71/2023

Syftet med denna lag är att främja och sammanpassa en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar skötsel och användning av skogarna. Med stöd av denna lag finansieras åtgärder vars syfte är att

Finansiering som avses i denna lag får inom ramen för det anslag som årligen anvisas i statsbudgeten endast användas till de skogar som omfattas av skogslagens (1093/1996) tillämpningsområde och till de på statsrådets principbeslut baserade enskilda naturskyddsområden vars fridlysningsbestämmelser tillåter den finansierade verksamheten. Finansieringen får då emellertid inte gälla miljöstödsavtal i dessa naturskyddsområden. Finansieringen ska användas för skog som ägs eller förvaltas av sådana stödmottagare som avses i denna lag. Vattenvårdsåtgärder i torvmarksskog, byggande av vägar på dikesrenar, vård av skogsnaturen, byggande av skogsvägar och grundlig förbättring av enskilda vägar anses gälla skog som ägs eller förvaltas av stödmottagare som avses i denna lag, även om åtgärderna och arbetet delvis utförs på något annat område, om de eftersträvade effekterna av arbetet eller åtgärderna kommer stödmottagarna till del. Finansieringen beviljas i form av stöd.

Finansiering enligt denna lag får inte användas till ersättningar som betalas utifrån ett avtal om tidsbegränsad fridlysning av ett område enligt 48 § i naturvårdslagen (9/2023) eller till ersättningar om vilka det föreskrivs i 111 § eller 124 § 2 mom. i den lagen eller om vilka det i övrigt föreskrivs särskilt och inte heller till ersättningar som baserar sig på motsvarande bestämmelser som gällde innan de bestämmelserna trädde i kraft.

Finansiering enligt denna lag får inte användas för planerings- och utredningsarbete som utförs av en myndighet eller av en aktör som sköter offentliga förvaltningsuppgifter.

Med skog avses i denna lag skogsmark, tvinmark, impediment och övrig skogsbruksmark.

På stöd som avses i denna lag tillämpas dessutom statsunderstödslagen (688/2001), med undantag för dess 13 § 3 och 4 mom.

Finlands skogscentral, nedan skogscentralen , är statsbidragsmyndighet när det gäller stöd enligt denna lag. I fråga om beslut om återkrav av stöd som skogscentralen har beviljat samt om hävning och uppsägning av miljöstödsavtal är dock Livsmedelsverket statsbidragsmyndighet. När det är fråga om återbetalning av miljöstöd och uppsägning av avtal i samband med skogsskador, är skogscentralen och Livsmedelsverket statsbidragsmyndigheter i enlighet med vad som föreskrivs nedan.

På upphandling som finansieras med stöd enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om offentlig upphandling till den del upphandlingen hör till tillämpningsområdet för offentlig upphandling. Om upphandlingens värde understiger det nationella tröskelvärdet och om stödbeloppet grundar sig på godtagbara kostnader, ska stödmottagaren se till att ett tillräckligt antal anbud begärs vid upphandlingar som hör samman med genomförandet av det arbete eller den åtgärd som ska stödjas. Anbud behöver dock inte begäras för ordnande av underentreprenad eller för övervakning och handledning av underleverantörens arbete, om den ansvariga beställaren för genomförandet av det arbete eller den åtgärd som ska stödjas är den som utarbetat verkställighetsplanen.

Endast enskilda markägare kan beviljas stöd enligt denna lag. Med enskilda markägare avses i denna lag

Med enskilda markägare avses dessutom sådana fysiska personer som tillsammans med ett bolag äger en fastighet, förutsatt att de fysiska personernas ägarandel av fastigheten är minst 50 procent och att bolagets huvudsakliga syfte är att bedriva gårds- eller skogsbruk. Som enskilda markägare betraktas dock inte de fonder om vilka det föreskrivs i lagen om placeringsfonder (213/2019) eller i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014).

De fysiska personer som är delägare i en sammanslutning ansvarar för de skyldigheter som hänför sig till stödet.

Närmare bestämmelser om vad som anses vara huvudsakligt bedrivande av gårds- eller skogsbruk enligt 1 och 2 mom. och när bedrivandet av gårds- eller skogsbruk kan anses utgöra största delen av en stiftelses verksamhet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd beviljas inte sådana som uppfyller kraven i riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (2014/C 249/01). Stöd beviljas inte heller dem av vilka man med stöd av beslut av Europeiska kommissionen kräver tillbaka stöd som är regelstridiga och oförenliga med den inre marknaden.

Stöd enligt denna lag får inte användas för att ersätta kostnader för vilka stödmottagaren kunde ha tecknat en försäkring.

Skogscentralen ska publicera uppgifter om beviljat stöd i ett allmänt datanät på det sätt som krävs enligt Europeiska unionens lagstiftning till den del som det beviljade stödet överskrider 100 000 euro. Bestämmelser om lämnande av uppgifter om understöd till informationsresursen för statsunderstödsverksamheten och om publicering av understödsuppgifter i samband med det finns i statsunderstödslagen.

Utöver bestämmelserna i denna lag ska i ärenden som gäller stöd för vård av plantbestånd och ungskog iakttas det som föreskrivs i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, nedan de minimis-förordningen . Det som föreskrivs i 1–3 mom. gäller dock inte stöd för vård av plantbestånd och ungskog.

De arbeten som det beviljas stöd för ska vara ändamålsenliga både ekonomiskt och med tanke på bevarandet av skogarnas biologiska mångfald. Arbetena ska i den mån det är möjligt koncentreras så att de kan genomföras på det sätt som är totalekonomiskt mest fördelaktigt. Arbetena ska utföras i enlighet med god yrkespraxis inom skogsbranschen.

Stödet får inte användas för ett arbete eller en åtgärd som enligt lag hör till markägarens skyldigheter. Miljöstöd kan dock beviljas, om det ersätter markägaren den delen som överskrider det ekonomiska bortfall eller den skada som är större än ringa enligt skogslagens 11 §.

Det arbete eller de åtgärder som det beviljas stöd för ska överensstämma med den lagstiftning som gäller dem. Stödet får inte användas för ett arbete eller en åtgärd som har föranletts av verksamhet som konstaterats vara lagstridig. Arbetet får inte medföra sådana negativa konsekvenser för den övriga miljön som rimligen kan undvikas.

Stöd beviljas inte stora företag som avses i Europeiska unionens lagstiftning.

Stöd beviljas inte, om en enskild markägare för att få stödet har genomfört ett förmögenhetsarrangemang eller något annat arrangemang vars juridiska form inte motsvarar sakens faktiska natur eller syfte. Stöd beviljas inte heller, om en enskild markägare har gett någon annan omständighet som hänför sig till beviljandet av stöd en sådan form som inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte.

Närmare bestämmelser om definitionen av ett stort företag utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett villkor för att stöd enligt denna lag ska beviljas är att det för det arbete eller den åtgärd som ska finansieras inte har beviljats andra förmåner av offentliga medel. Ett villkor för beviljande av miljöstöd samt stöd för vård av skogsnaturen och hyggesbränning är dessutom att det för objektet i fråga inte med stöd av naturvårdslagstiftningen har finansierats åtgärder med statliga medel under de senaste fem åren före ansökan.

Stöd som har beviljats med stöd av denna lag återkrävs, om det efter att stödet har betalats ut framgår att det för arbetet eller åtgärden har beviljats andra förmåner av offentliga medel.

De arbeten som avses i denna lag kan utföras som eget arbete eller av en utomstående aktör. Stöd beviljas inte för åtgärder som markägaren utfört som eget arbete, om stödbeloppet grundar sig på godtagbara kostnader.

Som samprojekt anses projekt som genomförs på åtminstone två olika fastigheters område, förutsatt att fastigheterna inte tillhör samma markägare och att båda markägarna har rätt till stöd enligt denna lag. Vård av plantbestånd och ungskog kan inte genomföras som samprojekt.

Närmare bestämmelser om eget arbete enligt 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.

