79/2023

I denna förordning finns bestämmelser om administrativa kontroller, kontroller på plats samt minskningar och påföljder som ska tillämpas på stöd och ersättningar i fråga om produktionskopplade inkomststöd som avses i 4 § 1 mom. 1–7 punkten i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare (1332/2022), ersättning för djurens välbefinnande som avses i 3 § 2 mom. 3 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (1333/2022) och miljöavtal för uppfödning av lantrasdjur som avses i 5 § 1 mom. 6 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling.

I denna förordning avses med

På administrativa kontroller tillämpas vad som föreskrivs om kontroller i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/127 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 med bestämmelser om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron. Vid administrativa kontroller påverkas beviljandet av stöd eller beloppet av det stöd som ska betalas utöver vad som föreskrivs i 20 § 1 mom. i verkställighetslagen den beräkning som ska göras i informationssystemet och kontrolluppgifterna i informationssystemet.

Bestämmelser om minskningar som ska göras i stödet och påföljder för stödet i fråga om djur som underkänts vid en administrativ kontroll finns i 24 och 25 §.

De villkor för aktiva jordbrukare som avses i 3 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare kontrolleras administrativt. Stöd, vars förutsättning är att kravet som gäller aktiva jordbrukare uppfylls, betalas inte om villkoren inte uppfylls.

Vid produktionskopplat inkomststöd tillämpas ett sådant automatiskt ansökningssystem som avses i artikel 9.2 i förordningen om ansökningssystem.

Det kan kontrolleras administrativt att gängse produktionssätt iakttas med hjälp av uppgifterna i livsmedelsförvaltningens informationsresurs. Stöd betalas inte om gängse produktionssätt inte har iakttagits på gårdsbruksenheten.

I fråga om produktionskopplat inkomststöd kontrolleras administrativt enligt åtgärd och referensdag att stödberättigande och eventuellt stödberättigande nötkreatur, får och getter har identifierats och registrerats i enlighet med vad som anges i artikel 102 och del IV avdelning I kapitel 2 avsnitt 1 i EU:s djurhälsoförordning, i artiklarna 22 och 23, del III avdelning I kapitel 1 och 2 och avdelning II kapitel 1 och 2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg, i artiklarna 3, 13 och 14 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/520 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller spårbarhet för vissa hållna landlevande djur samt i enlighet med lagen om identifiering och registrering av djur. Uppgifter om identifiering och registrering av djur får korrigeras före referensdagen. Om anmälan av ett djur till djurregistret är försenad eller felaktig på referensdagen, ska djuret underkännas.

Ett stödberättigande eller potentiellt stödberättigande djur ska underkännas vid en administrativ kontroll, om anmälan till djurregistret är felaktig eller försenad

Den tidsperiod som avses i 2 mom. 1–3 punkten omfattar alla anmälningar i anslutning till stödberättigande till djurregistret, inklusive händelserapporter om avlägsnande av djur från gårdsbruksenheten. Med djurhållningsperiod avses i 2 mom. 2 punkten att djuret utan avbrott hålls i gårdsbruksenhetens besittning under den krävda minimitiden efter det att ålderskravet för djuret har uppfyllts.

Vid korskontroller jämförs de händelserapporter som de olika aktörer som avses i artikel 4.24 i EU:s djurhälsoförordning har gjort till djurregistret i anslutning till att samma djur har förts in till eller avlägsnats från en gårdsbruksenhet. Ett stödberättigande eller eventuellt stödberättigande djur ska underkännas vid en korskontroll om det finns ett fel i uppgifterna om djuret i djurregistret.

För ett djur som underkänts som stödberättigande eller potentiellt stödberättigande i vilken som helst åtgärd inom det produktionskopplade inkomststödet kan ingen gårdsbruksenhet få stöd under det aktuella ansökningsåret.

På ersättning för djurens välbefinnande som beviljas för nötkreatur samt får och getter tillämpas ett sådant automatiskt ansökningssystem som avses i artikel 9.2 i förordningen om ansökningssystem.

På ersättning för djurens välbefinnande som beviljas för svin och fjäderfä tillämpas ett sådant ansökningssystem som avses i artikel 9.1 i förordningen om ansökningssystem. Vid ansökan om ersättning för svin eller fjäderfä är det genomsnittliga djurantalet svin eller fjäderfä som uppgetts det djurantal som ansökan omfattar och som avses i artikel 9.1 a i förordningen om ansökningssystem. Stöd beviljas inte för ett större djurantal än vad ansökan gäller.

