373/2008

Syftet med denna lag är att förhindra att narkotika importeras till eller exporteras från Finland olagligt, att förhindra att narkotika tillverkas, sprids och används olagligt samt att minska hälsoriskerna av andra ämnen som används i drogsyfte.

Denna lag tillämpas på kontrollen av narkotika och för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen. Lagen tillämpas även på kontrollen av narkotikaprekursorer utöver vad som föreskrivs om kontrollen av prekursorer i den i 3 § 1 mom. 2 punkten nämnda förordningen om handel med narkotikaprekursorer inom gemenskapen, i den i 3 § 1 mom. 3 punkten nämnda förordningen om handel med narkotikaprekursorer med tredjeländer och i de i 3 § 1 mom. 4 punkten nämnda förordningarna om tillämpning av förordningarna om narkotikaprekursorer.

I denna lag avses med

Närmare bestämmelser om vilka ämnen, preparat och växter som anses som narkotika enligt 1 mom. 5 punkten utfärdas genom förordning av statsrådet.

I denna lag avses med för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen sådana ämnen som används i drogsyfte och som kan vara farliga för hälsan och har anmälts för att innefattas i kontrollen på det sätt som avses i 1 mom. 5 punkten underpunkt e eller är positionsisomerer av sådana ämnen och som inte är läkemedel eller narkotika. Närmare bestämmelser om vilka ämnen som ska betraktas som för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen utfärdas genom förordning av statsrådet.

I fråga om ämnen som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten underpunkt e och 3 § 3 mom. bedöms ämnets psykoaktiva egenskaper och farlighet av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd samt polisen och Tullen.

Om Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet anser att ämnets psykoaktiva egenskaper och farlighet kräver förbud enligt 5 §, ska centret lämna sin bedömning till social- och hälsovårdsministeriet och bifoga sitt förslag till åtgärder som bland annat grundar sig på om ämnet förekommer i Finland eller om det sannolikt kan förekomma i Finland innan det i enlighet med det beslut av rådet som anges i 3 § 1 mom. 5 punkten underpunkt c kan beslutas om att ämnet ska innefattas i kontrollen.

Om ett sådant ämne som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten underpunkt e eller 3 § 3 mom. enligt det kemikalieproduktregister som förs av Säkerhets- och kemikalieverket eller annars kan antas ha industriell användning eller om det rör sig om en läkemedelssubstans, ska de kända tillverkarna av ämnet eller substansen eller de aktörer som representerar dessa ges tillfälle att uttala sig om bedömningen och förslaget till åtgärder. Genom förordning av statsrådet får det föreskrivas om obetydliga undantag från förbudet mot industriell behandling av narkotika, om användning av ämnet i industriell näringsverksamhet kan motiveras.

Bestämmelser om narkotika och narkotikaprekursorer som utgör läkemedel finns dessutom i läkemedelslagen (395/1987) och annanstans i lag.

Bestämmelser om förebyggande av användning av narkotika finns i lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet (523/2015) . Bestämmelser om socialservice som riktar sig till användare av narkotika finns i socialvårdslagen (1301/2014) och bestämmelser om hälso- och sjukvård i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och lagen om missbrukarvård (41/1986) . (29.12.2022/1288)

Produktion, tillverkning, import till och export från Finlands territorium, transport, transitering, distribution, hantering, innehav och användning av samt handel med narkotika är förbjudet. Undantag från förbudet kan göras av medicinska skäl, forskningsskäl eller kontrollskäl eller med anledning av industriell användning enligt vad som särskilt föreskrivs i denna lag eller någon annanstans i lag.

Tillverkning, import till Finlands territorium, lagring, hållande till salu och överlåtelse av för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen är förbjudet. Undantag från förbudet kan göras av forskningsskäl eller med anledning av industriell användning enligt vad som särskilt föreskrivs i denna lag eller någon annanstans i lag.

Det är tillåtet att utan mellanlagring transportera narkotika genom Finlands territorium till ett annat land, om aktören har ett beslut om exporttillstånd från ursprungslandets behöriga myndighet och ett importtillstånd som beviljats av mottagarlandets behöriga myndighet.

En aktör som transporterar narkotika med stöd av 1 mom. ska anmäla transiteringen av narkotika till tullmyndigheterna och lägga fram export- och importtillstånd för narkotikapartiet innan partiet anländer till landet.

Odling av kat (Catha edulis), Psilocybesvampar och kokabuske är förbjuden.

Odling av opiumvallmo, hampa och kaktusväxter som innehåller meskalin för att användas som narkotika eller vid tillverkning eller produktion av narkotika är förbjuden.

