18/2018

Skatten ska betalas på eget initiativ.

Bestämmelser om dröjsmålsränta som ska tas ut på obetald skatt finns i lagen om skatteuppbörd (11/2018) och i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995).

När det gäller överlåtelse av fastigheter och värdepapper ska skattskyldiga inom den föreskrivna tiden för betalning av skatt lämna Skatteförvaltningen uppgifter om överlåtelseobjektet, parterna, köpeskillingen och beloppet av den skatt som ska betalas på överlåtelsen samt övriga uppgifter som Skatteförvaltningen bestämmer.

I de fall som avses i 16 § 2 mom. och 22 § ska den som är skyldig att bära upp skatten lämna in anmälan i enlighet med 31 §.

I de fall som avses i 21 § 3 mom. 3 punkten ska anmälan lämnas in av fastighetsmäklaren.

Uppgifterna ska lämnas i en av Skatteförvaltningen fastställd skattedeklaration eller på något annat sätt som Skatteförvaltningen bestämmer. Samfund och samfällda förmåner, fastighetsmäklare och värdepappershandlare ska lämna uppgifterna elektroniskt. Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl godkänna att uppgifterna lämnas i pappersform.

Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om när och hur uppgifterna ska lämnas samt om deklarationsförfarandet i övrigt.

En värdepappershandlare ska till Skatteförvaltningen betala den skatt som värdepappershandlaren har uppburit under en kalendermånad före den 15 dagen i följande kalendermånad samt lämna in anmälan enligt 30 §.

Skattskyldiga och andra anmälningsskyldiga enligt 30 § ska rätta ett fel i skattedeklarationen genom att lämna en rättelsedeklaration om överlåtelsen i fråga, om inte något annat föreskrivs nedan. Skattskyldiga och andra anmälningsskyldiga enligt 30 § ska rätta ett fel i skattedeklarationen inom tre år från ingången av det år som följer på skatteårets utgång.

Om skatt har deklarerats till för litet belopp eller om skatt av någon annan orsak har påförts till för litet belopp eller återburits till för högt belopp, påför Skatteförvaltningen skatt eller rättar beslutet om skatt till nackdel för den som är ansvarig för skatten. När skatten påförs eller beslutet rättas kan den som är ansvarig för skatten påföras skatteförhöjning. Skatteförhöjning kan påföras även om ingen skatt påförs samtidigt.

Skatt, dröjsmålsförhöjning, skatteförhöjning och förseningsavgift som påförts av Skatteförvaltningen ska betalas senast på den förfallodag som anges i beslutet. Närmare bestämmelser om hur förfallodagen ska bestämmas utfärdas genom förordning av finansministeriet.

Om den skattskyldige eller den som ansvarar för skatten helt och hållet har försummat att deklarera skatt eller uppenbart har deklarerat för litet i skatt och trots uppmaning inte har lämnat de uppgifter som behövs för att påföra skatt, påför Skatteförvaltningen skatt enligt uppskattning.

Skatteförvaltningen sänder en uppmaning som innehåller en uppskattning av den skatt som avses i 1 mom. När skatten uppskattas ska tillgängliga uppgifter om överlåtelsen i fråga beaktas.

Skatteförvaltningen påför den skattskyldige eller den som ansvarar för skatten skatteförhöjning, om en skattedeklaration, en annan anmälan eller en annan föreskriven uppgift, handling eller utredning är bristfällig eller felaktig eller över huvud taget inte har lämnats in.

Skatteförhöjning påförs dock inte på grund av att det i skattedeklarationen eller i en annan anmälan inte har lämnats en uppgift som är till fördel för den skattskyldige vid beskattningen, om det inte är fråga om ett fall som avses i 36 a § 2 mom.

Skatteförhöjning påförs inte om försummelsen är ringa, om det finns ett giltigt skäl till försummelsen eller om påförande av skatteförhöjning i de fall som avses i 36 a § 4 mom. skulle vara oskäligt med hänsyn till omständigheterna.

Skatteförhöjning kan påföras endast den som enligt denna lag ansvarar för skatten och vars försummelse det är fråga om med hänsyn till de förhållanden som framgår i fallet.

Skatteförhöjningen är 10 procent av beloppet av den ökade skatten.

Skatteförhöjningen är dock minst 15 procent och högst 50 procent av beloppet av den ökade skatten, om

Vid beskattning enligt uppskattning är skatteförhöjningen 25 procent av beloppet av den ökade skatten.

Om det är fråga om ett ärende som lämnar rum för tolkning eller är oklart på det sätt som avses i 6 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ eller om en skatteförhöjning enligt 1 mom. är oskälig av någon annan särskild orsak, är skatteförhöjningen 5 procent av beloppet av den ökade skatten.

Skatteförhöjningen är 2 procent av beloppet av den ökade skatten, om den skattskyldige eller den som är ansvarig för skatten senare än 60 dagar efter den föreskrivna sista inlämningsdagen för skattedeklarationen på eget initiativ yrkar att felet ska korrigeras och den skattskyldige eller den som är ansvarig för skatten har uppfyllt sin utredningsskyldighet.

Skatteförhöjning som påförs fysiska personer och dödsbon är dock minst 75 euro och andra skattskyldiga och andra som ansvarar för skatten minst 150 euro.

I stället för skatteförhöjning påför Skatteförvaltningen den skattskyldige eller den som ansvarar för skatt en förseningsavgift, om den skattskyldige eller den som ansvarar för skatten lämnar in skattedeklarationen eller på eget initiativ rättar till en annan försummelse enligt 36 § inom 60 dagar efter den föreskrivna sista inlämningsdagen för skattedeklarationen.

Förseningsavgift påförs dock inte på grund av att det i skattedeklarationen eller i en annan anmälan inte har lämnats en uppgift som är till fördel för den skattskyldige vid beskattningen, om det inte är fråga om ett fall som avses i 36 a § 2 mom.

Förseningsavgift som påförs fysiska personer och dödsbon är 50 euro för varje skattedeklaration och andra skattskyldiga och andra som ansvarar för skatten 100 euro för varje skattedeklaration.

Den skattskyldige eller den som ansvarar för skatten ska ges tillfälle att lämna en utredning innan förseningsavgiften påförs, om det behövs av särskilda skäl.

Förseningsavgift påförs inte, om inlämnandet av skattedeklarationen har försenats på grund av hinder som är oberoende av den skattskyldige, om försummelsen är ringa eller om det finns ett giltigt skäl eller något annat särskilt skäl till försummelsen.

Har ett förhållande eller en åtgärd givits sådant innehåll eller sådan form som inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte eller har en annan åtgärd vidtagits i uppenbar avsikt att uppnå befrielse från skatt, ska skatt påföras enligt sakens egentliga natur eller syfte.

Om det är uppenbart att ett förfarande enligt 1 mom. ska iakttas när skatt påförs, ska vid påförandet av skatten alla omständigheter som kan påverka sakens bedömning prövas omsorgsfullt samt den skattskyldige eller den som ansvarar för skatten ges tillfälle att lämna en utredning om de konstaterade sakförhållandena. Om den skattskyldige eller den som ansvarar för skatten då inte lämnar en utredning om att det innehåll eller den form som har getts förhållandet eller åtgärden motsvarar sakens egentliga natur eller syfte eller om att åtgärden inte har vidtagits i uppenbar avsikt att uppnå befrielse från skatt, ska det förfarande som avses i 1 mom. iakttas vid påförandet av skatten.

Återbärs skatt med anledning av ansökan, påförande av skatt, rättelse av ett beslut eller ändringssökande, betalas på återbäringen krediteringsränta enligt lagen om skatteuppbörd från dagen efter den dag då skatten betalades till den dag då återbäringen debiteras Skatteförvaltningens konto eller används till betalning av skatt.

Ett ärende som ska behandlas på nytt på grund av ett beslut av den myndighet hos vilken ändring sökts eller av Skatteförvaltningen, en följdändring och andra ändringar i beskattningen till följd av ändringssökande, ska genomföras med iakttagande av vad som föreskrivs om påförande av skatt och rättelse av beslut i 33 och 33 a § i denna lag och i 74 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ.

Vid återbäring av skatt samt vid uppbörd, indrivning och redovisning av skatt som ska betalas till Skatteförvaltningen iakttas bestämmelserna i lagen om skatteuppbörd, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller med stöd av den.

Om inget annat föreskrivs i denna lag, tillämpas bestämmelserna i 5–9, 19–21, 24, 30, 31, 52 och 55 §, 56 § 1–3 mom. samt 57, 77 och 79–81 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Vad som i de bestämmelserna föreskrivs om skattskyldiga tillämpas också på dem som enligt denna lag ansvarar för skatt.