Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

15.10.2009/770

Statsrådets förordning om universiteten

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet, föreskrivs med stöd av universitetslagen av den 24 juli 2009 (558/2009):

1 §
Kunskaper i finska och svenska som krävs av universitetets personal

Av den som sköter undervisnings- och forskningsuppgifter vid ett universitet krävs att han eller hon behärskar det språk, finska eller svenska, som undervisningen ska ges på. Detta kan visas på det sätt som anges i universitetets instruktion.

Av den som sköter undervisnings- och forskningsuppgifter vid universitet där en examen kan avläggas både på finska och svenska krävs dessutom att han eller hon har minst nöjaktiga kunskaper i tal och skrift i finska och svenska. Ett universitet kan bevilja dispens från dessa språkkunskapskrav på det sätt som anges i universitetets instruktion.

2 § (10.4.2014/293)

2 § har upphävts genom F 10.4.2014/293.

2 a § (15.9.2011/1034)
Indragning av studierätten

Bestämmelserna om indragning av studierätten i 43 a § i universitetslagen (558/2009) tillämpas på utbildning som leder till någon av följande examina enligt statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004):

1) farmaceutexamen och provisorsexamen,

2) odontologie kandidatexamen och odontologie licentiatexamen,

3) medicine kandidatexamen och medicine licentiatexamen,

4) psykologie kandidatexamen och psykologie magisterexamen,

5) kandidatexamen i humanistiska vetenskaper och filosofie magisterexamen inom området för logopedi.

Bestämmelserna om indragning av studierätten i 43 a § i universitetslagen tillämpas dessutom på utbildning i socialt arbete och på psykoterapeututbildning som avses i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) samt på sådana studier i lärarutbildningen som avses i 19 § 1 mom. 1–5 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina.

3 §
Organ för studentkårens ekonomi

Ärenden som gäller studentkårens ekonomi kan behandlas i ett organ som tillsätts av fullmäktige. Av medlemmarna i organet kan högst hälften väljas utanför studentkåren bland personer som är förtrogna med näringslivet. Ordförande ska dock vara medlem av studentkåren.

4 §
Val av studentkårens förvaltningsorgan

Studentkårens medlemmar väljer fullmäktige genom proportionella val. Studentkårens fullmäktige tillsätter styrelsen.

Rösträtt vid studentkårsval har de medlemmar i studentkåren som är antecknade som närvarande studerande vid universitetet. Alla röstberättigade har lika rösträtt.

Valbar till medlem i fullmäktige och styrelsen är varje röstberättigad, om inte något annat föreskrivs i studentkårens stadgar av särskilda skäl.

5 § (17.1.2019/118)
Den interna fördelningen av finansieringsgrunderna

Av den basfinansiering som avses i 49 § 3 mom. i universitetslagen bestäms 76 procent på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft och 24 procent på basis av övriga utbildnings- och vetenskapspolitiska mål.

Den finansieringsandel som bestäms på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft fördelar sig på en finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen och utgör 42 procent av basfinansieringen och en finansieringsandel som bestäms på basis av forskningen och utgör 34 procent av basfinansieringen.

Den finansieringsandel som bestäms på basis av övriga utbildnings- och vetenskapspolitiska mål fördelar sig på en strategibaserad finansieringsandel som utgör 15 procent av basfinansieringen och en finansieringsandel som bestäms på basis av riksomfattande uppgifter och utgör 9 procent av basfinansieringen.

5 § har ändrats genom F 118/2019, som träder i kraft 1.1.2021. Den tidigare formen lyder:

5 § (29.4.2016/322)
Den interna fördelningen av finansieringsgrunderna

Av den basfinansiering som avses i 49 § 3 mom. i universitetslagen bestäms 72 procent på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft och 28 procent på basis av övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål.

Den finansieringsandel som bestäms på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft delas in i en finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen och utgör 39 procent av den totala basfinansieringen samt i en finansieringsandel som bestäms på basis av forskningen och utgör 33 procent av den totala basfinansieringen.

Den finansieringsandel som bestäms på basis av övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål delas in i en strategibaserad finansieringsandel som utgör 12 procent av den totala basfinansieringen, en områdesspecifik finansieringsandel som utgör 9 procent av den totala basfinansieringen och en finansieringsandel som bestäms på basis av de riksomfattande uppgifterna och utgör 7 procent av den totala basfinansieringen.

6 § (17.1.2019/118)
Finansieringsandelarna för utbildning och forskning

Den finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen grundar sig på antalet avlagda lägre och högre examina och studiepoäng, på sysselsättningen bland och karriäruppföljningen i fråga om personer som utexaminerats från universitetet samt studeranderesponsen.

Den finansieringsandel som bestäms på basis av forskningen grundar sig på antalet publikationer, på antalet avlagda doktorsexamina och den konkurrensutsatta finansieringen av forskningen samt på företagsfinansieringen.

Separata bestämmelser gäller för finansieringsandelarnas beräkningskriterier.

6 § har ändrats genom F 118/2019, som träder i kraft 1.1.2021. Den tidigare formen lyder:

6 § (3.7.2014/525)
Finansieringsandelarna för utbildning och forskning

Den finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen grundar sig på antalet avlagda examina och studiepoäng, studenternas internationella rörlighet, antalet sysselsatta personer som utexaminerats från universitetet och studeranderesponsen.

Den finansieringsandel som bestäms på basis av forskningen grundar sig på antalet publikationer, antalet avlagda doktorsexamina, den konkurrensutsatta finansieringen av forskningen och internationaliseringen av forskarsamhället.

Separata bestämmelser gäller för finansieringsandelarnas beräkningskriterier.