För beviljande av stöd för vitaliseringsgödsling, vattenvårdsåtgärder och byggande av vägar på dikesrenar i torvmarksskog, byggande av skogsväg, vård av skogsnaturen och hyggesbränning enligt denna lag förutsätts en verkställighetsplan som godkänts av skogscentralen. En verkställighetsplan för vattenvårdsåtgärder och byggande av vägar på dikesrenar i torvmarksskog ska basera sig på en tidigare upprättad plan för vård av torvmarksskog som har finansierats med stöd av denna lag. Efter att ovannämnda arbeten i skogen och planen för vård av torvmarksskog har slutförts ska en anmälan om verkställande lämnas till skogscentralen inom den tid som skogscentralen bestämmer. Dessutom ska det om utförande av åtgärder som gäller vård av plantbestånd och ungskog ges in en anmälan om verkställande till skogscentralen i samband med ansökan om stöd.

Den som utarbetar verkställighetsplanen, anmälan om verkställande och planen för vård av torvmarksskog ska ha tillräcklig sakkunskap i förhållande till typen och omfattningen av den understödda åtgärden.

Verkställighetsplanen och anmälan om verkställande kan uppgöras som eget arbete enligt 9 §. En plan för vård av torvmarksskog kan inte upprättas som eget arbete. För utarbetande av en verkställighetsplan kan beviljas stöd, om dokumentet upprättas som annat än eget arbete.

Bestämmelser om krav på innehållet i en verkställighetsplan, en anmälan om verkställande och en plan för vård av torvmarksskog utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Stöden kan differentieras regionalt enligt skogsbruksförhållanden och administrativa gränser. Beloppet av stöd för grundlig förbättring av en enskild väg kan differentieras enligt huruvida det är fråga om ett samprojekt eller ett projekt som genomförs av en samfälld skog eller om det är fråga om ett projekt som genomförs på något annat sätt. Stödet för en plan för vård av torvmarksskog kan differentieras enligt antalet fastigheter i eller arealen på det område som planen gäller. Stödet beviljas som en procentandel av de godtagbara kostnaderna eller enligt kalkylerade grunder. Om det gäller samägande enligt 4 § 2 mom., beviljas stöd till ett belopp som motsvarar de fysiska personernas relativa ägarandel.

Genom miljöstödet kan markägaren få ersättning för inkomstbortfall vid virkesproduktionen med avdrag för andelen ekonomiskt bortfall eller annan ekonomisk skada som är större än ringa enligt 11 § i skogslagen. I miljöstödet kan dessutom ingå en incitamentersättning för död ved, som utgör högst 20 procent av miljöstödets totala belopp.

I stödet för hyggesbränning ingår stöd för genomförande av åtgärden och en separat ersättning för det inkomstbortfall vid virkesproduktionen som markägaren orsakas i fråga om det trädbestånd som lämnas kvar på det område där hyggesbränningen genomförs. Volymen av det trädbestånd som ska beaktas i den separata ersättningen är högst 50 kubikmeter virke. I stödet för vård av skogsnaturen ingår dessutom en ersättning för inkomstbortfall vid virkesproduktionen när sådana bortfall har uppkommit.

Närmare bestämmelser om stödens storlek, regional differentiering, godtagbara kostnader, grunder för beräkning av miljöstöd och den incitamentersättning som hör samman med det samt övriga grunder för bestämmande av stöden utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om det medelrotpris per kubikmeter virke som ska användas vid beräkning av trädbeståndets avverkningsvärde utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

För ett projekt kan beviljas högst 100 000 euro per stödmottagare. Miljöstöd och stöd för byggande av skogsväg kan dock beviljas till ett belopp av högst 300  000 euro per stödmottagare.

Vid samägande enligt 4 § 2 mom. beviljas stöd inte, om de fysiska personernas relativa andel av storleken av det projekt som ska finansieras inte uppfyller kravet på projektets minimistorlek.

Miljöstöd beviljas inte, om det belopp som ska beviljas per avtal är under 500 euro. För vård av skogsnaturen beviljas inte stöd, om det belopp som ska beviljas per projekt är under 500 euro. Vid samägande enligt 4 § 2 mom. har de fysiska personerna inte rätt till stöd, om deras relativa sammanlagda andel av det beviljade miljöstödet eller stödet för vård av skogsnaturen skulle bli mindre än 500 euro.

När det gäller stöd för vård av plantbestånd och ungskog får det totala beloppet av stöd av mindre betydelse som beviljas ett enda företag som avses i artikel 2 i de minimis-förordningen inte överskrida 200 000 euro under en period av tre på varandra följande skatteår.

Stöd kan beviljas för tidig slyröjning i plantbestånd, gallring av plantbestånd och ungskog samt avlägsnande och gallring av låg skärm. Ett villkor för att stöd ska beviljas är att åtgärden inte är kommersiellt lönsam. Dessutom kan stöd beviljas för hopsamling av klenträd i samband med dessa arbeten.

För att stöd ska kunna beviljas krävs det att objektet, som kan vara fördelat på flera områden, uppfyller kravet på minimiareal och de krav som gäller för avlägsnande av trädbestånd samt de krav som gäller efter behandlingen i fråga om trädbeståndets täthet, medellängd och bestånd som blir kvar att växa och att objektet inte behöver omedelbar vård efter behandlingen.

Stöd beviljas på villkoret att stödmottagaren iakttar den vård- och underhållsskyldighet som det föreskrivs om i denna lag.

Närmare bestämmelser om minimiarealen för objekt där vård av plantbestånd och ungskog utförs, om avlägsnandet av trädbestånd från objektet, om de krav som gäller efter behandlingen i fråga om trädbeståndets täthet, medellängd och trädbestånd som blir kvar att växa, om konstaterande av utförd vård av plantbestånd eller ungskog och om övriga i denna paragraf föreskrivna förutsättningar för beviljande av stöd utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd kan beviljas för gödsling med aska av torvmark. Dessutom kan stöd beviljas för gödsling av objekt där marken har borbrist.

Förutsättningar för beviljande av stöd är att

Om stöd beviljas på grund av att marken lider av borbrist, är en förutsättning för att stöd ska beviljas dessutom att arbetet utförs i sådana skogar där utvecklingen av trädbeståndet trots skogsvårdsåtgärder avtar på grund av obalans mellan näringsämnena i marken och som genom gödsling kan fås att återhämta sig. Dessutom ska gödselprodukten lämpa sig för att rätta till obalansen mellan näringsämnena.

Stöd beviljas inte, om det vid planering av åtgärden inte har fästs särskild vikt vid de konsekvenser för vattnen och miljön som åtgärden har samt vid minskning av de eventuella negativa effekter som åtgärden medför.

Stöd beviljas på villkoret att stödmottagaren iakttar den vård- och underhållsskyldighet som det föreskrivs om i denna lag.

Närmare bestämmelser om minimiarealen för objekt där vitaliseringsgödsling utförs, gödslingsobjektet, grunderna för val av gödselprodukt, spridningen av gödselmedlet, minimikraven i fråga om trädbeståndet och marken samt behövliga skogsvårdsåtgärder på objekt där vitaliseringsgödsling ska utföras och om när det inte finns några betydande behov av avverkning och när områdets vattenhushållning är i sin ordning samt om övriga i denna paragraf föreskrivna förutsättningar för beviljande av stöd utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd kan beviljas för utarbetande av en plan för vård av torvmarksskog, om planen innehåller planering av åtgärder som behövs med tanke på vattenvården och utredning av naturvärden samt planering av minst två andra behövliga skogliga åtgärder.

Förutsättningar för beviljande av stöd är att

För utarbetandet av en plan för vård av torvmarksskog beviljas stöd på villkor att

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 3 mom. 8 punkten behöver stöd för vattenvårdsåtgärder och byggande av vägar på dikesrenar inte sökas, om vattenvårdsåtgärderna finansieras med annan offentlig finansiering eller om de skogliga åtgärder som anges i planen för vård av torvmarksskog kan genomföras på ett sådant sätt att åtgärdernas negativa konsekvenser för vattendragen minimeras. Åtgärder som genomförs med annan offentlig finansiering ska anmälas till skogscentralen inom en tid som skogscentralen bestämmer.