På grund av ett i 14 § 1 mom. i genomförandelagen avsett särskilt skäl som hänför sig till stödsystemet kan efter ansökningstiden inte åtgärder fogas till eller bytas eller djurantalet ökas i ansökan om ersättning för djurens välbefinnande.

Den djurartsspecifika välbefinnandeplanen för ersättning för djurens välbefinnande kontrolleras administrativt. Om den som ansöker om stöd inte till den behöriga myndigheten lämnar in en välbefinnandeplan för den djurart som personen har valt eller om den välbefinnandeplan som lämnats in är bristfällig, ska ersättningen för djurens välbefinnande avslås för alla de åtgärder för djurarten i fråga som sökts.

Om den som ansöker om stöd till den behöriga myndigheten anmäler det faktiska djurantalet som avses i 7 § 2 mom. i statsrådets förordning om ersättning för djurens välbefinnande vid åtgärder för att förbättra förhållandena för slaktsvin eller förbättra förhållandena för fjäderfä till ett större djurantal än vad de halvårsvisa slaktrapporterna visar som antalet slaktade djur, ska vid den administrativa kontrollen konstateras ett mindre djurantal. I fråga om skillnaden mellan det anmälda och det konstaterade djurantalet tillämpas ett avdrag eller en påföljd i enlighet med 25 § på stödet.

I fråga om ersättning för djurens välbefinnande kontrolleras administrativt enligt åtgärd att stödberättigande och potentiellt stödberättigande nötkreatur, får och getter har identifierats och registrerats i enlighet med 8 § i statsrådets förordning om ersättning för djurens välbefinnande. Om de upptäckta fallen av bristande efterlevnad gäller anmälningar som gjorts för sent till djurregistret är djuret godkänt, om anmälan har gjorts innan förbindelseperioden i fråga började. Om anmälan i anslutning till förbindelseperioden av ett djur till djurregistret har gjorts för sent, ska djuret underkännas.

Vid korskontroller av nötkreatur, får och getter jämförs de händelserapporter som de olika aktörer som avses i artikel 4.24 i EU:s djurhälsoförordning har gjort till djurregistret i anslutning till att samma djur har förts in till eller avlägsnats från en gårdsbruksenhet. Ett djur som är stödberättigande eller potentiellt stödberättigande vid en åtgärd ska underkännas vid en korskontroll om det finns ett fel i uppgifterna om djuret i djurregistret. När det gäller svin jämförs vid en korskontroll det faktiska djurantal som stödsökanden uppgett med det djurantal som anmälts till djurregistret. Om det djurantal som anmälts till djurregistret är mindre, konstateras vid korskontrollen det mindre djurantalet, och i fråga om skillnaden i djurantalet tillämpas ett avdrag eller en påföljd i enlighet med 25 §.

På miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur tillämpas ett sådant ansökningssystem som avses i artikel 9.1 i förordningen om ansökningssystem.

Ett lantrasdjur som omfattas av ett miljöavtal ska underkännas, om

Innan miljöersättning betalas ut på basis av ett miljöavtal kontrolleras det att en häst som omfattas av miljöavtalet har varit i ersättningsmottagarens besittning under hela avtalsperioden. Om hästen inte längre är i ersättningsmottagarens besittning och det inte på det sätt som krävs har anmälts till den behöriga myndigheten att hästen avförts ur miljöavtalet, ska hästen underkännas. Innan ersättningen betalas ut kontrolleras det i fråga om lantrashöns att hönsen omfattas av det av Naturresursinstitutet samordnade programmet för bevarande av lantrashöns under hela avtalsperioden. Om lantrashönsen inte omfattas av programmet för bevarande av lantrashöns under hela avtalsperioden, betalas ingen ersättning för dem.

Ett djur som har underkänts vid en administrativ kontroll eller kontroll på plats får inte ersättas med ett annat djur som tas in i miljöavtalet under avtalsperioden i fråga.

I fråga om nötkreatur, får och getter som omfattas av ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur görs korskontroller av att djuren finns på gårdsbruksenheten under hela avtalsperioden. Om djuret har avlägsnats från gårdsbruksenheten och det inte har anmälts på det sätt som krävs att djuret ska avföras ur avtalet, ska djuret underkännas.

