Statsrådets förordning om användningen av trafikanordningar
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Rättelser
Författningen har rättats. Se författningssamlingen i PDF och en lista över rättelserna.
- Finlands författningssamling
- Författningstext
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 70 § 1 mom. i vägtrafiklagen (729/2018):
1 kap.Allmänna bestämmelser
1 §Tillämpningsområde
Denna förordning gäller användningen av trafikanordningar på sådana vägar som avses i vägtrafiklagen (729/218).
2 §Användningen och placeringen av trafikanordningar
Utöver vad som föreskrivs i 4 kap. i vägtrafiklagen ska bestämmelserna i denna förordning iakttas vid användningen av trafikanordningar.
En trafikanordning ska dimensioneras och placeras ut på ett sådant sätt att vägtrafikanterna kan urskilja den på tillräckligt långt avstånd och så att det tydligt framgår för vilken trafikriktning den är avsedd. Trafikanordningar får inte medföra fara eller olägenhet för trafiken och inte heller oskälig olägenhet för vägunderhållet. Onödiga trafikanordningar ska avlägsnas eller täckas över.
Vid en trafikanordning eller vid en stödkonstruktion för en sådan får det inte fästas någonting som inte motsvarar anordningens ändamål eller som försvårar regleringen av trafiken.
2 kap.Trafikljus
3 §Trafikljus på hastighetsbegränsade vägar
Trafikljus får användas om den högsta tillåtna hastigheten är 70 kilometer i timmen eller lägre. Vid övergångsställen får trafikljus användas om den högsta tillåtna hastigheten är 60 kilometer i timmen eller lägre.
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på sådana blinkande gula ljus enligt punkt 7 i bilaga 2 till vägtrafiklagen som används tillsammans med vägmärken eller på körfältssignaler enligt punkt 11 i den bilagan.
4 §Reglering av trafikriktningar
När trafikljus i korsningar är i funktion ska alla trafikriktningar regleras med dem.
Cykelsignaler och signaler med två ljusöppningar som används vid partiell trafikljusreglering får en del av tiden lämnas utan trafikljusreglering, och då ska de visa ett blinkande gult ljus. Ett blinkande gult ljus får emellertid inte visas, om grönt ljus visas för den korsande bil- eller spårvagnstrafiken.
Gårdsgator, gågator, tomtanslutningar, cykelbanor och andra lågtrafikerade tillfarter får lämnas utan trafikljusreglering, om de har skiljts av från körbanan med kantsten eller någon annan motsvarande konstruktion.
Ett övergångställe, som är försett med en mittrefug och som är beläget på minst 10 meters avstånd från den närmaste kanten av en korsning och invid vilket högst två körfält trafikeras i riktning från korsningen, kan emellertid regleras med trafikljus så att själva korsningen lämnas utan trafikljusreglering. Korsningens sidoriktningar skall härvid vara lågtrafikerade och väjningspliktiga.
5 §Trafikljusreglering för trafikriktningar som svänger åt höger
En trafikriktning som svänger åt höger och som har skiljts av från den trafikljusreglerade korsningen med hjälp av en refug får lämnas utan trafikljusreglering. För den trafik som svänger åt höger ska det då anges väjningsplikt med ett vägmärke, om inte ett eget körfält har reserverats för den efter korsningen.
Ett övergångsställe som korsar en trafikriktning som svänger åt höger ska
i förhållande till övergångsställena på dess förlängning vara förskjutet så att mellanrummet är minst lika brett som övergångsstället, eller
bilda en 45 graders vinkel mot de trafikljusreglerade övergångsställena på dess förlängning, och då ska den sträcka som en fotgängare ska gå på en refug vara minst sex meter.
Det som föreskrivs i 2 mom. gäller dock inte ett övergångställe som korsar en trafikriktning som är avsedd enbart för cykeltrafik.
Om en trafikriktning som svänger åt höger korsas av en cykelbana, ska utöver vad som föreskrivs i 2 mom. det ställe där körbanan korsas markeras med en fortsättning på cykelbanan. För trafik som svänger åt höger ska det med ett vägmärke anges väjningsplikt i förhållande till trafiken på fortsättningen på cykelbanan.
6 §Trafikljusreglering för övergångsställen och fortsättningar på cykelbanor i närheten av trafikljusreglerade korsningar
Övergångsställen och fortsättningar på cykelbanor som är högst 100 meter före primärsignalen i en trafikljusreglerad korsning ska förses med trafikljus, om den högsta tillåtna hastigheten på vägen är högre än 50 kilometer i timmen. Övergångsställen och fortsättningar på cykelbanor på andra vägar än sådana där den högsta hastigheten är över 50 kilometer i timmen ska förses med trafikljus om det finns ett övergångsställe eller en fortsättning på en cykelbana högst 60 meter från primärsignalen i en trafikljusreglerad korsning.
Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte övergångsställen och fortsättningar på cykelbanor på vägar där den högsta tillåtna hastigheten är 50 kilometer i timmen eller lägre och som finns i en korsning som inte regleras med trafikljus eller övergångsställen och fortsättningar på cykelbanor på vägar där den högsta tillåtna hastigheten är 50 kilometer i timmen eller lägre eller där det finns högst ett körfält i vardera riktningen utöver cykelfältet. Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte heller övergångsställen och fortsättningar på cykelbanor på vägar där den högsta tillåtna hastigheten är 50 kilometer i timmen eller lägre med flera körfält i samma riktning än ett, om körfälten är separerade från varandra med en refug. Övergångsställen och fortsättningar på cykelbanor som är högst 30 meter från den närmaste kanten av en trafikljusreglerad korsning ska emellertid alltid trafikljusregleras.
Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte heller övergångsställen, delar av övergångsställen eller cykelbanor som korsar en tillfart som regleras endast med en cykelsignal.
7 §Ljuset i fordonssignaler
En fordonssignal ska ha tre ovanför varandra placerade ljusöppningar, av vilka öppningen för rött ljus är överst, öppningen för gult ljus i mitten och öppningen för grönt ljus underst. Signalerna visar ett fast rött, gult eller grönt ljus. Det får finnas flera signaler med tre ljusöppningar bredvid varandra. Vid partiell trafikljusreglering kan det användas signaler med två ljusöppningar som saknar öppning för grönt ljus.
Om ljusöppningarna inte kan placeras ovanför varandra ska de placeras bredvid varandra, med öppningen för rött ljus till vänster och öppningen för grönt ljus till höger.
Som signal för spårvagnstrafik och busstrafik som regleras separat i förhållande till den övriga trafiken kan en kollektivtrafiksignal enligt punkt 8 i bilaga 2 till vägtrafiklagen användas.
8 §Tilläggssignaler till fordonssignaler
Bredvid en fordonssignal får det finnas en eller två tilläggssignaler med en eller två ljusöppningar. Tilläggssignaler får finnas endast bredvid fordonssignaler med tre ljusöppningar.
Tilläggssignaler med en ljusöppning har en öppning för grönt ljus, tilläggssignaler med två ljusöppningar har öppningar för grönt och gult ljus och tilläggssignaler som avses i 22 § 2 mom. har öppningar för rött och gult ljus. Tilläggssignalernas ljusöppningar har i enlighet med punkt 4 i bilaga 2 till vägtrafiklagen formen av en pil. En tilläggsignals ljusöppningar ska vara på samma höjd som ljusöppningarna med samma färg i den fordonssignal med tre ljusöppningar som finns bredvid tilläggssignalen.