Den som har kommit i besittning av narkotika utan att vara berättigad att inneha den är skyldig att utan dröjsmål överlämna den till polis-, tull- eller gränsbevakningsmyndigheterna.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet kan bevilja tillstånd för tillverkning av narkotika, import av narkotika till Finland, export av narkotika från Finland och hantering av narkotika.

Importtillstånd enligt 13 §, exporttillstånd enligt 14 § och hanteringstillstånd enligt 15 § kan beviljas enskilda näringsidkare eller juridiska personer

Bestämmelser om tillverkningstillstånd finns i 12 §.

En innehavare av tillstånd enligt denna lag, personalen vid ett verksamhetsställe enligt tillståndet i de fall då de utför sina arbetsuppgifter samt den som fullgör uppdrag åt en myndighet som är berättigad till tillstånd har rätt att inneha en sådan mängd narkotika som preciseras i tillståndet och att genomföra nödvändiga transporter av narkotikan.

Ett tillstånd enligt denna lag befriar inte tillståndshavaren från att iaktta de krav och därtill hörande föreskrifter som ställs på verksamheten någon annanstans i lag.

När det gäller narkotika som nämns i förteckningarna I och II i 1961 års allmänna narkotikakonvention får tillstånd dock inte beviljas för en större mängd narkotika än vad som enligt nämnda konvention har anmälts till internationella nämnden för kontroll av narkotika att kommer att användas för nämnda ändamål under året i fråga.

Närmare bestämmelser om uppställande av kvoter som avses i 3 mom. och om uppfyllande av konventionens förpliktelser kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

För att ett tillstånd som avses i 9 § 1 mom. ska beviljas krävs följande:

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet kan anse att den tillståndssökande uppfyller villkoren i 1 mom. utan att särskilt utreda detta, om den som söker tillstånd regelbundet av centret ansöker om tillstånd enligt 12–15 § och centret under det senaste året har konstaterat att den tillståndssökandes verksamhet uppfyller villkoren enligt 1 mom. (8.4.2011/322)

Tillverkningstillstånd för narkotika kan beviljas för högst ett kalenderår i sänder. Tillverkningstillstånd krävs inte för tillverkning av läkemedelspreparat som avses i läkemedelslagen. Tillverkningstillstånd för narkotika som inte används för medicinskt bruk får inte beviljas.

Trots 1 mom. kan

Tillverkningstillstånd får inte beviljas för längre tid än hanteringstillståndet är i kraft.

Ett tillverkningstillstånd kan förenas med villkor som gäller mängder, lagring, förvaring, transport, övervakning och förstöring av ämnena samt vid behov andra motsvarande omständigheter.

Närmare bestämmelser om detaljer i tillståndsvillkoren får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Importtillstånd för narkotika beviljas för högst sex månader. Importtillstånd beviljas särskilt för varje leveransparti, med undantag av tillstånd som gäller sådan narkotika som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten underpunkt e och som är avsedd för industriell användning eller ämnen, preparat och testsystem som innehåller narkotika och som används för konstaterande av narkotika. (8.4.2011/322)

Till importtillstånd kan fogas villkor som gäller importsättet, narkotikamängder, lagring, förvaring, transport, övervakning och förstöring.

Vid sidan av varje beslut om importtillstånd ges den sökande ett importintyg för att kunna söka exporttillstånd hos den behöriga myndigheten i det land från vilket narkotikan importeras. Tillståndshavaren ska underrätta tullmyndigheten om att narkotikan anlänt till landet och visa upp importintyget för myndigheten. Tullmyndigheten ska göra nödvändiga anteckningar på intyget och vid behov bifoga andra utredningar i anslutning till förtullningen.

Tillståndshavaren ska återsända intyget till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet omedelbart efter att den import till Finland som avses i tillståndet har skett, dock senast när giltighetstiden för tillståndet upphör. (16.10.2009/775)

Närmare bestämmelser om detaljerna i de tillståndsvillkor som avses i 2 mom. och om importintygens detaljerade innehåll och anteckningarna i dem kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Exporttillstånd för narkotika beviljas för högst sex månader. Tidsfristen får inte vara längre än giltighetstiden för importtillståndet från det land till vilket exporten från Finland sker. Exporttillstånd beviljas särskilt för varje leveransparti, med undantag av tillstånd som gäller sådan narkotika som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten underpunkt e och som är avsedd för industriell användning eller ämnen, preparat och testsystem som används för konstaterande av narkotika. (8.4.2011/322)

Vid ansökan om exporttillstånd ska den sökande visa upp ett importtillstånd av den behöriga myndigheten i det land till vilket exporten från Finland sker eller något annat motsvarande intyg över att det parti som den sökande avser exportera får importeras till landet i fråga.

