Finlex ®

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 § (30.12.2015/1620)

Juridiska personers bokföringsskyldighet

Bokföringsskyldiga är utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag

1) öppna bolag, kommanditbolag, aktiebolag, andelslag, föreningar, stiftelser och andra privaträttsliga juridiska personer, och

2) registrerade religionssamfund och deras registrerade lokalsamfund enligt 2 kap. i religionsfrihetslagen (453/2003).

Om det för att en juridisk person enligt 1 mom. 1 punkten ska ha rättsförmåga krävs att denna är införd i handelsregistret eller något annat register, är den juridiska personen bokföringsskyldig också för sin verksamhet före registreringen.

Bokföringsskyldig är också konkursboet för en juridisk person enligt 1 mom. 1 punkten, om konkursboet fortsätter den juridiska personens verksamhet.

Bestämmelser om utländska juridiska personers bokföringsskyldighet finns i 1 b §. (11.3.2022/167)

1 a § (30.12.2015/1620)

Fysiska personers bokföringsskyldighet

Fysiska personer, med undantag för lantbrukare och fiskare, är bokföringsskyldiga för rörelse som de driver och yrke som de utövar. Bokföringsskyldigheten gäller också dödsbon och konkursbon som fortsätter yrkesutövares och rörelseidkares verksamhet.

Affärshändelser ska bokföras så att den bokföringsskyldige kontinuerligt kan redogöra för beloppet av leverantörsskulder och försäljningsfordringar och bokföringen ge behövliga uppgifter för fullgörande av skattskyldigheten. Trots vad som föreskrivs i 2 § är yrkesutövare och rörelseidkare inte skyldiga att ha dubbel bokföring, om högst en av följande förutsättningar har uppfyllts under både den avslutade och den föregående räkenskapsperioden:

1) balansomslutningen överskrider 100 000 euro,

2) omsättningen eller motsvarande intäkter överskrider 200 000 euro, eller

3) det genomsnittliga antalet anställda överskrider tre personer.

Yrkesutövare och rörelseidkare är skyldiga att upprätta bokslut om minst två av de gränser som anges i 4 b § har överskridits både under den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden. Bokslutet ska upprättas med iakttagande av bestämmelserna om mikroföretags bokslut i denna lag och av bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Trots bestämmelserna i denna paragraf är en fysisk person skyldig att iaktta vad som föreskrivs om bokföringsskyldigheten någon annanstans i lag eller bestäms eller föreskrivs med stöd av en sådan lag, om det yrke som personen utövar eller den rörelse som personen driver kräver tillstånd eller om verksamheten annars är ställd under myndighetstillsyn.

1 b § (11.3.2022/167)

Utländska juridiska personers bokföringsskyldighet

Utländska juridiska personer vars verkliga ledning utövas i Finland är bokföringsskyldiga för rörelse som de driver och yrke som de utövar. Andra utländska juridiska personer är bokföringsskyldiga för rörelse som de driver och yrke som de utövar i Finland.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om utländska juridiska personer gäller också

1) utländska dödsbon,

2) utländska placeringsfonder och specialplaceringsfonder,

3) utländska truster och liknande juridiska konstruktioner,

4) andra för särskilt ändamål förbehållna utländska förmögenhetskomplex än sådana som avses i 1–3 punkten.

En utländsk juridisk persons bokslut som har upprättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG eller i enlighet med internationella bokslutsstandarder betraktas som ett bokslut som avses i 3 kap. Detsamma gäller ett bokslut som med tanke på att ge en sådan rättvisande bild som avses i 3 kap. 2 § i övrigt motsvarar ett bokslut som avses i detta moment. Utländska juridiska personer eller skatte-, tull-, polis- eller åklagarmyndigheter samt domstolar kan av bokföringsnämnden begära ett i 8 kap. 2 § avsett utlåtande om motsvarigheten.

Om en juridisk person från ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte har upprättat bokslut eller om dennes bokslut inte uppfyller förutsättningarna i 3 mom., ska den för rörelse som den driver och yrke som den utövar i Finland upprätta ett separat bokslut med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 3 kap. Ett sådant bokslut ska upprättas inom fyra månader från räkenskapsperiodens utgång. Om en utländsk juridisk person inte annars upprättar bokslut, betraktas kalenderåret som räkenskapsperiod.

Om bokslut inte har upprättats för en sådan juridisk person från ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vars verkliga ledning utövas i Finland, eller om bokslutet inte omfattar den rörelse som den juridiska personen driver eller yrke som den utövar i sin helhet, ska den juridiska personen upprätta ett separat bokslut med iakttagande av det som föreskrivs i 4 mom.

När ett bokslut som avses i 4 och 5 mom. är färdigt ska det på begäran av en myndighet som avses i 3 mom. lämnas till myndigheten utan ogrundat dröjsmål. Bokslutet är färdigt när det har undertecknats på det sätt som föreskrivs i 3 kap. 7 § eller det annars faktiskt har upprättats. På begäran av en myndighet ska också utan ogrundat dröjsmål lämnas sådana uppgifter som kompletterar bokslutet och som myndigheten behöver för att sköta sina lagstadgade uppgifter. Ifall informationen inte finns på finska eller svenska, ska den ges in i form av en översättning om myndigheten begär det.

Vad som i 3 kap. 5–7, 7 a och 9–11 § föreskrivs om förfarandena gäller inte bokslut som avses i 3 mom. På sådana bokslut tillämpas vad som i den stat där den juridiska personen registrerats eller bildats föreskrivs om de förfaranden som avses i de bestämmelserna.

2 § (30.12.2015/1620)

Dubbel bokföring

Med undantag för en fysisk persons rörelsedrift eller yrkesutövning enligt 1 a § 2 mom. ska bokföringsskyldiga ha dubbel bokföring.

3 §

God bokföringssed

Den som är bokföringsskyldig skall iaktta god bokföringssed.

4 §

Räkenskapsperiod

Räkenskapsperioden är 12 månader. När verksamheten inleds eller upphör eller när tidpunkten för bokslutet ändras får räkenskapsperioden vara kortare eller längre, dock högst 18 månader.

Alla rörelser som en bokföringsskyldig innehar skall ha samma räkenskapsperiod.

Med avvikelse från 1 mom. är räkenskapsperioden för yrkesutövare och rörelseidkare alltid kalenderåret. Vid dubbel bokföring kan räkenskapsperioden dock avvika från kalenderåret enligt vad som föreskrivs i 1 mom. För en sådan räkenskapsperiod ska bokslut upprättas enligt 1 a § 3 mom. (30.12.2015/1620)

4 a § (30.12.2015/1620)

Små företag

I denna lag avses med små företag bokföringsskyldiga för vilka högst ett av följande tre gränsvärden överskrids på bokslutsdagen för både den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden:

1) balansomslutning 6 000 000 euro,

2) omsättning 12 000 000 euro,

3) genomsnittligt antal anställda under räkenskapsperioden 50 personer.

4 b § (30.12.2015/1620)

Mikroföretag

I denna lag avses med mikroföretag bokföringsskyldiga för vilka högst ett av följande tre gränsvärden överskrids på bokslutsdagen för både den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden:

1) balansomslutning 350 000 euro,

2) omsättning 700 000 euro,

3) genomsnittligt antal anställda under räkenskapsperioden 10 personer.

4 c § (30.12.2015/1620)

Stora företag

I denna lag avses med stora företag bokföringsskyldiga för vilka minst två av följande tre gränsvärden överskrids på bokslutsdagen för både den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden:

1) balansomslutning 20 000 000 euro,

2) omsättning 40 000 000 euro,

3) genomsnittligt antal anställda under räkenskapsperioden 250 personer.

4 d § (30.12.2015/1620)

IAS-förordningen

I denna lag avses med IAS-förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.

5 §

Bestämmande inflytande

En bokföringsskyldig anses ha bestämmande inflytande i en annan bokföringsskyldig eller i ett motsvarande utländskt företag (målföretag), om den bokföringsskyldige

1) innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i målföretaget och denna röstmajoritet grundar sig på ägande, medlemskap, bolagsordningen, bolagsavtalet eller därmed jämförbara stadgar eller något annat avtal,

2) har rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ eller i ett organ som har denna rätt och rätten grundar sig på samma omständigheter som den röstmajoritet som avses i 1 punkten, eller

3) i övrigt har faktiskt bestämmande inflytande i målföretaget.

(30.12.2015/1620)

När den röstandel som avses i 1 mom. räknas ut, beaktas inte en röstningsbegränsning som följer av lag eller av målföretagets bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1620. (30.12.2015/1620)

Vid beräknandet av det sammanlagda röstetalet i ett målföretag beaktas inte de röster som hänför sig till aktier eller andelar som innehas av målföretaget eller av ett dotterföretag som avses i 6 §. Röstetalen för en person som handlar i eget namn men för någon annans räkning anses tillhöra den för vars räkning personen handlar.

Till en bokföringsskyldigs röstetal och rätt enligt 1 mom. räknas inte de röster eller den rätt som hör samman med

1) de aktier eller andelar i målföretaget som den bokföringsskyldige besitter för någon annan persons räkning än sig själv eller för en annan sammanslutnings räkning i vilken den bokföringsskyldige har bestämmande inflytande än målföretaget,

2) de aktier eller andelar i målföretaget som den bokföringsskyldige fått som säkerhet, om den bokföringsskyldige måste utöva därmed förenade rättigheter i enlighet med säkerhetsställarens anvisningar, eller

3) aktier eller andelar i målföretaget vilka den bokföringsskyldige besitter med stöd av långivning som hör till sedvanlig affärsverksamhet, om den bokföringsskyldige måste använda den rösträtt som är förenad med aktierna eller andelarna i enlighet med säkerhetsställarens intressen.

(13.7.2001/629)

6 §

Koncernföretag, moderföretag och dotterföretag

Om en bokföringsskyldig har bestämmande inflytande i ett målföretag enligt 5 §, är den förstnämnda moderföretag och det sistnämnda dotterföretag. Moderföretaget och dess dotterföretag bildar en koncern. Moderföretaget och dess dotterföretag kallas i denna lag koncernföretag.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också om en bokföringsskyldig tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller ett dotterföretag till den bokföringsskyldige ensamt eller tillsammans med andra dotterföretag har bestämmande inflytande i målföretaget.

6 a § (30.12.2015/1620)

Små och stora koncerner

I denna lag avses med

1) små koncerner sådana koncerner där högst ett av de gränsvärden som anges i 4 a § överskrids,

2) stora koncerner sådana koncerner där minst två av de gränsvärden som anges i 4 c § överskrids.

Överskridande av gränsvärdena enligt 1 mom. bestäms på moderföretagets bokslutsdag utifrån koncernföretagens sammanräknade tal.

7 §

Ägarintresseföretag

Ett ägarintresseföretag är ett inhemskt eller utländskt företag som inte är dotterföretag och i vilket den bokföringsskyldige har en sådan ägarandel som skapar en varaktig förbindelse mellan den bokföringsskyldige och företaget och som är avsedd att främja den bokföringsskyldiges verksamhet eller den verksamhet som ett företag inom samma koncern bedriver. Om den bokföringsskyldige inte visar annat, betraktas ett företag som ägarintresseföretag, om den bokföringsskyldige innehar minst en femtedel av företagets aktiekapital eller motsvarande kapital.