9 §Primärsignal och sekundärsignal
Signalbilderna visas samtidigt i en primärsignal och i minst en sekundärsignal. Detta gäller dock inte de tilläggssignaler med en ljusöppning som avses i 8 § och inte heller kollektivtrafiksignaler. Sekundärsignalen kan lämnas bort om trafiken regleras med hjälp av en cykelsignal. Sekundärsignalen kan också lämnas bort i trafikljus som satts upp för ett kortvarigt behov, om det finns endast ett körfält för bilar vid tillfarten.
Om en och samma tillfart som regleras av en signalgrupp har tre eller flera körfält för bilar, används minst två sekundärsignaler.
10 §Primärsignalens placering
Primärsignalen placeras vid stopplinjen eller i färdriktningen högst tio meter efter stopplinjen, dock alltid före ett övergångsställe.
11 §Sekundärsignalens placering
Sekundärsignalen ska i förhållande till fordonets färdriktning placeras antingen på den motsatta sidan i förhållande till primärsignalen eller ovanför körbanan. En sekundärsignal vid en tillfart som har endast ett körfält kan dock placeras på samma sida som primärsignalen. En liten sekundärsignal placeras alltid på samma stolpe som primärsignalen eller en sekundärsignal som finns på samma tvärlinje på vägen.
Sekundärsignalen placeras i första hand före korsningen, om inte möjligheten att urskilja den eller dess placering vid sidan om en annan signal förutsätter att den placeras annorlunda. Om det inte finns någon stopplinje vid tillfarten eller om stopplinjen är närmare än 2,5 meter från primärsignalen, ska en (1) sekundärsignal placeras minst 2,5 meter efter primärsignalen om tillfarten inte har en liten sekundärsignal.
En liten sekundärsignal får inte användas som enda sekundärsignal om hastighetsbegränsningen är över 50 kilometer i timmen, eller vid tillfarter med två eller flera körfält som regleras av en signalgrupp.
12 §Signalernas höjd över körbanan
Signalens nedre kant ska vara minst 2,0 meter ovanför körbanans yta. En liten sekundärsignals och en liten cykelsignals nedre kant ska vara minst 1,2 meter ovanför körbanans yta. En liten sekundärsignals nedre kant får vara högst 1,5 meter ovanför körbanans yta.
13 §Signalbildernas ordningsföljd och visningstid
Signalbilderna ska visas i följande ordning: rött ljus, rött och gult ljus samtidigt, grönt ljus, gult ljus, rött ljus.
I en trafikljusanordning som även gäller en plankorsning med järnväg får en signal som samtidigt visar rött och gult ljus övergå direkt till rött ljus.
I en cykelsignal får signalbilderna visas även i följande ordning: rött ljus, blinkande gult ljus, grönt ljus, gult ljus, rött ljus.
Vid partiell trafikljusreglering får signalbilderna i en signal med två ljusöppningar visas i följande ordning: rött ljus, blinkande gult ljus, fast gult ljus, rött ljus.
En tilläggssignal med en enda ljusöppning i form av en grön pil får släckas endast när grönt ljus visas i den fordonssignal med tre ljusöppningar som finns bredvid tilläggssignalen.
Tilläggssignaler med två ljusöppningar byter ljus enligt följande: inget ljus, grönt ljus, gult ljus, inget ljus. En tilläggssignal med två ljusöppningar får byta till gult ljus endast då gult eller rött ljus visas i den fordonssignal med tre ljusöppningar som finns bredvid tilläggssignalen. Ljus i form av en grön pil i en tilläggssignal med två ljusöppningar får inte visas medan gult ljus visas i den fordonssignal med tre ljusöppningar som finns bredvid tilläggssignalen.
En signalbild med rött och gult ljus samtidigt får visas under en till en och en halv sekund.
En signalbild med gult ljus visas enligt följande:
hastighetsbegränsning(kilometer i timmen) | tiden för gult ljus(sekunder) |
70 | 5 |
60 | 4 |
50 eller mindre | 3 |
Vid reglering av svängande trafikriktningar är det tillåtet att avvika från de tider som anges i 8 mom. Visningstiden för en signalbild med gult ljus kan, om signalen styrs av trafikdata, förkortas till minst två sekunder.
14 §När trafikljus ska vara i funktion
Om det är mycket lite trafik nattetid får trafikljusen stängas av.
Om trafikljusregleringen avbryts av en kortvarig och tillfällig orsak eller på grund av ett tekniskt fel, ska trafikljusen kopplas så att de visar ett blinkande gult ljus. Vid partiell trafikljusreglering ska en signal med två ljusöppningar då vara släckt.
Medan signaler installeras, och om trafikljusregleringen avbryts för längre tid än ett dygn, ska signalen täckas över eller ljusöppningen för grönt ljus förses med ett vitt kors, eller så ska signalen kopplas så att den visar ett blinkande gult ljus.
15 §Gångsignaler
Vid övergångsställen används gångsignaler enligt punkt 10 i bilaga 2 till vägtrafiklagen. Gångsignal kan användas även på andra ställen där en väg kan korsas.
En gångsignal har två ovanför varandra placerade ljusöppningar, av vilka den övre visar ett fast rött ljus och den undre ett fast eller blinkande grönt ljus.
Vid trafikljusreglerade övergångsställen kan det för den del av ett övergångsställe som korsar körfält som är avsedda för spårvagnstrafik eller busstrafik användas en sådan gångsignal enligt 1 mom. som har två ljusöppningar som är placerade bredvid varandra. Signalen ska antingen visa ett fast rött ljus i båda ljusöppningarna samtidigt eller hållas släckt.
Med grönt ljus i en gångsignal enligt 1 mom. får trafik regleras samtidigt med korsande trafik som också regleras med en gångsignal. Om fordonssignalerna är släckta eller om de visar blinkande gult ljus, ska gångsignalerna hållas släckta.
16 §Gångsignalers placering
En gångsignal enligt punkt 10 i bilaga 2 till vägtrafiklagen ska placeras i gångriktningen bakom övergångsstället eller strax bakom den del av vägen som signalen gäller, och den ska vara synlig över hela övergångsstället eller den del av vägen som signalen gäller.
Om en vägövergång är ordnad i flera delar, placeras de gångsignaler enligt 1 mom. som gäller för de olika delarna efter varandra på samma sida av övergångsstället.
17 §Trafikljusreglering för övergångsställen över spårvägar
Om ett trafikljusreglerat övergångsställe fortsätter såsom ett övergångsställe över en spårväg, ska trafiken även där regleras med trafikljus.
18 §Trafikljus i en plankorsning med järnväg
För reglering av vägtrafik i en plankorsning med järnväg används trafikljussignaler som upptill har en eller två runda ljusöppningar för blinkande rött ljus och nedanom dem en rund ljusöppning för blinkande vitt ljus. I plankorsningar får det även användas signaler med en ljusöppning som kan visa rött och vitt ljus. Signalerna ska alltid visa antingen rött eller vitt ljus. Om det finns två ljusöppningar för rött ljus, ska de vara placerade bredvid varandra på samma höjd och ljuset i dem ska blinka växelvis.
