Lag om ändring av lagen om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Finlands författningssamling
- Författningstext
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i lagen om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg ( 1686/2009 ) 36 § 4 mom. och 52 § 2 mom., sådana de lyder i lag 946/2018,
ändras 2 § 38 och 43 punkten, 3 § 3 mom., 4, 26, 27, 48, 51, 52 och 81 a § samt 91 § 1 mom. 8 och 9 punkten, av dem 2 § 38 och 43 punkten samt 27, 48, 51 och 52 § sådana de lyder i lag 946/2018, 4 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 910/2011, 1505/2011 och 879/2014 och 81 a § sådan den lyder i lag 879/2014, samt
fogas till 2 §, sådan den lyder i lag 946/2018, nya 38 a- och 44–46 punkter samt till lagen nya 23 a, 28 a och 36 a § som följer:
2 §Definitioner
I denna lag och i de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den avses med
havsområden följande områden:
område A ett havsområde utanför områdena B, C och D,
område B ett havsområde vars geografiska koordinater inte på något ställe är mer än 20 nautiska mil från strandlinjen, men som är beläget utanför områdena C och D,
område C ett havsområde vars geografiska koordinater inte på något ställe är mer än 5 nautiska mil från strandlinjen, men som är beläget utanför område D och där sannolikheten för en signifikant våghöjd som överstiger 2,5 meter är mindre än 10 procent under en ettårsperiod,
område D ett havsområde vars geografiska koordinater inte på något ställe är mer än 3 nautiska mil från strandlinjen och där sannolikheten för en signifikant våghöjd som överstiger 1,5 meter är mindre än 10 procent under en ettårsperiod,
passagerarfartygsklasser följande passagerarfartygsklasser som fastställs enligt det havsområde inom vilket ett passagerarfartyg som omfattas av non-SOLAS-direktivet trafikerar:
passagerarfartyg i klass A ett passagerarfartyg som används på inrikes resor och som får användas inom områdena A, B, C och D,
passagerarfartyg i klass B ett passagerarfartyg som används på inrikes resor och som får användas inom områdena B, C och D,
passagerarfartyg i klass C ett passagerarfartyg som används på inrikes resor och som får användas inom områdena C och D,
passagerarfartyg i klass D ett passagerarfartyg som används på inrikes resor och som får användas inom område D,
redare den som äger eller hyr hela fartyget och som ensam eller tillsammans med andra personer utövar faktisk beslutanderätt i fartygssäkerhetsfrågorna; i denna lag jämställs med redaren en sådan person som enligt avtal eller på något annat sätt faktiskt har hand om frågor med anknytning till fartygets fartygssäkerhet,
hamnområde ett vattenområde som förvaltas av ett hamnbolag,
traditionsfartyg ett i Museiverkets traditionsfartygsregister registrerat historiskt fartyg som används i inrikes fart, men inte i reguljär trafik, och som har en längd på minst 5,5 meter och är konstruerat före år 1965,
nöjesfartyg ett fartyg avsett för sport- och fritidsändamål vars skrovlängd, mätt enligt tillämpliga harmoniserade standarder, är över 24 meter och vars bruttodräktighet är under 500.
3 §Fartyg på vilka lagen tillämpas
Denna lag tillämpas inte på fritidsbåtar eller nöjesfartyg.
4 §Hänvisningar till annan lagstiftning
Bestämmelser om tillsynen över efterlevnaden av bestämmelser och föreskrifter som gäller fartygssäkerheten finns i lagen om tillsyn över fartygssäkerheten (370/1995).
Bestämmelser om harmoniserade krav och förfaranden för säker lastning och lossning av bulkfartyg finns i lagen om säker lastning och lossning av vissa bulkfartyg (1206/2004).
Bestämmelser om säkerställande av säkerheten och om tillsynsmyndigheternas uppgifter i fråga om tryckbärande anordningar i fartyg finns i lagen om tryckbärande anordningar (1144/2016).
Utöver vad som föreskrivs i denna lag finns det bestämmelser om elektrisk utrustning i fartyg i elsäkerhetslagen (1135/2016).
Bestämmelser om förhindrande av miljöförstöring finns i miljöskyddslagen för sjöfarten (1672/2009).
Bestämmelser om krav på fartyg och fritidsbåtar som används för handelssjöfart, till den del det inte föreskrivs om sådana krav i någon annan lag, finns i sjötrafiklagen (463/1996).
