53/2018

Denna lag innehåller bestämmelser om ett riksomfattande informationssystem ( inkomstdatasystemet ) avsett för arbetsgivare och andra prestationsbetalare och för uppgiftsanvändare samt bestämmelser om skyldigheten att använda inkomstdatasystemet för att lämna inkomstuppgifter som omfattas av den lagstadgade anmälnings- och uppgiftsskyldigheten och andra uppgifter som har samband med dem. Denna lag innehåller också bestämmelser om möjligheten att använda inkomstdatasystemet för att lämna uppgifter som omfattas av rätten till information.

Inkomstdatasystemet består av inkomstregistret, som innehåller uppgifter som ska lämnas med stöd av den lagstadgade anmälnings- och uppgiftsskyldigheten och rätten till information, och ett register med identifierings- och kontaktuppgifter vars syfte är att säkerställa uppgifternas riktighet.

Med hjälp av inkomstdatasystemet tas uppgifter från arbetsgivare och andra i denna lag avsedda aktörer emot och lagras samt förmedlas uppgifter till de myndigheter och andra aktörer som har rätt till dem för att prestationsbetalarnas lagstadgade anmälnings- och uppgiftsskyldighet ska uppfyllas och för att rätten till information ska tillgodoses.

Uppgifterna lämnas in och lämnas ut ur inkomstdatasystemet via en teknisk anslutning eller på något annat sätt på elektronisk väg med de undantag som föreskrivs i 11 §.

De uppgifter i inkomstregistret som gäller inkomster och andra prestationer samt om prestationsmottagare och prestationsbetalare är sekretessbelagda. På inkomstdatasystemet tillämpas i övrigt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), dock så att uppgifter kan lämnas ut ur inkomstdatasystemet endast för de ändamål som nämns i denna lag och för de ändamål som föreskrivs i 11 och 12 §, 26 § 3 mom. och 29 § 1 mom. 3 punkten i den lagen.

I denna lag avses med

Registeransvarig för inkomstdatasystemet är Inkomstregisterenheten vid Skatteförvaltningen ( Inkomstregisterenheten ). Inkomstregisterenheten ska genom beslut närmare fastställa vilka uppgifter som ska föras in i inkomstregistret med stöd av denna lag. Inkomstregisterenheten ska även fatta beslut om vilka uppgifter ur inkomstregistret som ska lämnas ut till uppgiftsanvändarna för de ändamål som avses i denna lag samt ansvara för förmedlingen av uppgifter från inkomstregistret till uppgiftsanvändarna.

Inkomstregisterenheten förvaltar inkomstdatasystemet och ansvarar för inkomstdatasystemets funktion och informationssäkerhet tillsammans med Skatteförvaltningen.

Prestationsbetalarna ansvarar för att de uppgifter de lämnar till inkomstregistret är riktiga och för att rätta uppgifterna utan obefogat dröjsmål.

Om en inkomsttagare begär att en felaktig uppgift som en prestationsbetalare har lämnat till inkomstregistret ska rättas, ska begäran om rättelse riktas till prestationsbetalaren.

Inkomstregisterenheten kan, om den upptäcker tekniska fel i uppgifterna, begära att prestationsbetalaren kontrollerar riktigheten hos de uppgifter prestationsbetalaren har lämnat till inkomstregistret.

Ändamålet med inkomstregistret är att ta emot och lagra sådana inkomstuppgifter samt andra med dem relaterade uppgifter som prestationsbetalare har lämnat och att förmedla uppgifterna till uppgiftsanvändarna för de ändamål som nämns i 13 §.

I inkomstregistret införs de i 2 och 3 mom. avsedda inkomstuppgifter och andra uppgifter om inkomsttagare som prestationsbetalarna är skyldiga att lämna uppgiftsanvändarna med stöd av de lagar som nämns i denna paragraf.