8 §

Intresseföretag

Ett intresseföretag är ett ägarintresseföretag där den bokföringsskyldige innehar minst en femtedel och högst hälften av det röstetal som ägarintresseföretagets aktier eller andelar medför. Om den bokföringsskyldige innehar en femtedel eller en mindre andel av röstetalet samt utövar ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, ska ett ägarintresseföretag betraktas som intresseföretag om inte den bokföringsskyldige visar annat. (30.12.2015/1620)

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också om en bokföringsskyldig tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller ett dotterföretag till den bokföringsskyldige ensamt eller tillsammans med andra dotterföretag har betydande inflytande och sådan ägarandel i företaget som avses i 7 §.

Vid beräknandet av den röstandel som avses i 1 mom. tillämpas 5 § 2–4 mom. (13.7.2001/629)

9 § (30.12.2015/1620)

Företag av allmänt intresse

Företag av allmänt intresse enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (nedan direktivet) är i Finland

1) finländska sammanslutningar som har emitterat aktier, skuldebrev eller andra värdepapper som är föremål för handel på en reglerad marknad enligt 2 kap. 5 § i värdepappersmarknadslagen (746/2012),

2) kreditinstitut enligt 1 kap. 7 § i kreditinstitutslagen (610/2014), och

3) försäkringsbolag enligt 1 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen (521/2008).

2 kap

Bokföring av affärshändelser samt bokföringsmaterial

1 §

Affärshändelser

Den bokföringsskyldige skall i bokföringen som affärshändelser notera utgifter, inkomster, finansiella transaktioner samt därtill hörande rättelse- och överföringsposter.

2 §

Bokföringskonton, kontoplan och bokföringar (30.12.2015/1620)

Affärshändelserna ska bokföras enligt sin art på olika konton (notering). Varje konto ska bibehållas oförändrat till sitt innehåll. Kontots innehåll kan likväl ändras på grund av verksamhetens utveckling, ändring av den kontoplan som avses i 2 mom. eller av annan särskild anledning. (30.12.2015/1620)

Den bokföringsskyldige skall för varje räkenskapsperiod ha en klar och tillräckligt specificerad förteckning över sina bokföringskonton, vilken redogör för kontonas innehåll (kontoplan).

Bokföringen indelas i en huvudbokföring, ur vars noteringar bokslutet härleds, och i eventuella delbokföringar, från vilka uppgifterna överförs till huvudbokföringen som sammanställda noteringar. (30.12.2015/1620)

3 §

Bokföringsgrunder

Grunden för bokföring av en utgift är mottagande av en produktionsfaktor, och grunden för bokföring av en inkomst är överlåtelse av en prestation (prestationsprincipen), om inte något annat bestäms nedan.

Utgifter och inkomster får även bokföras på grundval av fakturering (faktureringsprincipen) eller på grundval av betalning (kontantprincipen). Om utgifter och inkomster bokförs enligt kontantprincipen ska leverantörsskulderna och försäljningsfordringarna kunna klarläggas fortlöpande. (30.12.2015/1620)

4 § (30.12.2015/1620)

Bokföringsordning och bokföringstid

Bokföringen ska ordnas så att noteringarna kan granskas kronologiskt och systematiskt.

Kontantbetalningar noteras i bokföringen för varje dag. Övriga noteringar och de sammanställda noteringar i delbokföringarna som överförs till huvudbokföringen får göras månadsvis eller för någon annan motsvarande period, om det inte i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den krävs kronologiskt mer exakta noteringar.

Kontantbetalningar ska bokföras utan dröjsmål. Övriga noteringar ska göras i så god tid att

1) i denna eller i någon annan lag förutsatta anmälningar eller deklarationer till myndigheterna för beskattning eller andra syften kan upprättas på det sätt som föreskrivs om uppdaterad bokföring i 6 § andra meningen, och

2) den som ansvarar för ett företags eller en stiftelses bokföring kan uppfylla sin tillsynsskyldighet.

5 §

Verifikation

Bokföringen ska grunda sig på en daterad och systematiskt numrerad eller på motsvarande sätt specificerad verifikation över affärshändelser. Sambandet mellan en affärshändelse, verifikationen och bokföringen måste kunna konstateras utan svårighet. (30.12.2015/1620)

Av en utgiftsverifikation ska framgå den mottagna produktionsfaktorn och av en inkomstverifikation den överlåtna prestationen. Tidpunkten för mottagandet av en produktionsfaktor och överlåtelsen av en prestation ska kunna visas med hjälp av en verifikation. (30.12.2015/1620)

En verifikation över utbetalning skall om möjligt vara utfärdad av betalningens mottagare eller av ett penninginstitut eller någon annan motsvarande inrättning som förmedlat betalningen.

Erhålls inte till grund för bokföringen någon verifikation som utfärdats av en utomstående, skall bokföringen verifieras med en handling som skrivits ut av den bokföringsskyldige själv och som är bekräftad på behörigt sätt.

En verifikation som avser rättelse eller överföring i bokföringen skall vara bekräftad på behörigt sätt.

6 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1620. (30.12.2015/1620)

5 a § (7.6.2013/399)

Lön som betalats ut kontant

Ett av arbetstagaren undertecknat kvitto som gäller betalning av lön kontant eller någon annan utredning enligt 2 kap. 16 § 2 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001) som verifierar betalningen, ska dateras och fogas till en verifikation enligt 5 § i detta kapitel.

5 b § (30.12.2015/1620)

Verifikation till noter

Bokslutsnoter ska, om grunden inte annars är uppenbar, baseras på verifikation av innehållet (verifikation till noter). Sambandet mellan noten och verifikationen måste kunna konstateras utan svårighet.

6 § (30.12.2015/1620)

Verifieringskedja

Bokföringen ska ordnas så att sambandet mellan affärshändelser, verifikationer och noteringar dels via eventuella delbokföringar och huvudbokföringen och dels vidare till bokslutet utan svårighet kan konstateras i båda riktningarna. Detsamma gäller regelbundna anmälningar och deklarationer till myndigheterna för beskattning och andra ändamål.

7 § (30.12.2015/1620)

Bokföringsmaterial

Verifikationer, bokföringar och annat bokföringsmaterial ska behandlas och förvaras så att innehållet utan svårighet kan granskas och vid behov skrivas ut i läsbar form.

Efter det att bokslutet upprättats får innehållet i verifikationer, bokföringar och annat bokföringsmaterial inte ändras eller strykas. Ändringar eller strykningar i innehållet får inte heller göras efter det att en sådan anmälan eller deklaration som avses i 6 § har lämnats eller efter det att den bokföringsskyldige har offentliggjort eller gett en utomstående tillgång till ett mellanbokslut som den bokföringsskyldige upprättat utifrån materialet eller något annat motsvarande dokument.

Formatet för verifikationer, bokföringar och annat bokföringsmaterial får ändras om detta är nödvändigt för behandlingen, överföringen eller förvaringen. Innehållet och verifieringskedjan måste då säkerställas.

7 a § (30.12.2015/1620)

Förteckning över bokföringar och material

Den bokföringsskyldige ska ha en förteckning över de bokföringar som ligger till grund för bokslutet samt över de olika slagen av verifikationer och annat bokföringsmaterial. Av förteckningen ska det framgå vilka de inbördes sambanden mellan bokföringarna, verifikationerna och bokföringsmaterialet är och hur materialet förvaras.

8 § (30.12.2015/1620)

8 § har upphävts genom L 30.12.2015/1620.

9 § (30.12.2015/1620)

Förvaring av bokföringsmaterial

Bokslut, bokföringar, verifikationer och annat bokföringsmaterial ska förvaras omsorgsfullt på ett sätt som uppfyller kraven i 7 § så att de utan ogrundat dröjsmål kan granskas av myndigheter och revisorer med utgångspunkt i Finland.

10 §

Arkivering av bokföringsmaterial

Bokslut, verksamhetsberättelser, bokföringar, kontoplaner samt förteckningar över bokföringar och material ska bevaras i minst tio år efter räkenskapsperiodens utgång så att kraven i 6, 7 och 9 § uppfylls. (30.12.2015/1620)

Om längre bevaringstid inte föreskrivs någon annanstans i lag ska räkenskapsperiodens verifikationer, korrespondens om affärshändelser och annat bokföringsmaterial än sådant som nämns i 1 mom. bevaras minst sex år från utgången av det år då räkenskapsperioden har upphört så att kraven i 6, 7 och 9 § uppfylls. (30.12.2015/1620)

När verksamhet läggs ner eller bokföringsskyldigheten upphör av andra skäl skall den som var bokföringsskyldig eller dennes rättsinnehavare ordna arkiveringen av bokföringsmaterialet på det sätt som bestäms i denna paragraf samt anmäla registreringsmyndigheten vem som har anförtrotts förvaringen.

Utan hinder av vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. får det ministerium som förvaltar program för Europeiska unionens strukturfonder genom förordning bestämma en längre förvaringstid än den som avses i 1 och 2 mom. för det bokföringsmaterial som gäller stöd enligt program för strukturfonderna. (13.7.2001/629)

3 kap

Bokslut och verksamhetsberättelse (30.12.2004/1304)

1 § (30.12.2015/1620)

Bokslutets innehåll

För varje räkenskapsperiod ska upprättas ett bokslut som består av

1) en balansräkning som ger en bild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen,

2) en resultaträkning som beskriver hur resultatet har uppkommit,

3) en finansieringsanalys som beskriver anskaffningen och användningen av medel, om den bokföringsskyldige är ett stort företag eller ett företag av allmänt intresse, och

4) uppgifter som ska lämnas i bilagor till balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen (noter).

För varje post i balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen ska motsvarande uppgifter för den närmast föregående räkenskapsperioden anges (jämförelsetal). Om specificeringen av balansräkningen, resultaträkningen eller finansieringsanalysen har ändrats, ska jämförelsetalet om möjligt korrigeras. På samma sätt ska förfaras, om jämförelsetalet av någon annat skäl inte är användbart.

Till bokslutet ska fogas en verksamhetsberättelse enligt 1 a §, om den bokföringsskyldige är

1) ett publikt aktiebolag,

2) ett sådant andelslag eller privat aktiebolag som inte är ett mikroföretag eller litet företag, eller

3) ett företag av allmänt intresse.

Handlingar som ingår i bokslutet eller som fogats till bokslutet ska vara överskådliga och bilda en helhet.

1 a § (30.12.2015/1620)

Verksamhetsberättelse

I verksamhetsberättelsen ska beskrivas

1) utvecklingen och resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet,

2) den bokföringsskyldiges ekonomiska situation, och

3) de mest relevanta riskerna och osäkerhetsfaktorerna.

När det är nödvändigt för att förstå beskrivningen enligt 1 mom. ska även följande anges:

1) ekonomiska nyckeltal, och

2) andra än ekonomiska nyckeltal för personal och miljökonsekvenser.

Den beskrivning som avses i 1 mom. ska med avseende på den bokföringsskyldiges storlek och struktur vara neutral och heltäckande. Den ska vid behov hänvisa till omständigheter som framgår av bokslutet och ge kompletterande information om dem.