Av de nötkreatursgårdar som ansökt om produktionskopplat inkomststöd, ersättning för djurens välbefinnande eller miljöersättning som betalas på basis av ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur väljs minst fem procent för en kontroll på plats. Av de får- och getgårdar som ansökt om produktionskopplat inkomststöd, ersättning för djurens välbefinnande eller miljöersättning som betalas på basis av ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur väljs minst fem procent för en kontroll på plats. Kontrollstickprovet för nöt-, får- och getgårdar ska täcka alla ovannämnda stöd, men minimiantalet kontroller behöver inte uppfyllas separat för varje stöd.

Av de svingårdar som ansökt om ersättning för djurens välbefinnande väljs minst fem procent för en kontroll på plats. Av de fjäderfägårdar som ansökt om ersättning för djurens välbefinnande väljs minst fem procent för en kontroll på plats.

Av de gårdsbruksenheter som ansökt om miljöersättning för hästar som betalas på basis av ett miljöavtal för uppfödning av lantrasdjur väljs minst fem procent för en kontroll på plats. Av de gårdsbruksenheter som ansökt om miljöersättning för lantrashöns som betalas på basis av ett miljöavtal för uppfödning av lantrasdjur väljs minst fem procent för en kontroll på plats.

Vid urvalet för kontroller på plats används slumpmässigt urval och viktat urval. För kontrollstickprovet väljs av gårdsbruksenheterna först slumpmässigt 20–50 procent av populationen och därefter viktat 50–80 procent av populationen. Det ovannämnda slumpmässiga och vägda urvalet behöver inte uppfyllas separat för varje stöd i det kontrollstickprov som avses i 11 § 1 mom.

Vid det vägda urvalet väljs gårdsbruksenheterna ut för kontroll med hjälp av faktorer som är typiska för sådana stödsökande hos vilka bristande efterlevnad observerats under tidigare ansökningsår. Urvalsfaktorerna för det viktade urvalet för varje ansökningsår väljs på basis av kontrollresultaten för tidigare år, uppgifterna i livsmedelsförvaltningens informationsresurs eller andra motsvarande tillgängliga uppgifter.

Antalet kontroller på plats ökas för varje djurart det följande ansökningsåret, om felnivån under de två föregående ansökningsåren är betydande enligt kontrollresultaten utifrån det slumpmässiga urvalet. Antalet kontroller kan återställas till vad som anges i 11 § det ansökningsår som följer på året när felnivån sjunkit till en godtagbar nivå.

Antalet kontroller på plats kan minskas för varje djurart till tre procent, om felnivån under de två föregående ansökningsåren är under 1,5 procent enligt kontrollresultaten utifrån det slumpmässiga urvalet.

Stickprovsbaserade kontroller görs under kalenderåret som följer på stödansökan.

Vid en kontroll på plats kontrolleras djuren på gårdsbruksenheten och djuren jämförs med uppgifterna i djurregistret eller journalen på djurhållningsplatsen. Vid övervakningen kontrolleras villkoren för djurens stödberättigande och övriga stödvillkor för varje åtgärd som kontrolleras.

Vid en kontroll på plats beaktas uppgifterna i djurregistret vid den tidpunkt då kontrollen meddelas eller, om kontrollen inte meddelas i förväg, uppgifterna i djurregistret vid den tidpunkt då kontrollen inleds. Senare ändringar i uppgifterna i djurregistret beaktas inte vid kontrollen.

Vid en kontroll på plats kontrolleras inköps- och försäljningskvitton, slaktningsintyg och andra motsvarande verifikat för ett stickprov på 30 procent av djuren under de sex månader som föregår kontrollen. Om avvikelser upptäcks, utvidgas kontrollen till att gälla verifikat för samtliga djur på gårdsbruksenheten och som avlägsnats därifrån under den tolvmånadersperiod som föregår kontrollen. Om verifikaten inte kan granskas vid kontrollen och den som ansöker om stöd inte lämnar in dem inom utsatt tid, ska det djur som informationen i verifikatet gäller underkännas.

Bestämmelser om minskningar som ska göras i stödet och påföljder för stödet i fråga om djur som underkänts vid en kontroll på plats finns i 24 och 25 §.