I fråga om prestationer som arbetsgivare, uppdragsgivare och andra med dessa jämförbara prestationsbetalare har betalat och förmåner i annan form än pengar som dessa har gett införs i inkomstregistret följande uppgifter som ska lämnas med stöd av 3 kap. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) och 16 § och 29 § 3 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016):

I fråga om prestationer som arbetsgivare, uppdragsgivare och andra med dessa jämförbara prestationsbetalare har betalat och förmåner i annan form än pengar som dessa har gett införs dessutom följande uppgifter:

I fråga om prestationsbetalare som antecknats i det arbetsgivarregister som avses i 31 § i lagen om förskottsuppbörd införs även uppgift om att det under en kalendermånad inte har skett några sådana transaktioner om vilka det med stöd av 2 och 3 mom. i denna paragraf ska föras in uppgifter.

I inkomstregistret införs sådana för skötseln av uppgiftsanvändarnas uppdrag enligt 13 § behövliga uppgifter om arbetsavtalsförhållanden och andra anställnings- och uppdragsförhållanden som kompletterar uppgifterna enligt 6 § och som gäller

I inkomstregistret införs följande identifierings- och kontaktuppgifter om inkomsttagaren och prestationsbetalaren som prestationsbetalaren är skyldig att lämna uppgiftsanvändarna med stöd av en lag som nämns i 6 §:

I inkomstregistret får det trots 1 mom. föras in sådana i 1 mom. avsedda uppgifter som prestationsbetalaren lämnat Inkomstregisterenheten, även om prestationsbetalaren inte är skyldig att lämna uppgifterna med anledning av anmälnings- eller uppgiftsskyldigheten.

I inkomstregistret införs dessutom kontaktuppgifter till kontaktpersonen hos prestationsbetalaren.

För säkerställande av uppgifternas riktighet och för utförande av andra uppdrag som föreskrivs i denna lag införs följande uppgifter i inkomstdatasystemet:

I inkomstdatasystemet får det dessutom föras in de identifierings- och kontaktuppgifter för inkomsttagaren eller prestationsbetalaren och de uppgifter om kontaktspråk som inkomsttagaren eller prestationsbetalaren har lämnat.

Prestationsbetalaren ska trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter lämna Inkomstregisterenheten de i 6 och 8 § föreskrivna uppgifter som omfattas av anmälnings- och uppgiftsskyldigheten, och prestationsbetalaren kan lämna Inkomstregisterenheten de uppgifter om inkomsttagare som avses i 7 § för lagring samt för förmedling med stöd av 13 §.

Inkomstregisterenheten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att för de ändamål som avses i 9 § av Patent- och registerstyrelsen ur företags- och organisationsdatasystemet få uppgifter om de personbeteckningar som har samband med ett företags- och organisationsnummer och av pensionsanstalterna få uppgifter om pensionsordningsnummer.

De uppgifter som avses i 6–8 § ska lämnas på elektronisk väg. Om det finns särskilda skäl kan de uppgifter som avses i 6 och 8 § lämnas på annat sätt än på elektronisk väg på en av Inkomstregisterenheten fastställd blankett.

Prestationsbetalaren ska underteckna anmälningarna till Inkomstregisterenheten.

Anmälningar som lämnas in till Inkomstregisterenheten på elektronisk väg ska certifieras med en elektronisk underskrift eller på något annat godtagbart sätt.

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om vilket elektroniskt förfarande som ska användas och på vilket sätt anmälningar ska vara certifierade för att kunna lämnas in på elektronisk väg.

De uppgifter som avses i 6 och 8 § ska lämnas senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen, om inte något annat föreskrivs nedan i denna paragraf.

Fysiska personer och dödsbon som inte har antecknats i det arbetsgivarregister som avses i 31 § i lagen om förskottsuppbörd kan dock lämna uppgifterna månatligen senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på betalningsmånaden.

Uppgifter om förmåner och prestationer i annan form än pengar ska lämnas månatligen senast den femte dagen i den följande kalendermånaden, om det inte samtidigt betalas någon penningprestation till inkomsttagaren.

