Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

28.3.1996/205

Lag om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 §
Tillämpningsområde

Av statens medel kan betalas räntestöd för lån som kreditinstitut, försäkringsbolag, pensionsanstalter eller kommuner (lånebeviljare) beviljar för bostadsaktiebolagshus som avses i lagen om bostadsaktiebolag (809/91). Lånen benämns i denna lag räntestödslån.

Räntestöd betalas inte enligt denna lag, om låntagaren för samma ändamål betalas räntestöd enligt någon annan lag eller om låntagaren för samma ändamål har beviljats lån av statens bostadsfonds eller andra statliga medel. Räntestöd kan dock betalas, om det lån som avses ovan har återbetalts.

2 §
Fullmakt att godkänna räntestödslån

Räntestödslån kan godkännas enligt en bevillningsfullmakt som fastställs i statsbudgeten.

3 §
Användningsändamål för räntestödslån

Räntestöd kan beviljas

1) för byggande av ett bostadsaktiebolagshus, eller

2) för ombyggnad av en byggnad som avses i 1 och 2 §§ lagen om bostadsaktiebolag.

Anskaffningen av ett hus räknas som nybyggnad, om högst ett år eller, av särskilda skäl, högst två år har förflutit från det att byggnadstillsynsmyndigheten har godkänt att byggnaden får tas i bruk.

Med ombyggnad avses åtgärder genom vilka

1) utrustningsnivån eller den övriga kvalitativa nivån på en bostad, ett bostadshus eller deras gårdsområde eller övriga omedeitara omgivning höjs från den ursprungliga nivån eller, huvudsakligen genom andra åitärder än årsreparation, återförs till en nivå som motsvarar nivån för en ny bostad eller till den ursprungliga nivån, eller

2) befintliga lokaliteter ändras eller utvidgas för att huvudsakligen användas som bdgtäder eller därtill anslutna lokaliteter.

4 § (19.12.2008/1060)
Allmänna villkor för godkännande av lån som räntestödslån

Ett bostadslån kan godkännas som räntestödslån endast om låneavtalet har konkurrensutsatts.

De bostäder för vilka räntestödslån beviljas ska vara ändamålsenliga för boende och funktionella med tanke på boendemiljön, och kostnaderna för nybyggnaden eller ombyggnaden ska vara skäliga.

Nybyggnad och ombyggnad ska basera sig på ett konkurrensförfarande, om inte Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet av särskilda skäl beviljar undantag från detta.

5 § (19.12.2008/1060)
Räntestödslånets storlek

Ett räntestödslån för ett bostadsaktiebolagshus uppgår till högst 40 procent av kostnaderna för ett projekt enligt 3 §, i vilka kan inräknas också de skäliga kostnaderna för anskaffning och kommunalteknisk iståndsättning av tomten. Om man genom åtgärder i samband med en ombyggnad förbättrar energiekonomin i ett bostadsaktiebolagshus, minskar de utsläpp som energianvändningen orsakar eller tar i bruk förnybara energikällor, utgör det lånebelopp som beviljats för ombyggnad dock högst 50 procent av kostnaderna för projektet.

6 §
Villkor för räntestödslån

Den ränta som lånebeviljaren uppbär för räntestödslån får vara högst lika stor som den ränta som lånebeviljaren vid respektive tidpunkt allmänt tillämpar på lån som beviljas för liknande ändamål.

De övriga kostnader i anslutning till lånet som lånebeviljaren uppbär får vara högst av den art och den storlek som lånebeviljaren vid respektive tidpunkt allmänt tillämpar på motsvarande lån.

7 §
Räntestöd

Räntestöd betalas i högst 15 år, räknat från lyftandet av den första låneposten. Närmare bestämmelser om räntestödets storlek och betalningstid och om de allmänna villkoren för räntestödslån utfärdas av statsrådet. Statskontoret betalar räntestödet till lånebeviljaren eller till en sammanslutning som lånebeviljaren befullmäktigat.

8 § (30.12.2015/1716)
Myndighet som godkänner räntestödslån

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet beslutar om godkännande av lån som räntestödslån.

Amorteringsprogrammet, räntan och de övriga lånevillkoren för ett räntestödslån kan ändras under lånetiden, om Statskontoret godkänner ändringen.

9 § (30.12.2015/1716)
Räntestödets upphörande och fortsättning

Om hela räntestödslånet återbetalas, upphör betalningen av räntestöd för lånet räknat från den dag lånet återbetalas. Om låntagaren har betalat ett räntestödslån genom att för samma ändamål uppta ett nytt lån hos samma eller en annan lånebeviljare, fortgår betalningen av räntestöd, om Statskontoret godkänner det nya lånet som räntestödslån. Efter att en byggnad har överlåtits kan räntestöd betalas bara om också byggnadens nya ägare är ett aktiebolag som avses i 1 eller 2 § i lagen om bostadsaktiebolag och åtar sig att svara för räntestödslånet.

10 § (19.12.2008/1060)
Inställande av räntestöd

Om låntagaren har använt räntestödslånet för något annat ändamål än vad som avses i denna lag eller vid ansökan om godkännande av ett lån som räntestödslån har lämnat väsentligt oriktiga uppgifter eller hemlighållit omständigheter som väsentligt inverkar på godkännandet av lånet, kan Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet inställa betalningen av räntestödet. Låntagaren kan då förpliktas att till staten återbetala det räntestöd som betalts för lånet. På det räntestöd som ska återbetalas ska låntagaren dessutom betala en årlig ränta enligt den räntefot som avses i 4 § 3 mom. i räntelagen (633/1982), räknat från betalningsdagen för respektive räntestödspost. Om återbetalningen eller räntan inte betalas inom utsatt tid, ska på det belopp som förfallit till betalning betalas en årlig dröjsmålsränta enligt ovan nämnda räntefot, räknat från förfallodagen.

11 § (19.12.2008/1060)
Tillsyn

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, Statskontoret och lånebeviljaren ska övervaka att användningen av lånemedlen och räntestödet överensstämmer med denna lag. Lånebeviljaren och låntagaren är skyldiga att lämna Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet och Statskontoret de uppgifter som behövs för fastställande av om räntestödslånet har använts för det godkända ändamålet och enligt denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den och om lånevillkoren har iakttagits i övrigt.

12 § (30.12.2015/1716)
Ändringssökande

En sökande får begära omprövning av ett beslut av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet eller Statskontoret på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) hos den myndighet som fattat beslutet.

Beslut som har meddelats med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Beslut som meddelats av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet med anledning av begäran om omprövning i ärenden enligt 8 § får dock inte överklagas genom besvär.

Förvaltningsdomstolens beslut i ärenden som avses i 10 § och som gäller inställande och återkrav av räntestöd får överklagas genom besvär på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Över andra beslut av förvaltningsdomstolen får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

13 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

14 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 april 1996. Denna lag tillämpas på lån som har beviljats den 1 januari 1996 eller därefter, om byggandet eller ombyggnaden har inletts den 1 januari 1996 eller därefter.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 8/96, MiUB 1/96, GrUB 5/96, RSv 27/96

Ikraftträdelsestadganden:

5.3.1999/274:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.

På beslut som fattats innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller då denna lag träder i kraft.

RP 237/1998, MiUB 7/1998, RSv 251/1998

19.12.2008/1060:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

På lån som godkänts som räntestödslån före denna lags ikraftträdande ska de bestämmelser tillämpas som gällde vid lagens ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 143/2008, MiUB 10/2008, RSv 136/2008

30.12.2015/1716:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 99/2015, MiUB 3/2015, RSv 93/2015

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.