Trafikljus enligt 1 mom. får även användas i plankorsningar med spårväg.
Blinkande vitt ljus får inte användas i andra trafikljus än de som avses i 1 mom. och i punkt 8 i bilaga 2 till vägtrafiklagen.
19 §Trafikljus vid färjelägen, klaffbroar, svängbroar och brandstationer
För reglering av trafik vid färjelägen, klaffbroar, svängbroar och brandstationer får det användas trafikljussignaler som upptill har en eller två runda ljusöppningar för blinkande rött ljus och nedanom dem en rund ljusöppning för blinkande och för fast gult ljus. Om det finns två ljusöppningar för rött ljus, ska de vara placerade bredvid varandra på samma höjd och ljuset i dem ska blinka växelvis.
Signalbilderna ska visas i följande ordning: blinkande gult ljus, fast gult ljus, blinkande rött ljus, blinkande gult ljus. När det inte finns något behov av reglering ska signalerna släckas.
Trafikljussignaler enligt 1 mom. får även användas för reglering av trafik som korsar spårvagnstrafik och busstrafik. Signalbilderna ska då visas i följande ordning: blinkande gult ljus, fast gult ljus, fast rött ljus, blinkande gult ljus. När det inte finns något behov av reglering ska signalerna hållas släckta.
20 §Trafikljussignalers placering
En signal enligt 18 och 19 § ska placeras till höger om körbanan. Om det i färdriktningen finns två eller flera körfält eller om det annars finns skäl för det, placeras ytterligare en signal ovanför körbanan, på en mittrefug eller till vänster om körbanan. Om det finns flera signaler, ska de i första hand placeras på samma tvärlinje på vägen.
21 §Användning av blinkande rött ljus
Blinkande rött ljus får inte användas i andra trafikljus än de som avses i 18 och 19 §. En bom som stänger av en väg eller en del av en väg får emellertid i anslutning till trafikljus förses med blinkande röda ljus, vilka är i funktion när bommen sänks, är nedfälld eller lyfts.
22 §Plankorsningar med järnväg eller spårväg i trafikljusreglerade vägkorsningar
Om en plankorsning med järnväg eller spårväg finns i en trafikljusreglerad vägkorsning eller i omedelbar närhet av en sådan, får trafikljusen i vägkorsningen användas för att reglera även plankorsningen. I en plankorsning med järnväg får sådana signaler inte kopplas så att de stängs av eller så att de visar blinkande gult ljus, förutom då tågtrafiken är liten och järnvägsunderhållaren har sett till att vägtrafiken varnas på behövligt sätt.
I korsningar som avses i 1 mom. kan tilläggssignaler med två ljusöppningar användas, vilka byter ljus i följande ordning: inget ljus, gult ljus, rött ljus, rött och gult ljus samtidigt, inget ljus. Dessa signaler ska vara släckta då det inte förekommer någon spårtrafik i korsningen.
23 §Trafikljus på avstängda körfält eller på körfält med växlande körriktning
Signaler enligt punkt 11 i bilaga 2 till vägtrafiklagen ska användas för reglering av fordonstrafiken på vägar där ett eller flera körfält kan användas för trafik omväxlande i den ena eller andra riktningen eller där trafiken kan stängas av på något körfält. Signalerna får visa fast rött ljus, blinkande gult ljus och fast grönt ljus.
Signalerna ska placeras ovanför körfälten
vid början av körfält med växlande körriktning eller körfält som ska stängas av,
före början av körfält, eller
med sådana mellanrum längs körfältet som förhållandena kräver.
24 §Trafikljus på ställen där korsande trafik inte regleras eller korsande trafik inte finns
På ställen där det inte finns någon korsande trafik eller där den inte regleras får det i syfte att stanna trafiken användas sådana fordonssignaler som avses i 7 § eller signaler med två ljusöppningar som upptill har en ljusöppning för fast rött ljus och nedanom den en ljusöppning för fast eller blinkande gult ljus. I en signal med två ljusöppningar ska signalbilderna visas i följande ordning: blinkande gult ljus, fast gult ljus, fast rött ljus, blinkande gult ljus. Om reglering inte behövs, ska signalerna släckas.
På placeringen av signalerna tillämpas vad som i 10 § i denna förordning och i 74 § i vägtrafiklagen föreskrivs om placeringen av primärsignaler.
25 §Trafikljus vid tullstationer, i parkeringsanläggningar och på motsvarande ställen
För reglering av trafik vid tullstationer, i parkeringsanläggningar och på motsvarande ställen där trafikens hastighet är låg får det användas runda signaler med två ljusöppningar, där öppningen för det röda ljuset finns ovanför öppningen för det gröna ljuset. Om det på det ställe där fordonen stannas förekommer korsande trafik eller om hastigheten hos de fordon som ska stannas inte är låg, ska emellertid signaler med tre ljusöppningar användas. Sekundärsignalen kan lämnas bort, om detta inte medför fara.
På placeringen av signalerna tillämpas vad som i 10 § i denna förordning och i 74 § i vägtrafiklagen föreskrivs om placeringen av primärsignaler.
26 §Reglering av svängande trafik med en grön signalbild som har formen av en pil
Om svängande trafik regleras med en grön signalbild som har formen av en pil, får inte grönt ljus samtidigt visas för fordons-, fotgängar- eller spårvagnstrafik i korsande riktning och inte heller någon annan signalbild som tillåter körning. Trafik som svänger åt höger kan emellertid regleras med en signalbild som har formen av en pil samtidigt med korsande trafik som svänger åt vänster från motsatt håll, om den trafik som svänger åt vänster regleras med en rund signalbild med ljus.
27 §När en signalbild med grönt ljus får tändas
En signalbild med grönt ljus eller någon annan signalbild som tillåter körning för en tillfart får inte tändas efter att det för en tillfart som har väjningsplikt i förhållande till tillfarten i fråga har tänts en signalbild med grönt ljus. Vid trafikljusreglering som anpassas enligt trafiksituationen får förfarandet vara något annat, om det vid det aktuella tillfället inte förekommer någon väjningspliktig trafik.
28 §Tekniskt underhåll och övervakning av trafikljusanläggningar
De röda trafikljussignalernas funktion ska ordnas så att de trafikljus som reglerar fordonstrafiken kopplas till att visa ett blinkande gult ljus då en röd lampa går sönder i en gångsignal, primärsignal, en ensam sekundärsignal eller i flera än en sekundärsignal.
3 kap.Vägmärken
29 §Språken på vägmärkena
Texten på vägmärken ska i en enspråkig kommun vara enspråkig i överensstämmelse med kommunens språk och i en tvåspråkig kommun tvåspråkig, med majoritetens språk överst. På informationsmärken vid huvud- och stamvägar samt vid motorvägar och motortrafikleder inom enspråkiga kommuner används emellertid tvåspråkig information i följande fall:
i enspråkigt svenska kommuner på informationsmärken som anger vägens riktning och avfarter, om det mål som anges på vägvisaren ligger i en enspråkigt finsk kommun eller i en tvåspråkig kommun där majoritetens språk är finska,
i enspråkigt finska kommuner på informationsmärken som anger vägens riktning och avfarter, om det mål som anges på vägvisaren ligger i en enspråkigt svensk kommun eller i en tvåspråkig kommun där majoritetens språk är svenska.
På vägmärken inom samernas hembygdsområde används utöver finska även samiska.
På vägmärken får det utöver finska och svenska även användas andra språk.
30 §Placeringen av vägmärken
Om inte något annat föreskrivs nedan, ska det understa vägmärkets nedre kant vara 1,5–3,2 meter ovanför körbanans yta, på gång- och cykelbanor likväl 2,2–3,2 meter ovanför deras yta. Ett vägmärke som placeras ovanför körbanan, får placeras högre upp än det som angetts.
Om inte något annat föreskrivs nedan, får avståndet från kanten av körbanan till vägmärkets närmaste kant vara högst 4,0 meter eller avståndet från den yttre kanten av vägrenen till vägmärkets närmaste kant vara högst 1,5 meter.
Vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. gäller inte informationsmärken och sådana vägmärken som är fästa vid märkena I1–I4.
31 §Placeringen av varningsmärken
Om inte något annat föreskrivs nedan ska ett varningsmärke sättas upp minst 150 meter och högst 250 meter före platsen för fara. På motorvägar och motortrafikleder sätts märket dock upp högst 500 meter före platsen för fara. Om märket sätts upp på längre avstånd än vad som föreskrivs ovan, ska tilläggsskylt H4 i bilaga 3.8 till vägtrafiklagen användas tillsammans med märket. Om faran gäller en del av vägen ska tilläggsskylt H3 i bilaga 3.8 användas tillsammans med märket.
Ett varningsmärke får sättas upp närmare än 150 meter före platsen för fara, om hastigheten är begränsad till högst 60 kilometer i timmen eller lägre eller om fordonen annars har tillräckligt låg hastighet när de närmar sig platsen för fara. Vid placeringen av märket ska det beaktas att föraren av ett fordon ska ha tillräckligt med tid att handla i enlighet med märket.
Den undre kanten på ett tillfälligt varningsmärke får vara lägre än 1,5 meter ovanför vägytan.
32 §Användningen av varningsmärken
De varningsmärken som anges i bilaga 3.1 till vägtrafiklagen används enligt följande:
A1 Kurva.
Märket används för att ange en kurva som är farlig på grund av liten kurvradie, begränsad siktsträcka eller av någon annan motsvarande orsak.
A2 Kurvor.
Om antalet kurvor är flera än två, anges den kurviga vägsträckans längd med tilläggsskylt H3. Om det finns en rak vägsträcka mellan kurvorna så att en ökad körhastighet kan medföra fara, anges de kurviga vägsträckorna var för sig.
A4 Avsmalnande väg.
Vägavsnittets fria bredd kan anges genom en kombination av märket och tilläggsskylt H6. Om det finns flera körfält i samma färdriktning och något av dem tar slut, används märke F8.
A8 Köbildning.
Märket används endast som omställbart märke.
A9 Ojämn väg.
Om det på en väg finns flera ojämna ställen efter varandra, anges den ojämna vägsträckans längd med tilläggsskylt H3. Om avståndet mellan de ojämna ställena på vägen är så långt att en ökad körhastighet kan medföra fara, anges de ojämna ställena vart för sig.
A10 Fartguppar.
Märket behöver inte upprepas om det finns flera på varandra följande fartguppar, upphöjda övergångsställen eller andra motsvarande konstruktioner på vägen. Vägsträckans längd kan anges med tilläggsskylt H3.
A11 Vägarbete.
Märket används om det på vägen eller i närheten av vägen utförs arbete som kan medföra fara för trafiken eller om trafiken kan utsätta dem som utför arbetet för fara. Märket behöver inte användas vid kortvariga eller rörliga arbeten, om sikten är god på stället i fråga och om det i arbetet används fordon eller arbetsmaskiner som varnar trafiken med hjälp av roterande eller blinkande brungult ljus. Inom märkets verkningsområde används i regel inte märkena A4, A9, A12, A14 och A30.
A13 Slirig körbana.
Märket används när det på vägen finns ämnen som gör vägytan hal, t.ex. olja eller lera, eller när vägytan är slirig på grund av att beläggningen har förnyats. Märket kan också användas på sådana ställen på vägen som kan vara sliriga på grund av andra orsaker. Om det tidvis förekommer överraskande halka anges orsaken till detta med tilläggsskylt med text H24, t.ex. med texten ”Bron tidvis isbelagd”.
A15 Förhandsvarning för övergångsställe.
Märket används om förare av fordon inte annars kan urskilja ett övergångsställe i tillräckligt god tid. Märket kan också användas på vägar där övergångsställen förekommer endast undantagsvis eller där det angivna övergångsstället är det första i början av en vägsträcka eller ett område med flera övergångsställen.
A16 Gående.
Märket kan användas för att varna om ett ställe där gående kan korsa vägen eller något annat ställe på vägen som inte är markerat som övergångsställe.
A21 Vägkorsning.
Märket används om det när man närmar sig en korsning kan uppstå oklarhet om väjningsplikten eller om korsningen på grund av begränsad sikt eller av andra orsaker inte kan urskiljas på tillräckligt långt avstånd.
A22 Korsning med sidoväg.
Märket används endast om det när man närmar sig en korsning kan uppstå oklarhet om väjningsplikten eller om korsningen på grund av begränsad sikt eller av andra orsaker inte kan urskiljas på tillräckligt långt avstånd och inte är tillräckligt väl angiven med andra vägmärken. På vägar som med märke B1 har angetts vara förkörsberättigade används märket endast i undantagsfall.
A23 Trafikljus.
Märket används om trafikljusen inte annars kan urskiljas på tillräckligt långt avstånd. Märket kan också användas på vägar där trafikljus förekommer endast undantagsvis eller där de angivna trafikljusen är de första i början av en vägsträcka eller ett område med flera trafikljus. Märket kan också användas för att varna om tillfälliga trafikljus.
A24 Cirkulationsplats.
Märket används om en cirkulationsplats inte kan urskiljas på tillräckligt långt avstånd. Märket används inte om cirkulationsplatsen anges på en orienteringstavla.
A25 Spårvagn.
Märket används när en spårvägsskena undantagsvis korsar annan trafik eller när en spårvägsskena oförmodat leder in på ett körfält som används för fordonstrafik. Märket kan också användas i en plankorsning med spårväg.
A26 Plankorsning med järnväg, utan bommar.
Märket används vid alla plankorsningar mellan väg och järnväg där bommar saknas. Märket används dock inte vid plankorsningar utan tågtrafik.
A27 Plankorsning med järnväg, med bommar.
Märket används vid alla plankorsningar mellan väg och järnväg som är försedda med hel- eller halvbommar.
A28 Avståndsmärken för plankorsning med järnväg.
Märkena placeras så att deras röda tvärstreck pekar nedåt mot vägen och den nedre kanten är högst en meter ovanför körbanans yta. Märke A28.1 placeras nedanför märke A26 eller A27 på samma stolpe som detta, märke A28.2 på ungefär 2/3 avstånd från plankorsningen mot märke A28.1 och märke A28.3 på ungefär 1/3 avstånd från plankorsningen mot märke A28.1.
A29 Plankorsning.
Märket placeras i regel på ett avstånd av 5–7 meter från närmaste räls så att dess nedre kant är 2,4–3,0 meter ovanför körbanans yta.
33 §Användning av märken som anger förkörsrätt och väjningsplikt
De märken som anger förkörsrätt och väjningsplikt enligt bilaga 3.2 till vägtrafiklagen används enligt följande:
B1 Väg med förkörsrätt.
Märket används för att ange en väg som oavbrutet är förkörsberättigad. Då ska antingen märke B5 eller B6 finnas uppsatt på en korsande väg, om inte den som kommer längs den korsande vägen har väjningsplikt enligt 24 § 3 eller 4 mom. i vägtrafiklagen. Märke B5 eller B6 behöver inte användas på en korsande väg om den korsande vägens påfart fortsätter som ett eget körfält i samma riktning som den förkörsberättigade vägen. Märket används inte på motorvägar och motortrafikleder. Märket används inte heller på vägar där det finns en med märke B7 angiven fortsättning på en cykelbana.
Märket placeras vid början av den förkörsberättigade vägen och upprepas i regel efter de viktigaste vägkorsningarna. Märket kan också placeras före en korsning på en förkörsberättigad väg, om förhållandena i fråga om förkörsrätten är ordnade på ett sätt som avviker från det vanliga. Då används tilläggsskylt H22 tillsammans med märket. En svängande förkörsberättigad riktning får emellertid inte anges med vägmärken om en cykelbana korsar den svängande förkörsberättigade riktningen i samma plan.
B2 Förkörsrätt upphör.
Märket kan användas för att avsluta den förkörsrätt som angetts med märke B1. Förkörsrätten upphör i en korsning där ett fordon i enlighet med 24 § 1 mom. i vägtrafiklagen ska väja för ett annat fordon som närmar sig från höger. Förkörsrätten behöver inte avslutas i en korsning där den förkörsberättigade riktningen ändras med märke B5 eller B6 till riktning med väjningsplikt. Märket används inte på motorvägar och motortrafikleder.
B4 Väjningsplikt vid möte.
Märket används endast om den smala vägsträckan obehindrat kan överblickas från den ena ändan till den andra och trafiken inte regleras med trafikljus eller handtecken.
Märket placeras på en synlig plats omedelbart före den smala vägsträckan eller på ett sådant avstånd att vägsträckan tydligt kan urskiljas och att ett mötande fordon har gott om plats att passera ett fordon som stannat för att vänta. Märket kan användas som förhandsmärke om det förses med tilläggsskylt H4.
B5 Väjningsplikt i korsning.
Märket används på vägar som korsar förkörsberättigade vägar samt annars när ett vägmärke behövs för att ange väjningsplikten i en korsning. Märket behöver inte användas om påfarten fortsätter som ett eget körfält i samma riktning som den förkörsberättigade vägen. Märket används i sådana situationer som avses i 24 § 3 och 4 mom. i vägtrafiklagen, om oklarhet annars kan uppstå i fråga om väjningsplikten.
Märket placeras så nära korsningen som möjligt. Märket får inte placeras längre än 30 meter från den närmaste kanten av körbanan på den korsande vägen. Om det finns två eller flera körfält vid tillfarten, placeras det förutom det märke som satts till höger om körbanan eller en del av körbanan ett likadant märke även på en refug på körbanan, till vänster om körbanan eller ovanför körbanan.
B6 Obligatoriskt att stanna.
Märket används i stället för märke B5 i korsningar där fordon alltid måste stanna med hänsyn till trafiksäkerheten. Märket kan också användas vid plankorsningar utan bommar och trafikljusreglering. Då placeras märket på en plats som är så gynnsam som möjligt med hänsyn till sikten och vägförhållandena. I övrigt iakttas vad som föreskrivs om placeringen av märke B5. Tillsammans med märket B6 används vägmarkering L1, om det är tekniskt möjligt.
B7 Väjningsplikt vid en plats där cyklister korsar vägen.
Tillsammans med märket används alltid vägmarkering L4. Märket används inte tillsammans med märkena B5 eller B6. Vid placeringen av märket iakttas vad som föreskrivs om placeringen av märke E1.
34 §Användningen av förbuds- och begränsningsmärken
De förbuds- och begränsningsmärken som anges i bilaga 3.3 till vägtrafiklagen används enligt följande:
Märken som anger förbud eller begränsningar används inte om bestämmelserna i vägtrafiklagen även annars förutsätter att motsvarande förbud eller begränsningar iakttas.
Märkena C1–C16, C18–C27 och C45–C48 kan användas som förhandsmärke om de är försedda med tilläggsskylt H4.
C1 Fordonstrafik förbjuden.
När det är mörkt eller om sikten är begränsad ska vägtransportledaren för specialtransporter som stoppmärke använda märke C1, vilket ska vara belyst inifrån eller med hjälp av någon annan belysningsteknik.
C17 Förbjuden färdriktning.
Märket kan ges cylindrisk form för att synas bättre från sidan. Tillsammans med detta märke används inga andra tilläggsskyltar än H12.10 försedd med texten ”Gäller inte”.
C18 Vänstersväng förbjuden. C19 Högersväng förbjuden.
Märket används i regel inte tillsammans med märke D1.
C21 Fordons största tillåtna bredd.
Det största tal som får förekomma på märket är 4,0 meter.
C22 Fordons största tillåtna höjd.
När begränsningen ska fastställas avrundas vägavsnittets höjd för fri underfart neråt till närmaste 0,1 meter och från det dras det av 0,1 meter. Av särskilda skäl kan också en större säkerhetsmarginal användas. Det största tal som får förekomma på märket är 4,4 meter.
C32 Hastighetsbegränsning.
Tillsammans med märket används inga andra tilläggsskyltar än H24 med texten ”Allmän begränsning” eller ”Zon”.
Övergång till ett område med allmän hastighetsbegränsning enligt 9 § i vägtrafiklagen på något annat ställe än vid gränsen mot en tätort anges med märke C32 och tilläggsskylt H24 med texten ”Allmän begränsning”, om en högre hastighetsgräns, som angetts med märke C32, gäller för vägen före det aktuella vägavsnittet. Övergång till en hastighetsbegränsningszon som angetts med märke C34 på något annat ställe än vid gränsen mot zonen anges med märke C32 och tilläggsskylt H24 med texten ”Zon”.
C33 Hastighetsbegränsning upphör.
Märket får användas endast om den högsta tillåtna hastigheten är högre efter märket än före det.
C34 Hastighetsbegränsningszon. C35 Hastighetsbegränsningszon upphör.
Tilläggsskylt används inte tillsammans med märket.
C37 Förbjudet att stanna fordon.
När märkets verkningsområde upphör på en sträcka mellan korsningar ska detta anges genom ett märke försett med tilläggsskylt H11, om verkningsområdet inte upphör vid något av de märken som nämns i förklaringen till märke C37 i bilaga 3.3 till vägtrafiklagen. Att verkningsområdet upphör behöver dock inte anges på nämnda sätt om området är högst 30 meter långt. Verkningsområdets längd ska då anges med tilläggsskylt H3.
C38 Parkering förbjuden.
När märkets verkningsområde upphör på en sträcka mellan korsningar ska detta anges genom ett märke försett med tilläggsskylt H11, om verkningsområdet inte upphör vid något av de märken som nämns i förklaringen till märke C37 i bilaga 3.3 till vägtrafiklagen. Att verkningsområdet upphör behöver dock inte anges på nämnda sätt om området är högst 30 meter långt. Verkningsområdets längd ska då anges med tilläggsskylt H3. Märket används inte på verkningsområdet för märke C39.
C45 Obligatoriskt att stanna för tullkontroll.
Ovanför strecket i märkets mitt finns beteckningen ”TULLI” och under strecket samma ord på språket för det land vid vars gräns tullstationen är belägen eller i vars närhet tullkontrollen utförs.
C46 Obligatoriskt att stanna för kontroll.
Inom ett fabriks- eller garnisonsområde eller något annat motsvarande område kan till exempel texten ”PORT” användas på märket. I en tvåspråkig kommun är texten på märket alltid tvåspråkig i den ordning som överensstämmer med språkförhållandena i kommunen. I en enspråkig kommun används beteckningen ”STOP” ovanför strecket i märkets mitt.
35 §Användningen av påbudsmärken
De påbudsmärken som anges i bilaga 3.4 till vägtrafiklagen används enligt följande:
D1 Påbjuden körriktning.
När gruppering ska ske på ett sätt som avviker från det som anges i de allmänna bestämmelserna i vägtrafiklagen och grupperingen inte har angetts med körfältspilar, ska märkena användas särskilt för varje körfält och placeras ovanför vart och ett av dessa. När något av dessa märken används särskilt för ett visst körfält kan den bestämmelse som märket åskådliggör begränsas med hjälp av en tilläggsskylt till att gälla endast en viss grupp av fordon.
D2 Påbjuden cirkulationsriktning.
Om märket fästs på samma stolpe som något av märkena B5 eller B6, placeras det nedanför dessa.
D3 Trafikdelare.
Märket placeras på en refug eller något annat hinder så att märkets nedre kant är minst 0,4 meter ovanför vägytan. Vid ett övergångsställe ska märkets nedre kant vara minst 1,8 meter ovanför vägytan. Om flera märken fästs vid samma stolpe, placeras märke D3 längst ned. Märket får inte användas om det i det körfält till vilket trafiken styrs genom märket kan komma mötande trafik.
D4 Gångbana.
Märket anger en separat gångbana. Märket används också på gångbanor som avskilts från körbanan med upphöjda kantstenar, då en cykelbana eller gångbana som angetts med märkena D5–D7 övergår i en gångbana. I övrigt kan märket användas till att klargöra en vägs användningsändamål.
36 §Användningen av regelmärken
De regelmärken som anges i bilaga 3.5 till vägtrafiklagen används enligt följande:
E1 Övergångsställe.
Märket används tillsammans med vägmarkering L3 för övergångsställe eller ensamt för sig. Märket används alltid om det i samband med övergångsstället finns en med märke B7 angiven plats där cyklister korsar vägen. På samma stolpe placeras märke E1 ovanför märke B7. Om vägens hastighetsbegränsning är över 50 kilometer i timmen ska övergångsstället förses med trafikljus. Om övergångsstället anges genom både vägmarkeringar och vägmärken, placeras åtminstone ett märke invid vägmarkering L3 för övergångsställe eller högst 2,0 meter före övergångsställets främre kant eller den främre kanten av vägmarkering L4 för en fortsättning på en cykelbana som finns i samband med övergångsstället. Avståndet mellan den närmaste kanten av ett märke som är placerat utanför körbanan och körbanans kant får vara högst 2,0 meter. Om sikten vid övergångsstället är mycket god, kan märket undantagsvis placeras även på längre avstånd i sidled, dock högst 4,0 meter från körbanans kant. Om det vid tillfarten finns två eller flera körfält ska märket placeras på vardera sidan om tillfarten eller körbanan, eller ovanför körbanan. Märket ska synas åt vartdera hållet längs vägen. Också spegelbilden av märket kan användas.
E2 Parkeringsplats. E3 Infartsparkering.
På ett parkeringsområde kan märket placeras bakom de angivna parkeringsplatserna, om det är försett med någon av tilläggsskyltarna H9.1 eller H10.
E5 Mötesplats.
Märket ska synas åt vartdera hållet längs vägen.
E6 Busshållplats. E7 Spårvagnshållplats.
Märket placeras vid hållplatsen på en refug eller invid vägkanten. Märket kan också placeras ovanpå ett skyddstak vid hållplatsen. Märket ska synas åt vartdera hållet längs vägen.
E8 Taxistation.
Märket ska synas åt vartdera hållet längs vägen.
E10 Busskörfält upphör.
Märket används när ett busskörfält upphör någon annanstans än vid en korsning.
E12 Spårvagnsfält upphör.
Märket används när ett spårvagnsfält upphör någon annanstans än vid en korsning.
E13 Cykelfält.
Märket används tillsammans med vägmarkeringar. Ett cykelfält kan också anges med enbart vägmarkeringar.
E14 Enkelriktad väg.
En enkelriktad väg anges med märke E14.1 eller E14.2, eller med bägge märkena. Tillsammans med detta märke används inga andra tilläggsskyltar än H12.10 försedd med texten ”Gäller inte”.
E15 Motorväg. E16 Motorväg upphör.
Märket får användas enbart på vägar som i enlighet med lagen om trafiksystem och landsvägar (503/2005) har angetts som motorväg i en vägplan.
E17 Motortrafikled. E18 Motortrafikled upphör.
Märket får användas enbart på vägar som i enlighet med lagen om trafiksystem och landsvägar har angetts som motortrafikled i en vägplan.
E19 Tunnel.
Märket används när en tunnel är längre än 500 meter. Märket kan användas för att ange även en kortare tunnel. Tunnelns längd anges med tilläggsskylt H3. I tunnlar som är längre än tre kilometer upprepas märket efter varje kilometer, varvid kvarstående tunnellängd anges med tilläggsskylt H3. Också tunnelns namn kan anges på en tilläggskylt.
E21 Nöduppställningsplats.
Märket används vanligen i tunnlar. Om det finns nödtelefon eller brandsläckare eller båda på uppställningsplatsen ska detta anges med tilläggsskylt H26. Tillsammans med tilläggsskylt H4 kan märket användas som förhandsmärke.
E22 Tätort.
Märket sätts upp vid alla vägar som leder till en tätort. Tätortens namn kan anges med en tilläggsskylt. Tillsammans med detta märke får det inte placeras ut något förbuds- eller begränsningsmärke.
E23 Tätort upphör.
Märket sätts upp vid alla vägar som leder från en tätort.
E24 Gårdsgata.
Märket placeras så att dess eller tilläggsskyltens nedre kant är minst 0,8 meter ovanför körbanans yta.
E25 Gårdsgata upphör.
Märket placeras så att dess eller tilläggsskyltens nedre kant är minst 0,8 meter ovanför körbanans yta.
E26 Gågata.
Märket placeras så att dess eller tilläggsskyltens nedre kant är minst 0,8 meter ovanför körbanans yta.
E27 Gågata upphör.
Märket placeras så att dess eller tilläggsskyltens nedre kant är minst 0,8 meter ovanför körbanans yta.
E30 Sammanvävning av körfält.
Märket kan användas som förhandsmärke om det förses med tilläggsskylt H4.
37 §Användningen av informationsmärken
De informationsmärken som anges i bilaga 3.6 och 3.7 till vägtrafiklagen används enligt följande:
F1 Orienteringstavla.
Märket kan placeras före en korsning där märkena F10–F15 eller F18 har använts.
F3 Orienteringstavla för olika körfält.
Märket används på samma sätt som märke F1.
F5 Omfartsinformation.
Märket används endast när det blir nödvändigt att omdirigera trafiken utanför den ursprungliga körbanan.
F7 Körfältsinformation.
Märket ger information om körfält, räknat från det vägavsnitt där märket är placerat.
F8 Körfältet slutar.
Märket kan användas som förhandsmärke om det förses med tilläggsskylt H4.
F10 och F11 Vägvisare ovanför körfält.
Om vägmarkering M1 har använts på körbanan, ska pilfiguren på märket motsvara vägmarkeringen för varje enskilt körfält. Märket får inte användas till att ange någon sådan gruppering som avviker från de allmänna bestämmelserna i vägtrafiklagen, om denna gruppering inte har angetts med vägmarkering M1.
F12 Avfartsvisare ovanför körfält.
Märket används när det i en korsning har ordnats en särskild avfartsväg för dem som svänger, så att avfarten inte förutsätter att hastigheten minskas väsentligt.
F13 Vägvisare.
Märket placeras vid vägkanten eller på en refug i korsningen eller i korsningens omedelbara närhet.
F14 Avfartsvisare.
Märket används när det i en korsning har ordnats en särskild avfartsväg för dem som svänger, så att avfarten inte förutsätter att hastigheten minskas väsentligt.
F17 Förhandsmärke för adressvägvisare.
Tillsammans med märket används tilläggsskylt H1 eller H4.
F46 Parkering.
Tillsammans med märkena F46.1 och F46.2 kan omställbar information om lediga parkeringsplatser anges med texten ”Ledigt” eller med texten ”Ledigt” och antalet lediga platser med siffror. Texten kan vara vit, gul eller grön på svart botten. Siffrorna kan vara vita eller gula. När det inte finns lediga platser eller när området är stängt, kan detta anges med texten ”Fullt” eller ”Stängt” i vitt, gult eller rött.
F57 Utrymningsväg.
Märket sätts upp i riktning med vägen på 1,0–1,5 meters höjd med högst 25 meters mellanrum.
G1 Informationstavla för serviceanläggning. G2 Informationstavla för serviceanläggning.
Märket kan användas för vägledning till mål som anges med informationsmärkena F46 och G7–G40. Märket kan användas för att märka ut en turistväg som anges med märke G41. Tilläggsskyltarna H1–H4, H17 och H24 kan användas tillsammans med märke G1.
G3 Avfartsvisare för serviceanläggning.
Märket kan användas för vägledning till mål som anges med informationsmärkena F46 och G7–G40, när det i en korsning har ordnats en särskild avfartsväg för dem som svänger, så att avfarten inte förutsätter en väsentlig sänkning av hastigheten.
G4 Adressvägvisare till serviceanläggning.
Vid den inre kortsidan av märket kan det infogas kännetecken från informationsmärkena G23–G40.
G5 Förhandsmärke för adressvägvisare till serviceanläggning.
På märket kan det infogas kännetecken från informationsmärkena G23–G40. Tillsammans med märket används tilläggsskylt H1 eller H4. Dessutom kan tilläggsskylt H24 användas.
G7 Informationsställe.
Märket kan användas för att ange ett ställe där det finns en informationskarta över servicen i området.
G8 Informationsbyrå.
Märket kan användas för att ange en informationsbyrå där resande kan få turistinformation.
G9 Första hjälpen.
Märket kan användas för att ange ett allmänt sjukhus eller ett sjukhus vid en hälsovårdscentral där läkare finns på plats dygnet runt.
G17 Campingplats.
Märket kan användas för att ange en campingplats enligt lagen om friluftsliv (606/1973) som är i allmänt turismbruk.
G18 Plats för husvagnar.
Märket kan användas för att ange en plats för husvagnar på en campingplats eller någon annan plats för husvagnar som är i allmänt bruk.
G21 Nödtelefon.
Märket kan användas för att ange en telefon som endast kan användas för samtal till nödcentralen.
38 §Placeringen av tilläggsskyltar
En tilläggsskylt placeras nedanför huvudmärket.
39 §Användningen av tilläggsskyltar
De tilläggsskyltar som anges i bilaga 3.8 till vägtrafiklagen används enligt följande:
I samband med förbuds- och begränsningsmärken får det inte genom en tilläggsskylt föreskrivas ett mera omfattande förbud eller en strängare begränsning än den som anges genom själva vägmärket.
H1 Objekt i korsande riktning.
Tilläggsskylten används för att ange att det objekt som vägmärket gäller finns i en korsande riktning. Tilläggskylten kan också användas tillsammans med ett förhandsmärke för ett vägmärke som finns i en korsande riktning.
H4 Avstånd till objekt.
Tilläggsskylten kan användas tillsammans med ett vägmärke eller ett förhandsmärke för ett vägmärke i syfte att ange avståndet till det objekt som vägmärket gäller.
H5 Avstånd till märke för obligatoriskt stannande.
Tilläggsskylten kan användas tillsammans med märke B5 som förhandsmärke för märke B6.
H6 Fri bredd.
Tilläggsskylten kan användas tillsammans med märke A4 för att ange den fria bredden hos en väg. När talet på tilläggsskylten ska fastställas avrundas vägavsnittets fria bredd neråt till närmaste 0,1 meter och från det dras det av 0,1 meter. Av särskilda skäl kan också en större säkerhetsmarginal användas. Tilläggsskylten används inte om förhållandena kräver att märke C21 används. Tilläggsskylten används inte om vägens fria bredd är större än 6,0 meter.
H7 Fri höjd.
Tilläggsskylten kan användas tillsammans med märke A33 eller ensam för sig, fäst vid hindret, för att ange vägavsnittets fria höjd. När talet på tilläggsskylten ska fastställas avrundas vägavsnittets fria höjd neråt till närmaste 0,1 meter och från det dras det av 0,1 meter. Av särskilda skäl kan också en större säkerhetsmarginal användas. Tilläggsskylten används inte om förhållandena kräver att märke C22 används.
H8 Ellednings höjd.
Tilläggsskylten används vid plankorsningar mellan väg och elektrifierad järnväg tillsammans med märkena A26–A29. Tilläggsskylten kan användas vid plankorsningar mellan väg och spårväg tillsammans med märkena A25 och A29. Talet på tilläggsskylten fastställs av bannätsförvaltaren eller förvaltaren av spårvägsnätet.
H9 Verkningsområde i vardera riktningen. H10 Verkningsområde i pilens riktning. H11 Verkningsområde slutar.
Tilläggsskylten kan användas tillsammans med vägmärkena C37, C38, C44, D4–D9 och E2–E4 för att framhäva riktningen hos vägmärkets verkningsområde. Tilläggsskylt H9.2 kan användas tillsammans med förbuds- och begränsningsmärken endast om märket upprepas.
