Undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för yrkeshögskolornas basfinansiering
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Finlands författningssamling
- Författningstext
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med undervisnings- och kulturministeriets beslut föreskrivs med stöd av 43 § 6 mom. i yrkeshögskolelagen (932/2014):
1 §Beräkningskriterierna för finansieringsandelen för utbildningen
Finansieringsandelen för utbildningen enligt 13 § 1 mom. i statsrådets förordning om yrkeshögskolor (1129/2014) grundar sig på följande beräkningskriterier:
antalet nya förstagångsstuderande som börjat studera vid yrkeshögskolan under kalenderåret, med undantag för studerande som antagits i uppdragsutbildning och studerande som är skyldiga att betala läsårsavgift,
antalet yrkeshögskoleexamina som avlagts vid yrkeshögskolan under kalenderåret, med undantag för examina som avlagts i uppdragsutbildning, dock högst till den finansieringsgräns som motsvarar examensmålet för varje utbildningsområdesgrupp som ställts upp för avtalsperioden,
det totala antalet studiepoäng som under kalenderåret avlagts vid yrkeshögskolan i öppen yrkeshögskoleundervisning, som fristående studier, i förberedande utbildning för invandrare och i specialiseringsutbildning, med undantag för studiepoäng som ifrågavarande yrkeshögskolas examensstuderande och utländska utbytesstuderande avlagt,
antalet studerande som under kalenderåret avlagt studiehelheten yrkespedagogisk lärarutbildning inom den yrkespedagogiska lärarutbildningen,
det sammanräknade antalet studiepoäng som avlagts vid yrkeshögskolan under kalenderåret på basis av samarbetsavtal mellan högskolor,
poängsumman för svaren i den riksomfattande enkäten för studeranderespons under kalenderåret för yrkeshögskolans del,
antalet sysselsatta i Finland som avlagt yrkeshögskoleexamen vid yrkeshögskolan per kalenderår, ett år efter att examen har avlagts,
poängsumman för svaren i den riksomfattande enkäten för karriäruppföljning under kalenderåret för yrkeshögskolans del.
Med nya förstagångsstuderande avses i 1 mom. 1 punkten studerande som har inlett en utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen och som inte tidigare har avlagt högskoleexamen inom högskolesystemet i Finland eller mottagit en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen.
De i 1 mom. 1 punkten avsedda utbildningsområdesgrupperna är
det pedagogiska området, konst och kultur samt det samhällsvetenskapliga området,
det humanistiska området, medicin samt hälsovård och välfärd,
handel, administration och juridik samt tjänstebranschen,
det naturvetenskapliga området, informationsbehandling och datakommunikation, det tekniska området samt lant- och skogsbruk.
När det antal som avses i 1 mom. 2 punkten beräknas viktas antalet examina som avlagts inom den målsatta tid som avses i 14 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) med koefficienten 1,8 och antalet examina som avlagts inom en tid som är högst 12 månader längre än den målsatta tiden med koefficienten 1,3. Om den som avlagt examen tidigare har fått studierätt för samma examen vid samma yrkeshögskola eller övergått till att avlägga examen som överflyttande studerande, ska tiden för avläggande av studierna räknas från början av den studerandes första studierätt. Om den som avlagt examen tidigare har avlagt en lägre högskoleexamen eller en yrkeshögskoleexamen vid en finländsk högskola viktas den andra examen därtill med koefficienten 0,5.
De examina som avses i 1 mom. 2 punkten delas in i tre grupper enligt 3 punkten i bilagan. Antalet examina som hör till grupp A viktas med koefficienten 3, antalet examina som hör till grupp B med koefficienten 1,75 och antalet examina som hör till grupp C med koefficienten 1.
Om medelvärdet av yrkeshögskolans examensutfall under tre år överskrider finansieringsgränsen för antalet examina som avses i 1 mom. 2 punkten, viktas antalet examina i utbildningsområdesgruppen enligt finansieringsgränsen med medelvärdet av koefficienterna enligt 4 och 5 mom. av alla examina i utbildningsområdesgruppen.
