827/2017

Organisationen Suomen Punainen Risti – Finlands Röda Kors hemort är Helsingfors.

Organisationens syfte är att i enlighet med Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsens grundprinciper ( Röda Korsets grundprinciper )

Organisationen fyller sitt syfte genom att

Organisationens lokala förvaltningsorgan är avdelningsmötet och avdelningsstyrelsen.

Organisationens regionala förvaltningsorgan är distriktsmötet och distriktsstyrelsen.

Organisationens riksorgan är stämman, fullmäktige, organisationsstyrelsen och generalsekreteraren.

Organisationsenheter är organisationens centralförvaltning, distrikten och avdelningarna, vilka tillsammans med sina institutioner utgör Finlands Röda Kors.

Med centralförvaltning avses organisationsstyrelsen, generalsekreteraren, centralbyrån samt centralförvaltningens institutioner som grundats med beslut av organisationsstyrelsen.

Styrelsen beslutar om att kalla republikens president till organisationens beskyddare enligt vad som föreskrivs i 3 § 1 mom. i lagen om Finlands Röda Kors.

För användningen av Röda Korsets emblem som skyddstecken och indikativt tecken svarar staten i enlighet med lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar (947/1979) samt de fördrag som nämns i 1 § 1 mom. i lagen om Finlands Röda Kors.

Som internationellt erkänd nationell förening av Röda Korset har organisationen rätt att använda Röda Korsets emblem för att markera sin egen verksamhet.

Användningen av Röda Korsets emblem samt namnen Röda Korset, Röda Halvmånen och Röda Kristallen övervakas av organisationsstyrelsen på riksplanet, av distriktsstyrelserna på det regionala planet samt av avdelningsstyrelserna på det lokala planet.

Organisationens styrelse kan fastställa grafiska samt vid behov också andra anvisningar om användningen av Röda Korsets emblem.

Organisationens språk är finska och svenska. Inom samernas hembygdsområde tryggar organisationen i sin verksamhet samernas språkliga rättigheter genom att i tillämpliga delar iaktta samiska språklagen (1086/2003).

Organisationens alla medlemmar, förvaltningsorgan och frivilliga ska i sin verksamhet iaktta Röda Korsets grundprinciper som är humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, universalitet och enhet.

Organisationen samt dess medlemmar och förvaltningsorgan har enligt Röda Korsets grundprinciper samt de fördrag som nämns i 1 § 1 mom. i lagen om Finlands Röda Kors en både rättsligt och funktionellt oavhängig ställning gentemot statliga och kommunala myndigheter samt andra som utövar offentlig makt.

De statliga och kommunala myndigheterna samt andra som utövar offentlig makt ska respektera Röda Korsets grundprinciper.

Ingen får i samband med organisationens verksamhet, i synnerhet i ärenden som gäller medlemskap, diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, kön, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller den enskilde som person. Trots detta kan fullmäktige bestämma att en viss grupp av enskilda medlemmar betalar en lägre medlemsavgift.

Medlemmar i organisationen är

Var och en som iakttar Röda Korsets grundprinciper och främjar Röda Korsets syfte kan bli enskild medlem av organisationen.

Den som vill ansluta sig som medlem av organisationen ska anmäla om sin avsikt till organisationen.

En enskild medlem godkänns av organisationens styrelse som medlem av organisationen. Den enskilda medlemmen skrivs in i den avdelning som han eller hon önskar ansluta sig till. En medlem som inte uppger vilken avdelning han eller hon vill ansluta sig till skrivs på basis av den uppgivna adressen in i den avdelning som ligger närmast hans eller hennes bostadsort.

Stämman kan på framställning av organisationens styrelse till hedersmedlemmar i organisationen kalla inom dess verksamhet särskilt förtjänta personer.

Distriktsmötet kan på framställning av distriktsstyrelsen till hedersmedlemmar i distriktet kalla inom organisationens regionala eller lokala verksamhet förtjänta personer.

Avdelningsmötet kan på framställning av avdelningsstyrelsen till hedersmedlemmar i avdelningen kalla inom organisationens lokala verksamhet förtjänta personer.

En hedersmedlem har närvaro- och yttranderätt vid stämman samt vid den organisationsenhets sammanträden som har kallat honom eller henne till sin hedersmedlem. En hedersmedlem har inga andra av de rättigheter eller skyldigheter som en enskild medlem har.

Organisationen kan genom beslut av organisationsstyrelsen, ett distrikt genom beslut av distriktsstyrelsen och en avdelning genom beslut av avdelningsstyrelsen anta stödmedlemmar som kan vara privaträttsliga och offentligrättsliga juridiska personer.

En stödmedlem har närvarorätt vid stämman och vid det distrikts eller den avdelnings möten som han eller hon är stödmedlem i. Bestämmelser om stödmedlemmars medlemavgiftsskyldighet finns i 16 §.

En stödmedlem har inga andra av de rättigheter och skyldigheter som en enskild medlem har.

En medlem av organisationen har när som helst rätt att utträda ur organisationen genom att meddela om detta till organisationen.

Organisationens styrelse kan på eget initiativ eller på framställning av distriktsstyrelsen eller avdelningsstyrelsen utesluta en medlem som genom sitt förfarande har skadat organisationen eller som genom sin verksamhet i egenskap av organisationsmedlem har kränkt Röda Korsets grundprinciper eller regler eller orsakat betydande ekonomisk skada. En utesluten medlem delges beslutet skriftligen.

En medlem vars uteslutande har föreslagits, ska ges möjlighet att bli hörd innan ärendet behandlas.

En utesluten medlem kan kräva att få sitt ärende behandlat på nytt av fullmäktige. Denna ska rikta ett skriftligt yrkande till fullmäktige inom 30 dagar efter att ha fått del av uteslutningsbeslutet.

En avgiftsskyldig medlem som inte har betalt sin medlemsavgift anses ha utträtt ur organisationen vid verksamhetsårets slut.

Organisationsstyrelsen ska över organisationens samtliga medlemmar distrikts- och avdelningsvis föra en medlemsförteckning i vilken för varje medlem anges namn och födelsetid, arten av medlemskapet, tillräckliga adressuppgifter samt utmärkelser enligt 11 kap.

I personuppgiftslagen (523/1999) föreskrivs om kontroll och utlämnande av medlemsuppgifter.

Organisationens styrelse eller generalsekreteraren, med fullmakt av styrelsen, ska besluta om det finns förutsättningar för utlämnande av uppgifter.

Medlemsförteckningen ska föras på ett sådant sätt att medlemmarna kan uppge något av de i 7 § nämnda språken som sitt språk.

De enskilda medlemmarna ska till organisationen betala en årlig medlemsavgift vars storlek för följande kalenderår fastställs av fullmäktige vid vårmötet. För enskilda medlemmar kan fullmäktige fastställa en avgift för ständigt medlemskap, motsvarande minst tio årsavgifter. Fullmäktige kan av särskilda skäl för en grupp enskilda medlemmar fastställa en nedsatt medlemsavgift, likväl för högst ett år åt gången.

Stödmedlemmar ska till organisationen betala en årlig stödavgift vars lägsta belopp för följande kalenderår fastställs av fullmäktige vid dess vårmöte.

Hedersmedlemmar har ingen medlemsavgiftsskyldighet.

Organisationens styrelse ordnar det riksomfattande uttaget av medlemsavgifterna.

Varje medlem och förvaltningsorgan i organisationen har rätt att ta initiativ i fråga om organisationens lokala, regionala och riksomfattande verksamhet. I organisationens arbetsordning föreskrivs om behandlingen av initiativ.

Organisationens enskilda medlemmar kan föreslå kandidater för valet av förtroendevalda i den avdelning där han eller hon är skriven. Organisationens enskilda medlemmar och avdelningsstyrelsen kan föreslå kandidater för val av förtroendevalda inom sitt eget distrikt.

Organisationens enskilda medlemmar, avdelningsstyrelsen och distriktsstyrelsen kan föreslå kandidater för val av förtroendevalda och revisorer, som väljs av stämman, till en valnämnd som avses i 44 § senast sex veckor före stämman per brev eller via e-post till den adress som stämmans valnämnd uppgett.

De som nomineras till förtroendeposter förutsätts förbinda sig till Röda Korsets grundprinciper samt vara villiga att främja Röda Korsets syfte. I sammansättningen av förvaltningsorganen ska dessutom så långt som möjligt beaktas den regionala och språkliga representationen samt fördelningen mellan olika kön och olika åldersgrupper.

Med undantag för revisorerna, verksamhetsgranskarna och de av statliga myndigheter till fullmäktige utsedda ledamöterna kan endast organisationens enskilda medlemmar väljas till förtroendeuppdrag. Den som väljs till förtroendeuppdrag ska vara skriven i avdelningen i fråga, eller om det är fråga om ett distrikt, i en avdelning som finns inom distriktet. Den som är anställd inom organisationen kan inte ha förtroendeuppdrag inom organisationen.

Den som väljs till organisationens förtroendeuppdrag ska ha fyllt 15 år. Den som är försatt i konkurs eller har meddelats näringsförbud eller vars handlingsbehörighet har begränsats får inte vara i organisationens förtroendeuppdrag.

Den som väljs till förtroendeuppdrag ska ha tillräcklig kompetens och erfarenhet med beaktande av uppdragets omfattning och ansvar.

En enskild medlem får inte för samma mandatperiod väljas in både i fullmäktige och i organisationsstyrelsen.

Mandatperioden för de av stämman utsedda förtroendevalda börjar så snart stämman har avslutats och fortgår till dess att följande stämma avslutas.

I distriktens och avdelningarnas instruktioner föreskrivs om mandatperiodens början och slut för förtroendevalda i distrikt och avdelningar.

Organisationens namn tecknas av organisationens ordförande eller av vice ordförandena, var för sig tillsammans med generalsekreteraren eller en av styrelsen inom sig befullmäktigad ledamot.

Ett distrikts namn tecknas av dess ordförande och vice ordförande tillsammans eller var för sig tillsammans med distriktets verksamhetsledare.

En avdelnings namn tecknas av dess ordförande och vice ordförande tillsammans eller var för sig tillsammans med en av styrelsen inom sig befullmäktigad ledamot, avdelningens kassör eller avdelningens verksamhetsledare. Avdelningens styrelse kan inom sig befullmäktiga högst två namntecknare åt gången.

Namntecknarna ska vara 18 år fyllda. Den som är försatt i konkurs eller har meddelats näringsförbud eller vars handlingsbehörighet har begränsats får inte teckna organisationens, ett distrikts eller en avdelnings namn.

