1/2020

En foderföretagare ska lämna en registreringsanmälan enligt 18 § i foderlagen. Utöver det som föreskrivs i 18 § i foderlagen ska foderföretagaren ange följande uppgifter i registreringsanmälan:

Foderföretagaren ska informera Livsmedelsverket om permanenta eller andra väsentliga ändringar i uppgifterna i registreringsanmälan på det sätt som Livsmedelsverket bestämmer senast när ändringarna börjar gälla.

Foderföretagaren ska till ansökan om godkännande bifoga den information som anges i 20 § i foderlagen. Ansökan om godkännande ska göras på en blankett utarbetad för detta ändamål och lämnas till Livsmedelsverket. En foderföretagare som ansöker om godkännande ska dessutom göra en registreringsanmälan enligt 4 § i denna förordning.

Bestämmelser om återtagande av ett godkännande enligt foderhygienförordningen finns i artiklarna 14 och 15 i foderhygienförordningen.

Bestämmelser om godkännande av tillverkare av läkemedelsfoder och foderföretagare som släpper ut läkemedelsfoder på marknaden finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning 10/VLA/2008 om läkemedelsfoder.

Livsmedelsverket ska tilldela en godkänd anläggning som bedriver verksamhet enligt

Livsmedelsverket publicerar de förteckningar som avses i 37 § i foderlagen på sin webbplats. Förteckningarna ska hållas uppdaterade.

Livsmedelsverket ska separat för respektive verksamhet, typ av produkt eller driftsinriktning i förteckningen införa de anläggningar som det har registrerat vid förfarandet enligt 4 eller 5 § i denna förordning.

Utöver vad som följer av 2 mom. ska godkännandenumret enligt 7 § i denna förordning införas i förteckningen för varje foderföretagare som godkänts enligt foderhygienförordningen.

Foderföretagaren ska lämna en anmälan om införsel av särskilt riskbenägna foder senast 24 timmar före foderpartiets ankomst till finskt territorium genom att informera Livsmedelsverket om införseln för att en riskbaserad provtagning enligt 13 § i denna förordning ska kunna utföras. Om dagen före införseln inte är en vardag, ska förhandsanmälan göras senast föregående vardag. 

I bilaga 4 nämnda fodertillsatser, förblandningar och foderblandningar innehållande dessa får endast importeras från sådana produktionsanläggningar som har en företrädare i Finland. Företrädaren ska lämna en anmälan till Livsmedelsverket i vilken företrädaren åtar sig att garantera att produktionsanläggningen i tredjelandet uppfyller villkoren enligt foderhygienförordningen.

Livsmedelsverket för en förteckning över produktionsanläggningar i tredjeländer. I förteckningen införs både produktionsanläggningens och företrädarens namn och adress samt de produkter i bilaga 4 som kräver godkännande och har släppts ut på marknaden i Finland.

Foderföretagaren ska omedelbart informera Livsmedelsverket om det vid mottagning, framställning, lagring eller lastning av foder eller vid annan motsvarande verksamhet observeras överskridning av gränsvärden för skadliga ämnen, produkter eller organismer. 

För att undvika riskerna med foder som har släppts ut på marknaden, ska foderföretagaren omedelbart meddela salmonellaobservationer till den aktör som har mottagit fodret. 

Foderföretagaren ska vidta lämpliga åtgärder och samarbeta med Livsmedelsverket för att undvika riskerna med fodret i situationer där det finns skäl att misstänka att fodret eller fodrets produktions-, bearbetnings- och distributionskedja inte uppfyller kraven på fodersäkerhet.

Företagaren ska i samarbete med Livsmedelsverket utreda källorna till skadliga ämnen, produkter och organismer då man konstaterar överskridning av de högsta tillåtna halterna i foder enligt bilaga I eller förhöjda halter enligt bilaga II till förordningarna om främmande ämnen eller då man påträffar salmonellabakterier i fodret.

Foderföretagaren ska lämna en redogörelse till Livsmedelsverket för förvaring, identifiering, ny behandling och förstöring av varje foderparti som inte uppfyller kraven på fodersäkerhet samt i fall av kontamination en redogörelse för åtgärderna.

Företagaren ska se till att fodren vid behov oskadliggörs på ett förfaringssätt som har godkänts av Livsmedelsverket och att de oskadliggjorda fodren inte innehåller salmonellabakterier och är förenliga med bilaga I till förordningarna om främmande ämnen.

För den officiella salmonellaövervakningen av foder ska det tas prov på särskilt riskbenägna foder enligt Livsmedelsverkets riskbaserade kontrollplan. Av den årliga kontrollplanen ska framgå fodrets namn och typ, ursprungsland och antalet foderpartier som provtagningen gäller. 

Provet ska tas i samband med införsel av foderpartiet med en lämplig mekanisk provtagare eller någon annan lämplig provtagningsmetod. 

Av partier med särskilt riskbenägna foder som är avsedda för utfodring av livsmedelsproducerande djur, sällskapsdjur och pälsdjur undersöks ett prov för varje påbörjat 50 000 kilogram.

Utöver vad som föreskrivs i 3 mom. undersöks också ett prov för varje påbörjat 25 000 kilogram av foderpartiet om det är fråga om foder som är avsett för utfordring  av livsmedelsproducerande djur och sänds direkt till en mobil blandare eller gårdsbruksenhet utan värmebehandling i Finland.

En inspektör som Livsmedelsverket har auktoriserat ska ta de prover som avses i 3 och 4 mom. i enlighet med anvisningen för myndighetsprovtagning.

