgas särskilt.

99 §

Behörig för en lektorstjänst i studiehandledning eller någon annan lektorstjänst till vilken studiehandledningsuppgifter har anslutits är den som har slutfört separata studier för studiehandledare eller avlagt examen för studiehandledare vid grundskolan eller slutfört av undervisningsministeriet godkända studier.

102 a §

Behörig för en lektorstjänst är också den som undervisningsministeriet har gett ett behörighetsintyg som avses i denna paragraf på grund av lärarutbildning i Danmark, Island, Norge eller Sverige.

Till var och en som på grund av lärarutbildning som han har fått i något i 1 mom. nämnt land och som baserar sig på minst treåriga studier är behörig i respektive land för en lärartjänst i gymnastik, musik, teckning, handarbete, teknisk slöjd, textilslöjd eller huslig ekonomi, kan undervisningsministeriet ge behörighetsintyg för motsvarande lektorstjänst, under förutsättning att hans utbildning i de ämnen som hör till tjänsten i stort sett motsvarar behörighetsvillkoren för enskilda ämnen som hör till tjänsten. Ministeriet kan vid behov föreskriva att tilläggsstudier skall fullgöras.

Till var och en som på grund av lärarutbildning som han har fått i ett i 1 mom. nämnt land och som baserar sig på minst fyraåriga studier är behörig i respektive land för andra lärartjänster än de som nämns i 2 mom., kan undervisningsministeriet ge behörighetsintyg för motsvarande lektorstjänst, under förutsättning att hans utbildning i de ämnen som hör till tjänsten i stort sett motsvarar behörighetsvillkoren för enskilda ämnen som hör till tjänsten. Ministeriet kan vid behov föreskriva tilläggsstudier.

103 §

Behörig för en specialklasslärartjänst som motsvarar en lektorstjänst är den som har behörighet för motsvarande lärartjänst vid grundskolan och som i samband med examen eller separat har slutfört för tjänsten lämpliga specialiseringsstudier för specialundervisning eller specialiseringskurs i specialpedagogik.


105 §

Behörig för tjänst som elevhemsföreståndare är den som har behörighet för lektortjänst i huslig ekonomi vid grundskola eller som av anstalt för lärarutbildning har fått behörighetintyg för tjänst som elevhemsföreståndare.

106 §

Behörig som timlärare är den som har behörighet som lektor i ämnet, och som timlärare för undervisning i lågstadiet även den som har behörighet som klasslärare. Behörig som timlärare i specialundervisning i motsvarande grad är den som har behörighet som specialklasslärare eller speciallärare.

11 kap.

Tjänsteinnehavarnas och timlärarnas rättsliga ställning

115 §

En grundskollärare skall, utöver vad som stadgas i grundskolelagen och på andra ställen i denna förordning, under högst tre arbetsdagar åt gången även sköta en annan lärares uppgifter när denne till följd av ett oförutsett hinder inte kan meddela undervisning och någon annan vikarie inte kan fås.

123 §

Över undersökning som länsstyrelsen har verkställt i ett disciplinärt ärende skall uppsättas protokoll. Förhör skall ske i närvaro av en ojävig person.

126 a §

Ersättning för flyttningskostnader enligt 56 b § grundskolelagen söks hos länsstyrelsen.

134 §

Ärenden som gäller eleverna och nämns i 74 § 3 mom. grundskolelagen är:

1) intagning av en elev och avstängning för en viss tid

2) beviljande av undantag för påbörjande av skolgången ett år tidigare eller senare än som är stadgat,

3) intagning av en elev till grundskolans elevhem och avstängning därifrån, samt

4) flyttning av elever till sådan specialundervisning som nämns i 36 a § grundskolelagen

5) annan än tillfällig befrielse av en elev från studier i ett visst ämne.

Besvär får inte anföras över länsstyrelsens beslut enligt denna paragraf eller 49 §.

145 §

Då höstterminens skolarbete slutar hålls en julfest och då vårterminens skolarbete upphör läsårets avslutning.

146 §

För en grundskolas elever kan inrättas frivilliga klubbar som främjar skolans arbete. I klubbernas verksamhet får även delta elever vid någon annan grundskola samt gymnasieelever.


Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1991.

De föreskrifter som skolstyrelsen har meddelat med stöd av 17 och 20 §§, dådana de lyder då denna förordning träder i kraft, och som gäller tidpunkten för vinterlov och den dag då skolarbetet avslutas, är i kraft till den 31 juli 1991.

Undervisningsministeriets anvisningar om förhöjning av det antal timmar som skall uträknas per elev inom specialundervisning, och som meddelats med stöd av tidigare gällande 46 § 2 mom. gäller som föreskrifter till den 31 juli 1992 när denna förordning träder i kraft.

Det mellersta vitsordet i examen i skolförvaltning enligt 95 § krävs av en rektor som utnämns till sin tjänst efter den 1 januari 1995. Mellersta vitsord krävs doch inte av personer som före nämnda tidpunkt har varit ordinarie innehavare in i rektorstjänst. Vad som stadgas i 95 § 1 mom. som är gällande när denna förordning träder i kraft efterföljs till den 1 januari 1995.

Den som då denna förordning träder i kraft har behörighet för en tjänst som ämneslärare eller studiehandledare eller som senare uppfyller de behörighetsvillkor för ämneslärare eller studiehandledare som stadgas i de genom förordningen upphävda 98, 100 och 101 §§och de genom den ändrade 99, 102 a och 103 §§ eller som har beviljats dispens för en ämneslärar- eller studiehandledartjänst är behörig för motsvarande lektorstjänst.

Den som då denna förordning träder i kraft har behörighet för en uppgift som timlärare enligt 106 § 2 mom. i dess tidigare lydelse är även i fortsättningen behörig som timlärare.

Med stöd av 101 § grundskolelagen får en rektor eller lärare som har varit anställd vid en privat folkskola och förflyttats till en rektors- eller lärartjänst vid en specialklass i grundskolan, om han med stöd av 102 § 4 mom. i nämnda lag har rätt att räkna tjänstgöring vid en privat folkskola såsom tid som berättigar till pension och familjepension av statens medel, även räkna sig nämnda tid till godo vid beräkningen av de tider som nämns i 125 § 1 mom. i denna förordning, vilket upphävdes genom lag av den 3 februari 1989 (104/89). Ovan angivna beräkningssätt tillämpas på en tjänsteinnehavare som enligt 2 mom. av ikraftträdelsestadgandet i nämnda lag meddelar att han önskar att sådana genom lagen ändrade pensionsstadganden som gällde före den 1 juli 1989 skall tillämpas på honom.

Helsingfors den 25 januari 1991

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Undervisningsminister
Ole Norrback

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.