Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

21.8.2008/539

Statsrådets beslut om målen med försörjningsberedskapen

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Statsrådet har på föredragning från arbets- och näringsministeriet, med stöd av 2 § 2 mom. och 12 § 2 mom. lagen den 18 december 1992 om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992), beslutat:

1 Allmänna utgångspunkter

Det allmänna målet är en försörjningsberedskap som baserar sig på den internationella marknaden samt på nationella åtgärder och resurser. Genom beredskapsåtgärder tryggas den infrastruktur som är nödvändig för ett fungerande samhälle och den kritiska produktionens kontinuitet i alla situationer.

Vid sidan av de nationella åtgärderna kompletteras försörjningsberedskapen av de beredskapsåtgärder som vidtagits inom Europeiska unionen, av avtalet om ett internationellt energiprogram (Fördragsserien 115/1991) samt av de bilaterala och multilaterala avtal om ekonomiskt samarbete i krislägen som har ingåtts med olika stater. Beredskapsförberedelserna för de allvarligaste kriserna sker genom nationella åtgärder.

I beredskapsförberedelserna anses det allvarligaste hotet mot försörjningsberedskapen vara en krissituation där förmågan att producera kritiska varor och tjänster eller skaffa dem från utlandet tillfälligt har försvårats. Andra centrala hot som äventyrar samhällets ekonomiska funktionsförmåga är störningar i de elektroniska data- och kommunikationssystemen, avbrott i energitillförseln, allvarliga störningar i befolkningens hälsa och funktionsförmåga samt natur- och miljökatastrofer.

Försörjningsberedskapens nivå dimensioneras så att befolkningens levnadsmöjligheter och funktionsförmåga samt ett fungerande samhälle kan upprätthållas vid allvarliga störningar och undantagsförhållanden inklusive försvarstillstånd.

2 Tryggande av samhällets kritiska infrastruktur

2.1 Överförings- och distributionsnät för energi

Förberedelser görs för att upprätthålla överförings- och distributionsnäten för el, naturgas och fjärrvärme på nuvarande försörjningstrygghetsnivå även under en långvarig kris.

Det är nödvändigt att se till att kunskapen om byggandet, användningen och underhållet av näten bevaras.

2.2 Elektroniska data- och kommunikationssystem

Datanät och datasystem

De mest kritiska och centrala samhällsfunktionerna som är beroende av datateknik ska identifieras och de systemlösningar och systemtjänster som hänför sig till dem ska säkerställas genom arrangemang som tål olika allvarliga störningar och undantagsförhållanden. Systemlösningarna och systemtjänsterna består av tillämpningar, dataarkiv, datanät, annan IT-infrastruktur och deras kringsystem, datasäkerhet och därtill hörande underhåll, systemhantering och tekniskt stöd. Metoder och verksamhetsformer ska utvecklas för att den helhet som datasystemen, organisationsnätverken och leveranskedjorna utgör ska förstås, behärskas och säkerställas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de hot mot dataskyddet som riktar sig mot samhällets kritiska infrastruktur.

Om ett enskilt objekt i de centrala riksomfattande data- och kommunikationssystemen lamslås eller skadas får det inte leda till att hela systemet lamslås. Samhällets viktigaste datasystem och dataarkiv ska spridas geografiskt åtminstone till två platser. Då sådana datasystem som är kritiska för ett fungerande samhälle planeras och byggs är det nödvändigt att säkerställa att kunskapen om styrning, underhåll, systemhantering och tekniskt stöd i anslutning till dem bevaras i Finland, dvs. det ska vara möjligt att återföra styr- hanterings- och underhållsförmågan till Finland. Dataarkiven för de centrala tillämpningarna ska finnas i Finland. Datasystemen och de helheter dessa utgör ska dokumenteras.

Underhållet och säkerställandet av det markbundna och det kabelbaserade programöverförings- och distributionsnätet ska ytterligare utvecklas.

Försörjningsberedskapen för informationssamhället ska allt mer utvecklas med hjälp av arrangemang som baserar sig på inbördes avtal mellan kritiska aktörer samt genom internationella arrangemang.

Genom styrning under normala förhållanden och undantagsförhållanden ska nätens funktionsduglighet säkerställas. Åtgärderna ska förutom till aktörerna riktas till funktioner och tjänster som har producerats i näten.

Masskommunikation

Den nationella förmågan till egen masskommunikation i elektronisk och tryckt form ska tryggas på ett regionalt heltäckande sätt under alla förhållanden genom upprätthållande av reservsystem och beredskap till spridd verksamhet.

Myndigheternas informations-, varnings- och larmsystem ska fungera under alla förhållanden och på en hög funktionssäkerhetsnivå. En heltäckande myndighetsinformation ska skötas genom upprätthållande och främjande av beredskapsförberedelser hos kommersiell radio och tv.