En foderföretagare som framställer sådana foderblandningar för livsmedelsproducerande djur som ska släppas ut på marknaden ska minst en gång i veckan ta produktionsmiljöprover från varje sådan mottagnings- och tillverkningslinje där foderråvaror tas emot eller där foderblandningar framställs av särskilt riskbenägna foderråvaror ur någon av de kategorier av foderråvaror som anges i bilaga 3.

Företagare som använder ånga vid värmebehandling av foder ska ta prover från var och en av följande punkter:

Andra företagare än de som avses i 2 mom. ska minst en gång i veckan ta prov från var och en av följande punkter:

Provtagningspunkterna kan ändras anläggningsspecifikt enligt företagarens riskbedömning. Ändringar och grunderna till ändringarna ska meddelas till Livsmedelsverket.

Utöver vad som i 1–3 mom. bestäms om tagning av produktionsmiljöprov ska företagaren också ta prover från slutprodukten i samband med lastningen.

Bestämmelserna i 1–4 mom. gäller dock inte företagare som på gårdsbruksenheten av enbart på enheten producerade särskilt riskbenägna foderråvaror ur någon av de kategorier av foderråvaror som anges i bilaga 3 framställer sådana foderblandningar för livsmedelsproducerande djur som är avsedda att släppas ut på marknaden.  Företagaren ska ta åtminstone ett produktionsmiljöprov för varje påbörjat 50 000 kilogram, men dock minst tre prov om året.

Foderföretagaren ska utan dröjsmål sända alla produktionsmiljöprover och foderprover enligt 15–20 § i denna förordning till ett enligt 27 § i foderlagen godkänt eller ett enligt 25 eller 28 b § i foderlagen utsett laboratorium för salmonellaundersökning.

Oberoende av vad som bestäms i 1 mom. ska de prover i samband med lastningen som avses i 16 § sändas till ett kvalitetssäkringslaboratorium för undersökning endast om salmonellabakterier påträffas i produktionsmiljöprover. Lastningsproverna från bulkfoder ska förvaras i minst fyra månader och proverna av fuktigt foder under hela den angivna hållbarhetstiden.

Varje produktionsmiljöprov och foderprov ska undersökas separat i laboratoriet.

En foderföretagare som framställer foderblandningar för höns, slaktkycklingar och kalkoner samt svin och nötkreatur ska förvissa sig om att foderblandningarnas temperatur vid granuleringen eller någon annan värmebehandling är minst 81 °C eller att foderblandningen har värmebehandlats vid minst 75 °C i tio minuter.

Kravet att genomföra en värmebehandling gäller inte företagare vars årsproduktion är högst sex miljoner kilogram, eller mobila blandare. Kravet gäller inte heller för kompletteringsfoder med mineraler eller vitaminer, flytande eller fuktiga foder.

Utöver vad som bestäms i 2 mom. kan Livsmedelsverket på ansökan bevilja undantag från den värmebehandling som avses i 1 mom. om det är fråga om specialfoder med en sådan struktur eller egenskap som gör att värmebehandling inte lämpar sig för fodret.

Naturresursinstitutet publicerar beräkningsmetoderna för energi- och proteinvärden samt fodertabellerna på sin webbplats.

Som energi- och proteinvärden för en foderråvara får anges de värden som ingår i fodertabellen eller de värden som har beräknats enligt foderråvarans fastställda näringssammansättning. Vid beräkningen tillämpas kriterierna i fodertabellen och när det gäller proteinvärdet för idisslarfoder (det protein som absorberas i tunntarmen) den mängd nedbrytbart protein som anges i fodertabellen. Energivärdet för grovfoder för idisslare och hästar får också beräknas utgående från halten smältbara organiska ämnen (D-värdet).

Energivärdet för en foderblandning ska fastställas och anges på följande sätt:

Proteinvärdena för foderblandningar för svin, idisslare, hästar och pälsdjur är kalkylerade värden och de baserar sig på summan av proteinvärden för foderråvaror i foderblandningarna.

Foderföretagaren ska föra register över de fastställda näringssammansättningarna hos foderråvaror och på begäran lämna uppgifterna till Livsmedelsverket om företagaren vid beräkningen tillämpar fastställda näringssammansättningar i stället för fodertabellens värden.

Det är frivilligt att ange energi- och proteinvärden i foder.

Enligt 19 § i foderlagen ska foderföretagaren föra journal över uppgifter som har att göra med verksamheten. Journalen ska föras skriftligen eller med hjälp av ett system för automatisk databehandling eller på något annat därmed jämförbart sätt.

En primärproducent av foder ska i tillämpliga delar föra register över de omständigheter som anges i bilaga 8 till denna förordning.

Bestämmelser om kravet på registerföring för andra än primärproducenter av foder finns i bilaga II till foderhygienförordningen. Bestämmelser om kravet på registerföring för företagare som sänder, transporterar eller tar emot animaliska biprodukter finns i biproduktförordningen. Bestämmelser om kravet på registerföring för foderföretagare som överlåter mjölkprodukter för att användas vid utfodring av livsmedelsproducerande djur finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning om animaliska biprodukter (783/2015). Bestämmelser om registerföring som gäller tillverkning och överlåtelse av läkemedelsfoder finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning om läkemedelsfoder (10/VLA/2008).

Foderföretagaren ska bevara registeruppgifterna enligt bilaga 8 till denna förordning och bilaga II till foderhygienförordningen i minst fem år. Separata bestämmelser om att bevara registeruppgifterna över användningen av växtskyddsmedel finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG.