176/1991

Eleverna i överlappande distrikt som bildats på grund av att en skola har fått en i 7 § 1 mom. grundskolelagen angiven särskild uppgift anses som elever i den skola där de går, om inte något annat stadgas i 82 § 6 mom.

Direktionen skall

Elevernas skolarbete börjar i augusti och avslutas den sista vardagen vecka 22.

Elevernas vårdnadshavare skall underrättas om den tidpunkt då skolarbetet inleds, innan föregående läsårs skolarbete avslutas.

I grundskolan hålls sommarlov och ett jullov som omfattar minst tio dagar.

Lördagarna är lovdagar, om inte kommunen beslutar annorlunda. Andra lovdagar kan även förekomma under läsåret.

Dagens arbete inleds med en kort morgonsamling som på ett positivt sätt skall ansluta sig till den religiösa och etiska fostran som ges i grundskolan.

En lektion pågår 60 minuter, varav minst 45 minuter används till undervisning enligt arbetsordningen och minst 10 minuter till rast. Den tid som skall användas för undervisning och raster kan ordnas på annat sätt än vad som här stadgas, om det är ändamålsenligt på grund av elevernas ålder och utvecklingsnivå, undervisningsämnet eller det arbetssätt som tillämpas vid undervisningen eller av något annat särskilt skäl. Arbetsdagen kan dock förkortas endast om en dubbellektion har placerats i slutet av dagen.

Vid behov kan vid undervisningen av hörskadade teckenspråk användas eller stöd på teckenspråk ges i undervisningen.

De läroböcker och därmed jämförbara läromedel som används vid undervisningen skall vara godkända av skolstyrelsen. Direktionen beslutar om införande av läroböcker och därmed jämförbara läromedel.

Arbetsplanen skall innehålla föreskrifter om

Förslag till arbetsplan uppgörs av skolans föreståndare tillsammans med lärarna.

I läroplanen för grundskolans lågstadium skall ingå modersmålet, omgivningslära, medborgarfärdighet, religion, historia, matematik, biologi, geografi, musik, teckning, slöjd och gymnastik. Dessutom skall som gemensamt ämne enligt vad som bestäms i läroplanen undervisas antingen i engelska eller i det andra inhemska språket eller för en del av eleverna i det andra inhemska språket och för en annan del i engelska. I grundskolans läroplan skall även ingå lektioner som har reserverats för elevhandledning.

I en kommun som har mindre än 30 000 invånare med samma språk kan som gemensamt ämne utöver det andra inhemska språket och engelska erbjudas ett eller flera språk som avses i 27 § 3 mom. grundskolelagen.

Det främmande språket är engelska eller det andra främmande språk i vilket i dess ställe har meddelats undervisning på lågstadiet. Läroplanen för högstadiet skall även omfatta elevhandledning. För undervisning i gemensamma ämnen samt för elevhandledning används i åttonde och nionde årskursen 24 lektioner i veckan.

Utom i gemensamma ämnen erbjuds i åttonde och nionde årskursen undervisning i tillvalsämnen. Såsom tillvalsämnen skall i läroplanen ingå främmande språk, teknisk slöjd, textilslöjd, huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, handelsämnen, datateknik, musik, teckning och maskinskrivning. I skolor med elever som är bosatta inom samernas hembygdsområde skall dessutom samiska utgöra tillvalsämne. Latin kan även ingå som tillvalsämne i läroplanen. Undervisning i latin meddelas härvid i alla årskurser på högstadiet.

Utan hinder av 33-35 §§ kan språkundervisningen inom specialundervisningen ordnas så, att såsom gemensamt ämne endast undervisas i det andra inhemska språket eller i engelska. För undervisning i högstadiets gemensamma ämnen och elevhandledning används då i sjunde årskursen 27 samt i åttonde och nionde årskursen 23 lektioner i veckan. Inom specialundervisningen kan då i grundskolans sjunde årskurs såsom tillvalsämne väljas det andra av de nämnda språken, teknisk slöjd, textilslöjd, huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, handelsämnen, datateknik, musik, teckning och maskinskrivning.

I undervisningsgrupper som har bildats av handikappade eller sent utvecklade elever och där specialundervisning meddelas på basis av enligt elvaårig läroplikt i 32 § grundskolelagen kan undervisningen, med avvikelse från 1 mom., ordnas så att det som gemensamt ämne varken undervisas i det andra inhemska språket eller i ett främmande språk. I stället meddelas undervisning i andra ämnen med gemensam undervisning. Läroämnena kan kombineras till ämneshelheter enligt läroplanen.

Inom specialundervisningen kan svårt hörselskadade elever och andra elever med behov därav undervisas i teckenspråk. Härvid är det på högstadiet möjligt att med det antal timmar som används för undervisning i teckenspråk avvika från det antal timmar som skall användas för undervisning i gemensamma ämnen.

Skolans föreståndare kan befria en elev från undervisning i något ämne, om deltagande i studierna på grund av sjukdom eller handikapp medför oskäliga svårigheter för eleven. Tillfällig befrielse från undervisning kan av något giltigt skäl medges av läraren i ämnet.

Skolans föreståndare kan med stöd av 8 § religionsfrihetslagen (267/22) befria en elev från den allmänna religionsundervisningen i grundskolan.

Om vårdnadshavaren önskar att religionsundervisning skall ordnas för en elev enligt 28 § 3 mom. grundskolelagen, skall han framföra sitt krav till föreståndaren. Vårdnadshavaren skall på begäran lämna upplysningen om trosbekännelsens innehåll.

För grundskoleelever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter kan ordnas specialundervisning, som i första hand skall meddelas av en speciallärare.

Vid undervisning i en specialklass kan en basgrupp omfatta högst 10 elever. I en basgrupp kan ingå och i en undervisningsgrupp kan tillsammans undervisas elever från alla årskurser. I en specialklass där undervisning meddelas handikappade elever som avses i 32 § 3 mom. grundskolelagen får det finnas högst åtta elever i basgruppen.

Av särskilda skäl får en basgrupp vara större än vad som stadgas i denna paragraf.

Utöver det timantal som anges i 1 mom. kan för specialundervisning användas det timantal som undervisningsministeriet fastställer för ett visst antal år i sänder. Skolstyrelsen beslutar på basis av ansökningar hur dessa timmar skall fördelas mellan kommunerna.

Om fördelningen mellan olika skolor av de timmar som enligt 1-3 mom. kan användas för specialundervisning bestämmer skolnämnden. De timmar som kan användas för specialundervisning får inte brukas för annan grundskoleundervisning.

Då skolarbetet för en termin avslutas, skall en elevs uppförande, flit och uppmärksamhet samt kunskaper och färdigheter i de olika ämnena under terminen bedömas antingen med siffror eller med verbal bedömning. Siffrorna införs i skolans elevförteckning och i betygen. Om verbal bedömning har använts, skall uppgift om den införas i elevförteckningen. Då verbal bedömning används, skall även uppgift om en elevs uppflyttning till följande årskurs införas i betyget och elevförteckningen.

Vid bedömningen används siffrorna 4-10 , varvid 4 anger svaga, 5 och 6 försvarliga, 7 och 8 nöjaktiga samt 9 och 10 berömliga kunskaper och färdigheter.

Vid verbal bedömning bedöms elevernas skolarbete och utveckling. Verbal bedömning kan användas i årskurser 1-4, och vid undervisning som avses i 32 § 3 mom. grundskolelagen.

Bedömning sker inte i ämnen från vilka en elev är helt och hållet befriad. Bedömning av uppförande samt flit och uppmärksamhet antecknas inte i ett avgångs- eller skiljebetyg, om inte elevens vårdnadshavare begär det.

Om bedömningen av en elev beslutar läraren i ämnet. Elevens uppförande samt flit och uppmärksamhet bedöms av klassläraren eller, om eleven har flera lärare, av dessa gemensamt.

Till en elev som har inhämtat grundskolans hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en elev som avgår från skolan utan att under läropliktstiden ha inhämtat grundskolans hela lärokurs ges skiljebetyg.

En elev, som i alla bedömda ämnen har fått åtminstone försvarligt vitsord eller den verbala bedömningen, att han har genomgått årskursens lärokurs på ett godtagbart sätt, uppflyttas till följande årskurs. Har en elev i ett läroämne fått svagt vitsord eller en motsvarande verbal bedömning enligt vilken hans prestationer har underkänts, erhåller villkor och kan uppflyttas till följande årskurs sedan han har blivit godkänd vid förhör i detta ämne. Skolstyrelsen bestämmer när ett svagt vitsord eller motsvarande verbala bedömning i något ämne inte skall medföra kvarstannande i årskursen eller utgöra hinder för avgångsbetyg.

Tillfälle att delta i villkorsförhör skall ordnas under juni den dag som bestäms i arbetsordningen, dock tidigast en vecka efter det skolarbetet har avslutats. Av vägande skäl kan föreståndaren i enskilda fall, på begäran av vårdnadshavaren, bereda eleven möjlighet att delta i villkorsförhör även vid någon annan tidpunkt. Om godkännande vid villkorsförhör beslutar läraren i ämnet.

Om intagning på de grunder som nämns i 38 § grundskolelagen av en elev i en skola som hör till ett annat distrikt än hans eget beslutar skolnämnden i den kommun som är huvudman för skolan.

Om påbyggnadsundervisning gäller i tillämpliga delar vad som stadgas och bestäms om grundskolans högstadium, såvida inte något annat stadgas i denna förordning eller bestämmes av undervisningsministeriet med stöd av 4 § grundskolelagen.

I fråga om förskoleundervisning gäller i tillämpliga delar vad som stadgas och bestäms om första och andra årskursen på grundskolans lågstadium, om inte något annat stadgas i denna förordning eller bestämmes av undervisningsministeriet med stöd av 4 § grundskolelagen.

För en elevs frånvaro från skolan skall tillstånd begäras.

Tillstånd för högst tre dagars frånvaro beviljas av klassföreståndaren eller, om klassföreståndare saknas, elevens lärare eller i annat fall skolans föreståndare.

Då tillstånd inte har kunnat anhållas på förhand, är elevens vårdnadshavare skyldig att anmäla frånvaron så snart som möjligt till klassföreståndaren eller, om klassföreståndare saknas, till elevens lärare.

En elev som inte iakttar ordningen i skolan eller som uppför sig olämpligt kan tillrättavisas genom disciplinärt straff.

För att tillrättavisa en elev får

En kvarsittning övervakas av en lärare eller timlärare. Kvarsittning skall såvitt möjligt ordnas samma dag som den bestäms.

En elev som har försummat sina hemuppgifter kan av läraren eller kvarhållas i skolan för högst en timme åt gången för att utföra dem. Läraren skall då vara närvarande.

Innan en elev avstängs för viss tid enligt 42 § grundskolelagen eller en åtgärd bestäms enligt 58 § 1 mom. 2 eller 3 punkten ovan, skall eleven höras samt den handling eller försummelse som straffet grundar sig på preciseras och behövlig utredning skaffas. I fråga om avstängning av en elev för viss tid skall skolnämnden även höra elevens vårdnadshavare och i andra i denna paragraf nämnda fall informera vårdnadshavaren om tillrättavisning av eleven. En åtgärd enligt 58 § om vilken något skriftligt beslut inte ges skall registreras.

Skjutsningen av en elev är inte ändamålsenligt ordnad, om den dagliga skolfärden, väntetider inberäknade, för en elev på lågstadiet kräver mer än två och en halv timme och för en elev på högstadiet mer än tre timmar. Den dagliga skolfärden, väntetider inberäknade, för en elev i specialklass som motsvarar årskurserna på lågstadiet får ta tre timmar i anspråk.

En elevs besök i hemmet under lovdagar får inte förhindras och en elevs vårdnadshavare får inte förbjudas att besöka elevhemmet eller annan inkvartering, om det inte finns skäl därtill.

Iakttar en elev inte ordningen i elevhemmet eller uppför han sig annars olämpligt, kan elevhemsföreståndaren efter att ha hört eleven bestraffa honom med enskild kvarsittning under högst en timme. Straffet och orsaken till det skall registreras.

På grundskolans högstadium skall finnas tillräckligt många klassföreståndare.

Lärartjänsterna vid en grundskola skall ordnas så att undervisningen i de två lägsta årskurserna på lågstadiet i huvudsak sköts av klasslärare, i övriga årskurser på lågstadiet av klasslärare och lektorer samt på högstadiet av lektorer.

Lärartjänsterna vid grundskolans lågstadium skall ordnas så att minst hälften av lektionerna för elever i tredje och högre årskurser hålls av samma lärare.

Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl medge undantag från denna paragraf.

Av en ordinarie innehavare av rektorstjänst krävs mellersta vitsordet i examen i skolförvaltning. En innehavare av rektorstjänst som vid sin utnämning var behörig för den tjänsten är fortfarande behörig för den även om han inte har avlagt nämnda vitsord.

En ordinarie innehavaren av lärartjänst skall ha avlagt examen i skolförvaltning. Denna examen krävs dock inte av innehavaren av en lärartjänst som har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för klasslärare eller som har slutfört pedagogiska studier för ämneslärare eller tidigare har avlagt examen i folkskolförvaltning eller läroverkslagstiftning, inte heller av innehavaren av en lärartjänst av vilken nämnda examina inte har fordrats för tillträde till en lärartjänst eller lärarbefattning vid folkskola eller läroverk.

Vid examen i skolförvaltning, för vilken fordringarna fastställs av skolstyrelsen, kan avläggas lägsta, mellersta och högsta vitsord. Examinatorerna förordnas av skolstyrelsen. Om den avgift som skall erläggas för examen stadgas särskilt.

Behörig för en lektorstjänst i studiehandledning eller någon annan lektorstjänst till vilken studiehandledningsuppgifter har anslutits är den som har slutfört separata studier för studiehandledare eller avlagt examen för studiehandledare vid grundskolan eller slutfört av undervisningsministeriet godkända studier.

Behörig för en lektorstjänst är också den som undervisningsministeriet har gett ett behörighetsintyg som avses i denna paragraf på grund av lärarutbildning i Danmark, Island, Norge eller Sverige.

Till var och en som på grund av lärarutbildning som han har fått i något i 1 mom. nämnt land och som baserar sig på minst treåriga studier är behörig i respektive land för en lärartjänst i gymnastik, musik, teckning, handarbete, teknisk slöjd, textilslöjd eller huslig ekonomi, kan undervisningsministeriet ge behörighetsintyg för motsvarande lektorstjänst, under förutsättning att hans utbildning i de ämnen som hör till tjänsten i stort sett motsvarar behörighetsvillkoren för enskilda ämnen som hör till tjänsten. Ministeriet kan vid behov föreskriva att tilläggsstudier skall fullgöras.

Till var och en som på grund av lärarutbildning som han har fått i ett i 1 mom. nämnt land och som baserar sig på minst fyraåriga studier är behörig i respektive land för andra lärartjänster än de som nämns i 2 mom., kan undervisningsministeriet ge behörighetsintyg för motsvarande lektorstjänst, under förutsättning att hans utbildning i de ämnen som hör till tjänsten i stort sett motsvarar behörighetsvillkoren för enskilda ämnen som hör till tjänsten. Ministeriet kan vid behov föreskriva tilläggsstudier.

Behörig för en specialklasslärartjänst som motsvarar en lektorstjänst är den som har behörighet för motsvarande lärartjänst vid grundskolan och som i samband med examen eller separat har slutfört för tjänsten lämpliga specialiseringsstudier för specialundervisning eller specialiseringskurs i specialpedagogik.

Behörig för tjänst som elevhemsföreståndare är den som har behörighet för lektortjänst i huslig ekonomi vid grundskola eller som av anstalt för lärarutbildning har fått behörighetintyg för tjänst som elevhemsföreståndare.

Behörig som timlärare är den som har behörighet som lektor i ämnet, och som timlärare för undervisning i lågstadiet även den som har behörighet som klasslärare. Behörig som timlärare i specialundervisning i motsvarande grad är den som har behörighet som specialklasslärare eller speciallärare.

115 §

123 §

126 a §

134 §

145 §

146 §