7 § (17.1.2019/118)
Finansieringsandelar för övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål

Den strategibaserade finansieringsandelen fördelar sig på en andel som stöder universitetens strategi och förnyelse och en andel som stöder statsrådets högskole- och vetenskapspolitiska mål.

Den andel som stöder universitetens strategi och förnyelse grundar sig på respektive universitets strategiarbete och de viktigaste prioriteringarna och styrkorna inom strategiarbetet samt på universitetets profilering. Undervisnings- och kulturministeriet och universiteten avtalar om åtgärder för genomförande av universitetens strategier och om uppföljningen av dessa åtgärder samt om den strategibaserade finansieringsandelen som stöder dem.

Den andelen som stöder statsrådets högskole- och vetenskapspolitiska mål grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets program som främjar de målen.

Undervisnings- och kulturministeriet fattar, efter att ha hört universiteten, i början av avtalsperioden beslut om den finansieringsandel som bestäms på basis av universitetens riksomfattande uppgifter. Till denna finansieringsandel hör de funktioner och infrastrukturer som har särskild nationell utbildnings-, forsknings- eller kulturpolitisk betydelse samt finansieringen av Nationalbiblioteket, övningsskolorna och samordningen av universitetscentren och den tilläggsfinansiering av Konstuniversitetet som grundar sig på Konstuniversites särskilda karaktär.

7 § har ändrats genom F 118/2019, som träder i kraft 1.1.2021. Den tidigare formen lyder:

7 § (3.7.2014/525)
Finansieringsandelar för övriga utbildningsmål och vetenskapspolitiska mål

Den strategibaserade finansieringsandelen grundar sig på universitetens strategiarbete och de viktigaste prioriteringarna och styrkorna inom strategiarbetet samt på universitetens profilering. Vid fördelning av finansieringsandelen beaktas hur övergången till arbetslivet görs snabbare, forsknings- och lärandemiljöerna utvecklas, kompetensen utnyttjas, vilket samhälleligt genomslag universitetets verksamhet har, skapandet av regionala och områdesspecifika kompetenskluster enligt universitetets profil samt hur strukturerna och verksamhetssätten förnyas. Avtal om den strategibaserade finansieringsandelen ingås mellan undervisnings- och kulturministeriet och universiteten. (29.4.2016/322)

Den områdesspecifika finansieringsandelen grundar sig på de specifika behoven inom följande områden:

1) utbildningsområdet för konst,

2) det naturvetenskapliga utbildningsområdet,

3) det tekniska utbildningsområdet,

4) de medicinska utbildningsområdena:

a) medicin,

b) odontologi,

c) veterinärmedicin.

Undervisnings- och kulturministeriet fattar, efter att ha hört universiteten, i början av avtalsperioden beslut om den finansieringsandel som bestäms på basis av de riksomfattande uppgifterna. Till denna finansieringsandel hör de funktioner och infrastrukturer som har särskild nationell utbildnings-, forsknings- eller kulturpolitisk betydelse, finansieringen av Nationalbiblioteket och övningsskolorna samt finansieringen av samordningen av universitetscentren.

8 §
Universitetsindex

När höjningen av kostnadsnivån som avses i 49 § 2 mom. i universitetslagen bestäms är förändringens viktning av det allmänna förtjänstnivåindexet 64 procent, av konsumentprisindexet 21 procent och av partiprisindexet 15 procent.

Indextalet för universitetsindexet är 100 år 2000. Viktningen av de kostnader som avses i 1 mom. ses över regelbundet, minst vart åttonde år.

9 §
Förändringar i kostnadsnivån

Vid dimensioneringen av den statliga finansiering som ska anvisas universiteten för finansåret beaktas finansministeriets uppskattning av förhöjningen i kostnadsnivån under finansåret samt skillnaden mellan förändringarna enligt universitetsindexet i den faktiska kostnadsnivån under finansåret före året för fastställelse av finansieringen och finansministeriets uppskattning av förändringarna i kostnadsnivån under året i fråga. En uppskattning av förändringarna i kostnadsnivån ska grunda sig på de färskaste tillgängliga uppgifterna.

10 §
Nationalbibliotekets direktions uppgifter

Nationalbibliotekets direktion gör en framställning till Helsingfors universitet om bibliotekets instruktion och budget. Direktionen fastställer bibliotekets verksamhets- och ekonomiplan och avgör övriga för biblioteket vittsyftande ärenden.

11 §
Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

Svenska social- och kommunalhögskolan har till uppgift att meddela vetenskaplig och yrkesinriktad undervisning i samhällsvetenskaper, särskilt offentlig förvaltning, journalistik och socialt arbete, samt att bedriva vetenskaplig forskning på dessa områden.

Högskolans kollegiala förvaltningsorgan lägger fram förslag till högskolans verksamhets- och ekonomiplan och beslutar om budgeten, om antalet studerande som antas till skolan och om antagningsgrunderna. Högskolans rektor anställer personalen och antar studerande.

12 §
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

Den förhöjning i kostnadsnivån som avses i 8 § beaktas första gången när den statliga finansieringen av universiteten fastställs för år 2011.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Ikraftträdelsestadganden:

15.9.2011/1034:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012.

19.4.2012/181:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

10.4.2014/293:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2014.

Genom denna förordning upphävs 2 § i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) samt statsrådets förordning om gemensam ansökan till yrkeshögskolorna (1044/2009).

Förordningen tillämpas första gången vid antagning av studerande till utbildning som börjar våren 2015.

3.7.2014/525:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.

29.4.2016/322:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

17.1.2019/118:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2021.

Förordningen tillämpas första gången vid beviljande av finansiering för 2021.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.