Som studiepoäng enligt 1 mom. 3 punkten beaktas av studiepoäng som avlagts 2024 eller senare endast de poäng som avlagts av en studerande med finsk personbeteckning.
I den enkät för studeranderespons som avses i 1 mom. 6 punkten ska studerande som har avlagt de studier som ingår i en yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen besvara påståenden och frågor enligt 4 punkten i bilagan. De som genomfört de studier som ingår i en yrkeshögskoleexamen svarar på påståendena och frågorna som gäller praktiken. Svaren poängsätts i enlighet med 5 punkten i bilagan.
Vid den beräkning av antalet sysselsatta som avses i 1 mom. 7 punkten viktas antalet utexaminerade som är sysselsatta som företagare med koefficienten 2.
I den enkät för karriäruppföljning som avses i 1 mom. 8 punkten ska de som fem år före statistikåret har avlagt en yrkeshögskoleexamen eller en högre yrkeshögskoleexamen besvara påståenden och frågor enligt 6 punkten i bilagan. Svaren på påståendena och frågorna poängsätts i enlighet med 6 punkten i bilagan.
Viktningarna mellan beräkningskriterierna enligt denna paragraf fastställs enligt 1 punkten i bilagan.
2 §Beräkningskriterierna för finansieringsandelen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet
Finansieringsandelen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet enligt 13 § 2 mom. i statsrådets förordning om yrkeshögskolor grundar sig på följande beräkningskriterier:
extern finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamheten utifrån den definition av extern forsknings- och utvecklingsverksamhet som Statistikcentralen utarbetat,
antalet högre yrkeshögskoleexamina som avlagts vid yrkeshögskolan under kalenderåret,
antalet publikationer, offentliga produktioner inom konst och konstindustri, audiovisuella material samt data- och kommunikationstekniska program.
I 1 mom. 1 punkten avsedd extern finansiering viktas med koefficienten 1,3 för sådan finansiering som har angetts under följande av undervisnings- och kulturministeriet fastställda kategorier i samband med insamling av uppgifter om forskningsfinansiering:
ramprogramfinansiering direkt från Europeiska unionen eller annan kvalitetsmässigt konkurrensutsatt EU-finansiering (AA),
övrig EU-finansiering (AD),
utländska fonder och stiftelser (AE),
internationella organisationer (AF).
annan utländsk finansiering (AG).
inhemska företag (X),
utländska företag (Z).
I 1 mom. 3 punkten avses med publikation sådana publikationer som grundar sig på forskning och vars upphovsman står i anställningsförhållande till en yrkeshögskola eller annars är en del av yrkeshögskolesamfundet, eller publikationer som yrkeshögskolan genom sin verksamhet har möjliggjort. Publikationen ska dessutom höra till någon av följande klasser i undervisnings- och kulturministeriets datainsamling som gäller publikationer:
referentgranskad originalartikel i vetenskaplig tidskrift (A1),
referentgranskad översiktsartikel i vetenskaplig tidskrift (A2),
del eller delar av referentgranskad bok eller annat samlingsverk (A3),
referentgranskad artikel i konferenspublikation (A4),
icke-referentgranskat inlägg i vetenskaplig tidskrift (B1);
icke-referentgranskad del eller delar av bok eller annat samlingsverk (B2),
icke-referentgranskat vetenskapligt inlägg i konferenspublikation (B3),
referentgranskad separat utgiven vetenskaplig skrift eller referentgranskad vetenskaplig rapport (C1),
referentgranskat vetenskapligt redaktörskap (C2),
artikel i facktidskrift eller på bloggplattform (D1),
artikel i samlingsverk inom ett fackområde (D2),
artikel i konferenspublikation inom ett fackområde (D3),
publicerad utvecklings- eller forskningsrapport eller -utredning (D4),
fackbok (D5),
redaktörskap inom ett fackområde (D6),
populärvetenskaplig artikel i tidskrift eller i samlingsverk eller populärvetenskapligt blogginlägg (E1),
populärvetenskaplig monografi eller icke-referentgranskad separat utgiven vetenskaplig skrift (E2),
populärvetenskapligt redaktörskap (E3),
offentlig konstnärlig eller konstindustriell verksamhet (F)
audiovisuellt material samt data- och kommunikationstekniska program (I)
Antalet publikationer enligt de i 3 mom. avsedda klasserna E1–E3, F och I i insamlingen av publikationsdata viktas med koefficienten 0,4.