Vid en kontroll på plats kontrolleras att gängse produktionssätt iakttas på gårdsbruksenheten. Om det vid kontrollen konstateras att gängse produktionssätt inte har iakttagits på gårdsbruksenheten, betalas inget produktionskopplat inkomststöd för åtgärden i fråga.

Vid övervakningen av villkoren för produktionskopplat inkomststöd kontrolleras att nötkreaturet har identifierats och registrerats i enlighet med 6 § 1 mom. och att det finns på den anmälda djurhållningsplatsen och för varje åtgärd uppfyller de stödvillkor som inverkar på djurets stödberättigande.

På kontroll av villkoren för produktionskopplat inkomststöd i fråga om nötkreatur tillämpas 6 § 2 mom.

I fråga om slaktbaserade åtgärder kontrolleras på plats identifieringen och registreringen av ett potentiellt stödberättigande djur samt iakttagandet av övriga stödvillkor i enlighet med 1 och 2 mom. I fråga om slaktade djur utförs kontrollen i enlighet med 14 § 4 mom.

Ett stödberättigande eller potentiellt stödberättigande nötkreatur som vid tidpunkten för kontrollen inte uppfyller kraven för identifiering och registrering av djur eller något annat stödvillkor som kontrollerats i enlighet med 1–3 mom. ska underkännas vid kontrollen, om djuret enligt uppgifterna i djurregistret på referensdagen är ett potentiellt stödberättigande eller stödberättigande djur i en eller flera åtgärder.

I fråga om stödberättigande för ett underkänt djur tillämpas 6 § 5 mom.

Vid övervakningen av villkoren för produktionskopplat inkomststöd kontrolleras att fåret eller geten har identifierats och registrerats i enlighet med 6 § 1 mom. och att djuret finns på den anmälda djurhållningsplatsen och för varje åtgärd uppfyller de stödvillkor som inverkar på djurets stödberättigande.

På kontroll av villkoren för produktionskopplat inkomststöd i fråga om får och getter tillämpas 6 § 2 mom.

I fråga om slaktbaserade åtgärder kontrolleras på plats identifieringen och registreringen av ett potentiellt stödberättigande djur samt iakttagandet av övriga stödvillkor i enlighet med 1 mom. I fråga om slaktade djur kontrolleras registreringsanmälan om avlägsnande av djur från gårdsbruksenheten vid kontroll av verifikat enligt 14 § 4 mom.

Ett får eller en get som är stödberättigande eller potentiellt stödberättigande och som vid tidpunkten för kontrollen inte uppfyller kraven för identifiering och registrering eller något annat stödvillkor som kontrollerats i enlighet med 1–3 mom. ska underkännas vid kontrollen, om djuret enligt uppgifterna i djurregistret på referensdagen är ett potentiellt stödberättigande eller stödberättigande djur i en eller flera åtgärder.

I fråga om stödberättigande för ett underkänt djur tillämpas 6 § 5 mom.

Vid övervakningen av villkoren för ersättning för djurens välbefinnande kontrolleras i fråga om nötkreatur, får och getter att djuret har identifierats och registrerats i enlighet med 8 § i statsrådets förordning om ersättning för djurens välbefinnande och att djuret för varje åtgärd uppfyller de stödvillkor som inverkar på djurets stödberättigande. Om ett stödberättigande eller potentiellt stödberättigande djur är föremål för bristande efterlevnad i fråga om identifiering eller registrering eller djuret inte uppfyller något annat stödvillkor som inverkar på stödberättigandet, ska djuret underkännas vid kontrollen.

Vid övervakningen av villkoren för ersättning för djurens välbefinnande kontrolleras i fråga om svin det djurantal som anges i djurhållningsplatsens journalföring och i djurregistret, med undantag av åtgärder för att förbättra förhållandena för slaktsvin. Om det finns skillnader mellan antalet antecknade djur i djurhållningsplatsens journalföring och i djurregistret den första dagen i månaden, konstateras vid kontrollen antalet svin som det mindre antalet. Vid övervakningen kontrolleras i fråga om fjäderfä det djurantal som anges i djurhållningsplatsens journalföring, med undantag av åtgärder för att förbättra förhållandena för fjäderfä.