Utöver vad som föreskrivs ovan i denna paragraf ska verksamhetsberättelsen innehålla

1) uppgifter om väsentliga händelser som inträffat efter räkenskapsperioden,

2) en uppskattning av den bokföringsskyldiges sannolika framtida utveckling,

3) en utredning om omfattningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten,

4) uppgifter om filialer,

5) uppgifter om finansiella instrument som tagits upp till verkligt värde enligt 5 kap. 2 a § 5 mom.,

6) sådana uppgifter om förvärv och avyttring av egna aktier och andelar som avses i 8 kap. 8 § i aktiebolagslagen (624/2006) och 8 kap. 8 § i lagen om andelslag (421/2013), och

7) uppgifter som enligt annan lagstiftning ska anges.

2 § (29.12.2016/1376)

En rättvisande bild i bokslutet

Bokslutet ska ge en rättvisande bild av den bokföringsskyldiges verksamhetsresultat och ekonomiska ställning i enlighet med väsentlighetsprincipen och med beaktande av arten och omfattningen av den bokföringsskyldiges verksamhet.

Om inte iakttagande av de förpliktelser som föreskrivs någon annanstans i denna lag leder till en rättvisande bild enligt 1 mom. ska den bokföringsskyldige med beaktande av 2 a § i noterna uppge de omständigheter som behövs för detta. Uppgifter som enligt denna eller någon annan lag ska uppges i verksamhetsberättelsen behöver dock inte uppges.

Om iakttagande av någon annan bestämmelse i denna lag än 3 § på ett betydande sätt skulle äventyra möjligheterna att ge en rättvisande bild, ska den inte tillämpas. Bestämmelsen i fråga ska specificeras i noterna och dessutom ska en utredning ges om grunderna för att den inte tillämpas och hur detta påverkar verksamhetsresultatet och den ekonomiska ställningen.

Närmare bestämmelser om tillämpningen av 1 mom. på mikroföretag utfärdas genom förordning av statsrådet.

2 a § (29.12.2016/1376)

Väsentlighet som en allmän bokslutsprincip

En omständighet som framgår av bokslutet är väsentlig då utelämnande av eller felaktigheter i den rimligen kan förväntas påverka de beslut som användarna fattar på grundval av bokslutet. Även om en omständighet i sig är oväsentlig ska väsentlighetsbedömningen avse helheten, om flera liknande omständigheter föreligger.

När det är fråga om en sådan omständighet i fråga om bokslutet som inte är väsentlig för en rättvisande bild, får avvikelse ske från denna lags bestämmelser om

1) periodisering av inkomster eller utgifter,

2) värdering av tillgångs- eller skuldposter,

3) framställningssätt,

4) uppgifter som ska framgå av bokslutet, eller

5) upprättande av koncernbokslut.

Bestämmelsen i 2 mom. tillämpas inte på skyldigheten enligt 2 kap. 1 § att anteckna varje affärshändelse i bokföringen. En redogörelse för en avvikelse enligt 2 mom. ska ingå i noterna.

3 § (29.12.2016/1376)

Övriga allmänna bokslutsprinciper

När bokslutet upprättas i enlighet med 2 och 2 a § och när den ingående balansen upprättas ska följande principer följas:

1) den bokföringsskyldige ska förutsättas fortsätta sin verksamhet,

2) konsekvens ska iakttas när principerna och metoderna för upprättande av bokslutet tillämpas från en räkenskapsperiod till en annan,

3) uppmärksamhet ska fästas vid affärshändelsernas faktiska innehåll och inte enbart vid deras juridiska form (innehållsbetoning),

4) försiktighet ska iakttas oberoende av räkenskapsperiodens resultat,

5) den ingående balansen ska basera sig på den föregående räkenskapsperiodens utgående balans,

6) de intäkter och kostnader som hänför sig till räkenskapsperioden ska tas upp utan hänsyn till datum för betalningen (prestationsprincipen),

7) varje tillgång och annan post som tas upp bland posterna i balansräkningen ska värderas särskilt för sig, och

8) i balansräkningen ska poster bland aktiva respektive passiva och i resultaträkningen intäkter och kostnader tas upp till fullt belopp utan att de dras av från varandra, om inte en sammanställning behövs för att ge en rättvisande bild (nettningsförbud).

Den försiktighet som avses i 1 mom. 4 punkten förutsätter särskilt att bokslutet tar upp

1) endast sådana vinster som har realiserats under räkenskapsperioden, och

2) alla avskrivningar och nedskrivningar av aktiva samt uppskrivningar av skulder liksom alla förutsebara förpliktelser och möjliga förluster som har uppkommit under den avslutade eller tidigare räkenskapsperioder, även om de blir kända först efter räkenskapsperiodens utgång.

När det är fråga om en sådan väsentlig omständighet som avses i 2 a § får avvikelse från principen i 1 och 2 mom. göras endast av särskilda skäl. En sådan avvikelse ska basera sig på lag eller på en bestämmelse som utfärdats eller en föreskrift som meddelats med stöd av lag. Noterna ska innefatta en redogörelse för grunderna till avvikelsen och en beräkning av hur avvikelsen påverkar räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen.

4 § (29.12.2016/1376)

Rättelse och komplettering av bokföring enligt fakturerings- och kontantprincipen samt bokslut enligt kontantprincipen

Mindre noteringar som gjorts enligt fakturerings- eller kontantprincipen behöver inte rättas och kompletteras enligt prestationsprincipen innan bokslutet upprättas, om inte deras totala inverkan är väsentlig.

Om ett mikroföretag är en förening eller stiftelse får det upprätta sitt bokslut också enligt kontantprincipen, förutsatt att det inte är moderföretag i en koncern för vilken det ska upprättas koncernbokslut. Ett bokslut som upprättas enligt kontantprincipen ska innehålla åtminstone följande noter:

1) en bedömning av förfarandets inverkan på räkenskapsperiodens resultat och på den ekonomiska ställningen,

2) leverantörsskulder och försäljningsfordringar som inte tagits upp i balansräkningen,

3) förändringar i omsättningstillgångar enligt 4 kap. 4 § 2 mom.,

4) förändringar i bestående aktiva enligt 4 kap. 3 §,

5) räntor på främmande kapital enligt prestationsprincipen, och

6) semesterlöneskuld enligt prestationsprincipen.

5 § (30.12.2004/1304)

Språk och valuta

Bokslutet och verksamhetsberättelsen skall avfattas på finska eller svenska i euro. Om den bokföringsskyldige lägger fram uppgifter om bokslutet och verksamhetsberättelsen också i annan valuta, skall den kurs som har använts vid omräkningen av uppgifterna anges.

6 § (30.12.2004/1304)

Tid för upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse

Bokslutet och verksamhetsberättelsen skall upprättas inom fyra månader från räkenskapsperiodens utgång.

7 § (30.12.2004/1304)

Datering och underskrift

Bokslutet och verksamhetsberättelsen skall dateras och de skall skrivas under av den bokföringsskyldige. Om den bokföringsskyldige är en sammanslutning eller en stiftelse, skall bokslutet och verksamhetsberättelsen skrivas under av styrelsen eller de ansvariga bolagsmännen samt av verkställande direktören eller en person i motsvarande ställning.

Om den som undertecknat bokslutet eller verksamhetsberättelsen har framfört avvikande mening om bokslutet eller verksamhetsberättelsen, skall på hans yrkande ett yttrande om detta ingå i bokslutet eller verksamhetsberättelsen.

7 a § (30.12.2015/1620)

Ansvar för bokslutet, verksamhetsberättelsen och förteckningen över bokföringar och material

Bestämmelser om det ansvar som styrelseledamöter och medlemmar av andra motsvarande organ samt verkställande direktören har för bokslutet och verksamhetsberättelsen finns i de lagar som gäller respektive juridiska personer. Samma ansvar gäller också i fråga om den förteckning över bokföringar och material som avses i 2 kap. 7 a §.

8 § (30.12.2015/1620)

8 § har upphävts genom L 30.12.2015/1620.

9 § (30.12.2004/1304)

Registrering av bokslut och verksamhetsberättelse

En kopia av bokslutet och verksamhetsberättelsen skall alltid ges in för registrering till patent- och registerstyrelsen, om den bokföringsskyldige är

1) ett aktiebolag,

2) ett öppet bolag eller ett kommanditbolag som har ett aktiebolag som ansvarig bolagsman,

3) ett öppet bolag eller ett kommanditbolag som har ett bolag som avses i 2 punkten som ansvarig bolagsman,

4) ett andelslag,

5) ett ömsesidigt försäkringsbolag, eller

6) en försäkringsförening.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas även på andra bokföringsskyldiga som är större än ett litet företag. (30.12.2015/1620)

Om den bokföringsskyldige skall upprätta ett koncernbokslut, bestäms över- eller underskridandet av de gränser som avses i 2 mom. utifrån koncernbokslutet.

Den bokföringsskyldige skall ge in bokslutet och verksamhetsberättelsen för registrering inom sex månader efter räkenskapsperiodens utgång. Angående tidsfristerna för aktiebolag och andelslag bestäms särskilt.

Bestämmelser om patent- och registerstyrelsens rätt att utfärda närmare föreskrifter om de förfaringssätt som skall iakttas när bokslutshandlingar lämnas till patent- och registerstyrelsen i elektronisk form samt om andra tekniska detaljer i anslutning till förfarandet vid registrering av dem finns i handelsregisterlagen (129/1979). (22.12.2006/1326)

10 § (30.12.2004/1304)

Offentliggörande av bokslut och verksamhetsberättelse

Angående förfarandet vid offentliggörande av bokslut och verksamhetsberättelse som givits in för registrering bestäms särskilt.

Förutom att ge in det bokslut och den verksamhetsberättelse som avses i 1 § för registrering kan den bokföringsskyldige själv publicera dem.

Den bokföringsskyldige får även publicera sitt bokslut eller sin verksamhetsberättelse i sammandrag, förutsatt att

1) det framgår av sammandraget att det inte innehåller alla de uppgifter som ska lämnas i ett bokslut enligt 1 § eller i en verksamhetsberättelse enligt 1 a §,

2) ingen revisionsberättelse fogas till sammandraget,

3) det framgår av sammandraget om revisorns uttalande enligt 3 kap. 5 § 3 mom. första meningen i revisionslagen har lämnats utan reservation, med reservation eller med avvikande mening eller att revisorn inte har kunnat uttala sig,

4) det framgår av sammandraget om revisorn trots att uttalandet lämnats utan reservation föreslår sådana tilläggsuppgifter som avses i 3 kap. 5 § 3 mom. tredje meningen i revisionslagen eller gör en angivelse enligt 5 § 4 mom. i samma kapitel, och

5) det framgår av sammandraget i vilket register bokslutet och verksamhetsberättelsen finns tillgängliga i fullständig form eller huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen ännu inte har sänts för registrering.

(30.12.2015/1620)

11 § (30.12.2004/1304)

Skyldighet att ge kopior

Av bokslutet och verksamhetsberättelsen ska på begäran ges en kopia, om den bokföringsskyldige är

1) en bostadsrättsförening,

2) ett bostadsandelslag,

3) ett bostadsaktiebolag, eller

4) ett aktiebolag som avses i 28 kap. 2 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009).