Närmare bestämmelser om minimiareal för det planerade området, avgränsning av stödberättigande planerat område, godtagbara åtgärder som planeras och minimering av deras miljökonsekvenser, vattenvårdsplan samt övriga i denna paragraf föreskrivna förutsättningar och villkor för beviljande av stöd utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd kan beviljas för vattenvårdsåtgärder och byggande av vägar på dikesrenar, om åtgärderna nämns i en plan för vård av torvmarksskog som finansierats i enlighet med 15 §.

Förutsättningar för beviljande av stöd är att

Stöd beviljas på villkoret att stödmottagaren iakttar den vård- och underhållsskyldighet som det föreskrivs om i denna lag.

Närmare bestämmelser om godtagbara vattenvårdsåtgärder och vägar på dikesrenar samt övriga i denna paragraf föreskrivna förutsättningar för beviljande av stöd utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd kan beviljas för grundlig förbättring av en enskild väg som behövs för transporter inom skogsbruket och för byggande av en ny skogsväg. En grundlig förbättring av en enskild väg kan gälla hela vägen eller en del av den eller dess konstruktioner och anläggningar, och den kan innefatta byggande av en ny skogsväg. En grundlig förbättring av en enskild väg eller byggande av en ny skogsväg kan också gälla byggande av en separat upplagsplats vid vägen. En grundlig förbättring av en enskild väg kan gälla byggande av en separat upplagsplats vid vägen eller byggande av en bro eller anläggning av en vägtrumma som motsvarar en bro, trots att vägen inte byggs om i övrigt. Med skogsväg avses i denna lag en skogsväg enligt 3 § 1 mom. 4 punkten i lagen om enskilda vägar (560/2018).

Förutsättningar för beviljande av stöd är att

En förutsättning för att stöd ska beviljas för grundlig förbättring av en enskild väg är dessutom att väglaget har fullgjort sin skyldighet enligt 50 § 1 mom. i lagen om enskilda vägar. För byggande av en ny skogsväg beviljas stöd på villkoret att skyldigheten i fråga har fullgjorts innan en godtagbar anmälan om verkställande lämnas till skogscentralen efter att vägen har blivit färdig.

Stöd beviljas på villkoret att stödmottagaren iakttar den vård- och underhållsskyldighet som det föreskrivs om i denna lag.

Närmare bestämmelser om byggande av en upplagsplats enligt 1 mom. och om övriga i denna paragraf föreskrivna förutsättningar för beviljande av stöd utfärdas genom förordning av statsrådet.

Förutsättningar för att stöd för grundlig förbättring av en enskild väg ska beviljas är

För att stöd ska beviljas förutsätts dessutom att grundlig förbättring av vägen inte har finansierats med medel enligt lagen om enskilda vägar eller den upphävda lagen om enskilda vägar (358/1962) under de senaste 20 åren. Avvikelser kan dock göras från detta krav, om användningen av vägen har förändrats väsentligt på grund av att skogsbrukstransporterna har ökat eller om användningen kommer att förändras på grund av en uppskattad ökning av skogsbrukstransporterna eller om vägens struktur inte längre lämpar sig för den materiel för virkestransport, flistransport eller maskintransport som används. För avvikelser krävs också att det har gått minst tio år från den föregående finansieringen av grundlig förbättring av vägen med offentliga medel. Tidsfristen räknas från slutbetalningen av finansieringen.

Närmare bestämmelser om de krav som gäller vägens målbärighet, minimilängd och minimibredd, den maximala vägtätheten i vägens verkningsområde, uppskattad andel skogsbruksbrukstransporter av transporterna på vägen och en ny vägs målbärighet, maximilängdens och minimibreddens samt den maximala vägtätheten i vägens verkningsområdes andel och det villkor som gäller skötseln av vägens underhåll samt övriga i denna paragraf föreskrivna förutsättningar för beviljande av stöd utfärdas genom förordning av statsrådet.

En förutsättning för att stöd för byggande av en ny skogsväg ska beviljas är att den nya skogsvägen uppfyller de krav som gäller vägens målbärighet, minimilängd och minimibredd, den maximala vägtätheten i vägens verkningsområde och den uppskattade andelen skogsbrukstransporter av transporterna på vägen. En ytterligare förutsättning är att ett tidigare körstråk i regel kan användas vid dragningen av vägen och att ett skogsområde som bevarats enhetligt inte delas upp.

Stöd beviljas för byggande av en ny skogsväg som genomförs antingen av enskilda markägare som ett samprojekt eller av en samfälld skog.

Närmare bestämmelser om kraven på den nya skogsvägens målbärighet, minimilängd och minimibredd, den maximala vägtätheten i vägens verkningsområde och skogsbrukstransporternas andel av transporterna på vägen samt övriga i denna paragraf föreskrivna förutsättningar för beviljande av stöd utfärdas genom förordning av statsrådet.

Miljöstöd kan beviljas om bevarande av skogens biologiska mångfald, naturvård eller annan användning av skogen än för virkesproduktion beaktas i åtgärder som hänför sig till skötseln eller användningen av skogar på ett mera omfattande sätt än vad som enligt skogslagen är den enskilda markägarens skyldighet. Stöd kan också beviljas för beredning av miljöstödsavtal.

En förutsättning för att stöd ska beviljas är att en enskild markägare med skogscentralen ingår ett avtal där markägaren förbinder sig att inom ett visst område bevara skogarnas biologiska mångfald samt att inte vidta några skogsbruksåtgärder inom området utan skogscentralens samtycke.

Avtalet mellan skogscentralen och den enskilda markägaren kan innehålla ett villkor enligt vilket markägaren åtar sig att följa en vård- och användningsplan som främjar bevarandet av särdragen i den livsmiljö som ligger inom det område som avtalet gäller.

Avtalet är i kraft i tio år. Det gäller även om området helt eller delvis överlåts till en ny enskild markägare.

Närmare bestämmelser om hur miljöstödet ska allokeras och när åtgärderna enligt 1 mom. är mer omfattande än vad som föreskrivs i skogslagen samt övriga i denna paragraf föreskrivna förutsättningar för beviljande av stöd utfärdas genom förordning av statsrådet.

I en vård- och användningsplan ska ingå uppgifter om de naturvårdsåtgärder som ska genomföras i avtalsområdet samt en tidsplan för åtgärderna.

På vård- och användningsplaner tillämpas vad som i 10 § föreskrivs om verkställighetsplaner.

Med beredning av ett miljöstödsavtal avses uppgörande av en vård- och användningsplan, kartläggning av miljöstödsobjekt, uppskattning av naturvärden och avgränsning av naturobjekt samt utredning av värdet av avtalsobjektet och det marknadsdugliga trädbeståndet på den skogsfastighet där avtalsobjektet ligger. I beredningen av ett miljöstödsavtal kan inkluderas även insamling av uppgifter som behövs för beräkning av incitamentersättning. För beredningen av ett miljöstödsavtal kan beviljas stöd endast om beredningen inte görs som eget arbete av en enskild markägare och den som bereder avtalet har tillräcklig sakkunskap för uppgiften.

Stöd kan beviljas för

Stöd beviljas på villkoret att stödmottagaren iakttar den vård- och underhållsskyldighet som det föreskrivs om i denna lag.

Stöd kan beviljas utifrån en ansökningsomgång för projekt. Stöd kan också beviljas utan ansökningsomgång för flera enskilda markägares samprojekt eller för vårdarbete som genomförs av en enda enskild markägare. Vid beviljandet av stöd ska skogscentralen prioritera de fokusområden inom naturvården som anges i de regionala skogsprogrammen.

Närmare bestämmelser om hur stödet för vård av skogsnaturen ska allokeras samt om övriga i denna paragraf föreskrivna förutsättningar för beviljande av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd kan beviljas för hyggesbränning på föryngringsytor.

Förutsättningar för beviljande av stöd är att

Stöd beviljas på villkoret att stödmottagaren iakttar den vård- och underhållsskyldighet som det föreskrivs om i denna lag.