Vid övervakning av villkoren för ersättning för djurens välbefinnande kontrolleras att de stödvillkor och krav på miniminivån, som kan granskas vid tidpunkten för kontrollen, för åtgärder inom ersättningen för djurens välbefinnande som gårdsbruksenheten har valt uppfylls. Med avvikelse från detta kontrolleras för åtgärder enligt den djurartsspecifika välfärdsplanen i fråga om stödvillkoren att utfodringsplanen, foderanalysen och sjukdomsskyddet för fjäderfä är uppdaterade samt kontrolleras kraven på miniminivå. Om kraven på dokumentation i anslutning till ersättningen för djurens välbefinnande inte kan kontrolleras vid övervakningen, konstateras bristande efterlevnad i fråga om stödvillkoret i fråga. På underlåtelse att iaktta stödvillkoren eller kraven på miniminivå tillämpas minskningar och påföljder i enlighet med 26 §.

Med avvikelse från 3 mom. ska det göras ett nytt besök för kontroll av villkoren för ersättning för djurens välbefinnande, om det vid tidpunkten för kontrollen pågår ett produktionsuppehåll på gårdsbruksenheten. Om stödvillkoren för åtgärder som gäller utomhusvistelse eller betesgång inte kan kontrolleras vid tidpunkten för kontrollen, kan iakttagandet av villkoren för åtgärderna kontrolleras med hjälp av den journalföring som stödsökanden lämnar in och ett fotografi som är bundet till platsen.

Om det vid övervakningen upptäcks bristande efterlevnad i fråga om ett stödvillkor eller ett krav på miniminivå som kan konstateras redan under en tidigare förbindelseperiod, utvidgas övervakningen till att gälla tidigare förbindelseperioder i fråga om stödvillkoret eller kravet på miniminivån.

Vid övervakningen av villkoren i ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur kontrolleras i fråga om nötkreatur, får, getter, hästar och lantrashöns att djuret har identifierats och registrerats på det sätt som föreskrivs i 50 § 6 mom. i statsrådets förordning om miljöersättning. Vid övervakningen kontrolleras det att alla djur som omfattas av miljöavtalet är i ersättningsmottagarens besittning och på den anmälda djurhållningsplatsen. Ett djur som är förenat med bristande efterlevnad i fråga om identifierings- eller registreringsskyldigheten eller som annars inte uppfyller ett stödvillkor i anslutning till djurets stödberättigande ska underkännas vid övervakningen.

Vid övervakning av villkoren i ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur kontrolleras att de krav på miniminivån uppfylls som vid tidpunkten för kontrollen kan kontrolleras. På minskningar och påföljder på grund av bristande efterlevnad av kraven på miniminivå tillämpas 26 §.

Om det vid övervakningen upptäcks bristande efterlevnad i fråga om ett stödvillkor eller ett krav på miniminivå som kan konstateras redan under en tidigare förbindelseperiod, utvidgas övervakningen till att gälla en eller flera tidigare förbindelseperioder i fråga om stödvillkoret eller kravet på miniminivån.

Om det vid en inspektion enligt 39 eller 48 § i djurskyddslagen (247/1996) eller vid övervakning av villkorligheten för djurens välbefinnande konstateras bristande efterlevnad i fråga om ett sådant krav som i fråga om ersättning för djurens välbefinnande eller ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur är ett krav på miniminivå, kan övervakningen administrativt utan något separat gårdsbesök utvidgas till övervakning av ersättningen för djurens välbefinnande eller miljöavtalet om uppfödning av lantrasdjur. Utvidgningen gäller den konstaterade bristande efterlevnaden av ett krav på miniminivå för ersättning för djurens välbefinnande eller i ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur.

Om ett djur som finns på en gårdsbruksenhet inte kan identifieras enligt djurregistret eller djurhållningsplatsens journalföring och stödsökanden inte vid övervakningen visar upp ett skriftligt bevis för att sökanden iakttagit anmälningstiderna för identifiering och registrering, ska djuret underkännas.

Med avvikelse från vad som i detta kapitel föreskrivs om underkännande av stödberättigande eller potentiellt stödberättigande nötkreatur, får eller getter, anses ett nötkreatur, ett får eller en get på en gårdsbruksenhet vars ena identifieringsmärke har försvunnit vara godkänd, om ett sådant fel föreligger hos högst 20 procent av antalet nötkreatur, får eller getter på gårdsbruksenheten. Om felet förekommer hos en större del av djuren, ska alla djur vars ena identifieringsmärke har försvunnit underkännas. Om det på en gårdsbruksenhet finns ett nötkreatur eller ett får eller en get vars båda identifieringsmärken har försvunnit, anses djuret vara godkänt, om djuret kan identifieras på basis av djurhållningsplatsens journalföring och djurregistret, förutsatt att den som ansöker om stöd kan visa att denne har vidtagit åtgärder för att rätta till situationen innan kontrollen på plats anmäldes.