(22.12.2009/1605)

En bokföringsskyldig som avses i 9 § 1 och 2 mom. ska på begäran ge en kopia av sitt bokslut och sin verksamhetsberättelse, om begäran har gjorts innan bokslutet och verksamhetsberättelsen anmälts för registrering. (30.12.2015/1620)

Kopian skall ges inom två veckor från begäran. Den bokföringsskyldige har rätt att ta ut avgift för kopian hos andra än myndigheter. Avgiften får vara högst lika stor som den som registermyndigheten uppbär för en motsvarande kopia.

12 § (29.12.2016/1376)

Uppgifter om revision

Om den bokföringsskyldiges bokslut och förvaltning är föremål för sådan revision som avses i revisionslagen (1141/2015), ska den bokföringsskyldige foga en kopia av revisionsberättelsen till sitt bokslut och sin verksamhetsberättelse som ges in för registrering samt till det bokslut och den verksamhetsberättelse som den bokföringsskyldige själv publicerar.

13 § (29.12.2016/1376)

Specifikationer till balansräkningen

Bokslutet ska bekräftas med specifikationer till balansräkningen.

På specifikationer till balansräkningen tillämpas 2 kap. 7 och 9 § samt 10 § 1 och 3 mom.

Specifikationer till balansräkningen ska inte ges in för registrering.

3 a kap (29.12.2016/1376)

Icke-finansiell rapport

1 § (29.12.2016/1376)

Tillämpningsområde

Ett sådant stort företag av allmänt intresse som avses i 1 kap. 9 § och vars genomsnittliga antal anställda under räkenskapsperioden överstiger 500 personer ska ta in också en icke-finansiell rapport i sin verksamhetsberättelse.

2 § (29.12.2016/1376)

Rapportens innehåll

Rapporten ska åtminstone innehålla information om hur den bokföringsskyldige sköter frågor som gäller

1) miljö,

2) sociala förhållanden och personal,

3) respekt för mänskliga rättigheter,

4) bekämpning av korruption och mutor.

Information ska lämnas i den utsträckning som krävs för att konsekvenserna av den bokföringsskyldiges verksamhet ska kunna förstås.

Rapporten ska uppta

1) en kort beskrivning av den bokföringsskyldiges modell för affärsverksamheten,

2) en beskrivning av de verksamhetsprinciper som den bokföringsskyldige följer vid skötseln av de frågor som nämns i 1 mom. samt av de förfaranden som den bokföringsskyldiges iakttar för att garantera tillbörlig aktsamhet,

3) resultaten av att de verksamhetsprinciper som avses i 2 punkten i detta moment har iakttagits,

4) en beskrivning av de viktigaste risker som anknyter till de frågor som nämns i 1 mom, och som sannolikt skadar den bokföringsskyldiges verksamhet om de realiseras så att i beskrivningen beaktas den bokföringsskyldiges affärsförbindelser, produkter och tjänster samt verksamhetens art och omfattning i övrigt samt en rapport om hur den bokföringsskyldige hanterar dessa risker,

5) de viktigaste icke-finansiella nyckeltal, som har betydelse för den bokföringsskyldiges affärsverksamhet.

Om den bokföringsskyldige till någon del inte iakttar de verksamhetsprinciper som avses i 3 mom. 2 punken i förhållande till de frågor som nämns i 1 och 3 mom., ska orsaken till att de inte iakttas motiveras i rapporten.

I rapporten ska det vid behov hänvisas till de tal som läggs fram i bokslutet eller lämnas ytterligare information om dem.

Rapporten får utarbetas så att den bokföringsskyldige om denne så vill iakttar också nationella, Europeiska unionens eller internationella verksamhetsramar. Den bokföringsskyldige ska i så fall ange vilka verksamhetsramar som iakttagits då rapporten utarbetats.

Rapporten ska också innehålla den information som avses i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088. (7.5.2021/383)

3 § (29.12.2016/1376)

Undantag från tillhandahållandet av information

Information som hänför sig till förhandlingar eller händelser eller frågor som framkommer under dem behöver inte ges, om den bokföringsskyldige har grundad anledning att anta att offentliggörande av informationen allvarligt skulle skada den bokföringsskyldiges kommersiella status. En förutsättning är dock att uteblivet offentliggörande av informationen inte utgör ett hinder för en rättvisande uppfattning av utvecklingen och resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet samt av konsekvenserna av den ekonomiska ställningen.

4 § (29.12.2016/1376)

Koncern

Om den bokföringsskyldige är moderföretag i en koncern, lämnar moderföretaget en rapport enligt 2 § om koncernen. Ett dotterföretag är inte skyldigt att lämna en separat rapport, om information om dotterföretaget ingår i moderföretagets rapport.

5 § (29.12.2016/1376)

Rapport som är separat från verksamhetsberättelsen

Den bokföringsskyldige kan ge den information som avses i 2 § också i form av en rapport som är separat från verksamhetsberättelsen, om den offentliggörs samtidigt som verksamhetsberättelsen. Alternativt kan den separata rapporten offentliggöras på den bokföringsskyldiges webbplats inom sex månader efter den aktuella bokslutsdagen, om det i verksamhetsberättelsen hänvisas till denna separata rapport som publiceras på webbplatsen senare.

Den separata rapporten ska dateras och undertecknas med iakttagande av 3 kap. 7 § 1 mom.

6 § (29.12.2016/1376)

Kontroll av information

Den bokföringsskyldiges revisor ska kontrollera att den bokföringsskyldige har lämnat en icke-finansiell rapport. Om rapporten lämnas i form av en berättelse som är separat från verksamhetsberättelsen och informationen i bokslutet och den separata rapporten inte stämmer överens, ska revisorn uppge detta i sin revisionsberättelse.

4 kap

Definitioner i anslutning till bokslutsposter

1 § (30.12.2015/1620)

Omsättning

I omsättningen ingår intäkterna från försäljning av produkter och tjänster med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen.

2 § (30.12.2015/1620)

2 § har upphävts genom L 30.12.2015/1620.

3 §

Bestående och rörliga aktiva

Posterna bland aktiva i balansräkningen delas upp i bestående och rörliga beroende på det ändamål för vilket de är avsedda. Bestående är sådana poster som är avsedda att stadigvarande ge intäkter under flera räkenskapsperioder. De övriga posterna bland aktiva är rörliga.

4 §

Omsättnings- och finansieringstillgånger (30.12.2004/1304)

1 mom. har upphävts genom L 30.12.2004/1304. (30.12.2004/1304)

Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas.

Finansieringstillgångar är kontanta medel, fordringar samt finansieringsmedel som tillfälligt är i annan form.

5 § (30.12.2015/1620)

Anskaffningsutgift

Med anskaffningsutgift avses de direkta utgifterna för anskaffning och tillverkning av en tillgång.

En rimlig andel av de indirekta utgifterna för anskaffning och tillverkning får räknas in i anskaffningsutgiften för en tillgång, till den del som dessa utgifter hänför sig till produktionsperioden. Dessa indirekta utgifter måste kunna utredas med stöd av kostnadsberäkning eller kostnadskalkyler.

Ränteutgifterna för lån som under produktionsperioden kan hänföras till produktionen av en tillgång får räknas in i anskaffningsutgiften.

Om inte den bokföringsskyldige visar något annat, ska anskaffningsutgiften för sådana tillgångar av samma slag som ingår i omsättningstillgångarna beräknas enligt först-in-först-ut-principen eller i motsatt anskaffnings- och överlåtelseordning. Som anskaffningsutgift för sådana tillgångar får även anges realiserade genomsnittliga anskaffningsutgifter vägda enligt motsvarande anskaffningsvolym eller ett värde som beräknats på något annat sådant allmänt använt sätt som är förenligt med god bokföringssed.

Bestämmelserna i 4 mom. tillämpas även på de värdepapper av samma slag som tas upp i balansräkningens aktiva men inte utgör omsättningstillgångar.

6 §

Resultatregleringar

Resultatregleringar (aktiva) är

1) under räkenskapsperioden eller en tidigare räkenskapsperiod erlagda betalningar av utgifter som realiseras på prestationsbasis eller på motsvarande sätt under följande räkenskapsperioder, om dessa inte skall tas upp bland förskottsbetalningar, samt

2) sådana inkomster realiserade på prestationsbasis eller på motsvarande sätt under räkenskapsperioden eller en tidigare räkenskapsperiod för vilka ingen betalning har erhållits, om dessa inte skall tas upp bland försäljningsfordringar.

Resultatregleringar (passiva) är

1) under räkenskapsperioden eller en tidigare räkenskapsperiod erhållna betalningar av inkomster som realiseras på prestationsbasis eller på motsvarande sätt under följande räkenskapsperioder, om dessa inte skall tas upp bland förskottsbetalningar,

2) sådana utgifter realiserade på prestationsbasis eller på motsvarande sätt för vilka ingen betalning har erlagts, om dessa inte skall tas upp bland leverantörsskulder, samt

3) framtida utgifter och förluster, om dessa inte skall tas upp bland avsättningar på det sätt som bestäms i 5 kap. 14 § 3 mom. eller dras av från det värde av ifrågavarande tillgångspost som tas upp i balansräkningen.

7 §

Långfristiga fordringar och skulder

Som långfristig betraktas en sådan fordran eller del av fordran som förfaller till betalning efter en längre tid än ett år. Övriga fordringar är kortfristiga.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller även vid redovisning av skulder som långfristiga och kortfristiga.

8 § (30.12.2015/1620)

Egna och moderföretagets aktier och andelar

Ett aktiebolags egna aktier enligt aktiebolagslagen får inte tas upp i balansräkningen. Ett utländskt dotterbolags egna aktier eller aktier i ett finländskt moderföretag får inte tas upp i koncernbalansräkningen. I balansräkningen får inte heller tas upp ett andelslags i lagen om andelslag avsedda egna andelar och aktier i andelslaget och i dess moderföretag.

5 kap

Värderings- och periodiseringsbestämmelser

1 §

Periodisering av intäkter, kostnader och förluster

Räkenskapsperiodens inkomster skall tas upp som intäkter i resultaträkningen. Från intäkterna skall som kostnader dras av de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Övriga utgifter får aktiveras i enlighet med vad som bestäms nedan i detta kapitel.

2 § (30.12.2015/1620)

Fordringar, finansieringstillgångar och skulder

I balansräkningen upptas

1) fordringar till nominellt belopp, likväl högst till det sannolika värdet,

2) de värdepapper som utgör finansieringstillgångar och andra sådana finansieringsmedel till anskaffningsutgiften eller, om deras sannolika verkliga marknadspris på bokslutsdagen är lägre, till detta värde, och

3) skulder till nominellt belopp eller, om skulden är bunden vid index eller någon annan jämförelsegrund, till det högre belopp som den stiger till på grund av den förändrade jämförelsegrunden.

Den bokföringsskyldige får så som föreskrivs i 1 mom. 2 punkten värdera också värdepapper och andra sådana finansieringsmedel som hör till bestående aktiva.

