94/2020

En vald skiftesspecifik åtgärd enligt 14 § 8 punkten ska frångås, om jordbrukaren ingår en förbindelse om ekologisk produktion.

En jordbrukare får frångå en skiftesspecifik åtgärd, om en förbindelse överförs i enlighet med artikel 47.2 i landsbygdsförordningen. En skiftesspecifik åtgärd för trädgårdslägenheter får frångås också, om odlingsarealen för trädgårdsväxter sjunker till under 1 hektar. En vald skiftesspecifik åtgärd enligt 14 § 6 punkten i denna förordning får frångås också, om minst 80 procent av gårdsbruksenhetens ersättningsberättigande areal inom i 23 § 1 mom. avsett styrningsområde III eller minst 60 procent utanför sådant styrningsområde

En jordbrukare får frångå en skiftesspecifik åtgärd, om en miljöförbindelse förlängs med ett år på det sätt som avses i 5 § 8 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

I åtgärden som gäller balanserad användning av näringsämnen ingår att göra upp en odlingsplan som gäller hela förbindelseperioden och en årlig odlingsplan, att göra markkarteringar, kvalitetstest för åkerjord och skiftesspecifika anteckningar, att anlägga skyddsremsor och mångfaldsremsor och att delta i utbildning om miljöersättningen.

Jordbrukaren ska göra upp en femårig odlingsplan under det första förbindelseåret senast den 30 april och precisera den med en årlig odlingsplan före vegetationsperiodens början. Det första förbindelseåret ska odlingsplanen göras upp senast den 15 juni. På gårdsbruksenheten ska det tas jordprover av de åkrar som odlas och av skiften som består av permanent gräsmark som används som åker och utföras markkarteringar av dem med tanke på odlingsplaneringen och uppföljningen. Markkartering behöver inte utföras för arealer som används för krukodling. Jordbrukaren ska i de skiftesvisa anteckningarna föra in grundläggande uppgifter om skiftena och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. En gång under förbindelseperioden och före utgången av det tredje förbindelseåret ska jordbrukaren göra ett kvalitetstest för åkermark. Testet görs genom att en utvärderingsblankett för kvalitetstest för åkerjord fylls i. Odlingsplanen, resultaten från markkarteringen, bedömningen av kvalitetstestet för åkerjord och de handlingar som ansluter sig till de skiftesvisa anteckningarna ska förvaras på gårdsbruksenheten.

Jordbrukaren eller den som svarar för gårdsbruksenhetens skötsel ska delta i den endagsutbildning om systemet för miljöersättning som ordnas av de lokala samarbetsområdenas landsbygdsmyndigheter, närings-, trafik- och miljöcentralerna och intressentgrupper. Kravet på utbildning kan också uppfyllas genom en elektronisk tentamen. Jordbrukaren ska delta i utbildningen en gång under programperioden 2014–2020, antingen innan förbindelseperioden börjar eller under de två första förbindelseåren.

Om en miljöförbindelse förlängs med ett år på det sätt som avses i 5 § 8 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare behöver jordbrukaren inte göra upp en femårig odlingsplan, göra ett kvalitetstest för åkerjord eller delta i den utbildning eller den tentamen som avses i 3 mom.

Om ett basskifte gränsar till ett vattendrag ska det på en åker och en sådan areal som består av permanent gräsmark som används som åker finnas en i genomsnitt minst tre meter bred skyddsremsa vid kanten mot vattendraget. En skyddsremsa kan vara högst tio meter bred. När behovet av en skyddsremsa bedöms utnyttjas den information om fåror och bäddar som produceras och upprätthålls av Finlands miljöcentral och som grundar sig på ett avrinningsområde med en storlek på 10 kvadratkilometer. På de kanter av basskiftet som inte gränsar till vattendrag kan det för att främja naturens mångfald anläggas i genomsnitt högst tre meter breda mångfaldsremsor som ingår i odlingsväxtens areal.