Organisationsstyrelsen ska över organisationens, distriktens och avdelningarnas namntecknare föra en förteckning som hålls framlagd på organisationens centralbyrå och ur vilken den som så önskar får uppgifter och utdrag.

I förteckningen över namntecknare antecknas distriktens och avdelningarnas namn, hemort, språk och område. Dessutom antecknas i förteckningen över namntecknare distriktets och avdelningens angivna adress eller e-postadress.

För förteckningen över namntecknare är organisationsenheterna skyldiga att genast efter personvalen lämna in uppgifter om namntecknare samt övriga uppgifter som ska antecknas i förteckningen så snart som möjligt till generalsekreteraren på det sätt som denna bestämt.

En stämning eller annan delgivning anses ha tillställts organisationen, ett distrikt eller en avdelning när någon av dem som har rätt att teckna organisationsenhetens namn har fått del av stämningen eller delgivningen.

En avdelning kan med distriktsstyrelsens samtycke inrättas av minst 20 enskilda medlemmar, som uttrycker sin önskan att gå med i den avdelning som ska inrättas. Distriktsstyrelsen, inom vars område man önskar inrätta avdelningen, godkänner avdelningen som hörande till organisationen och beslutar då om avdelningens namn, hemort, språk och område.

När man beslutar om avdelningens område, ska man beakta att avdelningarnas områdesindelning ska täcka hela distriktets område. Inom samma område kan flera avdelningar verka. För ett tvåspråkigt område kan finska, svenska eller tvåspråkiga avdelningar inrättas. De kan ha helt eller delvis samma områden, och de kan höra till olika distrikt.

Beslut om att upplösa en avdelning ska fattas av avdelningsmötet med minst tre fjärdedelars majoritet av de avgivna rösterna. Distriktsstyrelsen beslutar då hur avdelningens tillgångar och åtaganden fördelas. En medlem som är inskriven i en avdelning som upplöses överförs till den avdelning som avdelningen under upplösning ansluts till eller till en annan avdelning som bestäms av distriktsstyrelsen, om inte medlemmen meddelar till vilken avdelning han eller hon önskar övergå.

En avdelning som bryter mot de förpliktelser som följer av dess anslutning till organisationen eller avsiktligt handlar i strid med organisationens grundprinciper kan genom organisationsstyrelsens beslut uteslutas ur organisationen.

En utesluten avdelning kan kräva att få sitt ärende behandlat på nytt av fullmäktige. Denna ska rikta ett skriftligt yrkande till fullmäktige inom 30 dagar efter att ha fått del av uteslutningsbeslutet.

En utesluten avdelning förlorar rätten att använda Röda Korsets namn och emblem. Förvaltningen av avdelningens tillgångar övertas av distriktsstyrelsen. Tillgångarna ska inom avdelningens område användas för verksamhet som tjänar organisationens syfte.

En medlem som är inskriven i en avdelning som utesluts överförs till den avdelning som den uteslutna avdelningen ansluts till eller till en annan avdelning som bestäms av distriktsstyrelsen, om inte medlemmen meddelar till vilken avdelning han eller hon önskar övergå.

Två eller flera avdelningar kan gå samman antingen genom att inrätta en ny avdelning eller genom att sammanslås med en existerande avdelning. En avdelning kan indelas i två eller flera avdelningar.

Avdelningarna beslutar om sammanslagning eller delning på respektive avdelnings möte med minst två tredjedelars majoritet av de avgivna rösterna.

Det slutliga beslutet om sammanslagning eller delning av avdelningarna fattas av distriktsstyrelsen efter det att avdelningarna har beslutat om sammanslagning eller delning på sina egna möten. Distriktsstyrelsen beslutar om namn och gränser för den som ett resultat av sammanslagningen uppkomna avdelningen eller de som ett resultat av delningen uppkomna avdelningarna, samt om överföring av tillgångar och åtaganden för avdelningarna som sammanslås eller delas.

Om valet av förtroendevalda för avdelningarna som sammanslås bestäms i avdelningens instruktion.

En medlem som är inskriven i en avdelning som delas överförs på grundval av den uppgivna adressen till den avdelning som ligger närmast hans eller hennes bostadsort, om han eller hon inte meddelar vilken avdelning han eller hon önskar övergå till.

En medlem som är inskriven i en avdelning som sammanslås överförs till den nya avdelningen, om han eller hon inte meddelar att han eller hon önskar övergå till en annan avdelning.

Avdelningsmöten är avdelningens ordinarie möten, nämligen vårmötet som hålls senast i mars varje år och höstmötet som hålls senast i november varje år, samt avdelningens extra möte.

Ett extra avdelningsmöte hålls när avdelningsmötet bestämmer om det, när avdelningsstyrelsen anser att det är behövligt eller när minst en tiondel av avdelningens medlemmar eller en av avdelningens revisorer eller en verksamhetsgranskare kräver det. Extra avdelningsmötet ska behandla de i kallelsen angivna ärenden som styrelsen har förelagt mötet.

Avdelningsmötet ska hållas under den tid som föreskrivs i 1 mom. Om det inte har sammankallats har varje medlem som är inskriven i avdelningen rätt att kräva att ett avdelningsmöte hålls.