H12 Fordonsgrupp.
Tilläggsskyltarna H12.1–H12.13 och H24 kan kombineras på samma tilläggsskylt.
H13 Parkeringssätt.
Tilläggsskylten kan användas tillsammans med märkena C41, C43, E2 och E3.
H14 Förbjudet att transportera farliga ämnen i kategori A.
Tilläggsskylten kan kombineras med tilläggsskylt H17 på samma tilläggsskylt.
H15 Genomfart förbjuden vid transport av farliga ämnen i kategori B.
Tilläggsskylten kan kombineras med tilläggsskylt H17 på samma tilläggsskylt.
H17 Giltighetstid.
Tilläggsskylten kan användas tillsammans med förbuds- och begränsningsmärken samt märkena E2–E4, E6–E9, E11 och G1. Tilläggsskyltarna H17.1–H17.3 kan kombineras på samma tilläggsskylt.
H18 Tidsbegränsning.
Tilläggsskylten kan kombineras med tilläggsskylt H17 och H24 på samma tilläggsskylt.
H19 Skyldighet att visa när parkeringstiden börjar.
Tilläggsskylten kan kombineras med tilläggsskylt H17 och H24 på samma tilläggsskylt.
H20 Parkering mot avgift.
Tilläggsskylten kan kombineras med tilläggsskylt H17 och H24 på samma tilläggsskylt.
H22 Riktning för trafik med förkörsrätt.
Figuren på tilläggsskylten anpassas efter situationen. Utan sådana konstruktioner som markerar riktningen för svängande trafik kan tilläggsskylt H22.2 användas endast tillfälligt. Tilläggsskylten används vid korsningens alla tillfarter. Tilläggsskylten får dock inte användas om en cykelbana korsar riktningen för svängande förkörsberättigad trafik i samma plan.
H26 Nödtelefon och brandsläckare.
Tilläggsskylten används tillsammans med märke E21.
40 §Placeringen av övriga märken avsedda för reglering av trafiken
Den nedre kanten på märkena I1–I4, I7, I10 och I12 får vara lägre ner än 1,5 meter ovanför körbanans yta.
41 §Användningen av övriga märken avsedda för reglering av trafiken
De övriga märken avsedda för reglering av trafiken som anges i bilaga 3.9 till vägtrafiklagen används enligt följande:
I1 Avstängningsbom. I2 Avstängningsstaket.
Märket används för att stänga av en väg eller del av en väg. På märkena I1 och I2.1 kan det fästas varningsmärken, förbuds- och begränsningsmärken, påbudsmärken och informationsmärken. Märke I2.2 används för att ange att rutten omdirigeras från körbanan till en sådan omfartsväg som kräver att föraren saktar ner farten avsevärt.
I3 Avstängningsstolpe.
Märke I3.1 placeras vid den vänstra kanten av körbanan eller körlinjen och märke I3.2 vid den högra kanten. Märke I3.3 används mellan körfält för trafik i samma riktning. Det kan tillfälligt användas som förstärkningsskylt för vägmärkesstolpe. Märke D3 kan fästas på detta märke.
I4 Avstängningskon.
På detta märke kan det fästas varningsmärken, förbuds- och begränsningsmärken, påbudsmärken och informationsmärken.
I5 Markeringspil. I6 Riktning för kurva. I7 Markeringsskärm.
Märket placeras utanför eller ovanför körbanan eller cykelbanan.
I8 Höjdmärke. I9 Underfartshöjd.
Märket placeras ovanför vägen.
I10 Förstärkningsskylt för vägmärkesstolpe.
Märke I10.1 kan användas på stolpen till ett påbudsmärke, regelmärke eller informationsmärke. Märke I10.2 kan användas på stolpen till ett varningsmärke, märke som anger förkörsrätt, förbudsmärke eller begränsningsmärke.
4 kap.Vägmarkeringar
42 §Allmänt
För att framhäva en vägmarkering får det användas vägbanereflektorer eller vägbaneljus med samma färg som vägmarkeringen.
Vägmarkeringar ska hållas i sådant skick att de inte av misstag kan uppfattas som en annan vägmarkering.
43 §Användningen av längsgående vägmarkeringar
De längsgående vägmarkeringar som anges i bilaga 4.1 till vägtrafiklagen används enligt följande:
K1 Mittlinje.
Mittlinje används inte om körbanans bredd är mindre än 5,7 meter.
K3 Spärrlinje.
En dubbel spärrlinje som skiljer åt trafikriktningarna ska alltid användas på bägge sidorna om en plankorsning med järnväg som är försedd med halvbommar, om det är tekniskt möjligt. En dubbel spärrlinje som skiljer åt trafikriktningarna används inte om körbanans bredd är mindre än 5,7 meter.
K4 Varningslinje.
Utanför tätorter ska det alltid markeras en varningslinje före en spärrlinje som skiljer åt trafikriktningarna. I tätorter kan varningslinjen lämnas omarkerad.
44 §Användningen av tvärgående vägmarkeringar
De tvärgående vägmarkeringar som anges i bilaga 4.2 till vägtrafiklagen används enligt följande:
L1 Stopplinje.
Tillsammans med vägmärke B6 används stopplinje alltid när det är tekniskt möjligt. Vid plankorsningar med järnväg placeras stopplinjen intill vägmärke B6 och på andra ställen så att det från ett fordon som har stannat bakom linjen är så god sikt som möjligt mot den korsande vägen.
I en trafikljusreglerad korsning markeras stopplinjen intill primärsignalen eller högst 10 meter före den. Om stopplinjen placeras framför ett övergångsställe, ska mellanrummet mellan stopplinjen och övergångsstället i möjligaste mån vara minst 5 meter. Stopplinjen för cykeltrafik kan markeras närmare övergångstället.
L3 Övergångsställe.
Markeringen för övergångsställe används tillsammans med vägmärke E1 eller ensam för sig. Ett övergångsställe markeras inte om vägens hastighetsbegränsning är över 50 kilometer i timmen, såvida inte övergångsstället är försett med trafikljus.
L5 Fartgupp.
Rutmarkeringen dimensioneras så att minst två markeringsrader syns i tillfartsriktningen.
45 §Användningen av övriga vägmarkeringar
De övriga vägmarkeringar som anges i bilaga 4.3 till vägtrafiklagen används enligt följande:
M8 Cyklist.
Markeringen för cyklist görs så att den kan avläsas i cyklistens färdriktning.
M9 Förberedande upplysning om väjningsplikt.
En markering med förberedande upplysning om väjningsplikt kan placeras högst 25 meter före väjningslinje L2.
M10 Förberedande upplysning om STOP-markering.
En markering med förberedande upplysning om STOP-markering kan placeras högst 25 meter före stopplinje L1.
5 kap.Särskilda bestämmelser
46 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2020.
47 §Övergångsbestämmelse
Trafikregleringsarrangemang som är i bruk när denna förordning träder i kraft ska före utgången av år 2030 ändras så att de överensstämmer med denna förordning.
Helsingfors den 20 maj 2020
KommunikationsministerTimo HarakkaÖveringenjörMikko Karhunen