Beaktats t.o.m. FörfS 66/2023.

5.10.2017/673

Statsrådets förordning om yrkesutbildning

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om yrkesutbildning (531/2017):

1 kap

Uppbyggnaden av yrkesinriktad grundexamen samt utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv (4.2.2021/125)

1 §
Yrkesinriktade examensdelar

I yrkesinriktad grundexamen ingår yrkesinriktade examensdelar som omfattar 145 kompetenspoäng. Utbildningsstyrelsen kan dock i examensgrunderna bestämma att minst 10 kompetenspoäng och högst 25 kompetenspoäng av ovannämnda examensdelar kan vara delområden av gemensamma examensdelar, gymnasiestudier eller andra studier som stödjer förutsättningarna för fortsatta studier förutsatt att de mål som föreskrivs i 5 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning (531/2017) uppnås i examen.

Om den föreskrivna omfattningen för en yrkesinriktad grundexamen är över 180 kompetenspoäng är examensdelarna till den del de överskrider 180 kompetenspoäng yrkesinriktade examensdelar.

2 §
Omfattning och delområden för gemensamma examensdelar

I yrkesinriktad grundexamen ingår gemensamma examensdelar som omfattar 35 kompetenspoäng.

Kunnande i kommunikation och interaktion omfattar minst 11 kompetenspoäng och till examensdelen hör följande delområden:

1) kommunikation och interaktion på modersmålet,

2) kommunikation och interaktion på det andra inhemska språket,

3) kommunikation och interaktion på ett främmande språk,

4) verksamhet i den digitala miljön, och

5) konst och kreativt uttryck.

Kunnande i matematik och naturvetenskap omfattar minst 6 kompetenspoäng och till examensdelen hör följande delområden:

1) matematik och tillämpad matematik, och

2) fysikaliska och kemiska fenomen och tillämpning av dem.

Kunnande om samhälle och arbetsliv omfattar minst 9 kompetenspoäng och till examensdelen hör följande delområden:

1) att verka i samhället och som medborgare,

2) att verka i arbetslivet,

3) färdigheter i studie- och karriärplanering,

4) företagsamhet och företagarinriktad verksamhet,

5) upprätthållande av arbetsförmågan och välbefinnandet, och

6) främjande av hållbar utveckling.

3 §
Obligatoriska och valbara delområden av gemensamma examensdelar

Examensdelarna kunnande i kommunikation och interaktion, kunnande i matematik och naturvetenskap samt kunnande om samhälle och arbetsliv ska innefatta obligatoriska mål för kunnandet för alla delområden som hör till ifrågavarande examensdel enligt den minimiomfattning för examensdelen som föreskrivs i 2 §. Därtill ska de gemensamma examensdelarna innefatta valbara mål för kunnandet från en eller flera gemensamma examensdelar och från ett eller flera delområden i examensdelen som den studerande valt, så att minimiomfattningen på 35 kompetenspoäng uppnås för de gemensamma examensdelarna.

De valbara målen för kunnandet i de gemensamma examensdelarna kan vara sådana som föreskrivs i examensgrunderna eller andra valbara mål för kunnandet som bestäms av utbildningsanordnaren och som stödjer de mål för ifrågavarande examensdel och dess delområden som fastställs i examensgrunderna. I de valbara målen för kunnandet kan också inkluderas kunnande som den studerande förvärvat tidigare som stödjer de i examensgrunderna fastställda målen för kunnandet för ifrågavarande examensdel och dess delområden.

Om avvikelser med stöd av 66 § i lagen om yrkesutbildning gjorts från målen för kunnandet i fråga om ett sådant delområde som avses i 2 § 2–4 mom. ska i examensdelen i motsvarande omfattning innefattas mål för kunnandet från andra delområden som hör till examensdelen.

4 §
Avläggande av och undervisning i delområdet kommunikation och interaktion på modersmålet

Delområdet kommunikation och interaktion på modersmålet avläggs och undervisas så att modersmålet är finska, svenska eller samiska enligt utbildningsanordnarens undervisnings- och examensspråk. Delområdet kommunikation och interaktion på modersmålet kan enligt den studerandes beslut avläggas och undervisas även i form av finska eller svenska som den studerandes andraspråk, romani, teckenspråk eller något annat språk som är den studerandes modersmål.

5 § (4.2.2021/125)
Uppbyggnaden av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv

Utbildningen som handleder för arbete och ett självständigt liv byggs upp av valbara utbildningsdelar.

2 kap

Ordnande av examina och utbildningar

6 §
Ansökningstid för anordnartillståndet

Ansökan om tillstånd att ordna yrkesutbildning ska tillställas undervisnings- och kulturministeriet senast sex månader innan den planerade starttidpunkten för utbildningen. Undervisnings- och kulturministeriet kan även behandla en ansökan som lämnats in senare än detta.

7 §
Handlingar och utredningar som ska bifogas till ansökan om anordnartillstånd

I ansökan om anordnartillstånd ska ingå en redogörelse jämte motiveringar angående:

1) de examina och utbildningar som söks och som avses i 23 § i lagen om yrkesutbildning samt deras planerade starttidpunkt,

2) de undervisnings- och examensspråk som avses i 24 § i lagen om yrkesutbildning,

3) det verksamhetsområde som avses i 25 § i lagen om yrkesutbildning,

4) verksamhetens planerade omfattning angiven i sådana studerandeår som avses i 26 § i lagen om yrkesutbildning, och

5) de övriga rättigheter och uppgifter som söks och som avses i 27 § i lagen om yrkesutbildning.

När ändring söks i ett gällande anordnartillstånd ska de omständigheter som avses i 1 mom. redogöras för och motiveras till den del de anknyter till de ändringar som söks. Vid ansökan om anordnartillstånd för en examen eller en utbildning som sökanden inte har ett gällande anordnartillstånd för ska till ansökan om anordnartillstånd fogas en i 53 § i lagen om yrkesutbildning avsedd examens- och utbildningsspecifik plan för hur bedömningen av kunnandet ska genomföras i fråga om de examina och utbildningar som söks.

Om sökanden är en aktör som inte tidigare ordnat yrkesutbildning ska i ansökan om tillstånd förutom det som förutsätts i 1 och 2 mom. anges

1) en redogörelse för sökandens ägaraktörer och hur förvaltningen ordnas samt en samkommuns eller en registrerad sammanslutnings eller stiftelses stiftelseurkunder,

2) uppgifter om den föregående avslutade räkenskapsperiodens balansräkning och resultaträkning för en samkommun eller registrerad sammanslutning eller stiftelse eller, ifall samkommunens eller den registrerade sammanslutningens eller stiftelsens bokslut inte ännu gjorts, en under räkenskapsperioden sammanställd tillförlitlig uppskattning av balansräkningen och resultaträkningen,

3) en plan över intäkter och kostnader för ordnande av de utbildningar och examina som söks för det planerade året för inledande av verksamheten och därpå följande fyra år,

4) en plan över behörig undervisningspersonal eller annan personal som krävs för uppgiften,

5) en plan över inlärningsmiljöer och lokaler,

6) en plan över samarbetet med arbets- och näringslivet och andra aktörer som avses i 124 § i lagen om yrkesutbildning, och

7) en plan över kvalitetsledningssystemet som avses i 126 § i lagen om yrkesutbildning och över den kontinuerliga förbättringen av kvalitetsledningen.

8 §
Detaljerade ekonomiska förutsättningar för beviljande av anordnartillstånd

Sökanden ska ha tillräcklig likviditet och soliditet för att sköta den uppgift som söks samt en tillräcklig bedömning av hanteringen av likviditeten och soliditeten och av verksamhetens lönsamhet under det planerade året för inledande av verksamheten inom yrkesutbildning och därpå följande fyra år. Om sökanden bedriver näringsverksamhet på annat sätt än genom en separat bokföringsskyldig enhet ska sökanden kunna avskilja näringsverksamheten från den icke-vinstdrivande yrkesutbildningsverksamheten.

3 kap

Personlig tillämpning

9 §
Uppgifter som ska föras in i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet

I den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet ska utbildningsanordnaren föra in åtminstone följande uppgifter:

1) den examen som avläggs, den utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv som genomförs eller den övriga yrkesutbildning som avses i 8 § i lagen om yrkesutbildning som genomförs, de examens- eller utbildningsgrunder som iakttas, det eventuella kompetensområde som avläggs samt de examens- eller utbildningsdelar som avläggs, (4.2.2021/125)

2) uppgifter om de examensdelar, delområden av gemensamma examensdelar eller övriga studier som en behörig myndighet bedömt och intygat och som utbildningsanordnaren inkluderat i den studerandes examen på basis av erkännande av den studerandes kunnande,

3) uppgifter om de examensdelar, delområden av gemensamma examensdelar eller övriga studier som en behörig myndighet bedömt och intygat och som utbildningsanordnaren sänt till utnämnda bedömare av kunnandet för erkännande av kunnandet,

4) annat kunnande som den studerande förvärvat och påvisat tidigare än sådant som ingår i 2 och 3 punkten och som anknyter till den examen som avläggs eller den utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv som genomförs, (4.2.2021/125)

5) eventuella avvikelser från kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet enligt 66 § i lagen om yrkesutbildning,

6) behovet av examensutbildning och förvärvande av annan nödvändig yrkesskicklighet,

7) den studerandes eventuella behov av handledning och stöd enligt 48 § i lagen om yrkesutbildning,

7 a) behovet av och mängden undervisning och handledning som genomförs vid läroanstalten och i andra lärmiljöer, (4.2.2021/125)

8) innehållet i det eventuella särskilda stöd som enligt 64 § i lagen om yrkesutbildning erbjuds den studerande,

9) sådana studier som stöder studiefärdigheterna som avses i 63 § i lagen om yrkesutbildning som ordnas för den studerande vid behov,

10) tidpunkterna för och innehållet i yrkesproven, yrkesprovsmiljöerna samt anordnaren av yrkesprov, om de ordnas av en annan utbildningsanordnare,

11) motsvarande uppgifter om övrigt påvisande av kunnandet samt i fråga om studerande som får särskilt stöd sådan anpassning av bedömningen av kunnandet och individuell bedömning av kunnandet som avses i 64 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning,

12) bedömarna av kunnandet som avses i 54 § i lagen om yrkesutbildning, samt

13) karriärplanen som görs upp för den studerande.

Om den studerande deltar i examensutbildning eller annat förvärvande av nödvändigt kunnande enligt ett behov som framkommit på basis av 1 mom. 6 punkten antecknas i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet förutom de uppgifter som avses i 1 mom. även

1) mål, innehåll, undervisning samt övriga sätt och tidpunkter för förvärvande av kunnande i fråga om examensutbildning eller annat förvärvande av behövligt kunnande, samt

2) de åtgärder som behövs i fråga om det särskilda stöd som enligt 1 mom. 8 punkten ges under examensutbildningen eller det övriga förvärvandet av kunnande.

Om den studerandes förvärvande av kunnande ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter som läroavtalsutbildning eller i form av utbildning som grundar sig på utbildningsavtal, antecknas i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet förutom de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. även

1) den studerandes ansvariga arbetsplatshandledare och den lärare som utbildningsanordnaren utsett eller av grundad anledning en annan företrädare för utbildningsanordnaren,

2) förutom den arbetsplatshandledare och den lärare eller övriga företrädare för utbildningsanordnaren som avses i 1 punkten även den företrädare för utbildningsanordnaren som ordnat läroavtalsutbildning, om examen ordnats på basis av läroavtalsutbildning enligt 27 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning,

3) de viktigaste arbetsuppgifterna som utförs på arbetsplatsen för att förvärva det kunnande som krävs enligt examensgrunderna och den personliga utvecklingsplanen för kunnandet,

4) i utbildning som grundar sig på utbildningsavtal tidpunkten för förvärvandet av kunnande som ordnas på en arbetsplats,

5) i läroavtalsutbildning tidpunkten för förvärvandet av kunnande i fråga om förvärvande av kunnande i andra inlärningsmiljöer som anvisats av utbildningsanordnaren samt i fråga om förvärvande av kunnande som ordnas på en arbetsplats.

Uppgifterna som avses i 1 mom. 1–7 punkten ska vara antecknade i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet när planen godkänns. Om den studerandes förvärvande av kunnande ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter som utbildning som grundar sig på läroavtal eller utbildningsavtal ska därtill de uppgifter som avses i 1 mom. 10 punkten samt 3 mom. 1–5 punkten vara antecknade i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet när planen godkänns.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 mom. kan i fråga om de examensdelar som avses i 1 mom. 1 punkten de valbara examensdelarna med undantag för läroavtalsutbildning antecknas i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet även när planen uppdateras.

10 §
Erkännande av den studerandes tidigare förvärvade kunnande i examensutbildning

Utbildningsanordnaren ska erkänna de examensdelar eller delområden av gemensamma examensdelar samt gymnasiestudier, högskolestudier eller andra studier som bedömts och intygats av en behörig myndighet som den studerande avlagt enligt de gällande grunderna för yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som kan införlivas i den examen som avläggs på det sätt som anges i examensgrunderna när det gäller uppbyggnaden av examina i fråga om obligatoriska examensdelar och på det sätt som för valbara examensdelar möjliggörs i examensgrunderna och avtalas i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet.

Om den studerande avlagt andra examina, examensdelar eller delområden av gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier, högskolestudier eller andra studier som bedömts och intygats av en behörig myndighet som motsvarar dessa till innehållet än sådana som avses i 1 mom. ska utbildningsanordnaren lämna uppgifter om dessa till de bedömare av kunnandet som avses i 54 § i lagen om yrkesutbildning för erkännande av kunnandet. Bedömarna avgör om ovannämnda intygade kunnande är aktuellt och till vilka delar det motsvarar delar av den examen som avläggs eller delområden av gemensamma examensdelar. Till de delar det intygade kunnandet motsvarar delar av den examen som avläggs eller delområden av gemensamma examensdelar ska bedömarna erkänna kunnandet.