Ett basskifte gränsar inte till ett vattendrag om

En jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse får årligen använda högst den i bilagorna 2–5 angivna mängd kväve och den i bilagorna 6–8 angivna mängd fosfor per hektar åker och sådan areal som består av permanent gräsmark som används som åker. Vid fosforgödsling får det årliga över- och underskottet dock utjämnas under utjämningsperioden ( fosforutjämning ). Utjämningsperioden får omfatta högst fem år. Fosforutjämningen ska inledas när den tillåtna årliga fosfornivån överskrids. Fosforutjämningen kan inledas också när den tillåtna årliga mängden fosfor underskrids. Tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut ska anges i de skiftesspecifika anteckningarna. Kväve- och fosforgödslingen ska utföras skiftesvis på basis av grödan, skördenivån och jordens bördighet eller mullhalt.

Näringsämnena i stallgödsel från husdjur ska beaktas i enlighet med statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014). På en gårdsbruksenhets samtliga åkerarealer och sådana arealer som består av permanent gräsmark som används som åker ska enligt typ av stallgödsel användas samma grund för beräkning av näringsämnena i stallgödsel. Av den sammanlagda fosforn i stallgödsel och cellsaft från potatis beaktas 100 procent. Av den sammanlagda fosforn i pälsdjursspillning, i köttbenmjöl och i livsmedelsavfall från livsmedelsindustrin samt av den sammanlagda fosforn i bearbetat slam från slamavskiljare och slam från reningsverk beaktas 60 procent. Av den sammanlagda fosforn i aska beaktas 40 procent. Fosforn i organiska gödselfabrikat beaktas på basis av den råvara som gödselfabrikatet innehåller mest av.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas 11 och 12 § i denna förordning och 4 och 11 § samt 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren, 11–13 § i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling samt när det gäller användning och behandling av växtskyddsmedel det tionde föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 2 till statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs (7/2015).

Inom en åtgärd som gäller åkernaturens mångfald ska jordbrukaren på de ersättningsberättigande skiften som ingår i miljöförbindelsen anlägga gröngödslingsvallar eller mångfaldsåkrar eller odla fånggrödor eller saneringsgrödor. Miljöersättning för saneringsgrödor kan beviljas till gårdsbruksenheter som i växtföljden odlar potatis, sockerbeta eller trädgårdsväxter på friland, för sådana basskiftesarealer på vilka det enligt stödansökan odlas någon av de nämnda växterna under något av de tre år som föregår stödansökan.

Mångfaldsåkrarna får utgöra högst 15 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som ingår i miljöförbindelsen. Mångfaldsåkrarna och sådana naturvårdsåkrar med vall som avses i 22 § får utgöra sammanlagt högst 20 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som ingår i miljöförbindelsen i styrningsområde II och högst 15 procent i något annat område.

Som krav på åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning samt 4 och 11 § samt 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Ett miljöavtal kan ingås i fråga om uppfödning av östfinsk, västfinsk och nordfinsk boskap, finska lantrasgetter, finska lantrasfår, ålandsfår, kajanalandsfår, finska hästar och lantrashöns för att öka antalet individer av rasen i fråga. Jordbrukaren ska förbinda sig att på sin gårdsbruksenhet föda upp så många djur av samma lantras som nämns i avtalet under hela avtalsperioden. Avtalsdjuren ska vara renrasiga. Hönor och tuppar ska vara minst ett halvt år gamla och nötkreatur, får och getter minst ett år gamla vid ingången av avtalsperioden.

En minskning av antalet djur som avtalet omfattar under avtalsperioden kan godkännas bara av vissa orsaker som avses i 13 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare.

Om ett miljöavtal förlängs med ett år på det sätt som avses i 5 § 8 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare, behöver avtalsdjur som redan har producerat avkomma i enlighet med villkoren i miljöavtalet inte användas för att öka antalet individer av rasen under fortsättningen av avtalsperioden.

Miljöersättning kan betalas för ersättningsberättigande arealer som ingår i en miljöförbindelse och som årligen uppgetts i en stödansökan på det sätt som Livsmedelsverket bestämmer, och som är i jordbrukarens besittning senast den 15 juni under året i fråga. Miljöersättning kan betalas för åkerareal som används till odling av åker- och trädgårdsväxter. Jordbrukaren kan i sin årliga stödansökan uppge att utbetalning av ersättning inte söks för en viss åkerareal, om arealkravet i 5 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare fortfarande uppfylls trots detta.

57 a §Förlängning av miljöförbindelser, miljöavtal eller avtal om bevarande av jordbrukets genetiska resurser