403/2020

Denna lag gäller fysiska och juridiska personer som bedriver förplägnadsrörelse ( förplägnadsföretag ) där verksamheten med stöd av 3 a § 1 mom. i lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet (308/2006) temporärt har begränsats ( begränsningsskyldighet ).

Syftet med denna lag är att trygga fortsatta förutsättningar för förplägnadsföretag att utöva verksamhet trots begränsningsskyldigheten.

Stödet för återanställning är avsett för förplägnadsföretag som är underkastade begränsningsskyldighet för återanställning av arbetstagare i syfte att återställa sysselsättningsgraden till den nivå den hade före de undantagsförhållanden som orsakades av coronavirusepidemin.

Stödet beviljas som tillfälligt statligt stöd enligt kommissionens meddelande C(2020) 1863 om en tillfällig ram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19.

Stöd för återanställning kan beviljas ett förplägnadsföretag som inte den 31 december 2019 har varit ett sådant företag i svårigheter som avses i artikel 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.

Beloppet av stöd för återanställning är 1 000 euro för varje arbetstagare till vilken stödmottagaren betalar en lön på minst 2 500 euro för de följande tre månaderna efter den månad då begränsningsskyldigheten upphörde. Stöd kan dock beviljas för högst det antal arbetstagare som motsvarar det sammanlagda lönebelopp som företaget betalat till sina arbetstagare i arbetsavtalsförhållande för februari 2020, dividerat med talet 2 500. Dessutom kan det stöd som avses ovan i detta moment på särskild ansökan beviljas för högst det antal personer som motsvarar det mervärdesskattefria värdet av arbete som utförts med inhyrd arbetskraft eller genom underleverans för februari 2020 dividerat med 4 500, förutsatt att stödmottagaren under de tre månader som följer efter det att begränsningsskyldigheten upphörde betalar ersättning för hyrt arbete eller underleverantörsersättning till ett värde av minst 4 500 euro exklusive mervärdesskatt för varje person eller betalar minst 2 500 euro i lön till varje person. Kvoten av den ovan avsedda beräkningen avrundas till närmaste heltal. Stöd kan beviljas och utbetalas i förskott förutsatt att företaget förbinder sig att betala lön till de arbetstagare eller ersättning för hyrt arbete för de personer som ligger till grund för stödet i enlighet med vad som föreskrivs i detta moment.

Stöd beviljas inte för sådana arbetstagare för vilka förplägnadsföretaget har beviljats annat statligt stöd för de följande tre månaderna efter den månad då begränsningsskyldigheten upphörde eller för en del av den tiden.

Förplägnadsföretaget kan ansöka om stöd för återanställning en gång. Ansökan om stöd ska lämnas in till den behöriga myndigheten senast den 31 oktober 2020. Den behöriga myndigheten ska fatta beslut om beviljande av stöd senast den 31 december 2020.

I detta kapitel föreskrivs det om skälig gottgörelse till förplägnadsföretag för betalning av oflexibla direkta kostnader på grund av begränsningsskyldigheten. Gottgörelsen beviljas i form av sådant stöd enligt artikel 107.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som syftar till att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser.

Förplägnadsföretaget beviljas gottgörelse för varje kalenderdag som ingår i den tidsperiod som begränsningsskyldigheten omfattar ( begränsningsdag ).

Som gottgörelse betalas högst 500 000 euro. Om begränsningsskyldigheten fortgår under en kortare tid än två månader, betalas av det ovannämnda maximibeloppet den andel som motsvarar antalet begränsningsdagar.

Som grund för bestämmande av gottgörelsen används de uppgifter om försäljningen under månaderna april och maj 2019 eller januari och februari 2020 samt april 2020 som ingår i förplägnadsföretagets mervärdesskattedeklarationer. Om företaget inte tillämpar ett förfarande med mervärdesskattedeklaration per månad, ska företaget på annat sätt visa försäljningens omfattning under de månader som nämns i detta moment.

Den gottgörelse som avses i 5 § beräknas på det sätt som föreskrivs i denna paragraf.