Uppgifter om den försäkringslön som avses i 72 § i lagen om pension för arbetstagare ska lämnas månatligen senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på arbetet, dock senast den femte dagen från ingången av den kalendermånad som följer på den kalendermånad under vilken prestationsbetalarens skyldighet att bestämma försäkringslönen har uppstått.

I 6 § 2 mom. 16 punkten avsedda uppgifter om grundlösa förmåner ska lämnas utan obefogat dröjsmål och senast inom en månad från det att en grundlös förmån har uppdagats, och i den bestämmelsen avsedda uppgifter om belopp som återkrävts av prestationer som betalats till inkomsttagaren ska lämnas senast den femte dagen efter den dag uppgift erhållits om att ett återkrävt belopp har betalats, om vem som betalat det och om vilken prestation betalningen gäller.

De uppgifter som avses i 6 § 2 mom. 17 punkten ska lämnas senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen för den första lön som betalats ut till den hyrda arbetstagaren.

De uppgifter som avses i 6 § 2 mom. 18 punkten ska lämnas senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen för den första lön som betalats ut för utlandstjänstgöring.

De uppgifter som avses i 6 § 2 mom. 19 punkten ska lämnas senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen för den första lön som betalats ut för utlandstjänstgöring. Uppgifter om tidpunkterna för vistelse i Finland får dock lämnas senast före utgången av januari det år som följer på betalningsåret.

De uppgifter som avses i 6 § 2 mom. 20 och 21 punkten och 3 mom. 6 punkten ska lämnas månatligen senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på betalningsmånaden.

Den uppgift som avses i 6 § 4 mom. ska lämnas senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på kalendermånaden i fråga. Uppgiften får lämnas på förhand för högst sex kalendermånader.

Med avvikelse från vad som ovan föreskrivs om tidsfristerna är tidsfristen för lämnande av uppgifter när de lämnas på en blankett åtta kalenderdagar i stället för fem kalenderdagar.

Skatteförvaltningen får genom föreskrifter förlänga de tidsfrister som föreskrivs i 1–3 och 11 mom. när det gäller sådana i 6 § 2 mom. avsedda uppgifter som det med tanke på verkställandet av beskattningen samt skattekontrollen inte är nödvändigt att lämnas inom de nämnda tidsfristerna.

Inkomstregisterenheten förmedlar och lämnar ut sådana uppgifter ur inkomstregistret som en uppgiftsanvändare trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter, med stöd av någon annan lag har rätt att få av prestationsbetalaren eller av andra uppgiftsanvändare, som följer:

18)

till kommuner för bestämmande av de klientavgifter som avses i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) eller i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016),

Vad som i 1 mom. 9, 11 och 16 punkten föreskrivs om utlämnande av uppgifter för verkställigheten av uppdrag enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, vad som i 12 och 16 punkten föreskrivs om utlämnande av uppgifter för verkställigheten av uppdrag enligt trafikförsäkringslagen och vad som i 16 punkten föreskrivs om utlämnande av uppgifter för avgörande av ett ersättningsärende enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom gäller också utlämnande av uppgifter för uppdrag enligt lagar som har upphävts genom de lagarna.

Inkomstregisterenheten ska förmedla och lämna ut uppgifter till uppgiftsanvändarna i den form de har förts in i inkomstregistret. Uppgifterna ska maskinellt, med iakttagande av på förhand programmerade behandlingsregler för varje uppgift i inkomstdatasystemet, förmedlas till var och en av uppgiftsanvändarna i enlighet med uppgiftsanvändarens lagstadgade rätt till uppgifter.

Om prestationsbetalaren vid lämnandet av uppgifterna har uppgett ett företags- och organisationsnummer som identifieringsuppgift för inkomsttagaren eller prestationsbetalaren, kan Inkomstregisterenheten när den lämnar ut uppgifter samtidigt lämna ut inkomsttagarens och prestationsbetalarens personbeteckning och namn till uppgiftsanvändaren.

Till uppgiftsanvändaren kan dessutom sådana uppgifter om inkomsttagarens och prestationsbetalarens namn som förts in i inkomstdatasystemet med stöd av 9 § 1 mom. 1 eller 2 punkten lämnas ut via inkomstdatasystemets e-tjänst.