Kravet på att hålla avdelningsmöte ska framföras skriftligen till avdelningsstyrelsen. Avdelningsstyrelsen ska utan dröjsmål efter det att den fått kravet sammankalla avdelningsmötet. Om inte avdelningsmötet sammankallats eller kravet inte kunnat framföras till avdelningsstyrelsen, ska distriktsstyrelsen på ansökan av minst två medlemmar inskrivna i avdelningen som krävt att mötet hålls ålägga distriktets verksamhetsledare att sammankalla avdelningsmötet på avdelningens bekostnad.

Avdelningsmötet är lagligt om det har sammankallats i enlighet med 28 §, och det är beslutfört om minst tre i avdelningen inskrivna enskilda medlemmar är närvarande vid mötet.

Avdelningsmötets funktionärer, med undantag för sekreterare, kan väljas endast bland i avdelningen inskrivna enskilda medlemmar.

Avdelningsstyrelsen sammankallar avdelningsmötet. Möteskallelsen skall skickas till avdelningens medlemmar antingen personligen som brev eller elektroniskt meddelande eller publiceras i en tidning med spridning i avdelningens område senast en vecka före mötet.

Möteskallelsen i 1 mom. kan sändas elektroniskt till varje avdelningsmedlem som meddelat avdelningsstyrelsen sin önskan att få kallelserna till avdelningens möten på detta sätt.

I möteskallelsen skall nämnas de ärenden som kommer att behandlas vid mötet. Vid avdelningsmöte får inte fattas beslut i följande ärenden, om ärendet inte har nämnts i möteskallelsen

En enskild medlem har närvaro-, yttrande- och rösträtt vid den avdelnings möte som han eller hon är inskriven i. Rätt att närvara och yttra sig vid avdelningsmötet har dessutom avdelningens hedersmedlemmar, i avdelningens verksamhet regelbundet deltagande frivilliga, avdelningens revisorer och verksamhetsgranskare samt de som avdelningsmötet beviljat yttranderätt. Avdelningens stödmedlemmar har närvarorätt vid avdelningsmötet.

Till avdelningsstyrelsen hör avdelningens ordförande och vice ordförande samt minst fyra och högst tio andra ledamöter, beroende på vad avdelningsmötet har beslutat. Av de övriga ledamöterna är minst två och högst fem varje år i tur att avgå.

Avdelningsstyrelsens ordförande, vice ordförande och övriga styrelseledamöter utses av avdelningsmötet för en mandatperiod på två kalenderår. Avdelningens kassör utses av avdelningsstyrelsen.

Avdelningens ordförande, vice ordförande och kassör ska vara olika personer.

Om distriktsstyrelsen av grundad anledning anser att den person som valts till ett förtroendeuppdrag inte uppfyller de förutsättningar som ställs på en ledamot och förtroendevald i 8 och 20 §, ska den utan dröjsmål ålägga distriktets verksamhetsledare att sammankalla ett nytt avdelningsmöte på avdelningens bekostnad.

En och samma person kan väljas till avdelningens styrelseordförande eller vice ordförande för högst tre mandatperioder i följd.

Avdelningsstyrelsen är beslutför när minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande, inklusive avdelningens ordförande eller vice ordförande.

En ledamot av avdelningsstyrelsen får avgå från sitt uppdrag före mandattidens utgång. Styrelsen för avdelningen i fråga ska underrättas om att en ledamot avgår i förtid.

Avdelningsmötet kan entlediga en ledamot av avdelningsstyrelsen under dennes mandatperiod, om styrelseledamoten

Om en plats i avdelningsstyrelsen blir ledig mitt under en mandatperiod eller om en ledamot av avdelningsstyrelsen förlorar sin behörighet för uppdraget, ska avdelningsstyrelsen se till att en ny styrelseledamot väljs vid avdelningsmötet för den återstående mandatperioden.

En entledigad ledamot av avdelningsstyrelsen delges beslutet skriftligen. En entledigad ledamot av avdelningsstyrelsen kan inom 30 dagar efter att ha fått del av ett sådant beslut om entledigande som avses i denna paragraf skriftligen kräva att organisationsstyrelsen behandlar ärendet på nytt.

För regional verksamhet indelas landet i distrikt. Fullmäktige bestämmer antalet distrikt samt dessas hemorter, språk, gränser och namn. För ett tvåspråkigt område kan finska, svenska eller tvåspråkiga distrikt inrättas. Finsk- och svenskspråkiga distrikt kan ha helt eller delvis samma områden.

Om ett distrikt utvidgas eller minskas, eller om ett nytt distrikt bildas genom delning eller sammanslagning av distrikt eller delar av distrikt, eller om ett distrikt dras in, ska organisationsstyrelsen bestämma hur distriktens tillgångar och åtaganden fördelas. Vid delning av tillgångar och andra rättigheter samt åtaganden beaktas medlemsantalet, arealen, invånarantalet eller annan skälig grund i distrikten eller delar av distrikten, samt övriga principer så som bestäms i distriktets instruktion.

Distriktsmöten är ordinarie möte samt extra möte. Ordinarie mötet är distriktets årsmöte, som ska hållas årligen i april.

Det extra distriktsmötet hålls när distriktsstyrelsen anser att det är behövligt eller när minst en tiondel av distriktets avdelningar eller en av distriktets revisorer kräver det. Extra distriktsmötet ska behandla de i kallelsen angivna ärenden som styrelsen har förelagt mötet.