Om den studerande på basis av sådana handlingar eller andra utredningar som avses i 46 § i lagen om yrkesutbildning har annat kunnande än det som avses i 1 och 2 mom. på basis av vilket en examen, en examensdel eller ett delområde av gemensamma examensdelar kan avläggas utan att förvärva kunnandet, ska utbildningsanordnaren hänvisa den studerande till att visa sitt kunnande. Kunnandet visas endast till den del det inte tidigare bedömts och intygats.

10 a § (23.6.2021/583)
Bedömning av mängd undervisning och handledning

Som utgångspunkt vid bedömningen av mängden undervisning och handledning som avses i 48 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning används timantalet enligt denna paragraf, om en studerande som avlägger yrkesinriktad grundexamen inte har sådant tidigare förvärvat kunnande som behövs för avläggande av en examensdel eller ett delområde av en gemensam examensdel.

Mängden undervisning och handledning som behövs för avläggande av en examensdel eller ett delområde av en gemensam examensdel inom utbildningen för yrkesinriktade grundexamina är minst 12 timmar per kompetenspoäng. Timantalet kan dock vara mer eller mindre än detta beroende på den studerandes inlärningsfärdigheter och individuella val. Vid bedömningen av mängden undervisning och handledning i en examensdel eller ett delområde av en gemensam examensdel ska dessutom de dimensioneringsgrunder för examensdelarna som anges i 12 § i lagen om yrkesutbildning beaktas.

4 kap

Erkännande av kunnande och betyg

11 §
Bedömningsskala för den studerandes kunnande i examensutbildning

Godkänt kunnande i fråga om en yrkesinriktad grundexamens examensdelar och delområden av gemensamma examensdelar bedöms med skalan 1–5. Gemensamma examensdelar i yrkesinriktad grundexamen bedöms med skalan godkänd/underkänd. Om bedömningen av kunnandet har anpassats enligt 64 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning ska den studerandes kunnande förutom enligt den anpassade bedömningsskalan även bedömas verbalt. Om bedömningen av den studerandes kunnande har anpassats ska detta antecknas på betyget som ges till honom eller henne.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. bedöms en examensdel från en yrkesexamen eller specialyrkesexamen som ingår i de valbara examensdelarna i yrkesinriktad grundexamen med skalan godkänd/underkänd.

I yrkesexamina och specialyrkesexamina bedöms kunnandet i examensdelar med skalan godkänd/underkänd.

12 § (4.2.2021/125)
Bedömning av den studerandes kunnande i utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv

I utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv bedöms kunnandet verbalt.

13 § (4.2.2021/125)
Bevarande av bedömningsmaterialet

En studerande i examensutbildning eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv ska ges möjlighet att studera det skriftliga eller på annat sätt sparade bedömningsmaterial som uppstått på basis av bedömningen. Utbildningsanordnaren ska bevara bedömningsmaterialet i minst sex månader efter vitsordsgivningen.

14 §
Betygens innehåll

Examensbetyget och betyget över avlagda examensdelar enligt 57 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning innefattar avlagda examensdelar samt kompetenspoäng och vitsord för dessa samt det viktade medeltalet av vitsorden för examensdelarna och delområdena av de gemensamma examensdelarna. Av betygen ska dessutom framgå examens placeringsnivå i referensramen för examina och övriga samlade kompetenser enligt bilagan till statsrådets förordning om en referensram för examina och övriga samlade kompetenser (120/2017). (15.12.2022/1062)

1 mom. har ändrats genom F 1062/2022, som träder i kraft 1.7.2023. Den tidigare formen lyder:

Examensbetyget och betyget över avlagda examensdelar enligt 57 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning innefattar avlagda examensdelar samt kompetenspoäng och vitsord för dessa samt det viktade medeltalet av vitsorden för examensdelarna och delområdena av de gemensamma examensdelarna. Av betyget ska därtill framgå examens placeringsnivå i referensramen för examina och övriga samlade kompetenser enligt bilagan till statsrådets förordning om en referensram för examina och övriga samlade kompetenser (120/2017).

Det betyg över den studerandes kunnande som avses i 57 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning innehåller en verbal beskrivning av den studerandes kunnande i fråga om de examensdelar där den studerande på grund av sådan anpassning av bedömningen av kunnandet som avses i 64 § 2 mom. i lagen eller på grund av en sådan avvikelse som avses i 66 § inte har uppnått de centrala kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet för examensdelarna.