Om djuren har flyttats till en annan djurhållningsplats på gårdsbruksenheten och den ändrade djurhållningsplatsen inte har anmälts till djurregistret eller antecknats i djurhållningsplatsens journalföring, kan djuren i fråga anses vara godkända, om den plats där djuren finns på gårdsbruksenhetens djurhållningsplats omedelbart kan konstateras under den tid kontrollen på plats pågår.

Det resultat från övervakningen som ska visas upp för den som ansöker om stöd ska särskilt innehålla följande uppgifter:

Djurbaserade stöd beviljas inte för ett större djurantal än vad ansökan gäller. Om det djurantal som ansökan gäller är större än det antal som godkänts vid en administrativ kontroll eller kontroll på plats, används det godkända djurantalet vid beräkningen av stödet. Detta begränsar inte tillämpningen av en administrativ påföljd enligt 25 §.

För ett djur som underkänts i fråga om åtgärder som baserar sig på stödberättigande dagar för produktionskopplat inkomststöd används vid beräkningen av avdrag och påföljder i fråga om stöd de stödberättigande dagar som djuret enligt referensdagen eventuellt kunde ha tjänat in under det aktuella ansökningsåret. Ett djur som har underkänts i åtgärder som baserar sig på djurhållningsperioden eller slaktbaserade åtgärder beaktas till antalet som ett enskilt djur. För nötkreatur, får och getter som underkänts i fråga om ersättning för djurens välbefinnande och som vid tidpunkten för kontrollen har uppnått åldern för stödberättigande, används vid beräkningen av avdrag och påföljder i fråga om stöd de stödberättigande dagar som djuret har tjänat in under det aktuella ansökningsåret. För nötkreatur, får och getter som underkänts i fråga om ersättning för djurens välbefinnande och som vid tidpunkten för kontrollen är potentiellt stödberättigande djur, används vid beräkningen av avdrag och påföljder i fråga om stöd de stödberättigande dagar som djuret eventuellt kunde ha tjänat in under det aktuella ansökningsåret. När det gäller ersättning för djurens välbefinnande beaktas underkända svin och fjäderfän enligt antalet. När det gäller ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur beaktas ett underkänt djur, med undantag av lantrashöns, till antalet som ett enskilt djur.

I en situation enligt 21 § avslås med avvikelse från 2 mom. i denna paragraf i fråga om nötkreatur, får och getter för vilka ersättning för djurens välbefinnande har sökts de stödberättigande dagarna under hela förbindelseperioden oberoende av hur länge djuret har varit på gårdsbruksenheten.

Vid beräkningen av avdrag och påföljder i fråga om produktionskopplat inkomststöd används vid åtgärder som baserar sig på stödberättigande dagar det genomsnittliga djurantalet och vid åtgärder som baserar sig på djurhållningsperioden eller vid slaktbaserade åtgärder antalet djur. Vid beräkningen av avdrag och påföljder i fråga om ersättning för djurens välbefinnande och miljöersättning som betalas på basis av ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur används djurenheter.

Vad som föreskrivs i 4 mom. gäller dock inte för nötkreatur, får och getter i fråga om ett i 25 § 1 mom. avsett djur som identifierats individuellt och som definieras som ett enskilt djur.

Avdragen och påföljderna i fråga om stödet beräknas per djurgrupp enligt följande:

Med avvikelse från 6 mom. tillämpas på bristande efterlevnad av kraven på miniminivå i ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur avdrag och påföljder enligt djurart.

Om högst tre individuellt identifierade nötkreatur, får, getter eller hästar har underkänts i en djurgrupp som omfattas av produktionskopplat inkomststöd, ersättning för djurens välbefinnande eller ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur, ska stödet betalas på grundval av det godkända djurantalet. När fler än tre individuellt identifierade djur eller minst ett djur som inte kan identifieras individuellt har underkänts, bestäms skillnaden mellan det ansökta och godkända djurantalet för djurgruppen i förhållande till det godkända djurantalet. Om skillnaden i förhållande till det godkända djurantalet är

Om den påföljd som avses i 1 mom. 2 punkten inte kan dras av i sin helhet från stödet för ansökningsåret i fråga, dras resten av från de stöd som betalas under tre år och som helt eller delvis finansieras av Europeiska unionen.