Närmare bestämmelser om minimiareal, näringshalt och minimikrav och kvalitet i fråga om naturvårdsträd på det objekt där hyggesbränning ska utföras samt övriga i denna paragraf föreskrivna förutsättningar för beviljande av stöd utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd söks skriftligt hos skogscentralen. I ansökan ska uppges personbeteckningen för sökande som är fysiska personer och FO-nummer för övriga sökande. En fysisk person ska utöver personbeteckningen också uppge FO-nummer, om personen har skaffat ett sådant i syfte att bedriva ekonomisk verksamhet. Om den sökande är en sammanslutning eller ett dödsbo, ska i ansökan uppges namnen på delägarna i sammanslutningen eller dödsboet och till ansökan fogas ett intyg över att delägarna godkänner ansökan om stöd. Vad som ovan i detta moment föreskrivs om personbeteckning och FO-nummer gäller också delägarna i sammanslutningar och dödsbon.

Stöd ska sökas innan åtgärderna inleds. Åtgärderna får inledas först efter det att skogscentralen har godkänt ansökan och verkställighetsplanen. Vad som ovan i detta moment föreskrivs om tidpunkten för inledande av åtgärder gäller inte planeringen av arbetet. Ansökan om stöd för vård av plantbestånd och ungskog ska dock lämnas in efter att arbetet har utförts inom en tidsfrist som är bunden till inledandet och slutförandet av åtgärden.

Trots bestämmelserna i 2 mom. om samtidig ansökan om stöd för uppgörande av en verkställighetsplan och för verkställande av ett projekt, får stöd sökas separat för uppgörande av en verkställighetsplan, om avsikten är att åtgärden finansieras i form av ett samprojekt.

Närmare bestämmelser om ansökan om stöd, de uppgifter som ska uppges i ansökan och tidsfristen för ansökan om stöd för vård av plantbestånd och ungskog utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Skogscentralen kan välja ut dem som ska genomföra projekt för vård av skogsnaturen utifrån en ansökningsomgång för projekt. Den som i samband med en ansökningsomgång har valts ut att genomföra ett sådant projekt ska samla in markägarnas ansökningar och lämna in dem samtidigt till skogscentralen inom en tidsfrist som skogscentralen bestämmer. Det kan genomföras högst tre ansökningsomgångar om året.

Skogscentralen ska i en ändamålsenlig omfattning informera om möjligheten att söka stöd som avses i 1 mom., om grunderna för val av projekt och övriga processer som ska följas vid ansökan samt om de huvudsakliga förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd.

Närmare bestämmelser om urvalskriterier och urvalsprocesser vid ansökningsomgångar för projekt får utfärdas genom förordning av statsrådet.

När en ansökan om miljöstöd har blivit anhängig ska skogscentralen förhandla med den enskilda markägaren om miljöstödsavtalets innehåll. Vid förhandlingarna ska det avtalas om avgränsning av avtalsobjektet, objektets användningsbegränsningar och eventuella miljövårdsarbeten.

Skogscentralen ska upprätta ett protokoll över förhandlingarna. I protokollet ska ingå uppgifter om avgränsningen av avtalsobjektet, objektets trädbestånd samt de användningsbegränsningar och eventuella miljövårdsarbeten som hänför sig till objektet. I protokollet ska också anges villkoren för uppsägning, hävning och överföring av avtalet. Skogscentralen och den som ansöker om stödet ska underteckna protokollet.

Skogscentralen fattar beslut om miljöstödet på grundval av protokollsuppgifterna. Ett miljöstödsavtal uppkommer först när skogscentralen har fattat stödbeslutet. Avtalet bildas av skogscentralens stödbeslut och protokollet.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska antecknas i det protokoll som avses i 2 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Innan skogscentralen fattar beslut i ärendet ska den utreda om de begränsningar som följer av 16 §, 5 kap. och 47, 53, 64, 65, 77–79, 81, 85, 91–94, 104, 124 och 125 § i naturvårdslagen gäller den planerade åtgärden. Skogscentralen ska vid behov begära ett utlåtande om ansökan av den närings-, trafik- och miljöcentral inom vars verksamhetsområde åtgärden är planerad att genomföras. Skogscentralen får dock avgöra ärendet utan utlåtande från närings-, trafik- och miljöcentralen när två månader har förflutit från det att begäran om utlåtande sändes till centralen.

Beslut om stöd för genomförande av ett samprojekt får inte fattas förrän skogscentralen har fått en utredning där det framgår att de enskilda markägare som deltar i projektet har förbundit sig att genomföra projektet. När det är fråga om en ansökningsomgång som gäller projekt för vård av skogsnaturen, ska skogscentralen inhämta de enskilda markägarnas förbindelse innan ansökningsomgången inleds.

Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på skogsvägsprojekt. Om det gäller ett skogsvägsprojekt som genomförs som ett samprojekt, får beslut om stöd för genomförandet inte fattas förrän skogscentralen har fått ett skriftligt meddelande om väglagets beslut om grundlig förbättring av en enskild väg eller byggande av en ny skogsväg samt en uppdaterad förteckning över vägdelägarna och de vägenheter som fastställts för dem. Om det är fråga om byggande av en ny skogsväg, ska till skogscentralen också lämnas ett protokollsutdrag från den förrättning vid vilken väglaget har bildats.

De utredningar som avses i 1 och 2 mom. ska vara undertecknade. Det räcker då att en kopia av det undertecknade originaldokumentet är tillgängligt för att användas vid beslutsfattandet. De undertecknade originaldokumenten kan vid behov kontrolleras också efter utbetalning av stödet.

Om genomförandet av den åtgärd som det söks stöd för omfattas av en sådan miljökonsekvensbedömning som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017), får stödbeslutet inte fattas förrän skogscentralen fått tillgång till miljökonsekvensbeskrivningen enligt 19 § i den lagen och till kontaktmyndighetens motiverade slutsats i fråga om den. Av stödbeslutet ska det framgå hur bedömningen har beaktats vid beslutsprövningen.

Om en åtgärd som ingår i en plan för vård av torvmarksskog omfattas av skyldigheten att göra en anmälan om dikning i enlighet med vattenlagen (587/2011), får beslut om vattenvårdsåtgärder och byggande av väg på dikesren i torvmarksskog inte fattas förrän skogscentralen har fått den anmälan om dikning som har lämnats till närings-, trafik- och miljöcentralen och ett eventuellt utlåtande om den. Inte heller ett beslut om stöd för byggande av skogsväg får fattas förrän skogscentralen har fått anmälan i fråga och ett eventuellt utlåtande om den, om det ska göras en anmälan om dikning i enlighet med vattenlagen om en åtgärd som ingår i verkställighetsplanen i fråga.

Skogscentralen kan ge en anmärkning till ett ombud eller biträde som uppgör ansökningar om stöd enligt denna lag, verkställighetsplaner, anmälningar om verkställande, vård- och användningsplaner eller andra handlingar som hänför sig till ansökningsärenden som avses i denna lag, om ombudet eller biträdet i handlingarna har gett skogscentralen vilseledande eller felaktiga uppgifter och om de nämnda uppgifterna är väsentliga vid bedömningen av förutsättningarna för beviljande av stöd.

Livsmedelsverket kan på framställning av skogscentralen förbjuda ett ombud eller biträde att upprätta handlingar som avses i 1 mom., om ombudet eller biträdet trots en anmärkning från skogscentralen har lämnat vilseledande eller felaktiga uppgifter upprepade gånger och om ombudets eller biträdets förfarande utan att det uppdagats skulle ha lett till att skogscentralen på grund av de vilseledande eller felaktiga uppgifterna hade fattat ett felaktigt beslut om beviljande av stöd eller felaktigt hade betalat ut stöd.

Av förbudsbeslutet ska framgå förbudets giltighetstid. Förbudet kan meddelas för högst ett år och det ska avgränsas geografiskt. Ett förbud på ett år kan endast meddelas om verksamheten har varit omfattande.

De samägare till en samägd fastighet som äger minst 60 procent av fastigheten och till vilka hör samägare som sköter fastigheten har rätt att gemensamt för hela fastighetens räkning vidta åtgärder som kan stödjas i enlighet med denna lag och ta emot stöd, om de avstår från att kräva andra på kostnaderna för genomförandet än de samägare som deltagit i genomförandet av åtgärden. Också en enskild samägare som äger 60 procent av fastigheten och är en samägare som sköter fastigheten har samma rättighet. De samägare som har beviljats stöd ansvarar då för de skyldigheter som hänför sig till stödet.

Som samägare som sköter fastigheten anses en samägare som

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas på sådana delägare i ett oskiftat dödsbo vars beräknade andel vid tidpunkten för beviljandet av stödet är 60 procent av fastigheten. Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om fastigheter tillämpas också på en sådan kvotdel av en fastighet som förvaltas genom sämjoskifte.

I ansökan ska det anges hur de samägare som inte ansöker om stöd har informerats om den planerade åtgärden och hur de har instruerats om att underrätta sökandena om sin eventuella negativa ståndpunkt i ärendet. De behöver dock inte informeras, om det inte är möjligt att nå dem utan stora svårigheter.

Ett beslut som avses i denna paragraf anses ha kommit till samägarnas kännedom när det har delgetts en av de samägare som sköter fastigheten. Bestämmelser om delgivning till ett dödsbo finns i 57 § 2 mom. i förvaltningslagen (434/2003).

Jord- och skogsbruksministeriet har rätt att bestämma att skogscentralen för viss tid eller tills vidare ska avslå stödansökningar som blir anhängiga efter att beslutet offentliggjorts, om det under det år då ansökningarna anhängiggjorts inte längre finns tillräckliga bevillningsfullmakter för finansiering av stödet.

Det beslut om avslag på stödansökningar som avses i 1 mom. ska publiceras i jord- och skogsbruksministeriets föreskriftssamling. Skogscentralen ska dessutom informera om jord- och skogsbruksministeriets beslut i lämplig omfattning.

De ansökningar som anhängiggjorts innan det beslut som avses i 1 mom. offentliggjorts ska avgöras i den ordning som de inkommit och inom ramen för de bevillningsfullmakter som anvisats för åtgärderna. Om det inte finns bevillningsfullmakter under det år då ansökningarna anhängiggjorts, ska de återstående ansökningarna överföras för behandling följande år inom ramen för de bevillningsfullmakter som anvisats för åtgärderna. Till den del det inte heller följande år finns några bevillningsfullmakter ska ansökningarna avslås.

Stöd för utarbetande av en verkställighetsplan kan beviljas separat, om åtgärderna är avsedda att finansieras i form av ett samprojekt. I annat fall ska beslut om stöd för verkställighetsplanen och stöd för genomförandet fattas samtidigt.

Av ett beslut genom vilket stöd för utarbetande av en verkställighetsplan beviljas separat ska det framgå att stödet beviljas förutsatt att projektet genomförs enligt den tidsfrist som skogscentralen har angett. Ytterligare ett villkor för beviljande av stöd för utarbetande av en verkställighetsplan är att skogscentralen inom de tidsfrister som den har angett får en verkställighetsplan som uppfyller kraven enligt denna lag, en ansökan som gäller stöd för genomförande av projektet samt en redogörelse för slutförandet av arbetet. Om avsikten är att arbetet ska finansieras med annan finansiering, är ett villkor för beviljande av stöd att en redogörelse för slutförande av projektet i enlighet med verkställighetsplanen lämnas till skogscentralen inom den tidsfrist som skogscentralen har angett.

Utöver vad som föreskrivs i de minimis-förordningen om de uppgifter som ska anges i stödbeslut om stöd av mindre betydelse, ska det av beslut om stöd för vård av plantbestånd och ungskog framgå att stöd som strider mot förordningen återkrävs.

I andra stödbeslut än de som avses i 1 mom. ska särskilt anges de krav som Finland är skyldigt att uppfylla vid genomförandet av den stödordning för skogsbruket som har godkänts av Europeiska kommissionen. Stödmottagaren ska informeras om att stödet återkrävs med ränta, om kraven i kommissionens beslut om godkännande inte har iakttagits när stödet beviljades. Stödmottagaren ska samtidigt också informeras om att stödet återkrävs även i det fall att det i övrigt förutsätts enligt Europeiska unionens lagstiftning. Närmare bestämmelser om vilka stödkrav som i stödbeslutet ska anges som baserade på kommissionens beslut om godkännande utfärdas genom förordning av statsrådet.

Skogscentralen kan besluta att bevilja extra tid på högst två år för slutförande av arbete som baserar sig på en verkställighetsplan. En förutsättning för att extra tid ska beviljas är att genomförandet av åtgärden har försenats på grund av ett oförutsägbart hinder. Extra tid beviljas inte, om slutförandet av åtgärderna har försenats på grund av hur stödmottagaren, den som gjort upp verkställighetsplanen, ett annat ombud som stödmottagaren anlitat eller den som genomför det projekt som beviljats stöd har förfarit. Skogscentralen kan av särskilda skäl förlänga beviljad extra tid med högst två år.

Till den del storleken på sådant stöd för genomförande som grundar sig på en verkställighetsplan bestäms enligt faktiska kostnader ska skogscentralen, utöver det beslut som avses i 11 § i statsunderstödslagen, separat besluta om det slutliga stödbeloppet efter att projektet är klart och en godtagbar anmälan om verkställande har presenterats för skogscentralen. Detsamma gäller stöd för en plan för vård av torvmarksskog och stöd för miljövårdsarbeten.

När skogscentralen har fått kännedom om saken ska den fatta ett separat beslut om huruvida en överskridning av den arbetsmängd och den mängd utrustning och de kostnader som uppgetts i ansökan kan godkännas. En förutsättning för godkännande är att överskridningen har varit oförutsägbar. Beslut om smärre överskridningar fattas dock först i samband med beslutet om stödets slutliga storlek.

I förvaltningsbeslut som skogscentralen fattar med stöd av denna lag och som avgörs efter föredragning ska namnet på beslutsfattaren och föredraganden antecknas.

Skogscentralens beslut om beviljande, utbetalning eller vägran av stöd får undertecknas maskinellt.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 14 § 3 mom. i lagen om Finlands skogscentral (418/2011) får skogscentralen, med iakttagande av vad som någon annanstans i lag föreskrivs om möjliggörande av automatiserat beslutsfattande för myndigheter, automatiskt fatta beslut om beviljande av stöd för vård av plantbestånd och ungskog och stöd för vitaliseringsgödsling samt beslut om slutligt stödbelopp. Med avvikelse från vad som i 6 § 1 mom. i denna lag föreskrivs om att det arbete som får stöd ska vara ändamålsenligt både ekonomiskt och med tanke på bevarandet av skogarnas biologiska mångfald, ska dessa omständigheter beaktas vid beviljandet av stöd endast till den del som geografisk information som hör samman med bedömningen av ändamålsenligheten av det arbete som ska stödjas finns tillgänglig elektroniskt vid det automatiserade beslutsfattandet.

Stöd på högst 300 euro betalas ut i en post.

Till den del beloppet av stöd som grundar sig på en verkställighetsplan bestäms enligt faktiska kostnader ska stödmottagaren, den som utarbetat anmälan om verkställande eller något annat av stödmottagaren anlitat ombud på begäran av skogscentralen lämna kopior av verifikat över de faktiska kostnaderna till skogscentralen.

Trots det som föreskrivs i 1 mom. betalas miljöstöd ut i en post när avtalsperioden börjar. Miljöstöd på mer än 10 000 euro kan dock betalas ut i fler än en post. Stöd för miljövårdsarbeten betalas ut först efter det att skogscentralen har fattat beslut om det slutliga stödbeloppet.

Stöd för vård av skogsnaturen betalas till den som genomför projektet, om stödet har beviljats utifrån en ansökningsomgång för projekt.

På den som gjort upp verkställighetsplanen och anmälan om verkställande eller på andra ombud som stödmottagaren anlitat tillämpas vad som i 12 § 4 mom. i statsunderstödslagen föreskrivs om uppgifter som ska lämnas för utbetalningen av stödet.

Skogscentralen ska se till att uppgifterna om ett miljöstödsavtal förs in i fastighetsdatasystemet, när beslutet att bevilja stöd har fattats eller avtalet har ändrats eller markägaren har sagt upp avtalet på grund av att området ska bli ett naturskyddsområde. Livsmedelsverket ska se till att uppgifter om uppsägning och hävning av sådana avtal registreras i fastighetsdatasystemet.