Till exporttillstånd kan fogas villkor som gäller exportsättet, narkotikamängder, lagring, förvaring, transport, övervakning och förstöring.

Vid sidan av varje beslut om exporttillstånd ges den sökande ett exportintyg. Tillståndshavaren ska underrätta tullmyndigheten om att narkotikan förts ut ur landet och visa upp exportintyget för myndigheten. Tullmyndigheten ska göra nödvändiga anteckningar på intyget och vid behov bifoga andra utredningar i anslutning till förtullningen.

Tillståndshavaren ska återsända intyget till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet omedelbart efter att den export från Finland som avses i tillståndet har skett, dock senast när giltighetstiden för tillståndet upphör. (16.10.2009/775)

Närmare bestämmelser om detaljerna i de tillståndsvillkor som avses i 3 mom. och om exportintygens detaljerade innehåll och anteckningarna i dem kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Hanteringstillstånd för narkotika beviljas för högst tre år i sänder. (13.5.2022/323)

Hanteringstillstånd för narkotika krävs inte för hantering och innehav av läkemedel som klassificerats som narkotika, när detta sker i medicinskt syfte enligt bestämmelserna i läkemedelslagen, lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) eller lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) eller i en förordning som utfärdats med stöd av dem eller när en behörig myndighets officiella laboratorium utför lagstadgade uppgifter. (8.4.2011/322)

Till hanteringstillstånd kan fogas villkor som gäller narkotikaslag, narkotikamängder, hanteringssyfte, lagring, förvaring, transport, övervakning och förstöring.

Närmare bestämmelser om tillståndsvillkorens detaljer kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett verksamhetsställe som utövar tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska ha en ansvarig person och ett tillräckligt antal ställföreträdare för denna. Dessa personer utses av tillståndshavaren. Den ansvariga personen och ställföreträdarna ska ha uppnått myndighetsåldern och vara lämpliga för uppgiften. De ska också ha de befogenheter som uppgiften kräver och genom utbildning eller erfarenhet förvärvad tillräcklig yrkesskicklighet. Tillståndshavaren ska ge de ansvariga personerna och deras ställföreträdare ett skriftligt förordnande om deras uppgifter. (13.5.2022/323)

Olämplig för uppgiften som ansvarig person och ställföreträdare är den som på grund av missbruk av narkotika eller andra rusmedel, på grund av att han eller hon under de tio senaste åren begått ett narkotikabrott eller på grund av förseelser mot eller försummelser i strid med denna lag under de tre senaste åren uppenbart inte kan sköta uppgiften. Som olämplig för uppgiften anses även en person som är försatt i konkurs eller vars handlingsbehörighet annars har begränsats.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet godkänner de ansvariga personer och ställföreträdare som vid sidan av tillståndshavaren ska se till att denna lag och bestämmelserna i tillståndsvillkoren iakttas på verksamhetsstället.

Den som söker tillstånd ska i samband med tillståndsansökan hos Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ansöka om godkännande av den ansvariga person och de ställföreträdare som den tillståndssökande utsett. Den tillståndspliktiga verksamheten får inte inledas förrän en ansvarig person och dennes ställföreträdare har godkänts för verksamheten i fråga.

När en ansvarig person eller en ställföreträdare avgår eller annars upphör att sköta sin uppgift ska en ny ansvarig person eller ställföreträdare utses och en ansökan om godkännande av denne göras inom sju dagar.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ska återkalla godkännandet av en ansvarig person eller dennes ställföreträdare, om tillståndshavaren begär det.

Godkännandet av en ansvarig person eller dennes ställföreträdare kan återkallas helt eller för en viss tid, om den ansvariga personen eller ställföreträdaren

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet kan i de fall som avses i 2 mom. i stället för att återkalla godkännandet tilldela den ansvariga personen eller ställföreträdaren en varning, om ett återkallande av godkännandet hade varit oskäligt med beaktande av omständigheterna.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ska underrätta den tillståndshavare som den ansvariga personen eller ställföreträdaren tjänstgör hos, om godkännandet återkallats eller en varning tilldelats.

En ansökan om tillstånd enligt denna lag ska innehålla uppgift om

En aktör behöver i samband med tillståndsansökan inte lämna uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 samt 5–7 punkten, om aktören

(16.10.2009/775)

Tillståndshavaren ska underrätta Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet om sådana ändringar i de uppgifter som i enlighet med 1 mom. lämnats i samband med tillståndsansökan och som påverkar förutsättningarna för beviljande av tillstånd. (16.10.2009/775)

Närmare bestämmelser om innehållet i den utredning som ska fogas till tillståndsansökan kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

En tillståndshavare får överlämna narkotika endast till en annan tillståndshavare eller någon som annars har rätt att anskaffa, inneha eller hantera de ämnen som överlåts.

Mottagaren ska ge överlåtaren en redogörelse för användningsändamålet för den narkotika som överlåts. Användningsändamålet ska vara det som avses i 9 § 2 mom.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ska återkalla ett tillstånd enligt denna lag om

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet kan återkalla ett med stöd av denna lag beviljat tillstånd för viss tid eller helt och hållet, om

Om det inte är fråga om ett brådskande fall ska Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet i situationer som avses i 2 mom. innan ett tillstånd återkallas ge en skriftlig varning och sätta ut en tid inom vilken tillståndshavaren ska avhjälpa eller undanröja bristerna i verksamheten.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet kan också ge tillståndshavare en anmärkning eller en skriftlig varning, om de brister, förseelser eller försummelser som har framkommit kan rättas till eller är ringa.

Ett återkallat tillstånd ska återlämnas till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet.

Tillstånd enligt denna lag behövs inte för import och export av sådana läkemedelspreparat innehållande narkotika som är avsedda för användning vid första hjälpen och som ingår i läkemedelsförråd ombord på fartyg och luftfartyg i internationell trafik och i ambulanser och fordon som används i humanitär biståndsverksamhet.

Läkemedelspreparat som avses i 1 mom. ska förvaras i en förseglad förstahjälpslåda i ett låst medicinskåp. På fartyg är befälhavaren ansvarig för dessa preparat och i luftfartyg, ambulanser och fordon som används i humanitär biståndsverksamhet den person som ansvarar för läkemedelsförrådet.

Import- och exporttillstånd enligt denna lag behövs inte för sådana läkemedelspreparat som internationella och finländska militäravdelningar och biståndsgrupper inom internationell räddningsverksamhet med anknytning till internationellt samarbete för med sig in i och ut ur landet och som är avsedda att användas för den egna första hjälpen inom militäravdelningen eller biståndsgruppen inom räddningsverksamheten. Läkemedelspreparaten ska förvaras i en låst förstahjälpslåda och oanvända läkemedelspreparat ska återföras till Finland. Militäravdelningen eller biståndsgruppen inom räddningsverksamheten ska utse en person som ansvarar för läkemedelspreparaten. En anmälan om exporten av preparaten ska göras på förhand och en anmälan om importen av preparaten utan dröjsmål efter återresan. Anmälan görs till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet. (13.5.2022/323)

En organisation som bedriver humanitär biståndsverksamhet och som har tillstånd enligt 32 § 3 mom. i läkemedelslagen behöver inte i humanitär biståndsverksamhet något import- och exporttillstånd enligt denna lag, om det är fråga om en exceptionellt allvarlig situation i denna verksamhet eller om det finns andra särskilda skäl. Då ska en anmälan om export av läkemedelspreparat på förhand och om import utan dröjsmål göras till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet. Vad som i 16 § föreskrivs om krav på ansvarig person och i 17 § om godkännande av ansvarig person gäller import och export av läkemedelspreparat i de fall som avses i detta moment. (13.5.2022/323)

Närmare bestämmelser om innehållet i de anmälningar som avses i 3 och 4 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. (13.5.2022/323)

Import- och exporttillstånd enligt denna lag behövs inte för

Import- eller exporttillstånd enligt denna lag behövs inte för kombinationspreparat som innehåller andra psykotropa ämnen än de som nämns i förteckning I i 1971 års konvention om psykotropa ämnen eller för preparat som innehåller läkemedelssubstanser som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten underpunkt e i denna lag. Dessutom krävs det att kombinationspreparatet eller preparatet innehåller narkotika endast i ringa mängder eller narkotikan är i svårligen avskiljbar form, och att risken för missbruk med tanke på ämnets omfattande medicinska användning endast kan anses som liten i fråga om kombinationspreparatet eller preparatet.

Import- och exporttillstånd enligt denna lag behövs inte för ett läkemedelspreparat som innehåller narkotika som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten underpunkt e, om risken för missbruk av läkemedelspreparatet med tanke på ämnets omfattande medicinska användning kan anses som liten. På sådana preparat tillämpas i övrigt samma krav och begränsningar som gäller för preparat som innehåller ämnen som nämns i förteckning IV i 1971 års konvention om psykotropa ämnen.

Närmare bestämmelser om ämnen, preparat och testsystem som är befriade från tillståndsplikt får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Tillstånd enligt denna lag behövs inte för sådan narkotika som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten underpunkt e, om den av motiverad anledning ingår i ett annat ämne eller preparat och risken för missbruk kan anses som liten på grund av den obetydliga mängden av ämnet eller av att narkotikan är i en form som är svår att utnyttja eller avskilja.