I fråga om djurgrupper av svin eller fjäderfä betalas ersättning för djurens välbefinnande på basis av det godkända djurantalet, om skillnaden mellan det underkända och det godkända djurantalet i djurgruppen är högst tio djurenheter. När skillnaden är över tio djurenheter bestäms skillnaden mellan det ansökta och godkända djurantalet för djurgruppen i förhållande till det godkända djurantalet. Om skillnaden i förhållande till det godkända djurantalet är

Om den påföljd som avses i 3 mom. 2 punkten inte kan dras av i sin helhet från stödet för ansökningsåret i fråga, dras resten av från de stöd som betalas under tre år.

Om det godkända djurantalet för en djurgrupp understiger det minimiantal djur som är en förutsättning för beviljande av stöd, ska stödet betalas om minskningen av det godkända djurantalet beror på tillämpningen av en minskning eller en påföljd enligt 1 eller 3 mom.

Minskningar eller påföljder i fråga om stöd på grundval av djurantalet ska tillämpas retroaktivt i enlighet med artikel 3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen.

Om ett eller flera stödvillkor eller krav på miniminivå inte har iakttagits i fråga om en djurgrupp som omfattas av ersättning för djurens välbefinnande eller om iakttagandet av stödvillkoret inte kan verifieras på grund av bristfälliga handlingar, ska det göras en uppskattning av hur allvarlig, omfattande och bestående den bristande efterlevnaden är och den högsta uppskattningen av dessa bestämmer det avdrag som ska tillämpas. Det stöd som ska betalas för den djurartsspecifika åtgärd som sökanden valt minskas med 10, 20, 30, 40 eller 50 procent på grund av bristande efterlevnad av stödvillkoren. Om den bristande efterlevnaden gäller ett krav på miniminivå ska avdraget vara minst 20 procent. Om minskningen av stödet till följd av uppskattningen av bristande efterlevnad överstiger 50 procent, betalas inget stöd för åtgärden. Om stöd inte betalas för den djurartsspecifika välfärdsplanen, betalas inte heller något stöd för andra åtgärder för djurarten i fråga som sökanden ansökt om. Vid allvarliga fall av bristande efterlevnad tillämpas 34 § 2 mom. i verkställighetslagen.

Om ett eller flera krav på miniminivå inte har iakttagits i fråga om en djurart som omfattas av ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur eller om iakttagandet av kravet inte kan verifieras på grund av bristfälliga handlingar, ska det göras en uppskattning av hur allvarlig, omfattande och bestående den bristande efterlevnaden är och den högsta uppskattningen av dessa bestämmer det avdrag som ska tillämpas. Stöd som ska betalas på grundval av ett miljöavtal minskas i fråga om en djurart med 20, 30, 40 eller 50 procent på grund av bristande efterlevnad av kravet på miniminivå. Om minskningen av stödet till följd av uppskattningen av bristande efterlevnad överstiger 50 procent, betalas inget stöd för djurarten. Vid allvarliga fall av bristande efterlevnad tillämpas 34 § 2 mom. i verkställighetslagen.

Om bristande efterlevnad av samma stödvillkor eller krav på miniminivå upprepas under tre kalenderår i fråga om ersättning för djurens välbefinnande eller ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur, ska avdraget från stödet i enlighet med bedömningen av bristande efterlevnad enligt 1 eller 2 mom. göras dubbelt. Om minskningen överstiger 50 procent eller om det är fråga om allvarlig bristande efterlevnad, tillämpas 1 eller 2 mom.

Minskningar och påföljder i fråga om ersättning för djurens välbefinnande eller miljöersättning som betalas på grundval av ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur ska göras retroaktivt för tidigare förbindelse- eller avtalsperioder i enlighet med artikel 3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, om villkoren eller kraven på miniminivå i anslutning till stödet inte har iakttagits under en eller flera förbindelse- eller avtalsperioder och den som ansöker om stöd tidigare har ansökt om stöd enligt samma åtgärd eller avtal.

Denna förordning träder i kraft den 24 januari 2023.