Distriktets ordinarie möte ska hållas under den tid som föreskrivs i 1 mom. Om det inte har sammankallats, har varje avdelning rätt att kräva att ett distriktsmöte hålls.

Kravet på att hålla distriktsmöte ska framföras skriftligen till distriktsstyrelsen. Distriktsstyrelsen ska utan dröjsmål efter det att den fått kravet sammankalla distriktsmötet. Om inte distriktsmötet sammankallats eller kravet inte kunnat framföras till distriktsstyrelsen, ska organisationsstyrelsen på ansökan av minst två avdelningar som krävt att mötet hålls ålägga generalsekreteraren att sammankalla distriktsmötet på distriktets bekostnad.

Distriktsmötet är lagligt om det har sammankallats i enlighet med 34 § och det är beslutfört om minst en femtedel av avdelningarna är representerade vid det.

Distriktsmötets funktionärer med undantag för en eller flera sekreterare kan väljas endast bland avdelningarnas röstberättigade representanter.

Distriktsstyrelsen sammankallar distriktsmötet. Möteskallelsen skall skickas till distriktets avdelningar som enskilt brev eller elektroniskt meddelande senast två veckor före mötet på den adress avdelningen angett.

Möteskallelsen i 1 mom. kan sändas elektroniskt till varje avdelning som meddelat distriktsstyrelsen sin önskan att få kallelserna till distriktets möten på detta sätt.

I möteskallelsen skall nämnas de ärenden som kommer att behandlas vid mötet. Vid distriktsmöte får inte fattas beslut i följande ärenden, om ärendet inte har nämnts i möteskallelsen:

Vid distriktsmötet har en avdelning en röstberättigad representant för varje påbörjat antal av 100 medlemmar. Antalet röstberättigade företrädare baserar sig på antalet enskilda medlemmar i avdelningen som har betalt föregående års medlemsavgift. Avdelningens företrädare till distriktsmötet väljs av avdelningsstyrelsen bland medlemmar som är registrerade i avdelningen.

En enskild medlem har närvaro- och yttranderätt vid det distrikts möte som hans eller hennes avdelning hör till. Rätt att yttra sig vid distriktsmötet har vid sidan av röstberättigade representanter distriktsstyrelsens ledamöter, distriktets hedersmedlemmar, revisorerna samt de som distriktsmötet beviljat yttranderätt. Distriktets stödmedlemmar har närvarorätt vid distriktsmötet.

Till distriktsstyrelsen hör distriktets ordförande och vice ordförande samt minst sex och högst sexton andra ledamöter, beroende på vad distriktsmötet har beslutat. Av de övriga ledamöterna är minst tre och högst åtta varje år i tur att avgå.

Distriktsstyrelsens ordförande, vice ordförande och övriga styrelseledamöter utses av distriktsmötet för en mandatperiod på två år.

Om organisationsstyrelsen av grundad anledning anser att den person som valts till ett förtroendeuppdrag inom distriktet inte uppfyller de förutsättningar som ställs på en ledamot och förtroendevald i 8 och 20 §, ska den utan dröjsmål ålägga generalsekreteraren att sammankalla ett nytt distriktsmöte på distriktets bekostnad.

Samma person kan väljas till ledamot av distriktsstyrelsen för samma uppgift för högst tre på varandra följande mandatperioder.

Distriktsstyrelsen är beslutför när minst hälften av dess ledamöter är närvarande, inklusive distriktets ordförande eller vice ordförande.

Distriktsstyrelsen anställer och entledigar en verksamhetsledare som ska bereda de ärenden som behandlas av distriktsstyrelsen och verkställa distriktsstyrelsens beslut.

En ledamot av distriktsstyrelsen får avgå från sitt uppdrag före mandattidens utgång. Styrelsen för distriktet i fråga ska underrättas om att en ledamot avgår i förtid.

Distriktsmötet kan entlediga en ledamot av distriktsstyrelsen under dennes mandatperiod, om styrelseledamoten

Om en plats i distriktsstyrelsen blir ledig under en mandatperiod eller om en ledamot av distriktsstyrelsen förlorar sin behörighet för uppdraget, ska distriktsstyrelsen se till att en ny styrelseledamot väljs vid distriktsmötet för den återstående mandatperioden.

En entledigad ledamot av distriktsstyrelsen delges beslutet skriftligen. En entledigad ledamot av avdelningsstyrelsen kan inom 30 dagar efter att ha fått del av ett sådant beslut om entledigande som avses i denna paragraf skriftligen kräva att organisationsstyrelsen behandlar ärendet på nytt.

Organisationens ordinarie stämma hålls vart tredje år senast den 20 juni.

Extra stämma hålls då organisationsstyrelsen anser det behövligt eller då fullmäktige eller minst en tiondel av avdelningarna kräver det. Vid extra stämma behandlas de i kallelsen angivna ärenden som styrelsen har förelagt stämman.

Vid organisationens stämma har en avdelning en röstberättigad företrädare för varje påbörjat antal av 200 medlemmar. Antalet röstberättigade företrädare baserar sig på antalet enskilda medlemmar som är inskrivna i avdelningen och som har betalat föregående års medlemsavgift. Avdelningsstyrelsen väljer avdelningens företrädare till stämman. Avdelningens företrädare ska vara inskrivna i den avdelning de representerar.

Vid stämman har varje distrikt en av distriktsstyrelsen vald röstberättigad företrädare.