System inom finansbranschen

De viktigaste funktionerna som ska tryggas i finansbranschen är bankernas interna och inbördes betalningsrörelsesystem, kortbetalningarna och bankautomatsystemet, utlandsbetalningsrörelsen, datacentral- och transporttjänsterna för penningförsörjningen, social- och försäkringssystemen samt värdeandelssystemet.

Samarbetet och informationsutbytet i anslutning till beredskapsförberedelserna ska utvecklas mellan aktörerna på finansmarknaden. Sammanställningen av en gemensam lägesbild för de olika aktörerna vid ledningen i krissituationer ska utvecklas.

Även i sådana fall då systemen överskrider de nationella gränserna ska det säkerställas att huvudproduktions- och betalningsrörelsesystemen fungerar och att aktuell information kan fås och bevaras. För skötseln av betalningsrörelsen mellan bankerna ska finnas tillräckliga reservarrangemang speciellt efter övergången till ett enhetligt eurobetalningsområde.

Finansbranschens förberedelser för allvarliga störningar under normala förhållanden och undantagsförhållanden ska effektivt kopplas till övervakningen inom branschen på ett sätt som främjar aktörernas riskhantering, soliditet och interna kontroll.

Det internationella samarbetet i anslutning till finansbranschens beredskapsförberedelser ska utökas på EU-nivå och mellan myndigheterna i olika stater.

2.3 Transportlogistiska system

Transportinfrastrukturer som ska tryggas är logistikdatasystem, transportleder, viktiga hamnar, flygplatser och terminaler samt de viktigaste knutpunkterna inom järnvägstrafiken. Tillgången till dessa objekt och deras förmåga att återhämta sig från allvarliga störningssituationer tryggas under alla förhållanden.

I transportbranschens beredskapsförberedelser ligger huvudvikten på att trygga sjötransporterna samt de transporter som baslivsmedels- och energiförsörjningen kräver. Övriga transporter tryggas enligt tillgängliga resurser och transporternas viktighet.

För att utrikeshandelns transporter ska kunna tryggas upprätthålls ett tillräckligt bestånd av isförstärkta fartyg och lufttransportmedel. För tryggandet av vintersjöfarten ska Finland dessutom ha ett tillräckligt isbrytarbestånd under finsk flagg som är tillgängligt för hjälpverksamhet i sjötrafiken under isförhållanden. Sjöfartsnäringens konkurrenskraft förbättras genom näringspolitiska åtgärder. Den inhemska självförsörjningen när det gäller samhällets transporter tryggas i alla situationer. Fungerande bränsletransporter och andra kritiska transporter som kräver specialutrustning och specialkunskap av besättningen tryggas.

Postens allmänna tjänster tryggas och tidningarnas distributionsnät bevaras på den nuvarande riksomfattande funktionssäkerhetsnivån.

Det görs förberedelser för att styra och reglera det transportlogistiska systemet så att de viktigaste transporterna tryggas i allvarliga störningssituationer och under undantagsförhållanden.

I tryggandet av försörjningsberedskapen på Åland och andra geografiskt utmanande regioner fästs särskild vikt vid att de kritiska transporterna säkerställs. Försörjningsberedskapen på Åland hör till landskapets självstyrelse, men enligt avtalsförordningen 900/2000 sköts försörjningsberedskapsfrågorna på Åland i samarbete mellan statens och landskapets myndigheter.

2.4 Vattenförsörjning och annan kommunalteknik

Tillräcklig tillgång till rent vatten tryggas alla hushåll, samhällen, sjukvårdsinrättningar och sådan produktion som är nödvändig för befolkningens utkomst under alla förhållanden. Beredskapsförberedelserna för vatten- och avloppsverkens verksamhet och annan central kommunalteknik utvecklas både som de ansvariga myndigheternas lagstadgade verksamhet och som en del av försörjningsberedskapsarbetet. Särskild uppmärksamhet ägnas vattenförsörjningen i exceptionella situationer, informationsberedskapen och förmågan till myndighetssamarbete.

2.5 Byggande och underhåll av infrastruktur

Inom byggverksamhet och underhåll görs förberedelser för en snabb tillgång till den byggnadskapacitet som behövs för trafikinfrastrukturen, den kommunala infrastrukturen och överföringsnäten vid allvarliga störningar under normala förhållanden och i exceptionella situationer. En snabb tillgång säkerställs till sådan lyft-, röjnings- och jordschaktningsutrustning som räddningsmyndigheterna behöver i olyckssituationer.

Inom byggverksamheten och i byggvaruindustrin förbereder man sig på att stödja försvarsmakten vid höjd beredskap och under undantagsförhållanden. Verksamheten förbereds genom intentions- och beredskapsavtal mellan försvars-, räddnings-, väg-, ban- och luftfartsförvaltningen och företagen i byggbranschen.

3 Tryggande av kritisk produktion

3.1 Livsmedelsförsörjning

Tillgången till föda med normalt energiinnehåll tryggas i händelse av undantagsförhållanden och allvarliga störningar under normala förhållanden.

Grunden för försörjningsberedskapen är en kontinuerlig verksamhet inom den inhemska primärproduktionen och livsmedelsindustrin. Strävan är att påverka Europeiska unionens jordbrukspolitik så att den inhemska livsmedelsindustrin har en tillräcklig inhemsk råvarubas. Tryggandet av verksamhetsförutsättningarna och internationaliseringen inom livsmedelsindustrin främjas i syfte att bevara branschens konkurrenskraft.

Tillgången på jordbruksprodukter tryggas i händelse av en svag inhemsk skördesäsong. I säkerhetsupplag på olika håll i landet hålls den mängd brödsäd som motsvarar normalkonsumtionen under ett år. Vegetabiliskt protein upplagras i en mängd som kan garantera anpassning av foderförsörjningen för husdjursproduktionen i händelse av störningar i proteintillgången. Utsäde eller spannmål som till sina kvalitetsegenskaper lämpar sig som utsäde hålls i upplag i en mängd av 80 000 ton och vallfrö i en mängd som kan täcka bristen på grund av ett misslyckat år i utsädesproduktionen. Av övriga produktionsinsatser som krävs i livsmedelsförsörjningskedjan hålls säkerhetsupplag som kompletterar försörjningsberedskapen för jordbruksproduktionen och bearbetningen och distributionen av livsmedel. Nivån av livsmedelsförsörjningens säkerhetsupplag bedöms och justeras vid behov under den tid beslutet är i kraft.

De logistiska kedjorna inom primärproduktionen, livsmedelsindustrin och handeln säkerställs.

Genom förvaltningsåtgärder görs förberedelser för att resursanvändningen, produktionen och utbudet av livsmedel i allvarliga störningssituationer och under undantagsförhållanden ska kunna styras på ett sätt som är ändamålsenligt med tanke på försörjningsberedskapen.

3.2 Energiproduktion

För att trygga energitillgången främjas en energiproduktion som baserar sig på flera bränslen och anskaffningskällor. Den inhemska elproduktionen och användningen av inhemska bränslen samt utnyttjandet av kommunalt avfall utvecklas. På grund av vårt lands särförhållanden hålls försörjningsberedskapen för energi på en nivå som överskrider de förpliktelser som följer av medlemskapet i Europeiska unionen samt avtalet om ett internationellt energiprogram.

Den inhemska elproduktionskapacitetens relativa andel av toppförbrukningen bibehålls åtminstone på nuvarande nivå.

Med tanke på eventuella störningar i tillgången på importerad energi och för uppfyllandet av internationella avtalsförpliktelser hålls importerat bränsle i säkerhetsupplag i en mängd som motsvarar normalförbrukningen av importerat bränsle under fem månader. I dimensioneringen av upplagen beaktas användningen av oljeprodukter som reservbränsle för naturgas. Av de obligatoriska upplagen av importerat bränsle kan högst en femtedel vara placerade utanför Finland.

Förberedelser görs för att energiproduktionen och energiförbrukningen ska kunna styras med regleringsåtgärder på ett sätt som är ändamålsenligt med tanke på försörjningsberedskapen och uppfyllandet av internationella avtalsförpliktelser.

3.3 Hälso- och sjukvård

Förberedelser görs för att tillgången på hälsovårdstjänster av central betydelse för befolkningens hälsa samt arbets- och funktionsförmåga även i allvarliga störningssituationer ska kunna bevaras på samma nivå som under normala förhållanden. Verksamhetsprinciperna för hälso- och sjukvården samt tjänsternas nivå anpassas till de resurser som är tillgängliga och till den rådande säkerhetssituationen. I dimensioneringen av tjänsteproduktionen beaktas de särskilda behov som föranleds av försvarstillstånd samt biologiska, kemiska och radiologiska hot.

På grund av det stora beroendet av import av läkemedel, vacciner och sjukvårdsmaterial iakttas och stöds Europeiska unionens åtgärder och utvecklingen av den inre marknadens i syfte att främja försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvården. Det nordiska och övriga transnationella samarbetet intensifieras för att trygga försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvården.