En markägare som har beviljats stöd för byggande av en skogsväg är skyldig att tillåta att skogsvägen eller den enskilda vägen avgiftsfritt används för rekreation. Användningen kan dock begränsas, om det behövs för att förhindra att vägen skadas eller för att skydda känsliga områden, säkerställa att vägen används på ett säkert sätt eller säkerställa att vägen kan användas för skogsbrukstransporter på ett ändamålsenligt sätt. Det som föreskrivs ovan i detta moment om användning av en väg för rekreation gäller inte användning av vägen för annan ekonomisk verksamhet än skogsbruk.

Skyldigheten enligt 1 mom. är i kraft tio år efter det att det stöd som beviljats för åtgärden har betalats ut till fullo.

En enskild markägare som har fått stöd för vård av plantbestånd och ungskog är skyldig att i fem år efter det att allt stöd för åtgärden har betalats ut se till att det område som åtgärden har omfattat vårdas och underhålls. En enskild markägare som har fått stöd för vitaliseringsgödsling, vattenvårdsåtgärder och byggande av vägar på dikesrenar i torvmarksskog, byggande av skogsväg, vård av skogsnaturen eller hyggesbränning är skyldig att i tio år efter det att allt stöd för åtgärden har betalats ut se till att det område eller den skogsväg som åtgärden har omfattat vårdas och underhålls. Ett område som underhållet gäller får inte börja användas så att användningen av området för skogsbruksändamål väsentligt förhindras.

Till vård- och underhållskyldigheten hör

Till vård- och underhållsskyldigheten i samband med stöd för vård av plantbestånd och ungskog, vitaliseringsgödsling, vård av skogsnaturen och hyggesbränning hör att den enskilda markägaren i det område som åtgärden gäller inte utför föryngringsavverkningar eller avverkningar som inte är ändamålsenliga med tanke på skogsodling under en i 1 mom. avsedd tidsperiod på fem eller tio år från slutbetalningen av stödet. En föryngringsavverkning får göras endast när objektet drabbats av en sådan naturkatastrof som kräver föryngringsavverkning.

Finansieringen enligt denna lag får inte användas för arbete som hör till vård- och underhållsskyldigheten.

Vid byte av ägaren till eller innehavaren av en särskild rättighet till en fastighet eller ett annat område överförs vård- och underhållsskyldigheten till den nya enskilda markägaren. Skogscentralen ska på ansökan upphäva vård- och underhållsskyldigheten, om en fastighet eller ett område löses in och användningen av fastigheten eller området för skogsbruksändamål därmed väsentligt förhindras. I sådana fall är markägaren inte skyldig att betala tillbaka stödet.

Vid byte av ägare eller innehavare av en särskild rättighet ska den enskilda markägaren se till att den nya enskilda markägaren får information om den lagstadgade vård- och underhållsskyldigheten samt skyldigheten att tillåta att en väg används för rekreation. En enskild markägare som har fått stöd för en plan för vård av torvmarksskog ska på motsvarande sätt informera en ny enskild markägare om den skyldighet som det föreskrivs om i 15 § 3 mom. 8 punkten.

Skogscentralen kan godkänna att de skyldigheter som hör samman med stöd som centralen beviljat överförs på någon annan än en enskild markägare, om ägaren till eller innehavaren av en särskild rättighet till fastigheten eller området har ändrats och om den nya ägaren eller innehavaren uppfyller det krav som föreskrivs i 5 § 1 mom. Ett ytterligare villkor för godkännandet är att det med tanke på användningen av statens medel och målen för finansieringen kan anses ändamålsenligt att överföra de skyldigheter som hör samman med det stöd som skogscentralen beviljat. Genom beslut av skogscentralen träder den nya ägaren eller innehavaren in i den enskilda markägarens ställe och får de skyldigheter och rättigheter som enligt denna lag hänför sig till stödet. Ett ärende som avses i detta moment kan anhängiggöras av den nya ägaren eller innehavaren ensam eller tillsammans med den tidigare enskilda markägaren. Om de skyldigheter som hänför sig till stödet inte överförs till den nya ägaren eller innehavaren på det sätt som nämns ovan, är den tidigare privata markägaren skyldig att återbetala stödet.

Skogscentralen kan upphäva vård- och underhållsskyldigheten för ett område eller en skogsväg, om

Skogscentralen kan upphäva vård- och underhållsskyldigheten för ett område eller en skogsväg, om den ekonomiska fördelen av det arbete som finansierats förloras av den anledningen att

Om den enskilda markägaren slutar använda området eller en betydande del av det som skogsbruksmark, ska skogscentralen upphäva vård- och underhållsskyldigheten för området.

Den enskilda markägaren är inte skyldig att betala tillbaka det stöd som markägaren fått, om vård- och underhållsskyldigheten upphävs med stöd av 1 eller 2 mom. Om vård- och underhållsskyldigheten upphävs med stöd av 3 mom., är markägaren skyldig att betala tillbaka erhållet stöd.

Ett stödvillkor är att originalverifikat över de faktiska kostnader som meddelats i ansökningshandlingarna vid behov kan kontrolleras också efter utbetalning av stödet. Originalverifikaten och de undertecknade originalutredningarna enligt 28 § ska bevaras i tio års tid efter slutbetalning av stödet.

På den som gjort upp verkställighetsplanen och på andra ombud som stödmottagaren anlitat samt på den som genomför det understödda projektet tillämpas vad som i 14 § i statsunderstödslagen föreskrivs om statsunderstödsmottagarens skyldighet att lämna uppgifter.

Den enskilda markägaren ska utan dröjsmål meddela skogscentralen om byte av ägare till eller innehavare av en särskild rättighet till ett sådant område för vilket ett miljöstödsavtal har ingåtts. Dessutom ska den enskilda markägaren meddela skogscentralen om naturkatastrofer eller om andra av markägaren oberoende förändringar i förhållandena inom det område som miljöstödsavtalet gäller.

Skogscentralen har till uppgift att övervaka villkoren för beviljande, utbetalning och användning av stöd och iakttagandet av de skyldigheter som hänför sig till stöden i enlighet med 15–17 § i statsunderstödslagen. Skogscentralen har också rätt att kontrollera om den som genomför det understödda projektet har fullgjort de skyldigheter som hänför sig till stödet. På skogscentralens granskningsrätt och utförandet av granskningar tillämpas de ovannämnda bestämmelserna i statsunderstödslagen. Bestämmelser om förfarandet vid granskningar finns dessutom i 39 § i förvaltningslagen. Granskning får inte utföras i utrymmen som används för boende av permanent natur.

Skogscentralen ska ge stödmottagaren möjlighet att avhjälpa de brister som konstaterats vid en fältgranskning, om bristerna är små och kan avhjälpas utan oskäligt besvär. Om försummelsen av skyldigheten att tillåta att en väg används för rekreation är obetydlig, ska skogscentralen upplysa den markägare som fått stöd om skyldighetens innehåll och ge stödmottagaren möjlighet att avhjälpa försummelsen. Skogscentralen ska i sådana fall fastställa en viss tid inom vilken bristerna eller försummelserna ska avhjälpas.

Skogscentralen ska bevara uppgifter som gäller stöd som beviljats enligt denna lag i tio år från det att stödet beviljades. En uppgift raderas dock inte, om det är nödvändigt att bevara den för fullgörandet av ett åliggande som grundar sig på lag eller på grund av ett anhängigt ärende. En uppgift ska raderas så snart det inte längre finns någon lagstadgad grund för att behandla den. Handlingar som hänför sig till statligt stöd ska trots sekretessbestämmelserna lämnas till kommissionen, om det förutsätts enligt Europeiska unionens lagstiftning.

Bestämmelser om antal och objekt för de kontroller som ingår i skogscentralens uppgifter och om andra tekniska detaljer som hänför sig till att ordna tillsynen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Bestämmelser om grunderna för återbetalning och återkrav av stöd finns i statsunderstödslagen. Stöd som enligt 20 § i statsunderstödslagen ska återbetalas ska betalas till skogscentralen. Om stödet har betalats ut i flera poster, ska på det belopp som återbetalas eller återkrävs betalas ränta enligt 24 § i statsunderstödslagen från och med slutbetalningen av stödet. Ränta enligt den paragrafen ska vid återkrav av stöd betalas fram till den dagen skogscentralen lämnar en framställning enligt 2 mom. i denna paragraf till Livsmedelsverket.

