Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

881/2018

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om ändring av miljöskyddslagen

Typ av författning
Lag
Meddelats
Publiceringsdag
Finlands författningssamling
Författningstext

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i miljöskyddslagen ( 527/2014 ) 5 § 1 mom. 15 punkten, 107 § 2 mom. 2 punkten underpunkt g och 107 § 2 mom. 3 punkten samt

fogas till 5 § 1 mom. nya 16 och 17 punkter, till 107 § 2 mom. en ny 4 punkt samt till lagen nya 221 c–221 f § som följer:

5 §Definitioner

I denna lag avses med

15) avstjälpningsplats en plats för bortskaffande av avfall på vilken avfall deponeras på eller under markytan, dock inte en plats som endast är avsedd för deponering av utvinningsavfall,

16) förordningen om animaliska biprodukter Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter),

17) genomförandeförordningen till förordningen om animaliska biprodukter kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen, med senare ändringar.


107 §Tillämpningsområde


Lagens 108–110 § tillämpas dock inte på


2) 

anläggningar där endast följande slag av avfall förbränns:


g)

djurkroppar som förbränns enligt vad som föreskrivs om behandlingen av dem i förordningen om animaliska biprodukter,


3) 

försöksanläggningar som används för forskning och provning i syfte att förbättra förbränningsprocessen och som förbränner mindre än 50 ton avfall per år,

4) 

sådan användning av naturgödsel från produktionsdjur som bränsle på vilken 221 c–221 f § tillämpas.

221 c §Särskilda krav och myndighetsförfarandet vid användning av naturgödsel som bränsle

Vid användning av sådan naturgödsel från produktionsdjur som avses i kapitel V.C i bilaga III till genomförandeförordningen till förordningen om animaliska biprodukter som bränsle i en energiproducerande enhet med en bränsleeffekt på högst 50 megawatt ska inte bestämmelserna i punkt 13 i tabell 1 eller punkt 13 i tabell 2 i bilaga 1 till denna lag om avfallsförbränning eller annan behandling av avfall som sker yrkesmässigt eller i en anläggning och inte heller 108–110 § tillämpas på verksamheten. Det är fråga om energiproduktion där förbränningen av naturgödsel ska uppfylla följande krav i genomförandeförordningen till förordningen om animaliska biprodukter:

1) 

det krav i fråga om temperatur och uppehållstid för gasen från förbränning som anges i kapitel IV avsnitt 2 punkt 2 i bilaga III samt det krav på temperaturmätvärden som anges i kapitel IV avsnitt 2 punkt 4 i bilaga III,

2) 

det krav i fråga om hjälpbrännare som anges i kapitel V.B punkt 3 b led ii i bilaga III, och

3) 

de krav i fråga om utsläppsgränsvärden som anges i kapitel V.B punkt 4 a i bilaga III och kravet i fråga om de utsläppsmätningar som enligt kapitel V.B punkt 4 b i bilaga III ska göras en gång om året.

När det gäller miljötillståndsplikt och registreringsplikt för en energiproducerande enhet som avses i 1 mom. tillämpas bestämmelserna om energiproduktion i denna lag. I lagen om animaliska biprodukter (517/2015) föreskrivs det om ett i den lagen förutsatt godkännande av enheten.

221 d §Undantag från särskilda krav vid användning av naturgödsel som bränsle

På i 221 c § 1 mom. avsedda särskilda krav som gäller förbränning av naturgödsel ska följande undantag som är tillåtna enligt genomförandeförordningen till förordningen om animaliska biprodukter tillämpas:

1) 

det krav i fråga om temperatur och uppehållstid för gasen från förbränning som anges i kapitel IV avsnitt 2 punkt 2 i bilaga III till genomförandeförordningen till förordningen om animaliska biprodukter samt det därtill hörande kravet i fråga om hjälpbrännare ska i fråga om sådana energiproducerande enheter som är i drift när denna lag träder i kraft börja tillämpas när det gått sex år från denna lags ikraftträdande,

2) 

med avvikelse från det som föreskrivs i kapitel V.B punkt 4 a i bilaga III till genomförandeförordningen till förordningen om animaliska biprodukter får utsläpp av partiklar från energiproducerande enheter med en bränsleeffekt på högst 5 megawatt vara högst 50 mg/m 3 n vid en syrehalt på 11 procent, och

3) 

med avvikelse från det som föreskrivs i kapitel V.B punkt 3 b led i i bilaga III till genomförandeförordningen till förordningen om animaliska biprodukter får hästgödsel föras in för hand i förbränningskammaren i energiproducerande enheter med en bränsleeffekt på högst 0,5 megawatt.

221 e §Utsläppsgränsvärden för användning av naturgödsel som bränsle i flerbränsleenheter

Vid samtidig användning av sådan naturgödsel från produktionsdjur som avses i kapitel V.C i bilaga III till genomförandeförordningen till förordningen om animaliska biprodukter och annat bränsle i en energiproducerande enhet med en bränsleeffekt på högst 50 megawatt ( flerbränsleenhet ) ska utsläppsgränsvärdena fastställas enligt följande:

1) 

för en flerbränsleenhet med en bränsleeffekt på minst 1 men högst 50 megawatt i enlighet med utsläppsgränsvärdestabellerna och beräkningsformeln i en förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av 9 eller 10 §, och

2) 

för en flerbränsleenhet med en bränsleeffekt på mindre än 1 megawatt i enlighet med utsläppsgränsvärdestabellerna och beräkningsformeln i en förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av 10 § som om enheten var en enhet med en bränsleeffekt på 1 megawatt.

Vid tillämpning av 1 mom. ska start- och stopperioder inte beaktas när utsläppsgränsvärden för flerbränsleenheter fastställs.

Om det är fråga om en energiproducerande enhet som inte omfattas av denna lags bestämmelser om tillstånds- eller registreringsplikt för energiproduktion, ska den kommunala miljövårdsmyndigheten fastställa och meddela utsläppsgränsvärdena för flerbränsleenheten till den behöriga myndighet som svarar för biproduktstillsynen enligt lagen om animaliska biprodukter.

221 f §Tillsyn vid användning av naturgödsel som bränsle

Om det är fråga om en energiproducerande enhet som omfattas av denna lags bestämmelser om tillstånds- eller registreringsplikt för energiproduktion, ska det som en del av tillsynen enligt denna lag övervakas att kraven i 221 c–221 e § uppfylls, även om enheten också omfattas av tillämpningsområdet för biproduktstillsynen enligt lagen om animaliska biprodukter.

Om det är fråga om en energiproducerande enhet som inte omfattas av denna lags bestämmelser om tillstånds- eller registreringsplikt för energiproduktion, ska det som en del av biproduktstillsynen enligt lagen om animaliska biprodukter övervakas att kraven i 221 c–221 e § uppfylls. Den kommunala miljövårdsmyndigheten ska dock ge den behöriga myndighet som svarar för biproduktstillsynen experthjälp vid tillsynen.


Denna lag träder i kraft den 15 november 2018.

Denna lag tillämpas vid slutförandet av behandlingen och avgörandet av de miljötillståndsansökningar som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag och som gäller förbränning av sådan naturgödsel från produktionsdjur som avses i kapitel V.C i bilaga III till genomförandeförordningen till förordningen om animaliska biprodukter i energiproducerande enheter med en bränsleeffekt på högst 50 megawatt.

RP 95/2018

MiUB 7/2018

RSv 85/2018

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (32010L0075); EUT L 334, 17.12.2010, s. 17

Kommissionens förordning (EU) 2017/1262 (32017R1262); EUT L 182, 13.7.2017, s. 34

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (32009R1069); EUT L 300, 14.11.2009, s. 1

Kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (32011R0142); EUT L 54, 26.2.2011, s. 1

Kommissionens förordning (EU) nr 592/2014 (32014R0592); EUT L 165, 4.6.2014, s. 33

Helsingfors den 9 november 2018

Republikens PresidentSauli NiinistöBostads-, energi- och miljöministerKimmo Tiilikainen

Till början av sidan