Universitet och vetenskapliga forskningsinstitut får importera och lagra för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen för sin forskningsverksamhet, om det i fråga om ämnet och verksamheten före importen har gjorts en anmälan till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet.

Näringsidkare får av grundad anledning importera och lagra för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen för sin industriella verksamhet, om det i fråga om ämnet och verksamheten före importen har gjorts en anmälan till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet.

Import, lagring, hållande till salu och överlåtelse av ett för konsumentmarknaden förbjudet psykoaktivt ämne är tillåtet, om det av grundad anledning ingår i ett annat ämne eller preparat och risken för missbruk kan anses vara liten på grund av den obetydliga mängden av ämnet eller på grund av att ämnet är i en form som är svår att utnyttja eller avskilja.

Närmare bestämmelser om anmälan enligt denna paragraf får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lags bestämmelser om import till och export från Finland av narkotika tillämpas inte på sådana läkemedelspreparat som innehåller ämnen som avses i förteckningarna I–III i 1961 års allmänna narkotikakonvention eller i förteckningarna II–IV i 1971 års konvention om psykotropa ämnen eller läkemedelssubstanser enligt 3 § 1 mom. 5 punkten underpunkt e, om de används av passagerare för personlig medicinering. Då ska 19 § i läkemedelslagen och de bestämmelser som utfärdas med stöd av den iakttas.

Den som tillverkar, importerar till Finland, exporterar från Finland eller deltar i transport och förvaring av narkotika ska se till att import- och exporthandlingarna och de förpackningar i vilka ämnen eller preparat överlåts har nödvändiga identifieringsuppgifter.

Närmare bestämmelser om de identifieringsuppgifter som avses i 1 mom. kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Narkotika ska lagras eller annars förvaras på en särskild, låst plats som utomstående inte har tillträde till.

Närmare bestämmelser om lagring och förvaring av narkotika som avses i 1 mom. och om vilka läkemedelspreparat som inte behöver förvaras på det sätt som nämns i 1 mom. kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Vid transport av narkotika och vid därtill hörande andra åtgärder ska det iakttas tillräcklig omsorgsfullhet och försiktighet med hänsyn till det ämne som transporteras, dess mängd samt transportform.

De som deltar i transport och förvaring av narkotika ska se till att tillgrepp och annan olaglig användning av narkotikan förhindras.

Närmare bestämmelser om transport och därtill hörande hantering av narkotika som avses i 1 mom. kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

De som har rätt att hantera narkotika är skyldiga att låta förstöra alla läkemedel som betraktas som narkotika samt annan narkotika för vilken det inte längre finns sådan användning som är tillåten enligt denna lag.

Ämnen och preparat som avses i 1 mom. får förstöras endast i en anläggning för behandling av farligt avfall. Då ska avfallslagens (646/2011) och miljöskyddslagens (527/2014 ) bestämmelser om förstöring av farligt avfall iakttas. (27.6.2014/539)

Med avvikelse från 1 mom. ska bestämmelserna i avfallslagen och miljöskyddslagen tillämpas på förstöring av sådan narkotika som avses i 3 § 1 mom. 5 e-punkten och som av statsrådet godkänts för industriell användning.

Närmare bestämmelser om förstöring av ämnen och preparat som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En tillståndshavare ska utan dröjsmål underrätta Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet när

Innehavare av tillstånd enligt denna lag och aktörer som avses i 15 § 2 mom. och 22 § 3 mom. ska föra bok över narkotika som de tillverkar, exporterar, importerar och hanterar. Redovisningsskyldigheten gäller dock inte för personlig medicinering förskrivna läkemedel som betraktas som narkotika, förutom på apotek, sjukhus och hälsovårdscentraler och i situationer som avses i 22 § 3 mom. Redovisningsmaterialet ska bevaras minst sex år från utgången av det år då det upprättades. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet har trots sekretessbestämmelserna rätt att ta del av det redovisningsmaterial om narkotika som avses i detta moment. Livsmedelsverket och regionförvaltningsverken har rätt att få veterinärers narkotikaredovisning till påseende. (13.5.2022/323)

Förstöring av narkotika ska antecknas i redovisningen av narkotika. I fråga om förstöringen av och skyldigheten att föra bok över läkemedel som kunder lämnar in till apotek iakttas vad som särskilt föreskrivs om detta.

Närmare bestämmelser om den redovisning av narkotika och om det redovisningsmaterial om narkotika som avses i denna paragraf samt om dess förvaring kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Varje tillståndshavare ska årligen före utgången av januari i en anmälan lämna Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet

Dessutom ska tillståndshavarna kvartalsvis anmäla till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet om sådana till Finland importerade och från Finland exporterade ämnen som ingår i förteckningarna i 1961 års allmänna narkotikakonvention och förteckningarna I–III i 1971 års konvention om psykotropa ämnen.