Det betyg över genomförd utbildning och det betyg över genomförda utbildningsdelar som avses i 58 § i lagen om yrkesutbildning ska innehålla de delar av en utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv som genomförts samt kompetenspoäng och vitsord för dessa. (4.2.2021/125)

Det betyg över deltagande i övrig yrkesutbildning, examensutbildning eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv som avses i 59 § i lagen om yrkesutbildning ska innehålla uppgifter om utbildningens innehåll och längd. (4.2.2021/125)

Om en person höjer ett vitsord som förts in i examensbetyget, ska utbildningsanordnaren med anledning av höjningen utfärda ett betyg över de avlagda examensdelarna. Av betyget ska det utöver de uppgifter som avses i 1 mom. framgå vilket vitsord i examensbetyget som har höjts samt det omräknade medeltalet. (15.12.2022/1062)

5 mom. har tillfogats genom F 1062/2022, som träder i kraft 1.7.2023.

15 §
Bilagor till betygen

Till det betyg över en avlagd yrkesinriktad grundexamen eller en del eller delar av en sådan som avses i 57 § i lagen om yrkesutbildning ska fogas ett utdrag ur studieprestationsregistret eller en annan motsvarande redogörelse av vilken framgår

1) de obligatoriska och valbara delområden av gemensamma examensdelar som den studerande avlagt samt kompetenspoäng och vitsord för dessa, och

2) övriga helheter som är mindre än en examensdel.

På den studerandes begäran ska utbildningsanordnaren ge ett tillägg som är avsett för internationellt bruk som innefattar uppgifter om vilket kunnande den examen som den studerande avlagt ger samt om examens nivå och ställning i det finländska utbildningssystemet.

Till betyget över avlagda examensdelar ska fogas en redogörelse över de yrkeskvalifikationer som grundar sig på regleringen av branschen som den studerande har, om yrkeskvalifikationer i examensgrunderna bestämts som en del av examensdelens krav på yrkesskicklighet.

5 kap

Utbildning som ordnas på en arbetsplats

16 §
Läroavtal

Av läroavtalet ska framgå avtalets giltighetstid, den arbetstid som tillämpas, prövotidens längd samt grunderna för avlöningen av den studerande.

Av den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet som enligt 70 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning ska fogas till läroavtalet ska framgå de uppgifter som avses i 9 § 1 mom. 1 och 10 punkten samt 9 § 3 mom. 1–3 och 5 punkten.

17 §
Avtal om ordnande av läroavtalsutbildning

I det avtal mellan utbildningsanordnaren och arbetsgivaren om ordnande av läroavtalsutbildning som avses i 70 § 3 mom. i lagen om yrkesutbildning avtalas om:

1) parternas uppgifter,

2) läroavtalsutbildningens start- och slutdatum,

3) eventuell utbildningsersättning som betalas till arbetsgivaren, och

4) övriga nödvändiga ärenden som anknyter till ordnandet av läroavtalsutbildning.

18 §
Utbildningsavtal

I utbildningsavtalet mellan utbildningsanordnaren och företrädaren för utbildningsavtalsarbetsplatsen som avses i 71 § i lagen om yrkesutbildning avtalas om

1) parternas uppgifter,

2) start- och slutdatumet för utbildningen som grundar sig på utbildningsavtal,

3) övriga nödvändiga ärenden som anknyter till ordnandet av utbildning som grundar sig på utbildningsavtal.

Av den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet som enligt 71 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning ska fogas till utbildningsavtalet ska framgå de uppgifter som avses i 9 § 1 mom. 1 och 10 punkten samt 9 § 3 mom. 1, 3 och 4 punkten.

19 § (16.12.2021/1150)
Bestämmande av utbildningsersättning i läroavtalsutbildning

Vid bedömning av de kostnader som läroavtalsutbildningen orsakar för arbetsgivaren beaktas nödvändigt förvärvande av sådan yrkesskicklighet eller sådant kunnande som förutsätts i examensgrunderna eller förvärvande av sådant kunnande som förutsätts inom övrig yrkesutbildning enligt 8 § i lagen om yrkesutbildning, den studerandes kunnande och arbetserfarenhet samt eventuella handlednings- och stödåtgärder som den studerande behöver eller särskilt stöd som den studerande får. Om en studerande som avlägger yrkesinriktad grundexamen den dag läroavtalet börjar inte har fyllt 20 år och inte har avlagt examen enligt lagen om studentexamen (502/2019) eller lagen om yrkesutbildning eller genomfört motsvarande utbildning på Åland eller utomlands, ska detta beaktas som förhöjande faktor vid bedömningen av kostnader.

19 § har ändrats genom F 1150/2021, som gäller temporärt 1.1.2022–31.12.2024. Den tidigare formen lyder:

19 §
Bestämmande av utbildningsersättning i läroavtalsutbildning

Vid bedömning av de kostnader som läroavtalsutbildningen orsakar för arbetsgivaren beaktas nödvändigt förvärvande av sådan yrkesskicklighet eller sådant kunnande som förutsätts i examensgrunderna eller förvärvande av sådant kunnande som förutsätts inom övrig yrkesutbildning enligt 8 § i lagen om yrkesutbildning, den studerandes kunnande och arbetserfarenhet samt eventuella handlednings- och stödåtgärder som den studerande behöver eller särskilt stöd som den studerande får.

6 kap

Särskilda bestämmelser

20 § (15.2.2018/138)
Indragning av studierätten

I 81 § i lagen om yrkesutbildning behandlas indragning av studierätten och lagrummet tillämpas på följande yrkesexamina och kompetensområden: (16.8.2018/744)

1) grundexamen i tandteknik, grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning, grundexamen i barn- och familjearbete, grundexamen i flygledning, grundexamen i flygplansmekanik, grundexamen i idrott, inom grundexamen i logistik kompetensområdet för transportservice och kompetensområdet för flygplatsservice, grundexamen i läkemedelsbranschen, kompetensområdet för gruvarbete i grundexamen inom gruvbranschen, grundexamen i sjöfart, inom grundexamen i skogsbranschen kompetensområdet för körning av skogsmaskiner, grundexamen i ungdoms- och fritidsinstruktion, inom grundexamen inom byggnadsbranschen kompetensområdet för schaktningsmaskintransport, grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, grundexamen inom säkerhetsbranschen, grundexamen i teckenspråkshandledning, grundexamen i instrumentvård, (2.7.2020/543)

2) yrkesexamen för fordonskranförare, yrkesexamen för massör, yrkesexamen i massage, yrkesexamen i fotvård, yrkesexamen i pedagogisk verksamhet och handledning, yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda, yrkesexamen i gipsning, yrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet, inom yrkesexamen inom transportbranschen kompetensområdet för servicetransporter, kompetensområdet för varutransporter, kompetensområdet för skogsindustrins transporter och kompetensområdet för persontransporter, yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom, yrkesexamen för flygplatsservice, yrkesexamen i flygplansmekanik, yrkesexamen i idrott, yrkesexamen i idrott och träning, yrkesexamen för busschaufför, yrkesexamen inom markanläggningsbranschen, yrkesexamen i sjöfart, inom yrkesexamen i skogsbranschen kompetensområdet för körning av skogsmaskiner, yrkesexamen för skogsmaskinsförare, yrkesexamen i mentalhälsoarbete och missbrukarvård, yrkesexamen för obduktionspreparator, yrkesexamen för familjedagvårdare, yrkesexamen i biltransport av trävaror, yrkesexamen i arbete bland missbrukare, yrkesexamen inom hälsovårdsbranschen, inom yrkesexamen i informations- och bibliotekstjänst kompetensområdet för bokbusstjänster, yrkesexamen inom säkerhetsbranschen, yrkesexamen för tränare, yrkesexamen inom funktionshinderområdet, yrkesexamen för väktare, yrkesexamen för kombinationsfordonsförare, inom yrkesexamen inom miljöområdet kompetensområdet för transport av avfall och farliga ämnen, inom yrkesexamen i miljövård kompetensområdet för transport av avfall och farliga ämnen, (17.6.2021/551)

3) specialyrkesexamen för massör, specialyrkesexamen i massage, specialyrkesexamen i immobilisationsvård, specialyrkesexamen i pedagogisk verksamhet och handledning, specialyrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda, specialyrkesexamen för gipsningsmästare, specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet, specialyrkesexamen i rehabiliterings-, stöd- och handledningstjänster, specialyrkesexamen i flygplansmekanik, specialyrkesexamen för trafiklärare, specialyrkesexamen för synrehabiliteringsledare, specialyrkesexamen i mentalhälsoarbete och missbrukarvård, specialyrkesexamen för tolk för talhandikappade, specialyrkesexamen i tolkning för talskadade, specialyrkesexamen i psykiatrisk vård, specialyrkesexamen för säkerhetsvakt, specialyrkesexamen i arbetslivsträning, specialyrkesexamen i träning, specialyrkesexamen för tränare samt specialyrkesexamen i äldreomsorg.

20 a § (17.10.2019/1014)
Andra avgiftsfria måltider

Utöver vad som bestäms i 100 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning har en studerande inom heltidsutbildning för en grundexamen inom hästhushållning, skogsbranschen, lantbruksbranschen och trädgårdsbranschen varje arbetsdag rätt till avgiftsfria måltider som förutom den dagliga måltiden omfattar frukost och middag. Detta förutsätter att den studerande i enlighet med den personliga utvecklingsplanen för kunnandet är närvarande en längre tid än en ordinarie arbetsdag i en läroanstalt eller på någon annan utbildningsplats som utbildningsanordnaren anvisar.

21 §
Tillsättande av arbetslivskommissioner, deras sammansättning och beslutsfattande

Majoriteten av medlemmarna i arbetslivskommissionen ska vara företrädare för arbetsgivare, arbetstagare och självständiga yrkesutövare. Företrädarna för arbetsgivarna och arbetstagarna ska vara lika många. Om en medlem i arbetslivskommissionen avgår under mandatperioden utnämns en ny medlem för resten av mandatperioden.

För sin mandatperiod väljer arbetslivskommissionen en ordförande och en vice ordförande inom sig. Ordföranden och vice ordföranden ska företräda arbetsgivare, arbetstagare eller självständiga yrkesutövare. Sekretariatet för arbetslivskommissionen enligt 121 § i lagen om yrkesutbildning ansvarar för sekreteraruppgifterna vid arbetslivskommissionerna.

Arbetslivskommissionen sammanträder på ordförandens eller vid dennes förhinder på vice ordförandens kallelse. Arbetslivskommissionen är beslutför när ordföranden och vice ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Ärendena avgörs med enkel majoritet. Om rösterna faller lika, gäller som beslut den mening som ordföranden har understött. Om rösterna faller lika i ett personval avgörs valet genom lottning.

22 §
Arbetslivskommissionernas uppgifter

Arbetslivskommissionerna deltar i kvalitetssäkringen i fråga om genomförandet av yrkesprov och bedömningen av kunnandet förutom på det sätt som föreskrivs i 120 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning även

1) genom att följa upp ordnandet av yrkesinriktade examina med hjälp av riksomfattande respons-, uppföljnings- och utvärderingsuppgifter,

2) genom att vid behov göra besök i yrkesprovsmiljöer, samt

3) genom att årligen producera information om kvaliteten på genomförandet av yrkesprov och bedömningen av kunnandet inom den egna branschen på basis av information som fås med stöd av 1 och 2 punkten.

Arbetslivskommissionerna deltar i utvecklingen av yrkesutbildningens examensstruktur samt utvecklingen av yrkesinriktade examina och deras grunder åtminstone

1) genom att komma med initiativ till Utbildningsstyrelsen om utvecklingen av examensstrukturen eller examensgrunderna inom sin bransch,

2) genom att ge ett utlåtande om förslag till ändring av examensstrukturen som gäller examina inom branschen och om utkast till examensgrunder.

Arbetslivskommissionerna kan också delta i uppföljningen av genomförandet av examensgrunderna inom den egna branschen när uppföljning görs på kommissionens kompetens- och verksamhetsområde.

22 a § (22.12.2021/1227)
Tillsättande av kommissionen för examensexport, dess sammansättning och beslutsfattande

För sin mandatperiod väljer kommissionen för examensexport en ordförande och en vice ordförande inom sig. Om en medlem i kommissionen för examensexport avgår under mandatperioden, utses en ny medlem för resten av mandatperioden. För sekreteraruppgifterna vid kommissionen för examensexport ansvarar det i 121 § i lagen om yrkesutbildning avsedda sekretariatet för arbetslivskommissionerna.

Kommissionen för examensexport sammanträder på ordförandens eller vid dennes förhinder på vice ordförandens kallelse. Kommissionen för examensexport är beslutför när ordföranden och vice ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna deltar i beslutsfattandet. Ärendena avgörs med enkel majoritet. Om rösterna faller lika, gäller som beslut den mening som ordföranden har omfattat. Om rösterna faller lika i ett personval, avgörs dock valet genom lottning.

23 §
Ärenden som utbildningsanordnaren ska informera om

Utbildningsanordnaren ska informera om åtminstone följande ärenden:

1) möjligheterna att avlägga examina och genomföra utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv samt övrig utbildning som ordnas, (4.2.2021/125)

2) ansökningsförfaranden,

3) grunderna för antagning av studerande,

4) individuella valmöjligheter för studerande i examensutbildning och utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv, (4.2.2021/125)

5) yrkesutbildningens genomförandesätt och inlärningsmiljöer,

6) ordnande av examensdelar och delar av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv i samarbete med andra utbildningsanordnare, arbetslivet, verkstäder för unga eller andra samarbetsparter, (4.2.2021/125)

7) undervisningen, studiehandledningen samt övrig handledning och övrigt stöd som erbjuds, inklusive studier som stödjer studiefärdigheterna samt särskilt stöd, och

8) de avgifter som enligt 105 § i lagen om yrkesutbildning tas ut av de studerande.

7 kap

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

24 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

25 §
Övergångsbestämmelser om bedömningsskalan för kunnandet hos en studerande i examensutbildning

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 11 § 1 mom. bedöms kunnandet hos studerande som inlett avläggande av yrkesinriktad grundexamen enligt de examensgrunder som fastställts med stöd av lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) eller lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) med den bedömningsskala för kunnandet som gäller innan denna förordning träder i kraft.

Om en studerande har antagits för att avlägga yrkesinriktad grundexamen enligt de examensgrunder som fastställts med stöd av lagen om grundläggande yrkesutbildning eller lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning innan lagen om yrkesutbildning träder i kraft och han eller hon med stöd av övergångsbestämmelserna i 129 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning vill övergå till att avlägga examen enligt de nya grunder för examen som utfärdas efter att lagen om yrkesutbildning trätt i kraft, ska vitsorden för de yrkesinriktade examensdelar och delområden av gemensamma examensdelar som han eller hon tidigare avlagt omvandlas så att de motsvarar vitsord enligt bedömningsskalan 1–5. Omvandlingen av vitsord sker så att vitsordet 1 enligt den gamla skalan motsvarar vitsordet 1 enligt den nya skalan, vitsordet 2 motsvarar vitsordet 3 enligt den nya skalan och vitsordet 3 motsvarar vitsordet 5 enligt den nya skalan.

Om en studerande efter att lagen om yrkesutbildning trätt i kraft har antagits för att avlägga yrkesinriktad grundexamen enligt de examensgrunder som fastställts med stöd av lagen om grundläggande yrkesutbildning innan motsvarande nya examensgrunder trätt i kraft och han eller hon den 1 augusti 2018 med stöd av övergångsbestämmelsen i 129 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning övergår till att avlägga examen enligt de nya examensgrunderna, ska vitsorden för de yrkesinriktade examensdelarna och delområdena av gemensamma examensdelar som han eller hon har avlagt före övergången omvandlas så att de motsvarar vitsord enligt bedömningsskalan 1–5. Omvandlingen av vitsord sker på basis av bedömningsmaterialet som avses i 13 § så att vitsordet 1 enligt den gamla skalan motsvarar vitsordet 1 eller 2 enligt den nya skalan, vitsordet 2 motsvarar vitsordet 3 eller 4 enligt den nya skalan och vitsordet 3 motsvarar vitsordet 5 enligt den nya skalan.

26 §
Övergångsbestämmelser om betygens innehåll och bilagor

På betygen för de studerande som har inlett avläggandet av yrkesinriktad grundexamen enligt de examensgrunder som fastställts med stöd av lagen om grundläggande yrkesutbildning och som inte övergår till att avlägga examen enligt de nya examensgrunderna efter att lagen om yrkesutbildning trätt i kraft antecknas examensdelarna och deras omfattningar i kompetenspoäng samt vitsorden enligt de gamla examensgrunderna och den bedömningsskala för kunnandet som gällde innan denna förordning trädde i kraft.

På betygen för de studerande som har inlett avläggandet av yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen enligt de examensgrunder som fastställts med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning och som inte övergår till att avlägga examen enligt de nya examensgrunderna efter att lagen om yrkesutbildning trätt i kraft, antecknas examensdelarna samt vitsorden enligt de gamla examensgrunderna och den bedömningsskala för kunnandet som gällde innan denna förordning trädde i kraft.

Med avvikelse från vad som föreskrivs om betygens innehåll i 14 § 1 mom. ingår kompetenspoäng inte i examensbetyget eller betyget över avlagda examensdelar i fråga om studerande som avlägger yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen enligt de examensgrunder som fastställts med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.

Om den studerande har inlett avläggandet av examen innan lagen om yrkesutbildning trätt i kraft och han eller hon har givits vitsord för avlagda yrkesprov enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning, ska utbildningsanordnaren på den studerandes begäran bifoga en separat bilaga till betyget av vilken vitsorden som den studerande fått för yrkesproven framgår.

Ikraftträdelsestadganden:

15.2.2018/138:

Denna förordning träder i kraft den 19 februari 2018.

16.8.2018/744:

Denna förordning träder i kraft den 20 augusti 2018.

17.10.2019/1014:

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2019.

2.7.2020/543:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2020.

4.2.2021/125:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2022. (23.6.2021/584)

17.6.2021/551:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2021.

Denna förordning tillämpas för första gången på dem som söker till utbildning som leder till yrkesexamen inom funktionshinderområdet som börjar den 1 augusti 2021 eller därefter.

23.6.2021/583:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2022.

23.6.2021/584:

Denna förordning träder i kraft den 23 juni 2021.

Förordningen trädde i kraft publiceringsdagen 24.6.2021.

16.12.2021/1150:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022 och gäller till utgången av år 2024.

22.12.2021/1227:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.

15.12.2022/1062:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2023.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.