Inkomstregisterenheten får till en prestationsbetalare eller uppgiftsanvändare lämna ut de logguppgifter som gäller prestationsbetalaren eller uppgiftsanvändaren i fråga för uppföljning och övervakning av betalarens eller användarens egen verksamhet. Innan uppgifterna lämnas ut kan Inkomstregisterenheten vid behov kräva att få en utredning över hur användningen och skyddet av de uppgifter som lämnas ut kommer att ordnas.

Inkomsttagare och prestationsbetalare har rätt att via inkomstdatasystemets e-tjänst se de uppgifter om sig själva som har förts in i inkomstregistret och de uppgifter om sig själva som har förts in i inkomstdatasystemet med stöd av 9 § 1 mom. 1 eller 2 punkten eller 2 mom. Prestationsbetalare har likaså rätt att se de uppgifter i inkomstregistret som de själva har lämnat.

För inkomsttagaren kan det i e-tjänsten dessutom visas en sådan uppgift om prestationsbetalarens namn som förts in i inkomstdatasystemet med stöd av 9 § 1 mom. 1 eller 2 punkten.

Inkomsttagare och prestationsbetalare kan med hjälp av e-tjänsten lämna och rätta sådana i 9 § 2 mom. avsedda kontaktuppgifter som de har lämnat till inkomstdatasystemet.

Inkomstregisterenheten ska via det allmänna datanätet tillhandahålla

Inkomstregisterenheten har rätt att få de uppgifter som ska föras in i inkomstregistret och de uppgifter som avses i 9 § 1 mom. 3 punkten avgiftsfritt.

Ingen avgift tas ut för utlämnande av uppgifter ur inkomstdatasystemet.

De rättigheter som avses i 15 § får utnyttjas avgiftsfritt.

Uppgifterna i inkomstregistret avförs ur registret tio år från ingången av året efter det år då uppgifterna fördes in.

De uppgifter i inkomstdatasystemets register med identifierings- och kontaktuppgifter som avses i 9 § 1 mom. 1 punkten avförs ur registret tio år från utgången av det år då en fysisk person har avlidit eller förklarats död, och de uppgifter som avses i 9 § 1 mom. 2 punkten avförs tio år från utgången av det år då en registrerad i företags- och organisationsdatasystemet har avförts ur det datasystemet. Uppgifterna avförs dock först tio år efter utgången av det år under vilket den sista uppgiften om sådan inkomst som den avlidne eller dödsboet har fått eller betalat har förts in i inkomstregistret.

De uppgifter i inkomstdatasystemets register med identifierings- och kontaktuppgifter som avses i 9 § 2 mom. avförs ur registret efter den tid som föreskrivs i 2 mom. i denna paragraf. Om en juridisk person inte har registrerats i företags- och organisationsdatasystemet, avförs uppgifterna tio år efter utgången av det år under vilket den sista uppgiften om sådan inkomst som den juridiska personen har fått eller betalat har förts in i inkomstregistret. Om det inte finns uppgift om att en fysisk person har avlidit, avförs uppgifterna ur registret 100 år efter utgången av det år under vilket uppgifterna har förts in.

Till stöd för Inkomstregisterenhetens verksamhet finns en samarbetsgrupp. Samarbetsgruppen behandlar riktlinjerna för utvecklingen och verksamheten i fråga om inkomstdatasystemet samt samarbetet mellan prestationsbetalare, uppgiftsanvändare och Inkomstregisterenheten i de uppdrag som hänför sig till förvaltningen och utvecklingen av inkomstdatasystemet.

Samarbetsgruppen ska dessutom utvärdera de förfaranden som tillämpas i fråga om sådana administrativa påföljder som beror på försummelser av skyldigheten att lämna uppgifter till inkomstregistret och som omfattas av Skatteförvaltningens behörighet och de förfaranden som tillämpas vid påförande av dessa påföljder samt behandla behoven av att utveckla förfarandena.