Medelvärdet i euro av försäljningen i januari och februari 2020 är jämförelseobjekt vid beräkningen av gottgörelsen ( jämförelsetal ). Om det medelvärde av försäljningen i januari och februari 2020 som avses ovan i detta moment är lägre än medelvärdet i euro av försäljningen i april och maj 2019, ska det senare medelvärdet betraktas som förplägnadsföretagets jämförelsetal.

Om försäljningen i april 2020 är lägre än det jämförelsetal som avses i 2 mom., har förplägnadsföretaget rätt till gottgörelse. Gottgörelsen ställs i relation till inskränkningen i verksamheten enligt den skillnad som avses i detta moment.

För förplägnadsföretaget fastställs utifrån jämförelsetalet ett belopp i euro ( gottgörelseandel ), som är

Gottgörelsen för varje begränsningsdag bestäms enligt följande ordning:

I detta moment föreskrivs det om en i den artikel som nämns i 5 § baserad begränsning av maximibeloppet för gottgörelse. Trots vad som föreskrivs ovan i denna paragraf betalas som gottgörelse högst det belopp med vilket resultatet för begränsningstiden underskrider det resultat som motsvarar de månader som utgör grund för jämförelsetalet minskat med försäkringsersättning som erhållits för verksamhetsavbrottet ( utfallsbaserad begränsning ). Vid fastställandet av det resultat som avses ovan följs i tillämpliga delar statsrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut (1753/2015) och bokföringsförordningen (1339/1997). För att visa att begränsningen realiserats ska behövliga noter fogas till det bokslut som upprättas efter det att begränsningsskyldigheten upphört. Om begränsningen inte har realiserats, ska förplägnadsföretaget utan obefogat dröjsmål till den behöriga myndigheten återbetala det belopp med vilket gottgörelsen har överskridit begränsningen.

Utöver vad som i 3 kap. 5 § i revisionslagen (1141/2015) föreskrivs ska revisorn i sin revisionsberättelse om det bokslut som avses i 6 mom. lämna uppgift om resultatet för den utfallsbaserade begränsningen. Om ett förplägnadsföretag inte har gjort den återbetalning som avses i 6 mom. till den behöriga myndigheten innan revisionsberättelsen avges, ska revisorn för återkrav enligt 13 § i denna lag göra en sådan anmärkning som avses i 3 kap. 5 § 5 mom. i revisionslagen om detta samt lämna sin revisionsberättelse till den behöriga myndigheten utan obefogat dröjsmål.

Ansökan om gottgörelse ska lämnas in till den behöriga myndigheten senast den 31 augusti 2020.

Gottgörelsen kan genom ett beslut av den behöriga myndigheten verkställas som betalningar i form av datatekniska masskörningar till de företag som senast den första april 2020 har meddelat till Skatteförvaltningen att de hör till förplägnadsföretagen enligt Statistikcentralens statistikkategori. I fråga om företag som inkluderas i en masskörning ska den behöriga myndigheten ha tillgång till de uppgifter som avses i 12 § 1–4 punkten. Också för de förplägnadsföretag vars jämförelsetal bestäms på det sätt som anges i 7 § 2 mom. andra meningen ska den beräkning av gottgörelse som görs för en masskörning utföras enligt första meningen i det nämnda momentet, om inte den behöriga myndigheten bestämmer något annat.

Den behöriga myndigheten kan besluta att betala en eller flera delposter av gottgörelsen för att underlätta förplägnadsföretagens likviditetssituation innan den behöriga myndigheten har tillgång till uppgifterna om försäljningen enligt mervärdesskattedeklarationen för april 2020. Som delpost betalas högst ett belopp som motsvarar en månads gottgörelse. Den utbetalda delposten dras av från den slutliga utbetalningen av gottgörelsen.

Till förplägnadsföretag som har rätt till gottgörelse men inte uppfyller villkoren enligt 1 mom. för att ingå i en masskörning betalas gottgörelsen och en eventuell delpost av den behöriga myndigheten på ansökan av företaget. Ett sådant företag ska i sin ansökan lämna de uppgifter som är nödvändiga för att fatta beslutet om gottgörelse och betalningen av den.

