Beaktats t.o.m. FörfS 1117/2019.

30.12.2013/1164

Lag om Polisyrkeshögskolan

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Polisyrkeshögskolan

Polisyrkeshögskolan lyder under Polisstyrelsen. Skolan hör till inrikesministeriets ansvarsområde.

2 §
Polisyrkeshögskolans uppgifter

Polisyrkeshögskolans uppgift är att

1) inom området för inre säkerhet ge en på forskning och kulturella utgångspunkter baserad högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter och ledningsuppgifter samt att stödja individens yrkesutveckling och främja livslångt lärande,

2) bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar planeringen och utvecklingen av polisverksamheten och den inre säkerheten samt undervisningen vid Polisyrkeshögskolan.

Vid skötseln av sina uppgifter samarbetar Polisyrkeshögskolan med polisens nationella och internationella intressentgrupper.

Närmare bestämmelser om Polisyrkeshögskolans utbildningsuppgift utfärdas genom förordning av statsrådet.

3 §
Målsättning

Polisstyrelsen och Polisyrkeshögskolan avtalar för ett visst antal år i sänder om målen för Polisyrkeshögskolans undervisnings-, forsknings- och utvecklingsverksamhet och om uppföljningen av målen.

4 §
Utvärdering av kvaliteten

Polisyrkeshögskolan ska utvärdera och kontinuerligt utveckla sin verksamhet och sina kvalitetssystem. Polisyrkeshögskolan ska regelbundet delta också i en extern utvärdering av verksamheten och kvalitetssystemen samt offentliggöra resultaten av utvärderingen.

2 kap

Förvaltning

5 §
Intern förvaltning

Polisyrkeshögskolans interna förvaltning sköts av styrelsen och rektorn.

6 § (16.12.2016/1174)
Styrelse

Rektorn är ordförande för styrelsen. Styrelsen består utöver ordföranden av femton medlemmar, av vilka fyra medlemmar representerar personalen vid Polisyrkeshögskolan, fyra medlemmar representerar de studerande inom den utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen, fyra medlemmar representerar myndigheter med ansvar för den inre säkerheten och sammanslutningar som är verksamma inom branschen samt tre medlemmar, av vilka en representerar Räddningsinstitutet, en de studerande för yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen och en räddningsverken.

Polisstyrelsen förordnar styrelsens medlemmar och deras ersättare för viss tid. De medlemmar i styrelsen som representerar Räddningsinstitutet, de studerande för yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen samt räddningsverken och deras ersättare utses av inrikesministeriet och förordnas av Polisstyrelsen.

Styrelsens mandattid är tre år.

7 §
Styrelsens uppgifter

Styrelsens uppgift är att utveckla Polisyrkeshögskolans verksamhet.

Dessutom ska styrelsen

1) godkänna Polisyrkeshögskolans reglemente, ordningsstadga och examensstadga,

2) godkänna undervisningsplanerna för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen,

3) handlägga och avgöra de omprövningsärenden som det har föreskrivits att Polisyrkeshögskolan ska handlägga och avgöra,

4) tillsätta Polisyrkeshögskolans examensnämnd,

5) handlägga och avgöra övriga ärenden som styrelsen i enlighet med Polisyrkeshögskolans reglemente ska handlägga och avgöra.

8 §
Rektor

Inrikesministeriet utnämner rektorn.

Behörighetsvillkoren för rektorn bestäms genom förordning av statsrådet.

9 §
Rektorns uppgifter

Rektorns uppgift är att leda Polisyrkeshögskolans verksamhet.

Dessutom ska rektorn handlägga och avgöra de ärenden som gäller Polisyrkeshögskolans interna förvaltning och som enligt bestämmelser eller föreskrifter inte ska handläggas och avgöras av styrelsen eller som enligt Polisyrkeshögskolans reglemente inte ska handläggas och avgöras av någon annan tjänsteman vid Polisyrkeshögskolan.

10 §
Reglemente

Polisyrkeshögskolan ska ha ett reglemente.