Stämmofunktionärer, med undantag för sekreterare, kan väljas endast bland de röstberättigade företrädarna.

Rätt att närvara vid stämman har organisationens samtliga medlemmar och alla som har yttranderätt.

Rätt att yttra sig vid stämman har utöver de röstberättigade företrädarna också revisorerna, fullmäktigeledamöterna, ledamöterna av organisationsstyrelsen, ledamöterna av revisionsutskottet och förlikningsnämnden, generalsekreteraren samt de som stämman har beviljat yttranderätt.

Organisationsstyrelsen ska meddela tid och plats för den ordinarie stämman senast fyra månader i förväg.

Styrelsens stämmokallelse ska sändas till avdelningarna och distrikten per brev senast fyra veckor före stämman. I kallelsen ska anges vilka ärenden som tas upp vid stämman.

Stämmokallelsen som avses ovan i 2 mom. kan sändas elektroniskt, om avdelnings- eller distriktsstyrelsen har meddelat att de vill få stämmokallelserna levererade på detta sätt.

Stämman är laglig om den har sammankallats i enlighet med denna paragraf och den är beslutför om minst en femtedel av avdelningarna är representerad vid den.

Vid organisationens ordinarie stämma

De val som stämman ska förrätta förbereds av en av organisationsstyrelsen tillsatt valnämnd som består av de företrädare för distrikten som valts i enlighet med 40 § 2 mom. Organisationsstyrelsen sammankallar valnämnden till konstituerande möte senast den sista februari det år stämman ska hållas.

Valnämnden väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande samt antar vid behov en sekreterare.

Valnämnden får inte föreslå sina ledamöter vid val av personer till förtroendeuppdrag vid stämman.

Valnämnden ska konstatera vilka val av personer till förtroendeuppdrag som ska förrättas vid stämman samt förelägga stämman motiverade förslag om vilka personer som ska väljas.

Fullmäktige består av en ordförande, en vice ordförande och 23 övriga ledamöter som stämman väljer och som var och en har en personlig suppleant. Varje distrikt ska vara företrätt i fullmäktige.

Samma person kan väljas till ordinarie fullmäktigeledamot för högst två på varandra följande mandatperioder.

I fullmäktige ingår utöver ledamöter som avses i 1 mom. sju av statliga myndigheter utsedda ledamöter jämte personliga suppleanter. Av dessa företräder en utrikesministeriet, en inrikesministeriet, en försvarsministeriet, en justitieministeriet, en undervisnings- och kulturministeriet, en social- och hälsovårdsministeriet och en arbets- och näringsministeriet.

Fullmäktige ska

Fullmäktige ska sammankomma till ordinarie möte två gånger per år. Vårmötet ska hållas mellan den 1 mars och den 31 maj och höstmötet mellan den 1 oktober och 15 december. Extra fullmäktigemöte ska hållas när fullmäktiges ordförande anser det behövligt eller när minst en tredjedel av fullmäktigeledamöterna kräver det. Extra fullmäktigemötet ska behandla de i kallelsen angivna ärenden som styrelsen har förelagt mötet.

Fullmäktigeordföranden sammankallar fullmäktiges möten. Möteskallelser sänds till fullmäktigeledamöterna och vid behov till suppleanterna per brev senast fyra veckor före mötet. I kallelsen ska nämnas de ärenden som styrelsen bereder för behandling under mötet.

Möteskallelsen kan i stället för på det sätt som nämns i 2 mom. sändas elektroniskt till de fullmäktigeledamöter som har meddelat att de vill få möteskallelserna elektroniskt.

Fullmäktige är beslutföra när mötesordföranden samt minst 15 övriga ledamöter är närvarande.

Rätt att närvara och yttra sig vid fullmäktigemötet har organisationsstyrelsens ledamöter, generalsekreteraren, ledamöterna av revisionsutskottet, revisorerna samt de som fullmäktige har beviljat yttranderätt.

Vid fullmäktiges vårmöte

Vid fullmäktiges höstmöte behandlas ärenden som hör till fullmäktiges behörighet enligt 46 § 8–11 punkter samt hörs generalsekreterarens översikt av organisationens verksamhetsmässiga och ekonomiska situation.

Till organisationsstyrelsen hör organisationens ordförande, tre vice ordförande samt sex andra ledamöter som stämman valt.

Samma person kan för högst två mandatperioder efter varandra väljas till ledamot av organisationsstyrelsen.

Organisationsstyrelsen är beslutför när minst hälften av dess ledamöter, inklusive ordföranden eller en vice ordförande är närvarande.

Fullmäktiges ordförande har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens möte.

Organisationsstyrelsen ska

Styrelsen kan för bestämda uppdrag tillsätta utskott, nämnder och arbetsgrupper i vilka medlemskapet är tidsbegränsat.

Direktionerna ansvarar för sina respektive institutioners verksamhet enligt den av organisationsstyrelsen godkända verksamhetsplanen och budgeten, på det sätt som föreskrivs i instruktionerna och i organisationens arbetsordning.

Organisationsstyrelsen kan överföra avgörandet av ärenden som hör till dess behörighet till ett utskott, en nämnd eller en direktion, till generalsekreteraren eller till en funktionär enligt vad som föreskrivs i organisationens arbetsordning.