Skogscentralen ska göra en framställning till Livsmedelsverket om återkrav av stöd, om centralen får kännedom om en sådan grund för återkrav som anges i 21 eller 22 § i statsunderstödslagen. Därefter beslutar Livsmedelsverket om återkrav av stödet. Skogscentralen ska göra framställningen till Livsmedelsverket om återkrav av stöd utan dröjsmål eller av särskilda skäl inom tolv månader från det att centralen har fått kännedom om grunden för återkravet på det sätt som avses i 28 § 1 mom. i statsunderstödslagen. Livsmedelsverket ska fatta beslut i ärendet utan dröjsmål eller av särskilda skäl inom 18 månader från det att skogscentralen gjorde framställningen. Om det gäller försummelse av vård- och underhållsskyldigheten eller skyldigheten att tillåta att en väg används för rekreation, räknas den tidsfrist som avses i 28 § 2 mom. i statsunderstödslagen från utgången av tiden för skyldighetens giltighet.

Om procedurbestämmelserna för samägda fastigheter har tillämpats när stöd beviljats, kan stödet inte återkrävas av en samägare som inte har mottagit stöd, om inte denna samägare själv eller den nya samägaren har varit delaktig i den verksamhet som utgör grunden för att stödet återkrävs.

Stödet återkrävs av stödmottagaren, om inte något annat föreskrivs nedan i denna paragraf. Stöd som har beviljats för vård av plantbestånd och ungskog, vitaliseringsgödsling, vattenvårdsåtgärder och byggande av vägar på dikesrenar i torvmarksskog, byggande av skogsväg, vård av skogsnaturen eller hyggesbränning återkrävs av en ny enskild markägare som har försummat vård- och underhållsskyldigheten. Stöd som har beviljats för byggande av skogsväg återkrävs också av en ny enskild markägare som inte har iakttagit skyldigheten att tillåta att vägen används för rekreation. Miljöstöd återkrävs av en enskild markägare som inte har iakttagit de skyldigheter som hänför sig till miljöstödsavtalet.

När stöd återkrävs på grund av försummelse av vård- och underhållsskyldigheten, upphör vård- och underhållsskyldigheten för området eller vägen, och i fråga om stöd för byggande av skogsväg även skyldigheten att tillåta användning av vägen för rekreation, efter att stödet har betalats tillbaka. Om stöd för byggande av skogsväg återkrävs på grund av brott mot skyldigheten att tillåta användning av vägen för rekreation, upphör den skyldigheten och vård- och underhållsskyldigheten efter att stödet har betalats tillbaka. Om miljöstöd återkrävs på grund av försummelse av skyldigheter som ingår i avtalet, upphör skyldigheterna när miljöstödet har betalats tillbaka.

Stöd för en plan för vård av torvmarksskog återkrävs av sådana enskilda markägare som inte har iakttagit det åtagande som avses i 15 § 3 mom. 8 punkten. Det belopp som återkrävs är högst den andel av stödet för planen som utgörs av dessa enskilda markägares fastighet. Om åtagandet har iakttagits endast delvis, återkrävs stödet till de delar som vattenvårdsåtgärder inte har genomförts.

Om det på ett miljöstödsobjekt har inträffat en skogsskada som enligt lagen om bekämpning av skogsskador (1087/2013) förutsätter att det skadade trädbeståndet avlägsnas från området, ska den enskilda markägaren ansöka om tillstånd av skogscentralen för avlägsnande av trädbeståndet. Skogscentralen ska bevilja tillståndet och vid behov till tillståndsbeslutet foga de villkor som behövs med tanke på bevarandet av naturvärdena och förebyggandet av skogsskador. Den enskilda markägaren ska till skogscentralen betala tillbaka en sådan kalkylmässig andel av miljöstödet som motsvarar det trädbestånd som avlägsnas.

Skogscentralen ska säga upp avtalet, om miljöstödsobjektet är så förstört att det inte längre är motiverat att avtalet fortsätter att gälla. Den enskilda markägaren ska då till skogscentralen betala tillbaka en så stor del av det utbetalda stödet som motsvarar de kalendermånader som återstår av avtalsperioden. Den enskilda markägaren är inte skyldig att betala ränta enligt 24 § i statsunderstödslagen på det belopp som ska betalas tillbaka. Om den enskilda markägaren motsätter sig uppsägningen av miljöstödsavtalet, ska skogscentralen göra en framställning till Livsmedelsverket om uppsägning av avtalet.

Livsmedelsverket kan på framställning av skogscentralen genom ett beslut bestämma att ett miljöstödsavtal ska hävas och redan utbetalt stöd återkrävas, om en enskild markägare genom sitt eget förfarande medvetet har försämrat miljöstödsobjektets biologiska mångfald eller i övrigt i betydande grad brutit mot avtalsvillkoren. Den enskilda markägaren är i sådana fall skyldig att betala tillbaka det utbetalda stödet till Livsmedelsverket.

Stöd kan återkrävas även efter avtalets giltighetstid, om markägaren på det sätt som avses i 1 mom. har brutit mot avtalet under dess giltighetstid.

Livsmedelsverket kan på skogscentralens framställning eller på en markägares ansökan genom ett beslut bestämma att ett miljöstödsavtal ska sägas upp och att stöd som redan betalats ut ska återkrävas delvis, om förhållanden som hänför sig till objektets biologiska mångfald eller andra förhållanden som inverkar på fullgörandet av avtalsförpliktelserna har förändrats i sådan grad att det inte längre finns grunder för att avtalet ska vara i kraft eller i sådan grad att det är oskäligt att avtalet fortsätter att gälla.

I de situationer som avses i 1 mom. är den enskilda markägaren skyldig att till Livsmedelsverket betala tillbaka en så stor del av det utbetalda stödet som motsvarar de kalendermånader som återstår av avtalsperioden. Om ägaren till eller innehavaren av en särskild rättighet till området har ändrats, är områdets nya enskilda markägare återbetalningsskyldig. I de situationer som avses i 1 mom. är den enskilda markägaren inte skyldig att betala ränta enligt 24 § i statsunderstödslagen på det belopp som ska betalas tillbaka.

Om det område som är föremål för avtal byter ägare eller innehavare av en särskild rättighet, har den nya enskilda markägaren rätt att säga upp avtalet genom att skriftligen meddela skogscentralen om uppsägningen inom sex månader från överlåtelsen av äganderätten. Uppsägningen träder i kraft när den nya enskilda markägaren har återbetalat skogscentralen en så stor del av det utbetalda miljöstödet som motsvarar de hela kalendermånader som återstår av avtalsperioden.

Den enskilda markägaren har rätt att säga upp avtalet även i andra situationer än den som avses i 1 mom., om markägaren återbetalar skogscentralen det belopp som avses i 1 mom. förhöjt med 10 procent. Uppsägningen träder i kraft när beloppet har betalats.

Den enskilda markägaren ska säga upp ett miljöstödsavtal, om det område som avtalet gäller blir ett naturskyddsområde. I sådana fall ska den enskilda markägaren betala tillbaka det belopp som avses i 1 mom. till skogscentralen. Den enskilda markägaren är inte skyldig att betala ränta enligt 24 § i statsunderstödslagen på det belopp som ska betalas tillbaka. Förpliktelserna enligt miljöstödsavtalet upphör från och med den dag då skogscentralen har fått återbetalningen av miljöstödet.

Trots det som föreskrivs om återkrav i denna lag eller i statsunderstödslagen, ska stöd som ingår i en stödordning som har anmälts till Europeiska kommissionen återkrävas, om stödet inte uppfyller kraven i kommissionens beslut om godkännande. Stödet ska också återkrävas, om kraven i de minimis-förordningen inte har iakttagits vid beviljandet av stöd av mindre betydelse. Det belopp som återkrävs eller räntan på det kan jämkas endast om det är fråga om exceptionella omständigheter som stödmottagaren eller en aktör som stödmottagaren befullmäktigat inte skulle ha kunnat påverka genom omsorgsfullt agerande. Stödet ska dock återkrävas till fullt belopp, om det förutsätts enligt Europeiska unionens lagstiftning. Bestämmelser om ränta på det belopp som återkrävs finns i statsunderstödslagen.