Vad som föreskrivs i 3 mom. gäller också företag som hör till förplägnadsföretag som omfattas av denna lags tillämpningsområde trots att företaget har meddelat Skatteförvaltningen någon annan näringsgrensgrupp.

Ett förplägnadsföretag som försatts i konkurs har inte rätt till stöd enligt 3 § eller till gottgörelse enligt 5 §.

I fråga om beslut som fattats med stöd av denna lag får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003).

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Skatteförvaltningen får trots sekretessbestämmelserna till den behöriga myndigheten lämna ut följande uppgifter om företag som har meddelat Skatteförvaltningen att företaget hör till Statistikcentralens statistikkategori förplägnadsföretag:

Om sådant stöd som avses i 3 § eller sådan gottgörelse som avses i 5 § har betalats på basis av felaktiga uppgifter som förplägnadsföretaget lämnat, återkrävs det grundlösa beloppet. Också det belopp med vilket gottgörelsen överskrider den utfallsbaserade begränsning som avses i 7 § 6 mom. ska återkrävas, om förplägnadsföretaget inte har återbetalat det överskridande beloppet på det sätt som föreskrivs i det nämnda momentet.

Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller också en förplägnadsföretagare som fått stöd och som inte på det sätt som avses i 4 § 2 mom. återanställer det antal arbetstagare som ligger till grund för stödbeslutet.

Ett förplägnadsföretag ska från och med den dag då stödet eller gottgörelsen betalades ut, på det belopp som återkrävs, betala en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) ökad med tre procentenheter, om grunden för återkravet är felaktiga eller bristfälliga uppgifter som lämnats av företaget uppsåtligen eller av grov oaktsamhet eller om förplägnadsföretaget inte på det sätt som avses i 20 § i statsunderstödslagen (2001/688) har återbetalat stöd som betalats utan grund.

Om det återkrävda beloppet inte betalas senast på den förfallodag som den behöriga myndigheten bestämt, ska det på beloppet betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen.

Den behöriga myndigheten får besluta att helt eller delvis avstå från återkrav, om detta ska anses skäligt med hänsyn till företagets ekonomiska ställning och förhållanden, det förfarande som ligger till grund för återkravet eller förändringar i förhållandena.

Den behöriga myndigheten ska fatta beslut om återkrav utan dröjsmål och av särskilda skäl inom två kalenderår från det att den behöriga myndigheten har fått kännedom om en sådan omständighet med stöd av vilken betalningen av stödet eller gottgörelsen kan upphöra eller stödet eller gottgörelsen återkrävas.

Åtgärder för återkrav får inte längre vidtas när tio år har förflutit från det att stödet eller gottgörelsen betalades ut.

Om ett förplägnadsföretag inte återbetalar det stöd enligt 3 § eller den gottgörelse enligt 5 § som företaget har fått till staten innan det bokslut som upprättas efter det att begränsningsskyldigheten upphört har fastställts, tillämpas på gottgörelsen vad som i 5 kap. 8 § 2 mom. i bokföringslagen (1336/1997) föreskrivs om aktiverade utvecklingsutgifter.

På stöd som avses i 3 § och på gottgörelse som avses i 5 § tillämpas vad som föreskrivs i 9, 10 och 14–20 § i statsunderstödslagen.

Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter är behörig myndighet enligt denna lag. Utvecklings- och förvaltningscentret beviljar och betalar på basis av ansökan det stöd som avses i 3 § och den gottgörelse som avses i 5 §. Trots vad som föreskrivs ovan i denna paragraf beslutar arbets- och näringsministeriet om beviljande och betalning av gottgörelser som enligt 9 § 1 mom. betalas i form av masskörning. Utvecklings- och förvaltningscentret svarar för återkrav av stöd enligt 3 § och gottgörelser enligt 5 § på det sätt som föreskrivs i 13 §.

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet.