56/2019

Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser om tillämpningen av följande EU-förordningar:

Med medlemsstat avses i denna lag en stat som hör till Europeiska unionen och där förordningen om makars förmögenhetsförhållanden är tillämplig på det sätt som föreskrivs i artikel 70.2 i den förordningen och förordningen om förmögenhetsförhållanden i registrerade partnerskap är tillämplig på det sätt som föreskrivs i artikel 70.2 i den förordningen.

Ett avtal om tillämplig lag som avses i artikel 22 i förordningen om makars förmögenhetsförhållanden och i artikel 22 i förordningen om förmögenhetsförhållanden i registrerade partnerskap ska lämnas in till magistraten för registrering med iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om vissa personregister vid magistraterna (57/2005).

En ansökan om erkännande eller verkställbarhetsförklaring av ett beslut som meddelats i en annan medlemsstat med stöd av förordningen om makars förmögenhetsförhållanden eller förordningen om förmögenhetsförhållanden i registrerade partnerskap ska prövas av en tingsrätt.

Ansökan ska lämnas till den tingsrätt som enligt artikel 44.2 i förordningen om makars förmögenhetsförhållanden eller artikel 44.2 i förordningen om förmögenhetsförhållanden i registrerade partnerskap är behörig i ärendet. Om ingen tingsrätt enligt artikeln i fråga är behörig, ska ansökan prövas av Helsingfors tingsrätt.

Ändring i ett beslut som tingsrätten har fattat med stöd av 3 § söks hos hovrätten utan att missnöje anmäls.

Ett i Sverige meddelat beslut i en fråga som gäller avvittring av egendom är trots förordningen om makars förmögenhetsförhållanden giltigt i Finland, på det sätt som föreskrivs i artikel 22 i den mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige avslutade konventionen, innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap (FördrS 20/1931), om ärendet har prövats i samband med ett yrkande om äktenskapsskillnad och beslutet gäller makar som avses i artikel 3 i den konventionen.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas dock inte, om makarna när de ingick äktenskapet eller senare under äktenskapet har bosatt sig i en stat som inte är part i den konvention som nämns i 1 mom.

Vad som föreskrivs i 133 och 134 § i äktenskapslagen (234/1929) tillämpas oberoende av den lag i en främmande stat som är tillämplig med stöd av förordningen om makars förmögenhetsförhållanden eller förordningen om förmögenhetsförhållanden i registrerade partnerskap.

De handlingar som avses i artikel 46.2 i förordningen om makars förmögenhetsförhållanden och i artikel 46.2 i förordningen om förmögenhetsförhållanden i registrerade partnerskap får ges in till domstolen även översatta till engelska, om inte domstolen kräver att handlingarna eller någon av dem ska översättas till finska eller svenska.

Denna lag träder i kraft den 29 januari 2019.