Polisyrkeshögskolans reglemente kan innehålla föreskrifter om

1) Polisyrkeshögskolans organisation,

2) styrelsens beslutsförfarande,

3) de ärenden som avses i 7 § 2 mom. 5 punkten,

4) de ärenden som ska handläggas och avgöras av tjänstemän vid Polisyrkeshögskolan.

11 §
Examensnämnd

Vid Polisyrkeshögskolan finns en examensnämnd för behandling av omprövningsärenden som gäller utvärdering eller tillgodoräknande av studieprestationer.

Examensnämndens sammansättning bestäms genom förordning av statsrådet.

12 §
Delegationen för Polisyrkeshögskolan

Inrikesministeriet tillsätter en delegation för Polisyrkeshögskolan med uppgift att bistå yrkeshögskolan när den planerar och utvecklar verksamheten samt bedömer förändringarna i yrkeshögskolans verksamhetsmiljö och verkningarna av dem.

Delegationens sammansättning bestäms genom förordning av statsrådet.

3 kap

Examina och undervisning

13 § (16.12.2016/1174)
Undervisningen vid Polisyrkeshögskolan

Vid Polisyrkeshögskolan ges sådan undervisning inom området för inre säkerhet som leder till högskoleexamen och vid högskolan ordnas yrkesinriktade specialiseringsstudier och annan utbildning. En del av den undervisning som leder till examen kan ordnas i samarbete med en annan läroanstalt eller som praktik vid enheter hos myndigheter som svarar för den inre säkerheten samt i andra sammanslutningar.

14 §
Examina

Vid Polisyrkeshögskolan kan inom området för inre säkerhet avläggas

1) yrkeshögskoleexamina, som är högskoleexamina,

2) högre yrkeshögskoleexamina, som är högre högskoleexamina.

Ställningen i högskolornas examenssystem för de examina som avlagts vid Polisyrkeshögskolan bestäms genom förordning av statsrådet.

15 §
Grunderna för examina, utbildningsprogram och undervisningsplaner

Omfattningen av de utbildningsprogram som leder till yrkeshögskoleexamen är minst 180 studiepoäng och högst 240 studiepoäng. Omfattningen av de utbildningsprogram som leder till högre yrkeshögskoleexamen är minst 60 studiepoäng och högst 120 studiepoäng.

Bestämmelser om Polisyrkeshögskolans examina, examensbenämningar, examensmål, studiernas uppbyggnad och andra grunder för studierna utfärdas genom förordning av statsrådet och meddelas med stöd av den förordningen i Polisyrkeshögskolans examensstadga.

Polisyrkeshögskolan beslutar om utbildningsprogrammen för examina. Polisyrkeshögskolan ska ordna den undervisning som leder till examina så, att en heltidsstuderande kan avlägga yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen inom den tid som motsvarar utbildningens omfattning.

Yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen kan även avläggas som flerformsstudier. (16.12.2016/1174)

16 §
Undervisnings- och forskningsfrihet vid Polisyrkeshögskolan

Polisyrkeshögskolan har undervisnings- och forskningsfrihet när den utför de uppgifter som avses i 2 §. I undervisningen och forskningen ska de bestämmelser som gäller undervisningen och forskningen och de mål som avses i 3 § iakttas.

17 §
Undervisningsspråk

Undervisnings- och examensspråken vid Polisyrkeshögskolan är finska och svenska.

I enlighet med Polisyrkeshögskolans beslut kan också andra språk än finska och svenska användas som undervisnings- och examensspråk.

18 §
Undervisningens offentlighet

Polisyrkeshögskolans undervisning är offentlig om inte annat följer av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Polisyrkeshögskolan kan dessutom begränsa möjligheterna att följa med undervisningen i syfte att trygga utbildningssäkerheten, på grund av att undervisningslokalerna är alltför små eller av annan motsvarande grundad anledning.

19 §
Avgiftsfri undervisning

Den undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen är avgiftsfri för de studerande. De urvals- och lämplighetsprov som hänför sig till studier som leder till examen är avgiftsfria för den som ansöker om att bli antagen som studerande.