Genom förordning av statsrådet kan det utfärdas närmare bestämmelser om den anmälningsskyldighet som avses i denna paragraf.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet kan vid behov meddela föreskrifter om detaljer i samband med anmälningarna.

Apoteken ska övervaka och föra bok över expedieringen från apoteken av de ämnen och preparat som ingår i förteckningarna I, II och IV i 1961 års allmänna narkotikakonvention och i förteckningarna I–IV i 1971 års konvention om psykotropa ämnen samt av preparat som innehåller narkotika som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten underpunkt e.

Bestämmelser om rätten för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet att få sådana uppgifter om recept och expediering av recept som är nödvändiga för övervakning enligt denna lag finns i 15 § 1 mom. 2 punkten i lagen om elektroniska recept (61/2007) .

Till den del det är fråga om läkemedel som betraktas som narkotika och för vilka uppgifter om övervakning inte registreras hos receptcentret, ska apoteket trots sekretessbestämmelserna på begäran lämna Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet nödvändiga uppgifter om övervakningen.

De övervaknings- och redovisningsuppgifter som avses i denna paragraf är sekretessbelagda.

Vid utsläppande på marknaden enligt förordningen om handel med narkotikaprekursorer inom gemenskapen och vid import, export och verksamhet av mellanhänder enligt förordningen om handel med narkotikaprekursorer med tredjeländer gäller i fråga om aktörernas skyldigheter vad som bestäms i dessa förordningar och i förordningarna om tillämpning av förordningarna om narkotikaprekursorer.

Den som importerar eller lagrar för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen ska föra bok över de ämnen som importerats och använts i forsknings- eller produktionsverksamheten och se till att handlingarna innehåller tillräckliga uppgifter för identifiering av mängden ämne samt försäljarens och köparens namn och adress. Handlingarna ska bevaras minst tre år från utgången av det kalenderår då importen eller lagringen skett.

Den som importerar eller lagrar för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen ska till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet lämna ett sammandrag av mängderna importerade och lagrade ämnen samt de viktigaste uppgifterna om de ämnen som använts och om sin forsknings- eller produktionsverksamhet. Uppgifterna ska lämnas för varje kalenderår senast den 15 februari följande år.

Närmare bestämmelser om redovisningsskyldigheten och skyldigheten att lämna uppgifter enligt denna paragraf får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Social- och hälsovårdsministeriet svarar för den högsta ledningen och styrningen i fråga om efterlevnaden av denna lag samt de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

Tillstånds-, anmälnings- och övervakningsmyndighet enligt denna lag samt den behöriga myndighet som avses i förordningarna om handel med narkotikaprekursorer inom gemenskapen och med tredjeländer samt i förordningarna om tillämpning av förordningarna om narkotikaprekursorer är Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, om inte något annat föreskrivs. (23.11.2018/934)

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ska dessutom

Veterinärerna övervakas även av Livsmedelsverket och regionförvaltningsverken. (13.5.2022/323)

Närmare bestämmelser om Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdets uppgifter enligt 3 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Institutet för hälsa och välfärd har till uppgift att

Närmare bestämmelser om de informationsinsamlingsuppgifter enligt denna lag som Institutet för hälsa och välfärd har kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

En av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet utsedd inspektör som är anställd vid centret har rätt att inspektera lokaler och utrymmen där narkotika, narkotikaprekursorer eller för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen produceras, tillverkas, lagras, förvaras eller på annat sätt hanteras. Inspektionsrätten innefattar även förhandsinspektioner som ingår i Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdets tillstånds- och kontrollåtgärder och som utförs för konstaterande av att villkoren för beviljande av tillstånd uppfylls.

En inspektör som avses i 1 mom. ska ges tillträde till verksamhetsställets alla lokaler och utrymmen. En inspektion som avses i denna paragraf får inte verkställas i utrymmen som används för boende av permanent natur.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet har rätt att få handräckning av polisen samt tull- och gränsbevakningsmyndigheterna för att utföra en uppgift som med stöd av denna lag ankommer på det.

Utöver vad som i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs om inspektion, ska vid en inspektion alla handlingar och övrigt material som en inspektör som avses i 36 § 1 mom. begär och som behövs för inspektionen läggas fram. Inspektören ska utan kostnad och utan hinder av sekretessbestämmelserna på begäran få kopior av de handlingar som behövs för inspektionen.