Bestämmelser om kommissionens beslut om återkrav finns i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd (300/2001).

Jord- och skogsbruksministeriet beslutar, med beaktande av den nationella skogsstrategins mål, inom ramen för de bevillningsfullmakter och det anslag som i statsbudgeten anvisats för genomförandet av denna lag om allokeringen av medlen till åtgärder enligt denna lag. Skogscentralen ska för jord- och skogsbruksministeriet årligen utarbeta ett förslag till bevillningsfullmakter och allokeringen av anslaget med beaktande av de mål som ställs upp i de regionala skogsprogram som avses i 26 § i skogslagen.

Jord- och skogsbruksministeriet har till uppgift att övervaka skogscentralens och Livsmedelsverkets verksamhet när de fullgör uppgifter enligt denna lag. För att sköta tillsynsuppdraget har ministeriet rätt att av skogscentralen och Livsmedelsverket få allmänna uppgifter om användning och uppföljning samt att utföra de granskningar av centralens och verkets verksamhet som behövs för tillsynen över att denna lag följs. Granskningarna kan innefatta granskningar av handlingar och inspektioner på plats, om de är av väsentlig betydelse för att säkerställa att denna lag iakttas vid beviljandet och utbetalningen av stödet och vid övervakningen av hur stödet används. Bestämmelser om ministeriets granskningsrätt och utförande av granskning finns i 16 och 17 § i statsunderstödslagen.

Trots sekretessbestämmelserna har jord- och skogsbruksministeriet rätt att av skogscentralen och Livsmedelsverket få sådana för ministeriets uppdrag nödvändiga uppgifter om omständigheter som gäller sökanden eller mottagaren av stöd och som är av väsentlig betydelse för att säkerställa att denna lag iakttas vid beviljandet och utbetalningen av stödet och vid övervakningen av hur stödet används.

Livsmedelsverket har till uppgift att på det sätt som jord- och skogsbruksministeriet närmare bestämmer utföra sådana kontroller av skogscentralens verksamhet som behövs för tillsynen över att denna lag följs. I fråga om Livsmedelsverkets tillsynsuppgift iakttas i detta fall vad som föreskrivs i 53 § om jord- och skogsbruksministeriets tillsynsuppgift.

Trots sekretessbestämmelserna har Livsmedelsverket rätt att av skogscentralen få sådana för verkets uppdrag nödvändiga uppgifter om omständigheter som gäller sökanden eller mottagaren av stöd och som är av väsentlig betydelse för att säkerställa att denna lag iakttas vid beviljandet och utbetalningen av stödet och vid övervakningen av hur stödet används.

Bestämmelser om antalet av och föremålet för de granskningar som ska utföras av Livsmedelsverket och om andra tekniska detaljer som hänför sig till ordnandet av tillsynen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

På sökande av ändring i beslut som fattats med stöd av denna lag tillämpas bestämmelserna om ändringssökande i statsunderstödslagen. Ändring i ärenden som gäller återkrav, hävning och uppsägning av avtal och temporära förbud för ombud eller biträden får emellertid sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen utan omprövningsförfarande.

Vid sådana mätningar i terrängen som hänför sig till denna lag används de metoder för mätning och värdering som allmänt används inom skogsbruket.

Naturresursinstitutet ska årligen före utgången av augusti lämna uppgifter till jord- och skogsbruksministeriet om det aritmetiska medelvärdet av medelrotpriset per kubikmeter virke under de tre närmast föregående kalenderåren separat för varje landskap.

Naturresursinstitutet ska dessutom till jord- och skogsbruksministeriet lämna de övriga uppgifter som behövs för genomförandet av stöd enligt denna lag.

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. Denna lag gäller till och med den 31 december 2029.

Andra bestämmelser i denna lag än de som gäller beviljande av stöd tillämpas dock på med stöd av denna lag beviljat stöd efter det att lagens giltighetstid har gått ut. Efter att lagen har upphört att gälla kan det dock inte beviljas extra tid för att slutföra arbete som baserar sig på en verkställighetsplan. Efter att lagen har upphört att gälla kan skogscentralen av särskilda skäl förlänga extra tid som centralen beviljat under lagens giltighetstid med högst två år. Ett sådant beslut ska fattas före den 1 oktober 2030. Stöd som beviljats med stöd av denna lag ska betalas ut senast den 31 december 2032.

Finansiering i enlighet med denna lag ska sökas senast den 1 oktober 2029. Finlands skogscentral ska uppmana avsändaren av ansökan att lämna sådana saknade uppgifter som avses i 22 § 1 mom. i förvaltningslagen senast den 1 november 2029. Sökanden ska lämna de uppgifterna och andra kompletteringar till ansökan till skogscentralen senast den 1 december 2029. Stöd för vård av plantbestånd och ungskog kan beviljas med stöd av denna lag endast för åtgärder som inletts efter denna lags ikraftträdande. Stöd för vård av plantbestånd och ungskog kan beviljas för åtgärder som har slutförts senast den 31 september 2029.

Trots det som föreskrivs i 6 § 2 mom. kan stöd för vård av plantbestånd och ungskog beviljas med stöd av 13 § även om den vård- och underhållningsskyldighet som anknyter till skogsförnyelse fortfarande gäller. Stöd för vård av plantbestånd och ungskog kan inte beviljas med stöd av 13 §, om det inte har gått fem år sedan slutbetalningen av stöd för vård av ungskog eller tidig vård av plantbestånd på samma objekt i enlighet med den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015).

Stöd för vitaliseringsgödsling kan inte beviljas med stöd av 14 §, om det inte har gått 20 år sedan slutbetalningen av stöd för vitaliseringsgödsling på samma objekt i enlighet med lagen om finansiering av hållbart skogsbruk eller om det inte har gått 10 år sedan slutbetalningen av stöd för vitaliseringsgödsling på samma objekt i enlighet med den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk.

Stöd för utarbetande av en plan för vård av torvmarksskog eller för vattenvårdsåtgärder och byggande av vägar på dikesrenar i torvmarksskog kan inte beviljas med stöd av 15 och 16 §, om det inte har gått minst 20 år sedan slutbetalningen av finansiering för iståndsättningsdikning i enlighet med lagen om finansiering av hållbart skogsbruk eller om det inte har gått 10 år sedan slutbetalningen av stöd för vård av torvmarksskog i enlighet med den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. För vattenvårdsåtgärder och byggande av vägar på dikesrenar i torvmarksskog kan det beviljas stöd med stöd av 16 §, om genomförandet av åtgärderna baserar sig på en sådan verkställighetsplan som avses i 9 § i den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. En förutsättning för att stöd ska beviljas är att utarbetandet av verkställighetsplanen har inletts före ikraftträdandet av denna lag och att den färdiga planen lämnas till skogscentralen för godkännande inom nio månader från denna lags ikraftträdande.

Stöd för byggande av skogsväg kan inte beviljas med stöd av 17–19 §, om det inte har gått minst 20 år sedan slutbetalningen av finansiering för ett vägprojekt i enlighet med lagen om finansiering av hållbart skogsbruk eller om det inte har gått 10 år sedan slutbetalningen av stöd för ett vägprojekt i enlighet med den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Från detta krav kan dock göras undantag, om användningen av vägen har förändrats väsentligt på grund av att skogsbrukstransporterna har ökat eller om användningen kommer att förändras på grund av en uppskattad ökning av skogsbrukstransporterna eller om vägens struktur inte längre lämpar sig för den materiel för virkestransport, flistransport eller maskintransport som används. Ytterligare ett villkor är att det har gått minst tio år från slutbetalningen av den föregående finansieringen för byggande eller grundlig förbättring av vägen med offentliga medel.

Som en verkställighetsplan för vitaliseringsgödsling, byggande av en skogsväg eller ett projekt för vård av skogsnaturen kan godkännas en plan för vitaliseringsgödsling, byggande av en skogsväg eller ett projekt för vård av skogsnaturen som har finansierats med stöd av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, om planen som sådan eller med komplettering uppfyller kraven i 10 § och om stöd för vitaliseringsgödsling, byggande av skogsväg eller ett projekt för vård av skogsnaturen utifrån planen kan beviljas för genomförandet av arbetet. Stöd beviljas inte för komplettering av planen.