En ledamot av organisationsstyrelsen kan avgå från uppdraget under sin mandattid. Organisationsstyrelsen ska underrättas om att en ledamot avgår i förtid.

Fullmäktige kan entlediga en ledamot av organisationsstyrelsen under dennes mandatperiod, om styrelseledamoten

Om en plats i organisationsstyrelsen blir ledig under en mandatperiod eller om en ledamot av organisationsstyrelsen förlorar sin behörighet för uppdraget, ska fullmäktige välja en ny styrelseledamot för den återstående mandatperioden.

En entledigad styrelseledamot delges beslutet skriftligen. En entledigad styrelseledamot kan inom 30 dagar efter att ha fått del av ett sådant beslut om entledigande som avses i denna paragraf skriftligen kräva att fullmäktige behandlar ärendet på nytt.

Organisationens ordförande ska

Generalsekreteraren ska

Generalsekreteraren kan i enlighet med organisationens arbetsordning delegera handläggningen och avgörandet av enskilda ärenden till funktionärer.

Generalsekreteraren kan överta avgörandet eller föredragningen av ett ärende som hör till de uppgifter som en funktionär inom centralförvaltningen sköter eller överföra avgörandet av ett ärende till organisationsstyrelsen.

Det år stämman ska hållas tillsätter fullmäktige vid sitt höstmöte för en mandatperiod som omfattar de tre följande kalenderåren en förlikningsnämnd, till vilken hör som ordförande organisationens ordförande samt generalsekreteraren och minst tre och högst sju andra medlemmar valda av fullmäktige.

Medlemmarna i förlikningsnämnden måste ha den kompetens som krävs för nämndens arbetsområde.

Nämnden väljer inom sig en vice ordförande och tar vid behov en sekreterare.

Förlikningsnämnden ska

Nämnden beslutar själv om den tar ett visst ärende till behandling.

Bestämmelser om de instanser som har rätt att ta upp ett ärende till behandling i nämnden samt om förfarandet i förlikningsnämnden finns i arbetsordningen.

Finlands Röda Kors Blodtjänsts ( Blodtjänsten ) uppgift är att bedriva blodtjänst i Finland under normala förhållanden och undantagsförhållanden. Den ska också inom sitt kompetensområde bedriva service-, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt delta i internationellt utvecklingsarbete.

Organisationens utmärkelsetecken är Finlands Röda Kors förtjänstkors, Finlands Röda Kors förtjänstmedalj i guld, Finlands Röda Kors förtjänstmedalj i silver och Finlands Röda Kors förtjänstmedalj i brons.

Utmärkelsetecken kan tilldelas såväl finska medborgare som utlänningar för förtjänstfullt och osjälviskt arbete till fromma för organisationen och dess syfte.

Finlands Röda Kors förtjänstkors är ett rött emaljerat kors vars centrumfält upptar ett emblem på vit botten som avbildar Röda Korset, inramat av en grön eklövskrans. Både själva korset och det inramade rödakorsemblemet är guldkantade. Förtjänstkorsets frånsida upptar organisationens namnförkortningar SPR och under den FRK.

Finlands Röda Kors förtjänstmedaljs framsida upptar rödakorsemblemet, inramat av en eklövskrans samt orden Inter arma caritas, medan frånsidan upptar organisationens namn.

Till Finlands Röda Kors förtjänstmedalj hör ett 30 millimeter brett rött band med vita ränder.

Republikens president beslutar om beviljande av Finlands Röda Kors utmärkelsetecken, enligt vad som föreskrivs i lagen om Finlands Röda Kors. Organisationsstyrelsen framställer hos inrikesministeriet om beviljande av utmärkelsetecken.

Utmärkelsetecknen åtföljs av organisationens officiellt undertecknade diplom. Utmärkelsetecken och diplom ges avgiftsfritt.

Organisationens styrelse kan besluta ta i bruk också andra utmärkelser än utmärkelsetecken samt meddela närmare anvisningar om dem.

Organisationens samt distriktens och avdelningarnas verksamhets- och räkenskapsperiod är ett kalenderår.

Organisationens sammanlagda tillgångar, som är fördelade på egendom som är i centralförvaltningens, distriktens och avdelningarnas besittning och ägo, ska skötas omsorgsfullt och planmässigt så att organisationens verksamhetsförutsättningar tryggas och organisationens syfte förverkligas enligt vad som föreskrivs i 2 §.

För katastroffonden eller för organisationens interna bruk får inte godkännas donationer som strider mot Röda Korsets grundprinciper eller som annars är oförenliga med organisationens syfte.

Organisationen och dess förvaltningsorgan får endast i enlighet med organisationsstyrelsens beslut skänka medel och egendom som inte utgör humanitär hjälp till andra personer eller samfund.

Distriktet ska på förhand utverka organisationsstyrelsens och avdelningen distriktsstyrelsens tillstånd för sådan verksamhet i distriktens eller avdelningarnas regi som kan medföra betydande ekonomiska förpliktelser för organisationen eller som väsentligt kan påverka ett distrikts eller en avdelnings ekonomi och ställning med avseende på organisationens sammanlagda tillgångar.

I fråga om organisationens ekonomi och bokföring iakttas bokföringslagen (1336/1997) och bokföringsförordningen (1339/1997) samt i fråga om revisionen revisionslagen. Organisationens centralförvaltning, distrikten och avdelningarna har en skyldighet att ordna revision eller verksamhetsgranskning så som föreskrivs i föreningslagen (503/1989).

Närmare föreskrifter om centralförvaltningens, distriktens och avdelningarnas ekonomi, bokföring, revision och verksamhetsgranskning meddelas i den ekonomistadga som fullmäktige godkänner.

Den sammanräknade mandattiden för en revisor eller en revisionssammanslutning som valts till revisor för organisationen, ett distrikt eller en avdelning får uppgå till högst nio år.

Varje organisationsenhets styrelse ska beroende på arten och omfattningen av enhetens verksamhet samt med beaktande av kostnaderna för kontrollen ordna en intern kontroll.

Generalsekreteraren, revisionsutskottet samt centralförvaltningens interna revisor har en skyldighet och rätt att genomföra intern revision så som bestäms i den av fullmäktige godkända ekonomistadgan.

Organisationsstyrelsen tillsätter för stämmans period ett revisionsutskott, till vilket hör förutom ordföranden minst tre och högst sju andra medlemmar. Utskottet utser inom sig en vice ordförande.

Revisionsutskottets medlemmar ska ha den kompetens som utskottets uppgiftsområde förutsätter och minst en medlem ska ha sakkunskap inom särskilt redovisning, bokföring och revision.

Utskottet är beslutfört när minst hälften av dess medlemmar inklusive ordföranden eller vice ordföranden är närvarande.

Revisionsutskottet ska

Revisionsutskottets verksamhet gäller alla centralförvaltningens enheter, distrikt och avdelningar med institutioner. Revisionsutskottet har rätt att få behövliga uppgifter för att utföra sina uppgifter. Revisionsutskottet rapporterar om de ärenden som den behandlar samt om sina observationer till organisationsstyrelsen.

Varje röstberättigad som fyllt 12 år före val- eller röstningsdagen har en röst i organisationens riksomfattande, regionala och lokala förvaltningsorgan samt i organisationens övriga enheter. Rösträtten kan inte med fullmakt eller på något annat sätt överföras på en annan person.

Både i sak- och procedurfrågor fattas besluten med enkel majoritet av de avgivna rösterna, likväl med de undantag som föreskrivs i 24 och 26 §, 43 § 14 punkten och 75 §. Faller rösterna lika gäller som beslut den åsikt som ordföranden omfattat.

Organisationens förvaltningsorgan får inte fatta beslut som ger en medlem eller någon annan otillbörlig fördel på en annan medlems eller på organisationens, distriktets eller avdelningens bekostnad.

Vid beredning av beslut ska man i möjligaste mån höra frivilliga som regelbundet deltar i organisationens verksamhet.

I fråga om klanderbara och ogiltiga beslut samt verkställighetsförbud ska i tillämpliga delar iakttas 32–34 § i föreningslagen.

Varje röstberättigad har en röst i organisationens förvaltningsorgan.

Varje röstberättigad får rösta på högst så många kandidater som ska väljas.

Val avgörs så att de som fått de flesta rösterna blir valda. Om endast en person ska väljas förutsätts emellertid att denne får över hälften av de avgivna rösterna. Faller rösterna lika avgörs val genom lottning.

Val förrättas med slutna sedlar, eller vid användning av datakommunikationsförbindelse eller något annat tekniskt hjälpmedel, med motsvarande tekniska förfarande.

Stämman, fullmäktige, distriktsmötet och avdelningsmötet kan besluta att ett möte också ska kunna följas per datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel. En sådan deltagandemöjlighet ska nämnas i möteskallelsen.

Den som blir vald till förtroendeuppdrag inom organisationen ska i frågor som gäller organisationen verka i organisationens intresse.

Ingen får delta i behandlingen av ett ärende där hans eller hennes enskilda intressen, på det sätt som avses i 26 eller 37 § i föreningslagen, kan stå i strid med organisationens.

Bestämmelser om skadeståndsskyldighet finns i föreningslagen.

Denna förordning som innefattar organisationens stadgar kan ändras genom förordning av republikens president efter det att organisationens stämma med minst tre fjärdedels majoritet av de avgivna rösterna har beslutat om saken.

Stämman kan i den ordning som anges i 1 mom. besluta att organisationens verksamhet ska upphöra.

Om organisationens verksamhet upphör ska dess tillgångar användas för det syfte som anges i 2 §, med beaktande av förordnanden i gåvobrev och testamenten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

Genom denna förordning upphävs republikens presidents förordning om Finlands Röda Kors (811/2005).

Den arbetsordning och ekonomistadga som fullmäktige utfärdat med stöd av den förordning som upphävs genom denna förordning samt instruktionerna för avdelningarna och distrikten kan vid fullmäktiges möte ändras i överensstämmelse med denna förordning redan före ikraftträdandet, dock så att de kan träda i kraft tidigast 1 januari 2018. Till dess förblir organisationens arbetsordning och ekonomistadga, som utfärdats med stöd av den förordning som upphävs, samt de för distrikten och avdelningarna utfärdade instruktionerna i kraft.

Organisationsstyrelsen ska be justitieministeriet utse en företrädare och en suppleant till fullmäktige och underrätta organisationsstyrelsen om detta senast den 15 december 2017.

Vid beräkningen av på varandra följande mandatperioder enligt denna förordning ska som första mandatperiod betraktas den mandatperiod som inleds eller fortsätter den 1 januari 2018.