Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

3.4.2014/282

Statsrådets förordning om Polisyrkeshögskolan

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013):

1 §
Utbildningsuppgift och examina

De yrkeshögskoleexamina inom området för inre säkerhet som avläggs vid Polisyrkeshögskolan är

1) yrkeshögskoleexamen för polis, till vilken i enlighet med utbildningsområdet fogas examensbenämningen polis (YH), Bachelor of Police Services,

2) yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen, till vilken i enlighet med utbildningsområdet fogas examensbenämningen befälsexamen för räddningsbranschen (YH), Bachelor of Rescue Services.

(21.12.2016/1352)

Den högre yrkeshögskoleexamen inom området för inre säkerhet som avläggs vid Polisyrkeshögskolan är högre yrkeshögskoleexamen för polis, till vilken i enlighet med utbildningsområdet fogas examensbenämningen polis (högre YH), Master of Police Services.

2 §
Studiernas uppbyggnad

I de studier som leder till yrkeshögskoleexamen ingår

1) grundstudier och yrkesstudier,

2) valfria studier,

3) praktik som främjar yrkesfärdigheten,

4) ett lärdomsprov.

I de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamina ingår

1) fördjupade yrkesstudier,

2) valfria studier,

3) ett lärdomsprov.

3 §
Studiernas omfattning

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studiepoäng. Studieperioderna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng.

Omfattningen av de studier som leder till yrkeshögskoleexamen för polis är 180 studiepoäng.

Omfattningen av de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen för polis är 120 studiepoäng.

Omfattningen av de studier som leder till yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen är 240 studiepoäng. (21.12.2016/1352)

4 §
Studieperioder och läroplaner

Polisyrkeshögskolan planerar och ordnar de studier som leder till examen som studiehelheter med inriktning på något uppgiftsområde inom området för inre säkerhet som kräver yrkesmässig sakkunskap och på utvecklandet av det.

Studierna och den undervisning som ingår i dem ordnas som studieperioder. Studieperioderna är obligatoriska, alternativa eller valfria.

I undervisningsplanen för en examen bestäms åtminstone målen för varje studieperiod, det sakkomplex som ska behandlas, omfattningen i studiepoäng, mängden undervisning och praktik samt de prestationer som krävs.

5 §
Målsättning för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen

Den allmänna målsättningen för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är att ge den studerande

1) omfattande praktiska baskunskaper och basfärdigheter samt de teoretiska grunderna för dem för att kunna arbeta i sakkunniguppgifter inom området för inre säkerhet,

2) förutsättningar att följa och främja utvecklingen inom området för inre säkerhet,

3) förutsättningar för ett livslångt lärande,

4) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper,

5) de färdigheter som förutsätts för internationell verksamhet inom området för inre säkerhet.

Målet för grundstudierna är att ge den studerande en omfattande allmänbild av ställningen för de myndigheter som svarar för den inre säkerheten och deras betydelse i samhället, arbetslivet och internationellt, att göra den studerande förtrogen med de allmänna teoretiska grunderna och kommunikationen inom uppgiftsområdet för inre säkerhet samt att ge honom eller henne sådana språkkunskaper som avses i 7 §.

Målet för yrkesstudierna är att inom området för inre säkerhet göra den studerande förtrogen med centrala problemhelheter och tillämpningar samt med deras vetenskapliga grunder, så att den studerande efter slutförd utbildning självständigt kan arbeta i sakkunniguppgifter inom området för inre säkerhet samt delta i utvecklandet av arbetsplatsen.

Målet för praktiken är att under handledning göra den studerande förtrogen med sådana praktiska arbetsuppgifter som är av central betydelse i synnerhet med tanke på yrkesstudierna samt med tillämpningen av kunskaper och färdigheter i arbetslivet.

Målet för lärdomsprovet är att utveckla och visa den studerandes förmåga att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i praktiska sakkunniguppgifter i anslutning till yrkesstudierna.

6 §
Målsättning för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen

Den allmänna målsättningen för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är att ge den studerande

1) sådana omfattande och ingående kunskaper som krävs för utvecklandet av den inre säkerheten samt sådana teoretiska kunskaper som krävs för att kunna arbeta i krävande sakkunnig- och ledningsuppgifter inom området för inre säkerhet,

2) en ingående uppfattning om området för inre säkerhet, dess ställning i arbetslivet och betydelse i samhället samt färdighet att följa och analysera utvecklingen av forskningsdata och yrkespraxis inom området för inre säkerhet,

3) förutsättningar för ett livslångt lärande och en kontinuerlig utvecklande av den egna yrkesskickligheten,

4) sådana goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper som krävs i arbetslivet,

5) den beredskap som internationell interaktion och yrkesverksamheten förutsätter.

Målet för de fördjupade yrkesstudierna är att ge den studerande möjlighet att fördjupa teoritillämpningen i praktiken, analytiska färdigheter, förmåga att leda projekt och delta i forsknings- och utvecklingsarbete samt sociala färdigheter.