20 §
Uppdragsutbildning

För en grupp studerande kan Polisyrkeshögskolan ordna undervisning som leder till högskoleexamen så, att utbildningen beställs och finansieras av finska staten, en annan stat, en internationell organisation, ett finländskt eller utländskt offentligt samfund eller en finländsk eller utländsk stiftelse eller privat sammanslutning.

Uppdragsutbildning kan inte ordnas för medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller för personer som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart eller för deras familjemedlemmar. Uppdragsutbildning kan inte heller ordnas för dem som har EU-blåkort, kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd eller EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta enligt utlänningslagen (301/2004) eller för deras familjemedlemmar. På definitionen av en familjemedlem tillämpas utlänningslagen.

På studerande som deltar i uppdragsutbildning tillämpas 22, 23, 26, 27, 31–40 och 45–48 § i denna lag.

4 kap

Antagning av studerande

21 § (16.12.2016/1174)
Antal studerande

Antalet studerande som årligen kan antas att avlägga examen fastställs för ett visst antal år.

Beslut om antalet studerande enligt 1 mom. fattas av

1) inrikesministeriet, om beslutet avser utbildning enligt 12 § i lagen om Räddningsinstitutet (607/2006),

2) Polisstyrelsen, om beslutet avser annan utbildning än sådan som avses i 1 punkten.

22 §
Behörighet för studier som leder till yrkeshögskoleexamen

Till studier som leder till yrkeshögskoleexamen kan som studerande antas den som har avlagt eller fullgjort

1) examen som avses i lagen om anordnande av studentexamen (672/2005) eller gymnasiets lärokurs,

2) sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som avses i lagen om yrkesutbildning (531/2017),

3) tjänsteexamen för polisbefäl, polisunderbefälsexamen, tjänsteexamen för polisunderbefäl, grundexamen för polis eller tjänsteexamen för polismanskap enligt tidigare bestämmelser, eller

4) en utländsk utbildning, som i landet i fråga ger behörighet för högskolestudier.

(11.8.2017/552)

Dessutom kan till flerformsstudier som leder till yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen antas den som har avlagt underbefälsexamen för räddningsbranschen. (16.12.2016/1174)

L om anordnande av studentexamen 672/2005 har upphävts genom L 502/2019, som gäller fr.o.m. 1.8.2019.

23 §
Behörighet för studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen

Till studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen kan som studerande antas den som har avlagt en lämplig yrkeshögskoleexamen eller en annan lämplig högskoleexamen och som har minst tre års arbetserfarenhet inom branschen i fråga efter det att examen avlades. För dem som har avlagt tjänsteexamen för polisbefäl, polisunderbefälsexamen, tjänsteexamen för polisunderbefäl, grundexamen för polis eller tjänsteexamen för polismanskap och som därefter avlagt lämplig högskoleexamen, kan som arbetserfarenhet godkännas arbetserfarenhet i uppgifter som motsvarar examen under tiden efter det att examen inom polisbranschen avlades.

24 §
Tilläggskrav som ska ställas på dem som utbildas till polismän

Om en yrkeshögskoleexamen eller en högre yrkeshögskoleexamen medför behörighet att arbeta som polisman i enlighet med polislagen (872/2011) kan som studerande antas en person som förutom att han eller hon har den behörighet som avses i 22 eller 23 § i denna lag

1) är finsk medborgare,

2) beträffande hälsotillståndet är lämplig för uppgiften som polisman,

3) på det sätt som polisuppgifterna förutsätter är oförvitlig och inte har sådana bindningar som äventyrar en behörig och oberoende skötsel av uppgifterna och också annars är tillförlitlig, (19.12.2017/952)

4) har körrätt för kategori B.

Bestämmelser om det hälsotillstånd som krävs av den som antas som studerande utfärdas genom förordning av statsrådet. (19.12.2017/952)

24 a § (19.12.2017/952)
Tilläggskrav som ska ställas på dem som utbildas för yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen

Utöver den behörighet som föreskrivs i 22 § ska den som utbildas för yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen i fråga om sitt hälsotillstånd och sin funktionsförmåga vara lämplig för uppgifter inom räddningsväsendet. Dessutom ska han eller hon vara oförvitlig och inte ha sådana bindningar som äventyrar en behörig och oberoende skötsel av uppgifter inom räddningsbranschen och också annars vara tillförlitlig. Närmare bestämmelser om det hälsotillstånd och den funktionsförmåga som krävs av den som utbildas utfärdas genom förordning av statsrådet.

25 § (16.12.2016/1174)
Säkerhetsutredning som hänför sig till antagningen av studerande

Ett beslut om antagning av studerande är villkorligt till dess att en säkerhetsutredning enligt säkerhetsutredningslagen (726/2014) har gjorts i fråga om dem som har sökt till utbildningen.

26 § (16.12.2016/1174)
Rätt att få information i anslutning till antagning av studerande som ska utbildas till polismän samt till uppgifter inom räddningsväsendet

Den som söker till studier för yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen enligt 24 § i denna lag eller 12 § i lagen om Räddningsinstitutet ska lämna Polisyrkeshögskolan de uppgifter om sitt hälsotillstånd som behövs vid bedömningen av huruvida han eller hon kan antas som studerande, samt delta i en hälsoundersökning och ett narkotikatest som utförs av en sådan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som Polisyrkeshögskolan anvisat. Polisyrkeshögskolan svarar för kostnaderna för hälsoundersökningen och narkotikatestet.

Vid narkotikatestet utreds om den som ansöker om att bli antagen som studerande har använt sådana narkotiska ämnen som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten i narkotikalagen (373/2008) för andra än medicinska ändamål. Vid behov utreds vid hälsoundersökningen om funktionsförmågan hos den som ansöker om att bli antagen som studerande har försvagats på grund av att han eller hon har använt narkotiska ämnen för medicinska ändamål.

En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården får skriftligen lämna Polisyrkeshögskolan slutsatserna i fråga om huruvida hälsotillståndet hos den som ansöker om att bli antagen som studerande är lämpligt med tanke på arbetet som polisman eller uppgifter inom räddningsväsendet. Resultatet av narkotikatestet ingår i slutsatsen om hälsotillståndet. När det är fråga om en sökande till en utbildning för en uppgift inom räddningsväsendet har även Räddningsinstitutet rätt att få uppgifter och behandla uppgifterna.

27 §
Antagning av studerande

Polisyrkeshögskolan beslutar om grunderna för antagningen av studerande. De som söker till studier som leder till examen kan vid urvalet delas in i olika grupper utifrån olika utbildningsbakgrund. Enhetliga urvalskriterier ska tillämpas på dem som ansöker om att bli antagna som studerande och som ingår i samma grupp.

Urvals- och lämplighetsprov kan användas som grund för antagningen av studerande.

Polisyrkeshögskolan beslutar om godkännande som studerande. Bestämmelser om meddelande av resultatet av antagningen av studerande utfärdas genom förordning av statsrådet.

28 §
Mottagande av studieplats

De som har antagits som studerande ska inom den tid som anges i Polisyrkeshögskolans antagningsmeddelande meddela Polisyrkeshögskolan att de tar emot studieplatserna.

29 §
Förlust av studieplats

De som har antagits som studerande men inte på det sätt som anges i 28 § har anmält att de tar emot studieplatsen förlorar den.

5 kap

Studerande

30 § (16.12.2016/1174)
Läsår och inskrivning

Polisyrkeshögskolans läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli. Polisyrkeshögskolan fastställer en indelning av läsåret i terminer och perioder.

Den som har antagits som studerande och meddelat att han eller hon tar emot sin studieplats ska på det sätt som Polisyrkeshögskolan bestämmer anmäla sig till yrkeshögskolan, varefter han eller hon antecknas som studerande. En studerande ska varje läsår anmäla sig som närvarande eller frånvarande på det sätt som yrkeshögskolan bestämmer. Polisyrkeshögskolan kan av grundad anledning godkänna en frånvaroanmälan för en kortare tid än ett år.

En studerande kan efter att ha tagit emot en studieplats anmäla sig som frånvarande, om han eller hon under det första läsåret

1) fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1438/2007), civiltjänstlagen (1446/2007) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995),

2) är på moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet,

3) är oförmögen att inleda sina studier på grund av egen sjukdom eller skada, eller

4) är förhindrad att inleda sina studier för att en nära anhörig behöver vård på grund av en allvarlig sjukdom eller skada.

En studerande kan på basis av en frånvaroanmälan vara frånvarande under sammanlagt två år.

31 §
Studierätt

En studerande har rätt att genomföra de studier som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen enligt undervisningsplanerna samt enligt de grunder som anges i Polisyrkeshögskolans examensstadga.

En heltidsstuderande ska slutföra de studier som avses i 1 mom. inom en tid som är högst ett år längre än den tid som motsvarar studiernas omfattning. I denna maximitid räknas inte in den tid som den studerande har varit frånvarande

1) på grund av frånvaroanmälan,

2) på grund av avbrott i studierna, eller

3) på grund av avstängning för viss tid.

Föreskrifter om grunderna för maximistudietiden för de studier som avses i 1 mom. finns i fråga om andra studerande i Polisyrkeshögskolans examensstadga.

32 §
Förlust av studierätten

En studerande som inte har anmält sig på det sätt som bestäms i 30 § förlorar sin studierätt.

En studerande som inte har slutfört sina studier inom den tid som bestäms i 31 § 2 mom. eller föreskrivs med stöd av 3 mom. förlorar sin studierätt, om inte Polisyrkeshögskolan av särskilda skäl beviljar den studerande extra tid för att slutföra studierna.

33 §
Återställande av studierätt

På den studerandes ansökan kan Polisyrkeshögskolan av särskilda skäl återställa den studierätt som studeranden har förlorat av skäl som avses i 32 §.

Den studerande ska inom ett år från det att han eller hon mottagit Polisyrkeshögskolans meddelande om förlust av studierätten skriftligen ansöka om att studierätten återställs.

34 §
Bedömning av studieprestationer samt omprövningsförfarande

En studerande har rätt att av den lärare som gjort en bedömning få veta hur hans eller hennes studieprestationer har bedömts och hur bedömningsgrunderna har tillämpats på studieprestationerna. En studerande har rätt att få veta grunderna för ett avgörande om tillgodoräknande av hans eller hennes studier.

En studerande som är missnöjd med bedömningen av studieprestationerna eller med tillgodoräknandet av studier får skriftligen begära omprövning hos den lärare som utfört bedömningen eller fattat beslut om tillgodoräknande av studier. Begäran om omprövning ska göras inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft tillfälle att ta del av bedömningsresultaten och av tillämpningen av bedömningsgrunderna eller grunderna för tillgodoräknandet av studier. Läraren ska ge den studerande ett skriftligt beslut.

En studerande som är missnöjd med ett beslut som avses i 2 mom. kan skriftligen söka omprövning av beslutet hos Polisyrkeshögskolans examensnämnd inom 14 dagar från det att han eller hon har fått del av det.

35 §
Rätt till trygg studiemiljö

De studerande har rätt till en trygg studiemiljö.

Polisyrkeshögskolan ska ha en ordningsstadga som främjar skolans interna ordning, ostörda studier samt trygghet och trivsel i studiemiljön.

I ordningsstadgan kan det meddelas föreskrifter om praktiska arrangemang, ett korrekt uppförande, maktmedelsredskap, hantering av Polisyrkeshögskolans egendom samt om hur man får vistas och röra sig i skolans lokaler och på dess område förutsatt att föreskrifterna är behövliga med hänsyn till bestämmelserna i 1 och 2 mom.

För att trygga utbildningssäkerheten kan Polisyrkeshögskolan ställa som villkor för deltagande i undervisningen eller utbildningen att de studerande deltar i ett test som utförs av Polisyrkeshögskolans personal i syfte att konstatera om den studerande har intagit alkohol eller något annat berusningsmedel, om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande deltar i undervisningen eller utbildningen i påverkat tillstånd eller om det är fråga om undervisning eller utbildning där deltagande i påverkat tillstånd skulle medföra särskild fara för liv eller hälsa. Den som hör till Polisyrkeshögskolans personal kan hindra en studerande från att delta i undervisningen om testet visar att den studerande är påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel eller om den studerande vägrar att delta i testet.

36 §
Studerandekår

Polisyrkeshögskolan har en studerandekår till vilken skolans studerande som genomgår utbildning som leder till examen kan höra. Studerandekåren kan även ha understödjande medlemmar på det sätt som närmare bestäms i studerandekårens stadgar.

Studerandekårens uppgift är att för Polisstyrelsen föreslå de studeranderepresentanter som ska utses till Polisyrkeshögskolans styrelse, delta i övrig verksamhet vid Polisyrkeshögskolan samt vara en förenande länk mellan sina medlemmar och främja deras samhälleliga, sociala och intellektuella samt studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till de studerandes roll i samhället. Vid skötseln av sina uppgifter ska studerandekåren förbereda de studerande för ett aktivt, medvetet och kritiskt medborgarskap.

De utgifter som orsakas av att studerandekåren fullgör sina uppgifter betalas med intäkter av studerandekårens egendom och dess verksamhet samt med de medlemsavgifter som studerandekåren har rätt att påföra medlemmarna.

Studerandekåren vid Polisyrkeshögskolan har självstyrelse. Närmare föreskrifter om studerandekårens förvaltning meddelas i studerandekårens stadgar, som fastställs av rektorn. På studerandekårens verksamhet tillämpas i övrigt bestämmelserna om registrerade föreningar i föreningslagen (503/1989).

37 § (16.12.2016/1174)
Indragning av studierätten

Polisyrkeshögskolan kan dra in en studerandes studierätt om studeranden

1) förlorar sitt finska medborgarskap,

2) inte till sitt hälsotillstånd längre är lämplig för uppgiften som polisman eller uppgifter inom räddningsväsendet eller vägrar att på föreläggande av Polisyrkeshögskolan delta i en hälsoundersökning som behövs för att konstatera hälsotillståndet,

3) döms till straff för ett uppsåtligt brott, om brottets art och allvarlighet visar att den studerande är olämplig att inneha en polistjänst eller ett uppdrag inom den inre säkerheten eller att delta i undervisning eller utbildning vid Polisyrkeshögskolan, och domen har vunnit laga kraft,

4) allvarligt äventyrar säkerheten genom att bryta mot föreskrifter i den i 35 § avsedda ordningsstadgan för Polisyrkeshögskolan, eller

5) allvarligt äventyrar säkerheten genom att bryta mot föreskrifter i den i 33 § i lagen om Räddningsinstitutet avsedda ordningsstadgan.

Studierätten kan dras in på de grunder som avses i 1 mom. 1 punkten endast i det fall att den studerande genomgår en utbildning som avses i 24 §.

Studierätten kan dras in på de grunder som avses i 1 mom. 2 punkten endast i det fall att den studerande genomgår en utbildning som avses i 24 § i denna lag eller i 12 § i lagen om Räddningsinstitutet och förändringen i den studerandes hälsotillstånd bedöms vara bestående eller långvarig.

Studierätten kan dras in på de grunder som avses i 1 mom. 4 eller 5 punkten endast i det fall att ett disciplinärt straff inte kan anses vara en tillräcklig påföljd.

38 §
Avbrytande av studierna

Polisyrkeshögskolan kan avbryta en studerandes studier om

1) det finns grundad anledning att misstänka att den studerandes studierätt kan dras in på de grunder som anges i 37 §, eller

2) den studerande är föremål för förundersökning som misstänkt för ett brott enligt 37 § 1 mom. 3 punkten och det finns synnerligen sannolika skäl för misstanken.

Beslut om avbrytande av studierna fattas för viss tid och för högst ett år i sänder.

39 § (16.12.2016/1174)
Information om indragning av studierätten och avbrytande av studierna

En studerande som genomgår utbildning som avses i 24 § eller utbildning som avses i 12 § i lagen om Räddningsinstitutet kan åläggas att genomgå kontroller och undersökningar som utförs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården i syfte att utreda hälsotillståndet, om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande inte längre är lämplig för uppgiften som polisman eller uppgifter inom räddningsväsendet. Polisyrkeshögskolan svarar för kostnaderna för de kontroller och undersökningar som den bestämmer att ska utföras.

Polisyrkeshögskolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att för bedömning av studierätten få ett skriftligt utlåtande av en av Polisyrkeshögskolan anvisad läkare med rätt att självständigt utöva yrket, av vilket framgår att den studerande har genomgått kontroll eller undersökning för utredande av hälsotillståndet samt en på kontrollen eller undersökningen grundad bedömning av den studerandes funktionsförmåga och lämplighet för uppgiften som polisman eller uppgifter inom räddningsväsendet med hänsyn till hälsotillståndet.

Polisyrkeshögskolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att av en förundersökningsmyndighet, åklagare och domstol få de uppgifter om brottmål som gäller en studerande och som krävs för indragning av studierätten eller avbrytande av studierna. Räddningsinstitutet har motsvarande rätt att få uppgifter i fråga om en studerande som avlägger yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen.

40 § (16.12.2016/1174)
Disciplin

Polisyrkeshögskolan kan tilldela en studerande en skriftlig varning eller stänga av en studerande för viss tid, högst ett år, om studeranden

1) har brutit mot bestämmelserna i ordningsstadgan,

2) har gjort sig skyldig till fusk i sina studier, eller

3) under den utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen uppfört sig på ett olämpligt sätt som är ägnat att äventyra förtroendet för att de uppgifter som hör till polisen eller räddningsväsendet sköts på ett sakligt sätt.

6 kap

Personal

41 §
Lärare

Polisyrkeshögskolans lärare står i tjänsteförhållande till staten. Lärare är överlärarna och lektorerna samt de överkommissarier, kommissarier, överkonstaplar och äldre konstaplar som har undervisningsuppgifter.

Utöver lärare kan det vid Polisyrkeshögskolan finnas utbildare och föreläsare.

42 §
Lärarnas behörighetsvillkor och uppgifter

Bestämmelser om behörighetsvillkoren och uppgifterna för lärarna vid Polisyrkeshögskolan utfärdas genom förordning av statsrådet.

43 §
Utnämning

Polisyrkeshögskolan utnämner sin personal, med undantag av rektorn.

7 kap

Särskilda bestämmelser

44 §
Användning av benämningen Polisyrkeshögskolan och examensbenämningar

Benämningen Polisyrkeshögskolan får användas endast om den yrkeshögskola som avses i denna lag.

Benämningen vid Polisyrkeshögskolan avlagd yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen får inte användas för examina som avlagts någon annanstans.

45 §
Förfarandet i vissa ärenden som gäller de studerande

Om avbrytande av studier, indragning av studierätt, avstängning för viss tid och om skriftlig varning till en studerande beslutar rektorn, om det inte av Polisyrkeshögskolans reglemente framgår att behandlingen och avgörandet av saken har ålagts en annan tjänsteman vid Polisyrkeshögskolan.

46 §
Ändringssökande

I ett beslut av Polisyrkeshögskolan som gäller antagning av studerande, återställande av studierätt, avbrytande av studierna, indragning av studierätt, avstängning för viss tid eller skriftlig varning får omprövning begäras hos Polisyrkeshögskolans styrelse så som det föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003).

Ändring i ett beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen så som det föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i förvaltningsdomstolens beslut i andra ärenden än de som gäller indragning av studierätten får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

I beslut av Polisyrkeshögskolans examensnämnd får ändring inte sökas genom besvär.

I beslut av Polisyrkeshögskolans styrelse som gäller godkännande av reglementet, ordningsstadgan, examensstadgan, en undervisningsplan eller urvalsgrunderna får ändring inte sökas genom besvär.

Beslut som gäller indragning av studierätten och avbrytande av studierna får verkställas trots att ändring har sökts, om inte Polisyrkeshögskolans styrelse eller förvaltningsdomstolen förbjuder verkställandet.

47 §
Användning av polisuniform

Studerande vid Polisyrkeshögskolan ska använda polisuniform i utbildningen, om de avlägger i 24 § avsedd yrkeshögskoleexamen.

De studerande som innehar tjänst som polisman och utländska polismän kan i enlighet med Polisyrkeshögskolans beslut använda polisuniform i utbildningen. Utländska polismän kan även använda sitt eget lands polisuniform.