När fordringar som avses i 1 mom. 1 punkten eller rörliga aktiva som avses i 2 punkten eller sådana bestående aktiva som avses i 2 mom. värderas till ett lägre värde än anskaffningsutgiften, ska skillnaden tas upp i resultaträkningen som en finansieringskostnad eller i någon annan adekvat post.

2 a § (30.12.2015/1620)

Upptagande av finansiella instrument till verkligt värde samt fonden för verkligt värde

Med avvikelse från 2 § 1 mom. 2 punkten kan derivatavtal och övriga finansiella instrument tas upp till verkligt värde. När instrumenten tas upp till verkligt värde i bokslutet ska de internationella redovisningsstandarder iakttas som godkänts genom IAS-förordningen. Bestämmelser om undantag från tillämpning av standarderna eller från sådana tilläggskrav på de uppgifter som läggs fram i bokslutet eller i verksamhetsberättelsen och som baserar sig på tillämpningen av standarderna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Förändringar i finansiella instruments verkliga värde ska tas upp i fonden för verkligt värde, om den internationella redovisningsstandard som avses i 1 mom. förutsätter att de ska tas upp i det egna kapitalet. Bestämmelser om begränsningar i utbetalning och annan användning av fonden för verkligt värde finns i aktiebolagslagen och lagen om andelslag.

Fonden för verkligt värde ska justeras när ett finansiellt instrument avyttras eller förfaller eller annars är föremål för en sådan nedskrivning som på det sätt som den standard som avses i 1 mom. kräver ska tas upp på ett resultatpåverkande sätt.

Om de internationella redovisningsstandarder som avses i 1 mom. inte kräver att motsvarande omständigheter tas upp i noterna ska det av verksamhetsberättelsen, i fråga om finansiella instrument som tagits upp till verkligt värde, framgå

1) mål och förfaranden för hantering av finansiella risker, inklusive dess säkringsförfarande för varje viktig typ av planerad transaktion där säkringsredovisning används, och

2) pris-, kredit-, likviditets- och kassaflödesrisker, om dessa uppgifter är väsentliga för bedömningen av den bokföringsskyldiges ekonomiska ställning eller resultat.

Av moderföretagets verksamhetsberättelse ska de uppgifter som avses i 4 mom. också framgå i fråga om koncernen.

Om en bokföringsskyldig är ett mikroföretag och iakttar vad som i denna lag och med stöd av den föreskrivs om mikroföretag, får den bokföringsskyldige inte tillämpa värderingsförfarandet för finansiella instrument enligt denna paragraf.

2 b § (30.12.2015/1620)

Upptagande av förvaltningsfastigheter till verkligt värde

Den bokföringsskyldige får ta upp sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. När sådana fastigheter tas upp och presenteras i bokslutet ska de redovisningsstandarder iakttas som godkänts genom IAS-förordningen samt bestämmelserna i 2 a § 2 och 3 mom. om fonden för verkligt värde. Bestämmelser om undantag från tillämpning av standarderna eller från sådana tilläggskrav på de uppgifter som läggs fram i bokslutet eller i verksamhetsberättelsen och som baserar sig på tillämpningen av standarderna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om en bokföringsskyldig är ett mikroföretag och iakttar vad som i denna lag och med stöd av den föreskrivs om mikroföretag, får den bokföringsskyldige inte tillämpa värderingsförfarandet för förvaltningsfastigheter enligt denna paragraf.

3 §

Fordringar, skulder och andra åtaganden i utländsk valuta

Fordringar i utländsk valuta samt skulder och andra åtaganden i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt kursen på bokslutsdagen. Är fordringar eller skulder eller andra åtaganden i utländsk valuta bundna vid en bestämd kurs genom avtal eller på något annat sätt, får de omräknas till finsk valuta enligt denna kurs. (13.7.2001/629)

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2004/1304. (30.12.2004/1304)

4 §

Redovisning av inkomst som intäkt enligt tillverkningsgrad

Inkomsten av en prestation som kräver lång framställningstid får tas upp som intäkt på grundval av tillverkningsgraden. Det separata bidrag som hänför sig till prestationen skall härvid kunna bestämmas på ett tillförlitligt sätt. Den bokföringsskyldige skall iaktta samma grund för alla inkomster som avses här när de redovisas som intäkter.

5 § (30.12.2015/1620)

Periodisering av anskaffningsutgiften för materiella tillgångar som genererar inkomst under flera räkenskapsperioder

Anskaffningsutgiften för tillgångar som hör till de materiella tillgångarna och väntas generera inkomst under flera räkenskapsperioder avskrivs enligt plan så att den kostnadsförs på respektive räkenskapsperiod under sin verkningstid (avskrivning). Återstoden av anskaffningsutgiften ska efter räkenskapsperiodens avskrivning tas upp i balansräkningen bland bestående aktiva (aktivering).

I en aktiverad anskaffningsutgift inräknade utgifter för anskaffning och tillverkning ska kunna klarläggas med hjälp av kostnadsberäkning eller kostnadskalkyler.

Tillgångar av samma slag bland bestående aktiva, vars anskaffningsutgift är av underordnad betydelse, får i balansräkningen tas upp till samma belopp från en räkenskapsperiod till en annan, om de av den bokföringsskyldige omsätts så att förändringarna i deras kvantitet och sammanlagda värde är obetydliga.

5 a § (30.12.2015/1620)

Periodisering av anskaffningsutgiften för immateriella rättigheter

Anskaffningsutgiften för koncessioner, patent, licenser och varumärken samt andra motsvarande rättigheter som hör till de immateriella tillgångarna ska aktiveras om en rättighet väntas generera inkomst under flera räkenskapsperioder.

Om den bokföringsskyldige själv har skapat en sådan immateriell rättighet som avses i 1 mom. får anskaffningsutgiften för denna aktiveras med iakttagande av försiktighet, under förutsättning att rättigheten väntas generera inkomst under flera räkenskapsperioder.

En aktiverad anskaffningsutgift som avses i 1 och 2 mom. ska under sin verkningstid skrivas av enligt plan.

5 b § (30.12.2015/1620)

Upptagande av tillgångar som förvärvats genom finansiella leasingavtal

När den bokföringsskyldige har ingått ett leasingavtal som innebär att de risker och förmåner som är förknippade med tillgångarna till väsentliga delar övergår på leasingtagaren när avtalsperioden börjar, får leasinggivaren ta upp tillgångarna i sitt bokslut som om de hade sålts, medan leasingtagaren får ta upp dem som om de hade köpts. Om den bokföringsskyldige väljer detta bokföringssätt, ska det tillämpas på alla sådana avtal som avses i detta moment. När det gäller upptagande och presenterande i bokslutet ska de redovisningsstandarder iakttas som antagits genom IAS-förordningen. Bestämmelser om undantag från tillämpning av standarderna eller från sådana tilläggskrav på de uppgifter som läggs fram i bokslutet eller i verksamhetsberättelsen och som baserar sig på tillämpningen av standarderna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

5 c § (30.12.2015/1620)

Upptagande av kapitallån i balansräkningen

Som en separat post i det egna kapitalet får sådana kapitallån tas upp som ett aktiebolag eller ett andelslag med beaktande av lånevillkoren anser ha karaktären av eget kapital, på det sätt som i de redovisningsstandarder som godkänts genom IAS-förordningen förutsätts i fråga om värdepapper som hänförs till eget kapital. I annat fall ska ett sådant lån tas upp i det främmande kapitalet.

6 §

Periodisering av anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar

Anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som återstår vid räkenskapsperiodens utgång skall aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften eller det sannolika överlåtelsepriset vid räkenskapsperiodens utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall skillnaden dock tas upp som kostnad.

När den aktiverade anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar klarläggs skall 5 § 2 mom. tillämpas.

Material och förnödenheter av samma slag vilka hör till omsättningstillgångarna och vars anskaffningsutgift är av underordnad betydelse, får i balansräkningen tas upp till samma belopp från en räkenskapsperiod till en annan, om de av den bokföringsskyldige omsätts så att deras kvantitet och sammanlagda värde inte varierar väsentligt.

7 § (30.12.2004/1304)

Periodisering av grundläggningsutgifter

Utgifterna för bildande av företaget (grundläggningsutgifter) tas upp som kostnad under räkenskapsperioden.

8 § (30.12.2015/1620)

Periodisering av forsknings- och utvecklingsutgifter

Forskningsutgifter tas upp som kostnad under räkenskapsperioden.

Utvecklingsutgifter får aktiveras om de väntas generera inkomst under flera räkenskapsperioder. De aktiverade utvecklingsutgifterna ska avskrivas enligt plan under sin verkningstid. Om den bokföringsskyldige inte på ett tillförlitligt sätt kan bedöma verkningstiden, ska utvecklingsutgifterna avskrivas under högst tio år. Utvecklingsutgifter får inte aktiveras som andra utgifter med lång verkningstid.

Om utvecklingsutgifterna har aktiverats får den ännu icke kostnadsförda delen av aktiveringen inte delas ut av räkenskapsperiodens resultat, vinstmedel eller andra utdelningsbara fonder hos en bokföringsskyldig som är

1) ett aktiebolag eller någon annan sammanslutning som enligt annan lag är skyldig att iaktta aktiebolagslagen,

2) ett sådant öppet bolag eller kommanditbolag vars samtliga ansvariga bolagsmän är aktiebolag, eller

3) ett andelslag eller någon annan sammanslutning som är skyldig att iaktta lagen om andelslag.

9 § (30.12.2015/1620)

Periodisering av anskaffningsutgiften för goodwill

Anskaffningsutgiften för goodwill får aktiveras. Det aktiverade värdet för goodwill ska avskrivas enligt plan under sin verkningstid. Om den bokföringsskyldige inte på ett tillförlitligt sätt kan bedöma verkningstiden ska goodwill avskrivas inom högst tio år.

10 § (30.12.2015/1620)

Kapitalrabatt och emissionsutgifter för lån

Kapitalrabatt som hänför sig till upptagande av lån och därmed jämförbara utgifter samt utgifter för emission av lån får aktiveras med iakttagande av försiktighet. De aktiverade posterna ska kostnadsföras enligt en plan som baserar sig på lånetiden, dock minst i samma förhållande som lånet återbetalas.

11 § (30.12.2015/1620)

Periodisering av andra utgifter med lång verkningstid

Har andra utgifter med lång verkningstid än de som avses i 7–10 § aktiverats, ska de avskrivas enligt plan under sin verkningstid. Om den bokföringsskyldige inte på ett tillförlitligt sätt kan bedöma verkningstiden ska utgiften avskrivas inom högst tio år.

12 § (30.12.2015/1620)

Andra än planenliga avskrivningar

Den bokföringsskyldige får ta upp avskrivningar som överskrider planen om det finns skattemässiga skäl till detta.

Trots vad som föreskrivs i 5 § 1 mom., 5 a § 3 mom., 8 § 2 mom. och 9–11 § får fysiska personer som avses i 1 kap. 1 a § 1 och 2 mom. och sådana bokföringsskyldiga vars verksamhet baserar sig på besittning av fastigheter avskriva anskaffningsutgiften för tillgångar som hör till bestående aktiva under deras verkningstid utan någon på förhand uppgjord plan. Vid sådan avskrivning måste man iaktta kontinuitet och konsekvens. Vad som föreskrivs ovan i detta moment berättigar inte till avvikelse från aktiveringsskyldigheten när en utgift väntas generera inkomst under flera räkenskapsperioder och inte heller från den maximala avskrivningstiden.