Den obligatoriska upplagringen av läkemedel tryggas genom lagstiftning. En heltäckande säkerhetsupplagring upprätthålls. Produktinnehållet och dimensioneringen utvecklas till att motsvara förutsedda behov i störningssituationer och under undantagsförhållanden inklusive försvarstillstånd. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att säkerställa att de logistiska kedjorna för läkemedel och sjukvårdsmaterial fungerar.

Tillgången till och servicen av hälso- och sjukvårdsutrustning som är viktig för diagnoser och behandling tryggas enligt målen för tjänsteproduktionen.

Inom hälso- och sjukvården förbereder man sig på att behoven av resurser för hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen och övriga socialvårdstjänster kommer att öka.

Samarbetet mellan hälso- och sjukvården och försvarsmakten intensifieras i syfte att effektivisera resursanvändningen i situationer som innebär allvarliga hot mot hälsan.

3.4 Produktion som stöder försvaret

Försvarsmaktens prestationsförmåga förutsätter av näringslivet en tillräcklig tillgång på tjänster och produkter som tillgodoser det övriga samhällets möjligheter i alla säkerhetssituationer. Det viktigaste är att trygga den inhemska integrations- och underhållsförmågan samt förmågan att reparera skador under kristid.

Hanteringen av livsperioden för kritiskt försvarsmaterial och system genomförs genom inhemska eller internationella partnerskaps- och användargruppsarrangemang eller bindande avtal med systemleverantörerna. Att den inhemska industrin deltar i anskaffningar utomlands innebär att försörjnings- och reparationsförmågan utvecklas och att kompatibiliteten och industrins teknologiska nivå upprätthålls. Genom teknologi- och produktutvecklingsprojekt främjas den inhemska kompetensen.

Produktionskapaciteten för de viktigaste förbrukningsmaterialen samt säkerhets- och skyddsupplagen upprätthålls. Säkerhets- och skyddsupplagringsåtgärderna genomförs vid behov också för annat än för det traditionella förbrukningsmaterialet.

Utöver upprätthållandet är det viktigt att stärka och säkerställa prestationsförmågan i fråga om spaning, övervakning och ledning, kontrollerad verkan samt rörlighet, logistik, specialkonstruktioner och skydd. Förmågan att producera krut och ammunition och därtill hörande kunskap ska fortsättningsvis upprätthållas. Samtidigt fortsätter man att utveckla den nordiska arbetsfördelningen inom ammunitionsbranschen.

Det är nödvändigt att se till att den industri och serviceproduktion som är viktig för försvaret bevaras i hemlandet.

Man deltar i samarbetsprojekt, speciellt inom ramen för Europeiska försvarsbyrån, det nordiska samarbetsarrangemanget NORDAC och Natos materialförsörjningsorganisation NAMSA. Strävan är att utveckla de internationella mekanismerna, författningsramarna och användargrupperna inom försörjningsberedskapen.

3.5 Främjande av de allmänna verksamhetsförutsättningarna för exportindustrin

Exportindustrins verksamhetsförutsättningar främjas genom att man sörjer för kontinuiteten i samhällets basverksamhet och stöder företags- och branschspecifika beredskapsförberedelser.

För att trygga tillgången på kritiska importmaterial främjas bi- eller multilaterala internationella försörjningsberedskapsavtal.

4 Inbördes beroende och samarbete inom försörjningsberedskapen

I tryggandet av den nationella försörjningsberedskapen får beroendet mellan olika funktioner en allt större betydelse. Även den internationella marknadens och nätverkandets betydelse för den nationella försörjningsberedskapen ökar. Därför kräver försörjningsberedskapsarbetet allt kraftigare satsningar på det nationella nätverkssamarbetet, på förståelse av de nationella och internationella beroendeförhållandena och på bedömning och utveckling av beredskapsmedel som grundar sig på dessa.

Varje ministerium styr och följer upp hur de uppgifter som hänför sig till tryggandet av samhällets vitala funktioner genomförs inom det egna ansvarsområdet samt hur den handlingsförmåga som uppgifterna förutsätter utvecklas. Varje ministerium utvecklar försörjningsberedskapen inom sitt eget ansvarsområde.

5 Utveckling av lagstiftningen

Inom de olika förvaltningsområdena vidareutvecklas lagstiftningen, på basis av vilken myndigheterna kan skapa strukturer som stöder försörjningsberedskapen med tanke på sådana situationer där de särskilda befogenheterna enligt beredskapslagen inte behövs men där marknaden inte skapar tillräcklig försörjningsberedskap.

6 Sektoriella anvisningar

Närmare anvisningar om tillämpningen av detta beslut utfärdar varje ministerium inom sitt förvaltningsområde. I fråga om betalningsrörelse och penningförsörjning styrs beredskapen av Finlands Bank.


Detta beslut träder i kraft den 1 september 2008.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.