48 §
Sekretessbelagda uppgifter

Polisyrkeshögskolan ska informera de studerande när det i samband med undervisningen hanteras uppgifter som är sekretessbelagda i enlighet med lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i enlighet med någon annan lag.

En studerande vid Polisyrkeshögskolan får inte under utbildningen eller efteråt röja eller orättmätigt använda i 1 mom. avsedda sekretessbelagda uppgifter.

49 § (10.5.2019/625)
Behandling av känslig information

I ärenden som gäller antagning av studerande, disciplin, avbrytande av studierna och indragning av studierätten har Polisyrkeshögskolan rätt att behandla personuppgifter som rör hälsotillstånd och domar i brottmål samt överträdelser. I samband med ett disciplinärende får dock inte uppgifter som gäller den studerandes hälsotillstånd behandlas.

Polisyrkeshögskolan ska förvara den känsliga informationen separat från övriga personuppgifter. Den känsliga informationen ska avföras ur registret omedelbart när skötseln av lagstadgade uppgifter inte längre förutsätter att informationen bevaras, dock senast sex år från det att informationen fördes in i registret.

Polisyrkeshögskolan ska bestämma vilka tjänstemän som har rätt att i sina arbetsuppgifter behandla i 1 mom. avsedda känsliga uppgifter.

8 kap

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

50 §
Ikraftträdande och bestämmelser som upphävs

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Genom denna lag upphävs lagen om polisutbildning (68/2005), nedan den upphävda lagen.

51 §
Polisyrkeshögskolan och dess personal

Polisyrkeshögskolan enligt den upphävda lagen blir den Polisyrkeshögskola som avses i denna lag. De anställda som överförs behåller de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller i deras tidigare anställningsförhållande.

Tjänstebenämningen för en lärare som överförs till Polisyrkeshögskolan kan utan samtycke av den som saken gäller ändras till lektor, kommissarie, överkonstapel eller äldre konstapel om han eller hon uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten.

52 §
Studerande för grundexamen för polis

När denna lag träder i kraft får de som studerar för grundexamen för polis fortsätta sina studier och till och med den 31 december 2016 avlägga grundexamen för polis i enlighet med de bestämmelser och föreskrifter som gällde vid lagens ikraftträdande.

Om en studerande inte har avlagt grundexamen för polis inom den tid som anges i 1 mom. kan han eller hon trots bestämmelserna i 22 § överföras som studerande för yrkeshögskoleexamen som leder till en tjänst som polisman.

53 §
Studerande för polisunderbefälsexamen

När denna lag träder i kraft får de som studerar för polisunderbefälsexamen fortsätta sina studier och till och med den 30 juni 2015 avlägga polisunderbefälsexamen i enlighet med de bestämmelser och föreskrifter som gällde vid lagens ikraftträdande.

Om en studerande inte har avlagt polisunderbefälsexamen inom den tid som anges i 1 mom. kan han eller hon övergå till yrkesinriktade specialiseringsstudier med inriktning på förmansuppgifter utan att avlägga den yrkeshögskoleexamen som avses i 22 §.

54 §
Studerande för polisbefälsexamen

När denna lag träder i kraft får de som studerar för polisbefälsexamen fortsätta sina studier och till och med den 31 december 2017 avlägga polisbefälsexamen i enlighet med de bestämmelser och föreskrifter som gällde vid lagens ikraftträdande.

RP 64/2013, FvUB 23/2013, Rsv 223/2013

Ikraftträdelsestadganden:

16.12.2016/1174:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 157/2016, FvUB 18/2016, RSv 142/2016

11.8.2017/552:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

Till studier som leder till yrkeshögskoleexamen kan den antas som enligt de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande är behörig för studier som leder till yrkeshögskoleexamen.

RP 39/2017, KuUB 7/2017, RSv 86/2017

19.12.2017/952:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

RP 70/2017, FvUB 23/2017, RSv 122/2017

10.5.2019/625:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.

RP 242/2018, FvUB 39/2018, GrUU 51/2018, RSv 318/2018, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 679/2016 (32016R0679); EUT L 119, 4.5.2016, s. 1

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.