13 § (30.12.2015/1620)

Nedskrivning

Om den sannolika framtida inkomsten av en tillgång eller investering som hör till bestående aktiva beräknas bli varaktigt mindre än den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften, ska skillnaden kostnadsföras som en nedskrivning.

14 § (30.12.2015/1620)

Framtida utgifter och förluster samt avsättningar

I resultaträkningen ska de utgifter och förluster dras av som orsakas av framtida förpliktelser, om

1) de hänför sig till räkenskapsperioden eller en tidigare räkenskapsperiod,

2) de ska anses vara säkra eller sannolika vid den tidpunkt då bokslutet upprättas,

3) den inkomst som motsvarar dem inte är säker eller sannolik, och

4) de baserar sig på lag eller den bokföringsskyldiges förpliktelse gentemot en utomstående.

Om det exakta beloppet av en utgift eller förlust som avses i 1 mom. eller datum för utgiftens eller förlustens realisering är känt ska det, beroende på dess karaktär, tas upp i balansräkningen som främmande kapital eller som en resultatregleringspost. I annat fall ska beloppet tas upp som en avsättning.

Förluster och utgifter som avses i 1 mom. samt avsättningar som avses i 2 mom. ska i resultaträkningen och balansräkningen tas upp till sitt sannolika belopp.

Avsättningar får inte användas för nedskrivning av tillgångsposter till ett belopp som är mindre än det som tagits upp i balansräkningens aktiva.

15 § (30.12.2015/1620)

Skattemässiga reserver

I bokslutet får överföring göras till investeringsreserver, driftsreserver och andra sådana skattemässiga reserver.

16 § (30.12.2015/1620)

Rättelse av kostnadsföring

Om en kostnadsföring som har gjorts tidigare än under den räkenskapsperiod som bokslutet avser beträffande finansieringstillgångar enligt 2 §, omsättningstillgångar enligt 6 § 1 mom. eller balansräkningens bestående aktiva enligt 13 § visar sig vara obefogad, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen. Rättelsen avser dock inte goodwill.

17 § (30.12.2015/1620)

Uppskrivning

Om det sannolika överlåtelsepriset för ett jord- eller vattenområde eller ett annat värdepapper än ett i 2 a § avsett finansiellt instrument, som hör till bestående aktiva på bokslutsdagen, varaktigt är väsentligt högre än den ursprungliga anskaffningsutgiften, får det i balansräkningen utöver den ännu oavskrivna delen av anskaffningsutgiften med iakttagande av konsekvens och försiktighet tas upp en uppskrivning motsvarande högst skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften.

Om en i 1 mom. avsedd uppskrivning gäller aktier eller andelar som ett moderföretag äger i ett dotterföretag, ska de aktier eller andelar som dotterföretaget äger i moderföretaget anses vara utan värde när uppskrivningen görs.

Ett belopp motsvarande uppskrivningen ska tas upp i en uppskrivningsfond som ingår i det egna kapitalet. Bestämmelser om begränsningar i utbetalning och annan användning av denna fond finns i aktiebolagslagen och lagen om andelslag.

Om en uppskrivning visar sig vara obefogad ska den återföras och uppskrivningsfonden minskas i motsvarande mån.

Frågan om huruvida en nedskrivning enligt 13 § behövs ska bedömas enligt uppskrivningens värde vid räkenskapsperiodens slut.

18 § (30.12.2015/1620)

Latenta skatteskulder och skattefordringar

Latenta skatteskulder och skattefordringar som beror på periodiseringsskillnader mellan intäkter och motsvarande skattepliktiga inkomster, liksom mellan kostnader och motsvarande, i beskattningen avdragbara utgifter samt på tillfälliga skillnader mellan bokföringsvärden och skattemässiga värden, får med iakttagande av försiktighet tas upp som en särskild post i resultaträkningen och balansräkningen.

19 § (30.12.2004/1304)

Överföringar mellan omsättningstillgångar och bestående aktiva

En tillgång överförs från omsättningstill-gångarna till bestående aktiva till sin anskaffningsutgift eller till ett lägre, sannolikt överlåtelsepris. Från bestående aktiva överförs en tillgång till omsättningstillgångarna till ett belopp som motsvarar den ännu oavskrivna delen av anskaffningsutgiften.

20 § (30.12.2015/1620)

20 § har upphävts genom L 30.12.2015/1620.

6 kap

Koncernbokslut

1 § (30.12.2015/1620)

Skyldighet att upprätta koncernbokslut

Ett moderföretag ska upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut, om det är

1) ett aktiebolag,

2) ett öppet bolag eller kommanditbolag som har ett aktiebolag som ansvarig bolagsman,

3) ett öppet bolag eller kommanditbolag som har ett öppet bolag eller kommanditbolag som avses i 2 punkten som ansvarig bolagsman, eller

4) ett andelslag.

Även andra moderföretag än sådana som avses i 1 mom. är skyldiga att upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut, om de driver rörelse. Den skyldigheten gäller dock inte yrkesutövare eller rörelseidkare.

Trots bestämmelserna om en rättvisande bild i 3 kap. 2 § behöver en liten koncern inte upprätta koncernbokslut om inget av koncernföretagen är ett företag av allmänt intresse.

Utöver vad som föreskrivs i 3 mom. behöver ett koncernbokslut inte upprättas, om

1) ett företag som lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet äger minst nio tiondelar av moderföretaget,

2) moderföretagets övriga ägare har gett sitt samtycke till att koncernbokslut inte upprättas, och

3) boksluten för moderföretaget och dess dotterföretag sammanställs med koncernbokslutet för ett företag som lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och koncernbokslutet ges in för registrering enligt bestämmelserna i 3 kap. 9 §.

Undantag enligt 4 mom. kan under de förutsättningar som avses där tillämpas också då en i momentet angiven andel av moderföretaget ägs av ett företag som inte lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under förutsättning att

1) detta företag upprättar sitt koncernbokslut och koncernens verksamhetsberättelse,

a) i enlighet med direktivet,

b) på ett sätt som motsvarar det enligt vilket koncernbokslut och koncernverksamhetsberättelser upprättas i enlighet med direktivet,

c) enligt kraven i de internationella redovisningsstandarder som antagits genom IAS-förordningen, eller

d) på ett sätt som motsvarar det som anges i de internationella redovisningsstandarder som definieras i kommissionens förordning (EG) nr 1569/2007 om införande av en mekanism för fastställande av likvärdighet för redovisningsstandarder som tillämpas av tredjelandsemittenter av värdepapper enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG och 2004/109/EG, och

2) koncernbokslutet granskas av en revisor eller revisionssammanslutning som är godkänd enligt den nationella lagstiftning som företaget lyder under.

Utöver vad som föreskrivs ovan i denna paragraf behöver koncernbokslut inte upprättas om

1) dotterföretagen inte vart för sig och tillsammans är väsentliga för att ge en rättvisande bild av koncernen under den avslutade och den föregående räkenskapsperioden, eller

2) dotterföretagen inte behöver sammanställas med stöd av 3 §.

Bestämmelserna i 4 och 5 mom. ska inte tillämpas om värdepapper som emitterats av ett finländskt moderföretag är föremål för handel på en sådan reglerad marknad i Finland eller i någon annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG.

2 § (30.12.2015/1620)

Koncernbokslutets innehåll och upplysningar om koncernen som ska ingå i moderbolagets verksamhetsberättelse

Koncernbokslut ska upprättas som en sammanställning av koncernföretagens resultaträkningar och balansräkningar samt noterna till dessa. På koncernbokslut tillämpas 3–5 kap. med beaktande av särdragen i koncernbokslut jämfört med bokslut. Koncernbokslut ska upprättas samma dag som moderföretagets bokslut.

En stor koncern ska i koncernbokslutet ta in en finansieringsanalys för koncernen med en redogörelse för anskaffningen och användningen av koncernens medel under räkenskapsperioden. Detsamma gäller också sådana koncerner där något av koncernföretagen är ett företag av allmänt intresse.

Verksamhetsberättelsen för moderföretaget ska innehålla upplysningar enligt 3 kap. 1 a § även för koncernens del. Bestämmelser om att den som emitterat värdepapper som är föremål för handel på en reglerad marknad ska foga en bolagsstyrningsrapport till verksamhetsberättelsen eller till en särskild berättelse finns i 7 kap. 7 § i värdepappersmarknadslagen.

Handlingar som ingår i och bifogas till koncernbokslutet ska vara överskådliga och bilda en helhet.

3 § (30.12.2015/1620)

Undantag från skyldighet att ta med dotterföretag i koncernbokslutet

Ett dotterföretags bokslut behöver inte tas med i koncernbokslutet, om

1) en rättvisande bild av koncernens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning inte äventyras av att boksluten inte sammanställs,

2) innehavet i dotterföretaget är kortvarigt och avsett enbart att överlåtas vidare,

3) de uppgifter som är nödvändiga för att upprätta koncernbokslutet undantagsvis inte kan erhållas inom den tid som bestämts för upprättandet av bokslutet eller om anskaffandet av uppgifterna medför oskäliga utgifter, eller

4) betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moderföretagets möjligheter att utöva inflytande i dotterföretaget.

Dotterföretagens bokslut ska sammanställas med koncernbokslutet, om det till koncernen hör flera sådana dotterföretag som avses i 1 mom. 1 punkten och koncernbokslutet inte ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ekonomiska ställning i det fall att dotterföretagens bokslut inte sammanställs med koncernbokslutet.

4 § (30.12.2015/1620)

Principer för upprättande av koncernbokslut

Vid upprättande av koncernbokslut ska fortlöpande tillämpas samma principer. Dessa får ändras endast om det är befogat för att ge en rättvisande bild.

Koncernföretagens bokslut ska före sammanställningen ändras så att i dem enhetligt tillämpas de bokslutsprinciper enligt denna lag som följs antingen i moderföretaget eller i koncernens huvudsakliga verksamhet. Undantag från detta får göras av särskilda skäl.

5 § (30.12.2004/1304)

Dotterföretagets räkenskapseriod och skyldighet att upprätta mellanbokslut

Ett finländskt dotterföretag vars bokslut skall sammanställas med koncernbokslutet skall ha samma räkenskapsperiod som moderföretaget.

Om räkenskapsperioden för ett dotterföretag som ska omfattas av koncernbokslutet utgår högst tre månader före eller efter utgången av moderföretagets räkenskapsperiod, kan sammanställningen med koncernbokslutet ske utan att ett mellanbokslut upprättas, förutsatt att detta förfarande anges i koncernbokslutets noter så som föreskrivs i bokföringsförordningen (1339/1997). (30.12.2015/1620)

I andra fall än de som avses i 2 mom. skall sammanställningen ske utifrån ett för dotterföretaget upprättat mellanbokslut per den dag moderföretagets räkenskapsperiod utgår. När mellanbokslutet upprättas skall 1 och 3–5 kap. iakttas i tillämpliga delar.