Samarbetsgruppen ska även behandla andra uppdrag eller verksamheter som uppgiftsanvändare har och som kan inverka på de uppgifter som förs in i inkomstregistret och på i vilken mån de kan utnyttjas samt sådana planer som anknyter till Inkomstregisterenhetens uppdrag och funktionerna i inkomstdatasystemet.

Samarbetsgruppen har en ordförande och högst tolv andra medlemmar, som finansministeriet på framställning av Inkomstregisterenheten utser för viss tid, dock högst fyra år. En av medlemmarna ska utses av Skatteförvaltningen, en av Folkpensionsanstalten och en av Pensionsskyddscentralen. Vidare ska åtminstone en medlem företräda prestationsbetalarna och åtminstone en inkomsttagarna.

Som en del av Skatteförvaltningens resultatmål ställer finansministeriet, efter att ha hört Inkomstregisterenhetens samarbetsgrupp, årligen upp resultatmål och anvisar anslag för Inkomstregisterenheten.

Inkomstregisterenheten ska årligen lämna samarbetsgruppen en verksamhetsberättelse.

Dessutom ska Inkomstregisterenheten göra upp en verksamhets- och ekonomiplan för det följande året och en utvecklingsplan som omfattar de tre följande åren.

Utlåtande om berättelsen och om planerna ska begäras av uppgiftsanvändarna. Handlingarna och utlåtandena om dem ska behandlas i samarbetsgruppen.

Skatteförvaltningen påför prestationsbetalaren en förseningsavgift, om i 6 eller 8 § avsedda uppgifter om prestationer som betalats under en kalendermånad lämnas senare än den åttonde dagen i den kalendermånad som följer på betalningsdagen.

Innan förseningsavgift påförs ska prestationsbetalaren, om det inte är uppenbart onödigt, ges tillfälle att lämna utredning på det sätt som föreskrivs i 7 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Om förseningsavgiften är högst 200 euro, ska tillfälle att lämna utredning ges endast om det är behövligt av särskilda skäl.

Förseningsavgift påförs inte, om inlämningen av anmälan fördröjts av skäl som inte beror på prestationsbetalaren eller om det finns ett giltigt skäl eller något annat särskilt skäl för försummelsen. Förseningsavgift påförs inte om försummelseavgift med stöd av 22 a § i lagen om beskattningsförfarande påförs på grund av att anmälan lämnats in för sent. Förseningsavgift påförs inte fysiska personer eller dödsbon, om det inte gäller anmälan om prestationer i anslutning till näringsverksamhet eller jord- eller skogsbruk.

I beslut av Skatteförvaltningen om förseningsavgift och i beslut med anledning av omprövningsbegäran får ändring sökas av prestationsbetalaren och av den som enligt lagen om skatteuppbörd (11/2018) eller någon annan skattelag är ansvarig för förseningsavgiften. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i beslut med anledning av omprövningsbegäran eller besvär till den del Skatteförvaltningens beslut om förseningsavgift har ändrats eller upphävts.

Utöver vad som föreskrivs i denna lag tillämpas på förfaranden, beslut och ändringssökande som gäller förseningsavgift vad som i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ föreskrivs om förseningsavgift. Utöver vad som föreskrivs i denna lag tillämpas på uppbörd, indrivning och återbetalning av förseningsavgift vad som i lagen om skatteuppbörd föreskrivs om förseningsavgift enligt lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ.

Förseningsavgiften är inte en avdragbar utgift i inkomstbeskattningen. Förseningsavgiften redovisas till staten.

Bestämmelser om andra administrativa påföljder som har samband med lämnande av uppgifter finns annanstans i lag.

Förseningsavgiften är tre euro för varje dag efter den kalenderdag som föreskrivs i 22 § 1 mom. till den tidpunkt då uppgifterna lämnas, dock högst 135 euro. Om uppgifterna lämnas senare än 45 kalenderdagar efter den sista inlämningsdag som föreskrivs i 22 § 1 mom., är förseningsavgiften dock nämnda belopp ökat med en procent av beloppet av den för sent anmälda skattepliktiga prestationen eller av de för sent anmälda pensionsgrundande arbetsinkomster som är större än den skattepliktiga prestationen.

Den förseningsavgift som påförs på grundval av en rättelse av uppgifterna för en kalendermånad är en procent av det i 1 mom. avsedda belopp som anmälts för sent. Om uppgifterna rättas senast 45 dagar efter den dag som föreskrivs i 22 § 1 mom., påförs dock ingen förseningsavgift.

Förseningsavgift som påförs på grundval av ett för sent anmält belopp är högst 15 000 euro per kalendermånad.

Förseningsavgift som påförs på grundval av ett för sent anmält belopp ska rättas, om ett för högt belopp som anmälts rättas så att det motsvarar det verkliga beloppet.

Prestationsbetalare är inte skyldiga att till uppgiftsanvändare lämna i 6 och 7 § avsedda och i inkomstregistret lagrade uppgifter på annat sätt än så som föreskrivs i denna lag. Uppgiftsanvändare har rätt att av prestationsbetalare begära uppgifter som saknas i inkomstregistret eller utredningar som kompletterar uppgifterna i inkomstregistret i enlighet med vad som någon annanstans i lag föreskrivs om anmälnings- eller uppgiftsskyldigheten. Bestämmelser om det material som ska uppvisas för granskning som utförs av myndigheter eller andra aktörer finns annanstans i lag.

Användningen av inkomstdatasystemet inverkar inte på uppfyllandet av prestationsbetalares andra lagstadgade skyldigheter eller på uppfyllandet av inkomsttagares lagstadgade skyldigheter.

Om uppgifter som har lämnats till Inkomstregisterenheten har blivit förstörda, ska de lämnas på nytt. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om nytt fullgörande av anmälningsskyldigheten.

Denna lag träder i kraft den 16 januari 2018.

När det gäller uppgifter som avses i 6 § 2 och 3 mom. tillämpas denna lag på prestationer vars betalningsdag är den 1 januari 2019 eller därefter samt på förmåner i annan form än pengar som har getts den 1 januari 2019 eller därefter. När det gäller återkrävda prestationer tillämpas 6 § 2 mom. 16 punkten på belopp som har betalats tillbaka den 1 januari 2019 eller därefter.

Uppgifter ur inkomstregistret lämnas ut till de uppgiftsanvändare som avses i 13 § 1 mom. 1–8 och 17 punkten från och med den 1 januari 2019, till de uppgiftsanvändare som avses i 9–16 och 18–24 punkten från och med den 1 januari 2020 och till de uppgiftsanvändare som avses i 25 punkten från och med den 1 januari 2021.

På uppgifter som gäller prestationer som har betalats, förmåner som har getts eller belopp som har betalats tillbaka före den 1 januari 2019 tillämpas de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande.

På sådana uppgifter som ska anmälas till uppgiftsanvändare som avses ovan i 13 § 1 mom. 9–16 och 18–24 punkten och som gäller prestationer som har betalats, förmåner som har getts eller belopp som har betalats tillbaka den 1 januari 2019 eller därefter men före den 1 januari 2020, tillämpas dock under 2019 de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande.

På uppgifter som ska anmälas till utsökningsmyndigheten och som gäller prestationer som har betalats, förmåner som har getts eller belopp som har betalats tillbaka den 1 januari 2019 eller därefter men före den 1 januari 2021, tillämpas under 2019 och 2020 de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande.

Förseningsavgift ska påföras med anledning av försenade anmälningar av prestationer som har betalats, förmåner som har getts eller belopp som har betalats tillbaka före den 1 januari 2020 endast om försummelsen tyder på uppenbar likgiltighet för skyldigheten att lämna uppgifter till inkomstregistret.

Den första mandatperioden för Inkomstregisterenhetens samarbetsgrupp löper ut den 31 december 2022.

Inkomstdatasystemet får trots 2 mom. hållas i provanvändning för en målgrupp som representerar olika prestationsbetalare och uppgiftsanvändare.