Målet för lärdomsprovet är att utveckla och visa den studerandes förmåga att tillämpa forskningsdata och använda valda metoder för specificering och lösning av problem i arbetslivet samt förmåga att arbeta självständigt i krävande sakkunniguppgifter.

7 §
Språkkunskaper

Den studerande ska i de studier som ingår i yrkeshögskoleexamen eller på något annat sätt visa att han eller hon har förvärvat

1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) inom ett tvåspråkigt tjänsteområde krävs för en tjänst som förutsätter högskoleexamen och som behövs med tanke på yrkesutövningen och utvecklingen i yrket,

2) sådana skriftliga och muntliga kunskaper i ett eller två främmande språk som behövs för yrkesutövningen och utvecklingen i yrket.

Polisyrkeshögskolan kan av särskilda skäl helt eller delvis befria en studerande från kraven på språkkunskap enligt 1 mom.

Den språkkunskap som studeranden har visat ska anges i examensbetyget.

8 §
Mognadsprov

För examen ska den studerande inom området för sitt lärdomsprov skriva ett mognadsprov, som utvisar förtrogenhet med området samt kunskaper i finska eller svenska.

9 §
Yrkesinriktade specialiseringsstudier

Yrkesinriktade specialiseringsstudier är omfattande fortbildningshelheter som grundar sig på yrkeshögskoleexamen.

Omfattningen av de yrkesinriktade specialiseringsstudierna är 30–60 studiepoäng.

10 § (21.12.2016/1352)
Studietid

Polisyrkeshögskolan ska ordna de studier som leder till examen så att en heltidsstuderande kan slutföra

1) studierna för yrkeshögskoleexamen för polis på tre år,

2) studierna för högre yrkeshögskoleexamen för polis på två år,

3) studierna för yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen på fyra år.

11 §
Tillgodoräknande av studier

En studerande får i enlighet med Polisyrkeshögskolans beslut vid avläggande av examen räkna sig till godo studier som han eller hon har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid någon annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. En studerande får enligt vad Polisyrkeshögskolan beslutar räkna sig till godo studier samt ersätta studier i examen också genom kunskaper som visats på annat sätt.

12 §
Betyg

Yrkeshögskolan ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen.

Polisyrkeshögskolan ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.

Polisyrkeshögskolan ger den som har avlagt examen eller slutfört studier vid Polisyrkeshögskolan en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk och i vilken ges tillräckliga uppgifter om Polisyrkeshögskolan, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

13 §
Examensstadga

Närmare bestämmelser och anvisningar om examina, undervisningsplaner, studier, studiehandledning, deltagande i undervisning, tillgodoräknande av andra studier, praktik, lärdomsprov, utvärdering och betyg meddelas i Polisyrkeshögskolans examensstadga.

14 § (21.12.2016/1352)
Undervisningen

Undervisningen ska ordnas så att de studerande kan bedriva sina studier effektivt och i ändamålsenlig ordning.

15 §
Meddelande av resultatet av antagningen av studerande

När resultaten av antagningen offentliggörs ska de sökande informeras om hur de kan få veta på vilket sätt de grunder som följts vid antagningen har tillämpats på dem och hur omprövning av antagningen kan begäras.

16 §
Tilläggskrav som ska ställas på dem som utbildas till polismän

För att en sökande ska antas som studerande till studier som leder till den högskoleexamen som krävs av en polisman ska sökanden uppfylla följande hälsokrav:

1) sökanden får inte ha en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som nedsätter sökandens funktionsförmåga till den grad att sökanden inte klarar av att utföra en polismans uppgifter,

2) sökanden använder inte och har inte använt i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen (373/2008) avsedda narkotiska ämnen annat än för medicinska ändamål,

3) sökandens synskärpa på vartdera ögat är minst 0,2 utan glasögon och med korrektion med glasögon minst 1,0,

4) sökanden hör utan hjälpmedel på båda öronen normalt tal på fyra meters avstånd.

För att en sökande ska antas som studerande till studier som leder till den högskoleexamen som krävs av en polisman förutsätts att sökanden är redbar och pålitlig, vilket bedöms på basis av den säkerhetsutredning som gjorts för sökandens del. Vid bedömningen kan även beaktas anhängiga brottmål där sökanden är misstänkt för brott eller är svarande.

16 a § (21.12.2016/1352)
Tilläggskrav som ska ställas på dem som utbildas till räddningsbranschen

För att en sökande ska antas som studerande till studier som leder till yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen ska sökanden uppfylla följande hälsokrav:

1) sökanden får inte ha en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som nedsätter sökandens funktionsförmåga till den grad att sökanden inte klarar av att utföra uppgifter inom räddningsväsendet,

2) sökanden använder inte och har inte använt i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen (373/2008) avsedda narkotiska ämnen annat än för medicinska ändamål.

För att en sökande ska antas som studerande till studier som leder till yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen förutsätts att sökanden är redbar och pålitlig, vilket bedöms på basis av den säkerhetsutredning som gjorts om sökanden. Vid bedömningen kan även beaktas anhängiga brottmål där sökanden är misstänkt för brott eller är svarande.

17 §
Bedömning av studieprestationer

En studerande ska ges möjlighet att ta del av bedömningen av skriftliga studieprestationer eller av studieprestationer som upptagits i annan form. Studieprestationerna ska bevaras i sex månader efter det att resultaten har offentliggjorts.

18 § (21.12.2016/1352)
Examensnämndens sammansättning

Till examensnämnden vid Polisyrkeshögskolan hör en ordförande, som ska vara överlärare vid Polisyrkeshögskolan, samt fyra andra medlemmar, av vilka två ska vara lärare vid Polisyrkeshögskolan och två lärare vid Räddningsinstitutet. Ordföranden, medlemmarna samt deras personliga suppleanter förordnas av yrkeshögskolans styrelse. Examensnämnden är beslutför när ordföranden och två medlemmar deltar i beslutsfattandet.

Examensnämnden kan sammanträda i form av sektioner. I en sektion ska examensnämndens ordförande och två andra medlemmar vara företrädda.

19 §
Sammansättningen av delegationen för Polisyrkeshögskolan

I delegationen för Polisyrkeshögskolan ska ingå representanter för undervisnings- och forskningssektorn, området för inre säkerhet och intressentgrupper som har samband med polisverksamheten. I delegationen ska även ingå representanter för Polisyrkeshögskolan. Landets båda nationalspråk ska vara representerade bland delegationsmedlemmarna.

20 § (16.2.2017/106)
Behörighetsvillkor för rektorn

Behörighetsvillkoren för tjänsten som rektor är licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen samt sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter, i praktiken visad ledarförmåga, erfarenhet av ledarskap samt förtrogenhet med Polisyrkeshögskolans verksamhetsområde. Till tjänsten som rektor kan också utnämnas en person som har avlagt högre högskoleexamen, om han eller hon i övrigt anses vara speciellt meriterad för uppgiften.

21 §
Krav på språkkunskaper hos lärarna

Av överlärare krävs utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i det språk på vilket de har förordnats att undervisa.

Av övriga lärare krävs goda muntliga och skriftliga kunskaper i det språk på vilket de har förordnats att undervisa.

22 §
Behörighetsvillkor för lärarna

Av en överlärare krävs lämplig licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen och av en lektor lämplig högre högskoleexamen samt av en annan lärare lämplig högskoleexamen.

Trots 1 mom. kan av särskilda skäl den som avlagt högre högskoleexamen utnämnas till en överlärartjänst och den som inte avlagt högre högskoleexamen utnämnas till en lektorstjänst samt den som inte har avlagt högskoleexamen till en annan lärartjänst, om den person som utnämns är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet för tjänsten.

Av en överlärare och lektor samt en annan lärare vars undervisningsuppgift huvudsakligen består av att ordna yrkesstudier krävs dessutom minst tre års praktisk erfarenhet i uppgifter som motsvarar examen.

Av lärare krävs dessutom slutförda pedagogiska lärarstudier omfattande minst 60 studiepoäng eller minst 35 studieveckor. Trots detta kan till lärare även utnämnas en person som har anställts med det villkoret att han eller hon inom tre år från det att anställningsförhållandet inleddes har slutfört de pedagogiska lärarstudier som krävs.

23 §
Lärarnas uppgifter

En lärare har förutom sitt undervisnings- och handledningsarbete samt de övriga uppgifterna i samband med dem till uppgift att

1) utveckla undervisningen på sitt område med beaktande av utvecklingen i arbetslivet,

2) delta i utarbetandet av undervisningsplaner och skötseln av antagningen av studerande,

3) sköta uppgifter i anslutning till forsknings- och utvecklingsarbete enligt vad Polisyrkeshögskolan bestämmer,

4) delta i av Polisyrkeshögskolan föreskriven utbildning som upprätthåller och utvecklar yrkesfärdigheten och göra sig förtrogen med arbetslivet,

5) sköta de uppgifter som föranleds av medlemskap i Polisyrkeshögskolans förvaltningsorgan och andra uppgifter som ankommer på läraren eller ålagts läraren.

24 §
Ikraftträdelsebestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 7 april 2014.

Den som arbetade som lärare när förordningen trädde i kraft ska avlägga en lämplig högskoleexamen enligt 22 § senast den 31 december 2017, om han eller hon inte har avlagt en sådan.

Ikraftträdelsestadganden:

21.12.2016/1352:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

16.2.2017/106:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2017.

Den som hade utnämnts till en tjänst eller ett tjänsteförhållande för viss tid enligt 20 § när denna förordning trädde i kraft behåller sin behörighet för den tjänst eller det tjänsteförhållande för viss tid som han eller hon utnämnts till.

De tjänster och tjänsteförhållanden för viss tid som förklarats vakanta när denna förordning trädde i kraft tillsätts med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.