6 § (13.7.2001/629)

Utländska dotterföretags bokslutsposter

Ett utländskt dotterföretags balansposter skall för sammanställningen med koncernbokslutet omräknas till finsk valuta enligt kursen på bokslutsdagen och resultaträkningsposterna enligt medelkursen under räkenskapsperioden. Noterna omräknas på samma sätt som posterna i balansräkningen och resultaträkningen. Även andra omräkningsmetoder enligt god bokföringssed får tillämpas.

7 §

Koncerninterna poster och minoritetsandelar

I koncernbokslutet skall koncernens resultat och ekonomiska ställning presenteras som om koncernföretagen utgjorde en enda bokföringsskyldig. Effekten av koncerninterna poster som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretagen skall elimineras.

När koncernresultaträkningen upprättas skall koncernens interna intäkter och kostnader samt den interna vinstutdelningen elimineras. De andelar av dotterföretagens resultat som motsvarar andra än koncernföretags innehav skall tas upp i koncernresultaträkningen som en särskild post (minoritetsandel i koncernresultaträkningen). Dessutom skall förändringarna under räkenskapsperioden elimineras i koncernens internvinst som har aktiverats i koncernföretagens balansräkningar.

När koncernbalansräkningen upprättas skall koncernföretagens inbördes fordringar och skulder samt koncernens internvinst som har aktiverats i koncernföretagens balansräkningar elimineras. De andelar som motsvarar andra än koncernföretags innehav i dotterföretagen skall tas upp i koncernbalansräkningen som en särskild post (minoritetsandel i koncernbalansräkningen).

Koncernens interna intäkter och kostnader samt intern vinstutdelning, koncernföretagens inbördes fordringar och skulder samt koncernens internvinster och förändringar i dem behöver inte elimineras, om elimineringen inte är nödvändig för att ge en rättvisande bild av koncernens resultat och ekonomiska ställning.

Den ackumulerade differensen (avskrivningsdifferens) mellan bokförda och planenliga avskrivningar samt skattemässiga reserver ska tas upp i koncernbalansräkningen uppdelade i eget kapital och latent skatteskuld samt deras förändring i koncernresultaträkningen uppdelad i förändring i latent skatteskuld och räkenskapsperiodens resultat. (30.12.2015/1620)

6 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1620. (30.12.2015/1620)

8 § (30.12.2015/1620)

Förvärvsmetoden

Koncernens interna innehav av aktier eller andelar i ett dotterföretag ska elimineras genom att deras anskaffningsutgift dras av och genom att det från dotterföretagets eget kapital vid anskaffningstidpunkten dras av ett belopp som motsvarar koncernens innehav. I dotterföretagets eget kapital ska även räknas in den ackumulerade avskrivningsdifferensen och skattemässiga reserver med avdrag av den latenta skatteskulden.

Om aktier eller andelar i ett företag har förvärvats av koncernen innan företaget blev dotterföretag, får deras anskaffningsutgift elimineras utifrån den tidpunkt då företaget blev dotterföretag. Anskaffningsutgiften för aktier och andelar får elimineras även enligt det egna kapital som dotterföretagets balansräkning uppvisar då den första gången sammanställs med koncernbokslutet, om detta förfarande inte har en väsentlig inverkan på den rättvisande bild som ska ges av koncernens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning.

Om anskaffningsutgiften för aktier eller andelar vid elimineringen enligt 1 mom. är större än motsvarande eget kapital, ska den resterande posten (koncernaktiva) fördelas enligt koncernens ägarandel på de tillgångs- och skuldposter hos dotterföretaget till vilka koncernaktiva kan hänföras.

Om anskaffningsutgiften för aktier eller andelar vid elimineringen enligt 1 mom. är mindre än motsvarande eget kapital, fördelas den resterande posten (koncernpassiva) enligt koncernens ägarandel på de tillgångs- och skuldposter hos dotterföretaget till vilka koncernpassiva kan hänföras.

Den del av koncernaktiva som inte kan fördelas enligt 3 mom. (koncerngoodwill) ska aktiveras och skrivas av enligt plan under sin verkningstid. Om moderföretaget inte på ett tillförlitligt sätt kan bedöma verkningstiden ska koncerngoodwill skrivas av inom högst tio år.

Den del av koncernpassiva som inte kan fördelas enligt 4 mom. (koncernreserv) får tas upp bland balansräkningens passiva som en egen post, förutsatt att motsvarande utgift eller förlust är att vänta i ett dotterföretag. Koncernreserven ska i koncernresultaträkningen tas upp som intäkt när motsvarande utgift eller förlust kostnadsförs i dotterföretagets resultaträkning eller när den motsvaras av en realiserad intäkt.

9 § (30.12.2015/1620)

9 § har upphävts genom L 30.12.2015/1620.

10 § (30.12.2015/1620)

10 § har upphävts genom L 30.12.2015/1620.

11 § (30.12.2015/1620)

Latenta skattepåföljder av sammanställning

Om koncernens resultat till följd av sammanställning är större eller mindre än de sammanlagda resultaten av de bokslut som sammanställts med koncernbokslutet, ska de direkta skatterna för räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder korrigeras och kompletteras enligt koncernens resultat innan de tas upp i koncernbokslutet, till den del framtida skattepåföljder för koncernföretagen kan anses uppenbara.

12 §

Skyldighet att sammanställa ett intresseföretags bokslutsuppgifter

I koncernbokslutet skall i enlighet med 13 § tas upp mot ett koncernföretagens ägarandel svarade belopp av intresseföretagets vinst eller förlust samt av förändringen i eget kapital.

Ett intresseföretags bokslutsuppgifter behöver inte sammanställas med koncernbokslutet, om

1) en rättvisande bild av koncernens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning inte äventyras av att boksluten inte sammanställs, eller

2) någon annan omständighet som avses i 3 § begränsar utarbetande av en sammanställning.

(30.12.2015/1620)

13 § (30.12.2015/1620)

Sammanställning av intresseföretags bokslutsuppgifter

Intresseföretagens bokslut ska, om möjligt, ändras före sammanställningen på det sätt som avses i 4 § 2 mom. Vid omräkning av ett utländskt intresseföretags bokslutsposter till finsk valuta ska bestämmelserna i 6 § tillämpas.

När ett intresseföretags bokslutsuppgifter första gången sammanställs med koncernbokslutet, ska i koncernbalansräkningen ges upplysningar om anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget. I en not till koncernbalansräkningen ska den skillnad uppges som erhålls när den andel av eget kapital enligt intresseföretagets senaste bokslut som motsvarar innehavet dras av från anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan i denna paragraf, får av anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget som en egen post i koncernbalansräkningen antecknas en andel av intresseföretagets eget kapital liksom den i ovannämnda not avsedda skillnad som svarar mot koncernaktiva eller koncernpassiva.

Den skillnad som avses i 2 mom. får räknas ut även på grundval av det egna kapitalet vid tidpunkten när aktierna eller andelarna i intresseföretaget förvärvades eller, om de har förvärvats av koncernen innan den bokföringsskyldige blev intresseföretag, på grundval av det egna kapitalet vid tidpunkten när den bokföringsskyldige blev intresseföretag.

När intresseföretagets bokslutsuppgifter efter den första gången sammanställs med koncernbokslutet, ska anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget i koncernbalansräkningen ökas med en mot koncernens innehav svarande andel av intresseföretagets vinster eller förluster efter det att företaget första gången omfattats av sammanställningen. Från anskaffningsutgiften ska dras av de utdelningar och andra motsvarande vinstandelar som koncernföretagen under denna period erhållit från intresseföretaget. Av intresseföretagets vinst för räkenskapsperioden ska ett belopp som motsvarar koncernföretagens ägarandel tas upp i koncernresultaträkningen som intäkt och motsvarande andel av förlusten som kostnad.

I intresseföretagets eget kapital som avses i 2–4 mom. ska även räknas in det sammanlagda beloppet av den ackumulerade avskrivningsdifferensen och de skattemässiga reserverna med avdrag av den latenta skatteskulden. Vid beräkning av ett intresseföretags vinst eller förlust enligt 4 mom. beaktas förändringen i avskrivningsdifferensen och de skattemässiga reserverna med avdrag av förändringen i den latenta skatteskulden.

Den enligt 2 mom. beräknade del av anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget som överskrider andelen av eget kapital och som inte kan hänföras till intresseföretagets tillgångs- eller skuldposter ska avskrivas på det sätt som anges i 8 § 5 mom. Den andel av anskaffningsutgiften som underskrider andelen av det egna kapitalet och som inte kan hänföras till tillgångs- eller skuldposterna på ovannämnt sätt, ska antecknas som intäkt i koncernresultaträkningen på det sätt som anges i 8 § 6 mom.

Vid sammanställning av ett intresseföretags bokslutsuppgifter ska den bokföringsskyldige på det sätt som avses i 7 § 2 och 3 mom. beakta ett mot koncernens ägarandel svarande belopp av internvinst som har aktiverats i balansräkningen och som uppkommit vid överlåtelse av tillgångar mellan intresseföretaget och koncernföretagen och av förändringar i dessa vinster under räkenskapsperioden, om nödvändiga uppgifter finns att tillgå. Dessa internvinster och förändringar i dem behöver inte dras av, om detta inte på ett väsentligt sätt äventyrar en rättvisande bild av koncernens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning.

14 §

Intresseföretagets informationsskyldighet

Intresseföretaget skall ur det senaste bokslutet ge den bokföringsskyldige som upprättar koncernbokslutet de uppgifter som behövs för sammanställningen av bokslutsuppgifterna.

15 §

Sammanställning av samföretags bokslutsinformation

Om ett koncernföretag vars bokslut sammanställs med koncernbokslutet, tillsammans med en eller flera andra ägare vars bokslut inte sammanställs med samma koncernbokslut, ansvarar för intresseföretagets ledning, får detta intresseföretags (samföretag) balans- och resultaträkningsposter samt noterna sammanställas med koncernbokslutet enligt koncernföretagets ägarandel. (30.12.2004/1304)

Om ett samföretags bokslutsuppgifter sammanställs enligt 1 mom., skall 4 och 6–8 § iakttas i tillämpliga delar.

16 § (30.12.2015/1620)

Intresseföretagets koncernbokslut

Om ett intresseföretag upprättar och i sitt bokslut tar in ett koncernbokslut, ska detta koncernbokslut i enlighet med 12–15 § sammanställas som intresseföretagets uppgifter.

17 § (30.12.2004/1304)

17 § har upphävts genom L 30.12.2004/1304.

18 § (30.12.2004/1304)

18 § har upphävts genom L 30.12.2004/1304.

19 §

Arkivering av sammanställningsdokument

Koncernbokslutets sammanställningsdokument skall förvaras så som bestäms i 2 kap. 10 § 1 mom.

7 kap

7 kap. har upphävts genom L 30.12.2015/1620. (30.12.2015/1620)

7 a kap (30.12.2004/1304)

Bokslut och koncernbokslut som skall upprättas enligt internationella redovisningsstandarder

1 § (30.12.2015/1620)

Internationella redovisningsstandarder

Med internationella redovisningsstandarder avses i denna lag och i bestämmelser som ges med stöd av den sådana standarder som antagits för tillämpning i Europeiska unionen i enlighet med IAS-förordningen, med tillhörande tolkningar.

