1060/2008

Ett bostadslån kan godkännas som räntestödslån endast om låneavtalet har konkurrensutsatts.

De bostäder för vilka räntestödslån beviljas ska vara ändamålsenliga för boende och funktionella med tanke på boendemiljön, och kostnaderna för nybyggnaden eller ombyggnaden ska vara skäliga.

Nybyggnad och ombyggnad ska basera sig på ett konkurrensförfarande, om inte Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet av särskilda skäl beviljar undantag från detta.

Ett räntestödslån för ett bostadsaktiebolagshus uppgår till högst 40 procent av kostnaderna för ett projekt enligt 3 §, i vilka kan inräknas också de skäliga kostnaderna för anskaffning och kommunalteknisk iståndsättning av tomten. Om man genom åtgärder i samband med en ombyggnad förbättrar energiekonomin i ett bostadsaktiebolagshus, minskar de utsläpp som energianvändningen orsakar eller tar i bruk förnybara energikällor, utgör det lånebelopp som beviljats för ombyggnad dock högst 50 procent av kostnaderna för projektet.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet beslutar om godkännande av lån som räntestödslån.

Om hela räntestödslånet återbetalas, upphör betalningen av räntestöd för lånet räknat från den dag lånet återbetalas. Om låntagaren har betalt ett räntestödslån genom att för samma ändamål uppta ett nytt lån hos samma eller en annan lånebeviljare, fortgår betalningen av räntestöd, om Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet godkänner det nya lånet som räntestödslån. Centralen ska underrätta Statskontoret om godkännande av det nya lånet som räntestödslån. Efter att en byggnad har överlåtits kan räntestöd betalas bara om också byggnadens nya ägare är ett aktiebolag som avses i 1 eller 2 § i lagen om bostadsaktiebolag och åtar sig att svara för räntestödslånet.

Om låntagaren har använt räntestödslånet för något annat ändamål än vad som avses i denna lag eller vid ansökan om godkännande av ett lån som räntestödslån har lämnat väsentligt oriktiga uppgifter eller hemlighållit omständigheter som väsentligt inverkar på godkännandet av lånet, kan Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet inställa betalningen av räntestödet. Låntagaren kan då förpliktas att till staten återbetala det räntestöd som betalts för lånet. På det räntestöd som ska återbetalas ska låntagaren dessutom betala en årlig ränta enligt den räntefot som avses i 4 § 3 mom. i räntelagen (633/1982), räknat från betalningsdagen för respektive räntestödspost. Om återbetalningen eller räntan inte betalas inom utsatt tid, ska på det belopp som förfallit till betalning betalas en årlig dröjsmålsränta enligt ovan nämnda räntefot, räknat från förfallodagen.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, Statskontoret och lånebeviljaren ska övervaka att användningen av lånemedlen och räntestödet överensstämmer med denna lag. Lånebeviljaren och låntagaren är skyldiga att lämna Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet och Statskontoret de uppgifter som behövs för fastställande av om räntestödslånet har använts för det godkända ändamålet och enligt denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den och om lånevillkoren har iakttagits i övrigt.

En sökande som är missnöjd med ett beslut som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har fattat i ett ärende som avses i denna lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den, får söka rättelse i beslutet inom 14 dagar från delfåendet. Rättelseyrkandet ska riktas till den myndighet som fattat beslutet. Till ett beslut i vilket rättelse får sökas ska fogas en anvisning om rättelseyrkande. Ett rättelseyrkande ska behandlas utan dröjsmål.

I ett beslut som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet fattat med anledning av ett rättelseyrkande får ändring inte sökas genom besvär, då beslutet gäller ett beslut som centralen fattat med stöd av 8 §. I andra beslut som ges med anledning av ett rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär så som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).