Bestämmelser om skydd av människors säkerhet och hälsa samt av egendom och miljön mot fritidsbåtars, vattenskotrars och deras utrustnings skadliga egenskaper samt bestämmelser om avgas- och bullerutsläpp från motorerna på fritidsbåtar och vattenskotrar finns i lagen om säkerhet och utsläppskrav för fritidsbåtar (1712/2015).
Bestämmelser om sådan fartygsutrustning som omfattas av internationella överenskommelser om säkerställande av överensstämmelse med kraven finns i lagen om marin utrustning (1503/2011).
Bestämmelser om inspektioner och utlåtanden för i sjöarbetskonventionen avsedda sjöarbetscertifikat finns i lagen om fartygspersonalens arbets- och boendemiljö samt mathållningen ombord på fartyg (395/2012).
23 a §Överensstämmelse med kraven för yrkesbåtar
Tillverkare av yrkesbåtar ska för uppfyllande av de tekniska föreskrifter som Transport- och kommunikationsverket meddelat med stöd av 23 § säkerställa att en yrkesbåt är konstruerad och byggd i överensstämmelse med kraven samt sörja för att yrkesbåtens överensstämmelse med kraven bedöms av ett i 4 kap. i lagen om säkerhet och utsläppskrav för fritidsbåtar avsett anmält organ, ett motsvarande anmält organ som utsetts av en myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller av ett erkänt klassificeringssällskap. Ett motsvarande anmält organ som utsetts av en myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska ha en representant med hemort i Finland och som för det anmälda organets talan i domstolar och hos andra myndigheter. Om det görs väsentliga ändringar på en yrkesbåt efter bedömningen av överensstämmelsen med kraven, ska redaren sörja för att det görs en ny bedömning av överensstämmelsen med kraven för yrkesbåten.
Transport- och kommunikationsverket beviljar efter ansökan certifikat för yrkesbåt till en yrkesbåt som överensstämmer med kraven samt till en yrkesbåt som en myndighet i en annan stat har godkänt i enlighet med dess motsvarande bestämmelser, om yrkesbåten åtminstone uppnår en säkerhetsnivå som motsvarar den säkerhetsnivå för en yrkesbåt som anges i de tekniska föreskrifter som Transport- och kommunikationsverket har meddelat med stöd av 23 §. Med certifikat för yrkesbåt jämställs certifikat som har beviljats av ett erkänt klassificeringssällskap och som intygar att yrkesbåten uppfyller kraven enligt det erkända klassificeringssällskapets regler eller standarder.
Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om den i 1 mom. avsedda bedömningen av överensstämmelse med kraven för yrkesbåtar och om förfarandena för detta samt om ansökan om det certifikat för yrkesbåt som avses i 2 mom.
26 §Begränsning av kapitlets tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas på de fartyg som nämns i 3 § 4 mom., på hyresbåtar, på fiskefartyg eller på obemannade pråmar i inrikes fart, med undantag för pråmar som är fast kopplade till ett skjutande fartyg. Bestämmelserna i detta kapitel ska inte heller tillämpas på yrkesbåtar, med undantag för bestämmelserna i 28 a §.
27 §Fartyg i internationell fart
Ett fartyg i internationell fart som omfattas av lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen ska uppfylla kraven enligt bestämmelserna i lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen. Andra fartyg än fartyg i internationell fart som omfattas av lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen med en längd över 15 meter men under 24 meter, ska ha ett sådant fribord som med hänsyn till farvattnets karaktär kan anses tryggt.
Fartyg som omfattas av lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen ska ha ett internationellt lastmärke och ett internationellt lastlinjecertifikat, ett östersjölastmärke och ett östersjölastlinjecertifikat eller ett internationellt dispenscertifikat så som bestäms i lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen.
Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare tekniska föreskrifter om genomförandet av lastlinjekonventionen och Östersjölastlinjeöverenskommelsen. Transport- och kommunikationsverket får också meddela närmare tekniska föreskrifter om konstruktionskraven för andra fartyg än de som omfattas av lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen samt om fribord och uträknande av det.
28 a §Yrkesbåtar i internationell fart eller i inrikes fart
En yrkesbåt i internationell fart eller i inrikes fart ska ha ett sådant fribord som med hänsyn till farvattnets karaktär kan anses tryggt. En yrkesbåt i internationell fart eller inrikes fart som är avsedd för transport av last ska ha ett lastmärke för yrkesbåt.
Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare tekniska föreskrifter om krav i fråga om konstruktion för yrkesbåtar, om fribord och uträknande av det samt om mått, placering och utmärkning av lastmärke för yrkesbåtar.
36 a §Egenkontroll
Transport- och kommunikationsverket godkänner efter ansökan att redaren utför säkerhetsbedömningen ( egenkontroll ) av sådana yrkesbåtar och pråmar samt lastfartyg med en längd under 24 meter som har genomgått en första besiktning och som används i inrikes fart. Redaren ska ha en sådan kompetens att han kan utföra egenkontrollen på behörigt sätt.
Redaren ska göra upp en egenkontrollplan om de åtgärder som gäller fartygets säkerhetsbedömning och genomförandet av dem. Redaren ska regelbundet lämna uppgifter om åtgärderna enligt egenkontrollplanen till Transport- och kommunikationsverkets elektroniska informationssystem för sjöfarten.
Redaren ska se till att ett fartyg som omfattas av egenkontroll genomgår en förnyad besiktning vart femte år. Redaren ska ansöka om besiktning hos Transport- och kommunikationsverket, ett erkänt klassificeringssällskap eller en utsedd besiktningsman.
Transport- och kommunikationsverket ska temporärt eller permanent återkalla ett godkännande som avses i 1 mom., om redaren inte längre iakttar de krav som ställts på egenkontrollen.
Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om innehållet i egenkontrollplanen och om hur uppgifter om åtgärderna enligt egenkontrollplanen ska lämnas till det elektroniska informationssystemet för sjöfarten samt om kompetenskraven för en redare som ska godkännas för utförande av egenkontroll.
48 §Sjösäkerhetsbesiktning av andra passagerarfartyg i inrikes fart än sådana som omfattas av non-SOLAS-direktivet
Passagerarfartyg i inrikes fart som inte omfattas av non-SOLAS-direktivet ska genomgå en första besiktning innan det sätts i trafik som ett finskt fartyg.
Utöver en första besiktning ska ett fartyg som avses i 1 mom. vid behov genomgå en förnyad besiktning, årlig besiktning, mellanliggande besiktning och periodisk besiktning.
Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om när en första besiktning, förnyad besiktning, årlig besiktning, mellanliggande besiktning och periodisk besiktning ska utföras och vad som ingår i besiktningarna.
51 §Besiktning av specialfartyg, traditionsfartyg, yrkesbåtar och hyresbåtar
Ett specialfartyg, ett traditionsfartyg, en yrkesbåt och en hyresbåt ska genomgå en första besiktning innan fartyget sätts i trafik som ett finskt fartyg.
Vid behov ska specialfartyg, traditionsfartyg, yrkesbåtar och hyresbåtar utöver en första besiktning också genomgå en förnyad besiktning, årlig besiktning, mellanliggande besiktning och periodisk besiktning.
Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om när en första besiktning, förnyad besiktning, årlig besiktning, mellanliggande besiktning och periodisk besiktning ska utföras och vad som ingår i besiktningarna.
52 §Skrovbesiktning av fartyg som används i vintertrafik
När ett fartyg första gången tas i bruk i vintertrafik ska dess skrov besiktas för vintertrafik. Skrovet på ett fartyg som används i vintertrafik ska besiktas på nytt för vintertrafik vart femte år.
81 a §Tjänsteansvar
Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar ska tillämpas på anställda hos erkända klassificeringssällskap, på personer anställda hos anmälda organ samt på utsedda besiktningsmän eller utsedda skeppsmätare när de utför offentliga förvaltningsuppgifter enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).
91 §Fartygssäkerhetsförseelse
Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
försummar att iaktta de fribordskrav enligt lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen som avses i 27 § 1 eller 2 mom. eller de fribordskrav enligt 1 mom. som gäller andra fartyg eller de föreskrifter som avses i 3 mom.,
försummar att iaktta de lastlinjekrav enligt non-SOLAS-direktivet som avses i 28 § 1 mom. eller de lastmärkes- eller fribordskrav för andra fartyg som anges i 2 eller 3 mom. eller de föreskrifter som avses i 4 mom., eller de lastmärkes- eller fribordskrav för yrkesbåtar som anges i 28 a § 1 mom. eller de föreskrifter som avses i 2 mom.,
ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för fartygssäkerhetsförseelse dömas till böter.
Denna lag träder i kraft den 21 december 2019.
KoUB 30/2018
RSv 174/2018
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2108 (32017L2108); EUT L 315, 30.11.2017, s. 40
Helsingfors den 8 februari 2019
Republikens PresidentSauli NiinistöKommunikationsministerAnne Berner