2 § (30.12.2004/1304)

Obligatorisk tillämpning av internationella redovisningsstandarder

En bokföringsskyldig som har emitterat värdepapper som tagits upp till handel på en reglerad marknad i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska upprätta sitt koncernbokslut enligt internationella redovisningsstandarder. (30.12.2015/1620)

Om den i 1 mom. avsedda bokföringsskyldige inte är skyldig att upprätta koncernbokslut enligt denna lag, skall den bokföringsskyldige upprätta sitt bokslut med iakttagande av internationella redovisningsstandarder.

3 § (30.12.2004/1304)

Frivillig tillämpning av internationella redovisningsstandarder

En i 2 § 1 mom. avsedd bokföringsskyldig får upprätta sitt bokslut med iakttagande av internationella redovisningsstandarder.

Andra än i 2 § avsedda bokföringsskyldiga får upprätta sina bokslut eller koncernbokslut med iakttagande av internationella redovisningsstandarder, om deras bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning granskas i enlighet med revisionslagen. (13.4.2007/460)

4 § (30.12.2004/1304)

Tillämpning av bokföringslagen på bokslut och koncernbokslut som upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder

På bokslut och koncernbokslut som upprättats i enlighet med 2 och 3 §, tillämpas inte 1 kap. 4, 7 och 8 §, 3 kap. 1 § 1–3 och 7 mom. samt 2–4 §, 4 och 5 kap., samt 6 kap. 2 § 1, 2 och 4 mom. samt 3–16 § i denna lag.

5 § (30.12.2004/1304)

Kompletterande tilläggsuppgifter

Genom förordning av statsrådet kan bestämmas, att i bokslut och koncernbokslut som upprättats enligt internationella redovisningsstandarder skall ges sådana tilläggsuppgifter, som inte behöver ges enligt standarderna.

8 kap

Särskilda bestämmelser

1 § (30.12.2015/1620)

Främjande av lagens syfte samt tillsyn

Bokföringsnämnden, som tillsatts av arbets- och näringsministeriet, ger anvisningar och utlåtanden om efterlevnaden och tillämpningen av denna lag. Ministeriet publicerar nämndens ställningstaganden för att främja god bokföringssed.

Patent- och registerstyrelsen övervakar att den anmälningsskyldighet som avses i 3 kap. 9 § iakttas. Om anmälningsskyldigheten åsidosätts, kan patent- och registerstyrelsen vid vite ålägga den som enligt 3 kap. 7 § är skyldig att skriva under bokslutet att ge in bokslutet inom utsatt tid. Beträffande vite gäller viteslagen (1113/1990). Beslut genom vilket vite har förelagts får inte överklagas genom besvär.

Finansinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag hos

1) tillsynsobjekt enligt 4 § i lagen om Finansinspektionen (878/2008), och

2) bokföringsskyldiga som iakttar internationella redovisningsstandarder till den del därom föreskrivs i 37 § i lagen om Finansinspektionen.

2 §

Bokföringsnämnd

Bokföringsnämnden kan ge anvisningar och utlåtanden på ansökan av myndigheter, näringsidkare, kommunorganisationer och bokföringsskyldiga. (30.12.2015/1620)

Bokföringsnämnden kan av särskilda skäl för viss tid och i enskilda fall bevilja undantag från 3 kap. 6 § och 6 kap. 5 § 1 mom. En förutsättning för att undantag ska kunna beviljas är att undantaget inte strider mot Europeiska unionens bestämmelser om bokslut och koncernbokslut. (30.12.2015/1620)

Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om bokföringsnämndens befogenheter och uppgifter tillämpas inte på bokföringsskyldiga som avses i 1 § 3 mom. 1–28 punkten eller på andra bokföringsskyldiga till den del det är fråga om tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 §. Bokföringsnämnden kan dock trots vad som anförs ovan ge utlåtanden om tillämpningen av standarderna till Finansinspektionen för dess tillsynsuppgift enligt 1 § samt till sådana bokföringsskyldiga som avses i 37 § i lagen om Finansinspektionen och som begärt utlåtande på det sätt som avses i lagrummet. (30.4.2010/304)

Bokföringsnämnden består av en ordförande, en vice ordförande samt minst sex och högst tio övriga ledamöter, vilka statsrådet förordnar för tre kalenderår i sänder. För varje ledamot förutom ordföranden förordnas en ersättare på samma sätt. Bokföringsnämndens ledamöter skall vara väl förtrogna med bokföring. Av en ledamot och dennes ersättare krävs dessutom juris kandidatexamen.

Bokföringsnämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden samt minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Av de närvarande skall minst en inneha juris kandidatexamen när nämnden behandlar ansökningar för undantag som avses i 2 mom. (30.12.2004/1304)

Bokföringsnämnden har en välfärdsområdes- och kommunsektion. Även andra permanenta eller tidsbestämda sektioner kan inrättas vid bokföringsnämnden. Till sektionerna kan kallas personer som inte hör till bokföringsnämnden. Närmare bestämmelser om uppgifterna för en sektion vid bokföringsnämnden och om dess sammansättning, tillsättande och beslutförhet utfärdas genom förordning av statsrådet. (29.6.2021/655)

Vid arbets- och näringsministeriet kan inrättas en sekreterartjänst för bokföringsnämnden. (30.12.2015/1620)

I bokföringsnämndens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

3 § (10.8.2018/663)

Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter

Bokföringsnämndens ledamöter och de som utövar tillsyn över lagens efterlevnad får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifter som de vid fullgörandet av uppdrag enligt denna lag har fått veta om en bokföringsskyldigs eller någon annans företagshemlighet eller om någon annans ekonomiska ställning eller personliga omständigheter till förundersökningsmyndigheter och åklagare för utredning av brott.

4 § (7.6.2013/399)

Bokföringsförseelse

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

1) försummar att göra noteringar i bokföringen inom den tid som anges i 2 kap. 4 § 3 mom.,

2) åsidosätter skyldigheten enligt 2 kap. 5 a § att till en verifikation enligt 2 kap. 5 § foga ett av arbetstagaren undertecknat kvitto på eller någon annan utredning som verifierar utbetalningen av lön kontant,

3) åsidosätter skyldigheten att arkivera bokföringsmaterial enligt 2 kap. 10 §, eller

4) åsidosätter registreringsskyldigheten enligt 3 kap. 9 §,

ska, om inte gärningen utgör bokföringsbrott, grovt bokföringsbrott eller bokföringsbrott av oaktsamhet enligt 30 kap. 9, 9 a eller 10 § i strafflagen (39/1889) eller om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för bokföringsförseelse dömas till böter.

(30.12.2015/1620)

Till straff döms inte om förseelsen är ringa.

5 § (30.12.2015/1620)

Bestämmelser om bokföring i andra lagar

Trots vad som föreskrivs i denna lag gäller i fråga om bokföringsskyldighet och bokföring samt om offentliggörande av bokslut och verksamhetsberättelse vad som föreskrivs om detta någon annanstans i lag eller vad som bestäms eller föreskrivs om detta med stöd av annan lag.

Med andra bestämmelser eller föreskrifter som avses i 1 mom. kan små företag i form av aktiebolag inte åläggas att upprätta eller offentliggöra andra uppgifter än sådana som denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den kräver. Vad som i detta moment föreskrivs om aktiebolag tillämpas också på öppna bolag och kommanditbolag vars samtliga ansvariga bolagsmän är aktiebolag.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 mom. kan små företag åläggas att i sitt bokslut ta in andra uppgifter än sådana som avses i denna lag eller i författningar som utfärdats med stöd av den, förutsatt att

1) uppgifterna sammanställs i ett gemensamt system,

2) uppgiftskravet är baserat på skattelagstiftningen, och

3) uppgifterna samlas in enbart av skatteuppbördsskäl.

6 § (30.12.2015/1620)

Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om resultaträknings- och balansräkningsscheman för bokslut, om verksamhetsberättelse, finansieringsanalys och noter som gäller bokslut, om motsvarande scheman, handlingar och noter som gäller koncernbokslut och om specifikationer till balansräkningen och specifikationer av noter utfärdas genom förordning av statsrådet separat för små företag och mikroföretag och separat för övriga bokföringsskyldiga.

Arbets- och näringsministeriet får genom förordning justera de gränser som avses i 1 kap. 4 a–4 d § för att uppfylla internationella avtal som är förpliktande för Finland.

9 kap

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser (30.4.1998/300)

1 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 31 december 1997.

Genom denna lag upphävs bokföringslagen den 10 augusti 1973 (655/1973) jämte ändringar. Förordningen den 19 oktober 1973 om bokföringsnämnden (784/1973), med undantag för 8 § 3 mom., förblir dock i kraft. Också bokföringsförordningen av den 30 december 1992 (1575/1992) förblir i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

2 §

Övergångsbestämmelser

Lagen tillämpas första gången på bokföringen för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 1998 eller därefter. Den bokföringsskyldige får tillämpa denna lag på bokföringen för den räkenskapsperiod som pågår då lagen träder i kraft. Ett bolag som avses i 3 kap. 9 § 1 mom. 1–3 punkten får tillämpa de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag på sin bokföring för en räkenskapsperiod som utgår den 30 juni 1999 eller dessförinnan och en annan bokföringsskyldig på sin bokföring för en räkenskapsperiod som utgår den 31 december 1999 eller dessförinnan. (30.4.1998/300)

Utan hinder av 5 kap. 17 § i denna lag får en bokföringsskyldig låta bli att särskilt ange de uppskrivningar som han gjort under räkenskapsperioder som utgått före 1974. Dessutom får den bokföringsskyldige på uppskrivningar som gjorts innan denna lag trätt i kraft tillämpa de bestämmelser som då gällde.

Forskningsutgifter och utvecklingsutgifter som har aktiverats i balansräkningen innan denna lag trätt i kraft får avskrivas enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Utan hinder av 6 kap. 18 § i denna lag får på finansieringsleasingavtal samt avtal om försäljning och återhyra som har slutits innan denna lag trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Utan hinder av 6 kap. 8 § 1 mom. och 13 § 5 mom. i denna lag får vid fastställande av det egna kapitalet för dotterföretag och intresseföretag som förvärvats innan denna lag trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som då gällde.

En bokföringsskyldigs utgifter för pensionsförpliktelser som innan denna lag trätt i kraft inte har behövt redovisas skall tas upp i bokslutet för den räkenskapsperiod som utgår senast den 31 december 2000. Om utgifter för pensionsförpliktelser inte tas upp i bokslutet, skall ansvaret till följd av pensionsförpliktelserna och det till pensionsstiftelserna obetalda beloppet för täckande av dess ansvarsunderskott uppges i en not.

RP 173/1997, EkUB 32/1997, RSv 202/1997, Rådets direktiv 78/660/EEG; EGT nr L 222, 25.6.1978, s. 11, Rådets direktiv 83/349/EEG; EGT nr L 193, 13.6.1983, s. 1, Rådets direktiv 90/604/EEG; EGT nr L 317, 8.11.1990, s. 57, Rådets direktiv 90/605/EEG; EGT nr L 317, 8.11.1990, s. 60

Innehållsförteckning

30.12.1997/1336

Till början av sidan