Öppet tillgängliga referentgranskade vetenskapliga artiklar enligt de i 3 mom. avsedda klasserna A1–A4, B1–B3, C1–C2, D1–D6 och E1–E3 viktas med koefficienten 1,2. Med en öppen publikation avses en publikation som i undervisnings- och kulturministeriets datainsamling som gäller publikationer har angetts som en öppen eller delvis öppen publikationskanal eller som en parallellpublicering.
Viktningarna mellan de beräkningskriterier som avses i 1 mom. fastställs enligt 2 punkten i bilagan.
3 §Uppdatering av uppgifterna enligt beräkningskriterierna
Vid beräkningen av finansieringsandelarna enligt 1 och 2 § används medeltalet av beräkningsgrunderna för de tre senaste tillgängliga kalenderåren och finansieringen fördelas mellan yrkeshögskolorna direkt i förhållande till beräkningskriterierna.
I fråga om beräkningskriteriet enligt 1 § 1 punkten används vid beräkningen dock uppgifterna för det senaste tillgängliga kalenderåret.
4 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2025.
Genom denna förordning upphävs undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för yrkeshögskolornas basfinansiering (117/2019).
Vid beräkningen av finansieringen för 2025 och 2026 får, med avvikelse från vad som föreskrivs i denna förordning, ett universitets finansiering, som inte innefattar den strategibaserade finansieringsandelen och inte heller finansieringen för riksomfattande uppgifter, minska med totalt högst 3 procent jämfört med föregående års finansieringsnivå som ställts i relation till den kalkylmässiga finansiering som är tillgänglig under finansieringsåret. Eventuella underskott som orsakas av beräkningen av gränsen fördelas mellan yrkeshögskolorna i förhållande till deras finansiering.
Helsingfors den 11 april 2024
Forsknings- och kulturministerSari MultalaÖverdirektörSirkku Linna
Bilaga
1. Inbördes viktningar av beräkningskriterierna för finansieringsandelen för utbildningen
Beräkningskriterium | Viktning |
1. Antal nya förstagångsstuderande som börjat studera vid en yrkeshögskola
|
3 %
|
3. Det totala antalet studiepoäng som avlagts i den öppna yrkeshögskoleundervisningen, som fristående studier, i den förberedande utbildningen för invandrare och i specialiseringsutbildning. | 5 % |
4. Antalet studerande som avlagt studiehelheten yrkespedagogisk lärarutbildning
|
2 %
|
6. Poängsumman för svaren i den riksomfattande enkäten för studeranderespons | 3 % |
7. Antal personer i Finland som är sysselsatta ett år efter att de avlagt yrkeshögskoleexamen. | 2 % |
8. Poängsumman för svaren i den riksomfattande enkäten för karriäruppföljning | 3 % |
2. Inbördes viktningar av beräkningskriterierna för finansieringsandelen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet
Beräkningskriterium | Viktning |
1. Extern finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet | 12 % |
2. Antal avlagda högre yrkeshögskoleexamina | 6 % |
3. Antalet publikationer, offentliga produktioner inom konst och konstindustri, audiovisuella material samt data- och kommunikationstekniska program | 2 % |
3. Grupper för examina som avlagts vid en yrkeshögskola som används vid beräkningen av utbildningens finansieringsandel
Grupp A
Ingenjör (YH), sjöfart
Konservator (YH)
Bildkonstnär (YH)
Sjökapten (YH)
Musikpedagog (YH)
Musiker (YH)
Danslärare (YH)
Scenkonstpedagog (YH)*
Tolk (YH)
Teckenspråkstolk (YH)
*) I Statistikcentralens utbildningsklassificering koderna 621501 och 621502
Grupp B
Agrolog (YH)
Artenom (YH)
Bioanalytiker (YH)
Förstavårdare (YH)
Fysioterapeut (YH)
Tandtekniker (YH)
Hortonom (YH)
Iktyonom (YH)
Ingenjör (YH), automationsteknik
Ingenjör (YH), bio- och livsmedelsteknik
Ingenjör (YH), elektronik
Ingenjör (YH), energiteknik
Ingenjör (YH), grafisk teknik och medieteknik
Ingenjör (YH), kemi
Ingenjör (YH), maskinteknik
Ingenjör (YH), transportteknik
Ingenjör (YH), transport
Ingenjör (YH), logistik
Ingenjör (YH), VVS-teknik
Ingenjör (YH), lantmäteriteknik
Ingenjör (YH), materialteknik
Ingenjör (YH), annan teknik
Ingenjör (YH), pappers-, textil- och kemiteknik
Ingenjör (YH), processteknik
Ingenjör (YH), träförädlingsteknik
Ingenjör (YH), byggnadsarkitektur
Ingenjör (YH), byggnadsteknik och samhällsteknik
Ingenjör (YH), robotteknik och artificiell intelligens
Ingenjör (YH), elektroteknik
Ingenjör (YH), textil- och beklädnadsteknik
Ingenjör (YH), datakommunikationsteknik
Ingenjör (YH), datateknik
Ingenjör (YH), miljöteknik
Ingenjör (YH), energi- och miljöteknik
Fotterapeut (YH)
Rehabiliteringsledare (YH)
Barnmorska (YH)
Laboratorieanalytiker (YH)
Idrottsinstruktör (YH)
Skogsbruksingenjör (YH)
Formgivare (YH)
Annan yrkeshögskoleexamen i musik
Annan ingenjör (YH) inom elektro- och automationsteknik
Annan ingenjör (YH) inom data- och datakommunikationsteknik
Naprapat (YH)
Optometriker (YH)
Osteopat (YH)
Byggnadsarkitekt (YH)
Byggmästare (YH)
Röntgenskötare (YH)
Munhygienist (YH)
Ergoterapeut (YH)
Tradenom (YH), databehandling
Samhällspedagog (YH)
Grupp C
övriga yrkeshögskoleexamina
4. Påståenden och frågor i den riksomfattande enkäten för studeranderespons ska beaktas vid beräkningen av finansieringsandelen för utbildningen
1. I mina studier uppmärksammade man kunskap som jag skaffat annanstans (APEL) tillräckligt bra
2. I mina studier fanns det knappt några onödiga studieperioder, överlappningar eller upprepningar.
3. Min personliga studieplan (PSP) styrde och gynnade min inlärning.
4. Min högskolas utbud av studier möjliggjorde studier året om.
5. Handledningen av studierna var högklassig.
6. Undervisningen var sakkunnig.
7. Undervisningsmetoderna och arbetssätten var mångsidiga och lämpliga för olika inlärningstillfällen.
8. Samarbetet med lärarna var naturligt.
9. Lärarna uppmärksammade studerandena jämlikt och rättvist.
10. Undervisnings- och studieutrymmena lämpade sig för olika inlärningssituationer.
11. I mina studier utnyttjades de möjligheter nätundervisningen erbjuder på ett bra sätt.
12. Arbetslivet användes mångsidigt som inlärningsmiljö.
13. Informationstekniken och programtjänsterna min högskola använde var bra.
14. Biblioteks- och informationstjänsterna stödde min inlärning.
15. Jag fick tillräckligt med information och stöd för att uppnå mina mål i studierna.
16. Bedömningarna jag fick för mina studieprestationer motsvarade mitt kunnande.
17. Jag fick tillräckligt med feedback om utvecklingen av mitt kunnande.
18. I hur stor utsträckning tycker du att feedback som studerandena gav togs i beaktande vid utvecklingen av studierna?
19. Det fanns också ett mångsidigt utbud av undervisning på främmande språk.
20. I min högskola fanns det bra möjligheter till att genomföra praktik och/eller studerandeutbyte utomlands.
21. Tidigare utexaminerade som redan är i arbetslivet (alumner) nyttjades lyckat som en del av mina studier.
22. Jag erbjöds tillräckligt med möjligheter att delta i studier där man arbetade tillsammans med arbetslivet.
23. Jag har under studietiden fått tillräckligt med stöd i karriärplaneringen.
24. Jag fick tillräckligt med stöd och handledning av högskolans representanter med lärdomsprovsarbetet.
25. Mitt lärdomsprov förberedde mig för arbetslivets sakkunniguppdrag.
26. Belåtenhet med studierna som helhet.
Påståenden om praktiken
27. Jag fick tillräckligt med stöd och handledning av högskolans representanter med min praktik.
28. Praktiken stärkte mitt kunnande.
5. Poängsättningsskala för svaren på påståendena i den riksomfattande enkäten för studeranderespons
Svaren på påståendena poängsätts med skalan 1–7.
7 poäng helt av samma åsikt/mycket nöjd
4 poäng däremellan
1 poäng helt av annan åsikt/mycket missnöjd
Svaren på fråga 18 poängsätts dock enligt följande:
7 poäng mycket
5,5 poäng ganska mycket
4 poäng delvis
2,5 poäng bara lite
1 poäng inte alls
6. Påståenden och frågor i den riksomfattande karriäruppföljningsenkäten för som ska beaktas i finansieringsandelen för utbildningen
1. Examen gav mig tillräcklig beredskap för arbetslivet.
6 poäng helt av samma åsikt
5 poäng av samma åsikt
4 poäng delvis av samma åsikt
3 poäng delvis av annan åsikt
2 poäng av annan åsikt
1 poäng helt av annan åsikt
2. Hur nöjd är du som helhet med examen du avlade år 20xx med tanke på din
yrkeskarriär?
6 poäng mycket nöjd
5 poäng nöjd
4 poäng ganska nöjd
3 poäng ganska missnöjd
2 poäng missnöjd
1 poäng mycket missnöjd
3. Jag kan för närvarande utnyttja väl den kompetens jag förvärvade vid yrkeshögskolan
bra i mitt arbete.
6 poäng helt av samma åsikt
5 poäng av samma åsikt
4 poäng delvis av samma åsikt
3 poäng delvis av annan åsikt
2 poäng av annan åsikt
1 poäng helt av annan åsikt
4. För närvarande mitt arbete motsvarar väl min yrkeshögskoleutbildning i fråga om kravnivån.
6 poäng helt av samma åsikt
5 poäng av samma åsikt
4 poäng delvis av samma åsikt
3 poäng delvis av annan åsikt
2 poäng av annan åsikt
1 poäng helt av annan åsikt
5. Hur väl utvecklade yrkeshögskolestudierna följande kompetenser: 1) 1) praktiskt kunnande som förvärvades i studierna, 2) problemlösningsförmåga, 3) utvecklingskunnande, 4) förmåga att lära sig och omfatta nya saker, 5) initiativförmåga och förmåga att styra sig själv, 6) företagarfärdigheter.
6 poäng väldigt mycket
5 poäng mycket
4 poäng ganska mycket
3 poäng delvis
2 poäng bara lite
1 poäng inte alls
Viktningsvärdet för varje delfråga i fråga 5 är 1/6 vid beräkningen.