Inspektören har i samband med inspektionen rätt att för närmare separata undersökningar utan kostnad ta prover av ämnen och preparat som finns på verksamhetsstället. Inspektören har dessutom rätt att göra för genomförandet av inspektionen nödvändiga bildupptagningar under inspektionen.

Trots vad som föreskrivs om hemlighållande av uppgifter har Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet rätt att utan kostnad få för utförandet av tillstånds- och kontrolluppgifter enligt denna lag nödvändig information av näringsidkare och andra aktörer som avses i denna lag och i läkemedelslagen samt av statliga myndigheter, välfärdsområdesmyndigheter och kommunala myndigheter. (8.7.2022/548)

Utan hinder av vad som föreskrivs om hemlighållande av uppgifter har Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet rätt att av de aktörer som avses i förordningen om handel med narkotikaprekursorer inom gemenskapen och i förordningen om handel med narkotikaprekursorer med tredjeländer få de uppgifter om verksamhet avseende narkotikaprekursorer som är nödvändiga för tillsynen över att bestämmelserna i nämnda förordningar följs.

Utan hinder av vad som föreskrivs om hemlighållande av uppgifter har Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet rätt att av tullmyndigheterna få för fullgörandet av uppgifter enligt denna lag nödvändiga uppgifter om import till och export från Finland av narkotika och narkotikaprekursorer som finns i registren över utrikeshandeln. Dessa uppgifter får inte utan Tullstyrelsens tillstånd användas för andra ändamål än de uppgifterna har lämnats för.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet har rätt att ur det bötesregister som avses i 46 § i lagen om verkställighet av böter (672/2002) få de uppgifter som är nödvändiga för verkställande av den övervakning som avses i denna lag och för beviljande av tillstånd som avses i denna lag och i gemenskapslagstiftningen om narkotikaprekursorer.

Bestämmelser om rätten att få uppgifter ur straffregistret finns i straffregisterlagen (770/1993) .

Utan hinder av vad som föreskrivs om hemlighållande av uppgifter har Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet rätt att på eget initiativ lämna ut uppgifter om kontroll enligt denna lag till polisen, tull- och gränsbevakningsmyndigheterna och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, när uppgifterna är nödvändiga för att myndigheterna ska kunna fullgöra sina lagstadgade uppgifter.

Polisen, tullmyndigheterna, gränsbevakningsmyndigheterna, övriga myndigheter som hanterar narkotika och myndigheter som vidtar åtgärder för förhindrande av olaglig användning av narkotika samt utrikesministeriet och justitieministeriet ska ge Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet samt Institutet för hälsa och välfärd de uppgifter som behövs för utlämnande av uppgifter till internationella kontrollmyndigheter och informationsinsamlingsinstanser, om inte annat följer av skyldigheten att hålla uppgifter hemliga.

Behöriga myndigheter är förutom Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet polisen när det gäller brottsbekämpning i fråga om narkotika och för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen samt tull- och gränsbevakningsmyndigheterna när det gäller brottsbekämpning i fråga om narkotika och för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen och import, export och transitering av narkotika och för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen samt alla nämnda myndigheter i ärenden om vilka det föreskrivs i artikel 8.1 i förordningen om handel med narkotikaprekursorer inom gemenskapen och i artiklarna 8, 9.1, 14 och 26 i förordningen om handel med narkotikaprekursorer med tredjeländer.

En anhållningsberättigad tjänsteman ska beslagta narkotika som i enlighet med 8 § har överlåtits till polisen, tullmyndigheterna eller gränsbevakningsmyndigheterna eller som annars inte får innehas enligt denna lag, men vars innehav inte är straffbart. När beslag företas ska bestämmelserna om protokoll i 7 kap. 12 § i tvångsmedelslagen (806/2011) och om hävning av beslag i 7 kap. 14 § i den lagen iakttas.

En anhållningsberättigad tjänsteman ska bevisligen förstöra eller låta förstöra narkotika och för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen som har beslagtagits eller dömts förverkade till staten. Vid förstöringen och redovisningen av narkotika ska 28 och 30 § iakttas. Det ämne som ska förstöras eller en del av det ska dock förvaras så länge det kan behövas som bevis vid rättegång.

En anhållningsberättigad tjänsteman får bevisligen förstöra eller låta förstöra råvaror, andra ämnen, anordningar eller tillbehör som är avsedda för olaglig produktion, odling, tillverkning eller användning eller för olagligt innehav av narkotika och som kan beslagtas, om det är sannolikt att de kommer att dömas förverkade till staten.

Genom skriftligt beslut av chefen för centralkriminalpolisen eller Tullens chef för brottsbekämpning kan myndigheter som arbetar med förebyggande, avslöjande och utredning av narkotikabrott i enskilda fall beviljas tillstånd för tillverkning av narkotika, import av narkotika till Finland, export av narkotika från Finland eller transitering av narkotika. Tillstånd kan också beviljas för användning av beslagtagna prover för odling av växter och svampar som avses i 7 §. Tillstånd som avses i detta moment får beviljas endast för ändamål som är nödvändiga för förebyggande, avslöjande eller utredning av narkotikabrott. Tillstånd för tillverkning av narkotika och odling av växter och svampar som avses i 7 § kan beviljas endast Centralkriminalpolisens kriminaltekniska laboratorium och Tullaboratoriet.

Genom skriftligt beslut av en i 1 mom. avsedd chef kan narkotika som har beslagtagits eller förklarats förverkad till staten och i 44 § 2 mom. avsedda ämnen, anordningar och tillbehör som har beslagtagits eller förklarats förverkade till staten överlämnas till en myndighet för användning för förebyggande, avslöjande och utredning av narkotikabrott och myndigheten beviljas tillstånd att inneha narkotika för detta ändamål.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ska årligen före utgången av januari månad underrättas om beslut som avses i denna paragraf i fråga om föregående år.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet kan förbjuda den som bryter mot bestämmelserna i denna lag, förordningen om handel med narkotikaprekursorer inom gemenskapen eller förordningen om handel med narkotikaprekursorer med tredjeländer att fortsätta med eller upprepa det lagstridiga förfarandet. Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet kan också bestämma att den som bryter mot bestämmelserna ska fullgöra sin skyldighet på något annat sätt.

Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet kan förena ett förbud eller föreläggande som har meddelats med stöd av denna lag med vite eller med hot om att en åtgärd som lämnats ogjord utförs på den försumliges bekostnad eller att verksamheten avbryts. Bestämmelser om återkallande av tillstånd finns i 21 §.

Vite i anslutning till ett förbud döms ut av regionförvaltningsverket på yrkande av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet. Bestämmelser om vite, hot om tvångsutförande och hot om avbrytande ingår i övrigt i viteslagen (1113/1990) . (22.12.2009/1568)

Skyldigheten enligt denna lag att lämna uppgifter får i fråga om en fysisk person dock inte förenas med vite när det finns anledning att misstänka personen för brott och uppgifterna hänför sig till det ärende som är föremål för brottsmisstanke.

Den som uppsåtligen eller av oaksamhet

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för förseelse mot narkotikalagen dömas till böter.

Den som bryter mot ett förbud som har utfärdats med stöd av denna lag och förenats med vite behöver inte dömas till straff för samma gärning.

Bestämmelser om narkotikabrott finns i 50 kap. i strafflagen (39/1889) . Bestämmelser om brott mot förbudet mot för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen finns i 44 kap. 5 a § i strafflagen.

I fråga om beslut som meddelats med stöd av 12–15 § och 17 § samt beslut som meddelats med stöd av förordningen om handel med narkotikaprekursorer inom gemenskapen och förordningen om handel med narkotikaprekursorer med tredjeländer får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran av omprövning finns i förvaltningslagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Ett beslut av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ska iakttas trots ändringssökande, om inte den myndighet där ändring sökts bestämmer något annat.

Denna lag, nedan den nya lagen , träder i kraft den 1 september 2008.

Genom denna lag upphävs narkotikalagen av den 17 december 1993 (1289/1993) , nedan den gamla lagen , jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Om det någon annanstans i lag hänvisas till den gamla lagen eller dess bestämmelser, ska hänvisningen anses avse den nya lagen eller dess motsvarande bestämmelser.

Ett tillstånd som har beviljats med stöd av den gamla lagen anses vara beviljat med stöd av den nya lagen och upphör att gälla det datum som angetts i tillståndsbeslutet.

Ärenden som är anhängiga vid Läkemedelsverket vid den nya lagens ikraftträdande och som anhängiggjorts enligt den gamla lagen handläggs och avgörs enligt den gamla lagen.

En tillståndshavare ska för varje verksamhetsställe som är föremål för detta tillstånd utse en sådan ansvarig person som avses i 16 § och anmäla personen i fråga till Läkemedelsverket för godkännande inom sex månader från denna lags ikraftträdande.

De ämnen om vars innefattande i kontrollen det har beslutats med stöd av rådets beslut 2005/387/RIF om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen och de ämnen som innefattats i kontrollen med stöd av den genom ovannämnda beslut upphävda gemensamma åtgärden 97/396/RIF om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll av syntetiska droger betraktas även som sådana ämnen som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten underpunkt c. I fråga om dessa ämnen kan närmare bestämmelser utfärdas genom förordning av statsrådet, på motsvarande sätt som i fråga om de ämnen som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten underpunkt c.