149/2017

De vacciner som används i det nationella vaccinationsprogrammet och de vaccinationer som ges för att skydda olika befolkningsgrupper mot smittsamma sjukdomar anges i bilagan.

Personer för vilkas hälsa influensa utgör ett väsentligt hot eller vilkas hälsa avsevärt gagnas av en influensavaccination vaccineras årligen mot influensa innan epidemiperioden börjar. Influensavaccination ges även till social- och hälsovårdspersonal som deltar i den direkta vården eller omsorgen av patienter eller klienter samt till personal inom läkemedelsförsörjningen. Institutet för hälsa och välfärd ska årligen fastställa vilka vacciner som används och indikationerna för vaccination.

Personer som arbetar i och studerande som utför arbetspraktik i klient- eller patientutrymmen i en verksamhetsenhet inom socialvården och hälso- och sjukvården ges vaccin mot vattkoppor, och de som sköter spädbarn ges vaccin mot kikhosta.

Personer som på grund av egen sjukdom löper en ökad risk att insjukna i en allvarlig pneumokocksjukdom ska ges pneumokockvaccination. Institutet för hälsa och välfärd fastställer vilka vacciner som används och indikationerna för vaccination.

Personer som löper ökad risk att få tuberkulossmitta ska ges BCG-vaccination. Personer som på grund av sina levnadsförhållanden löper ökad risk att få hepatit A- eller hepatit B-smitta ska vaccineras mot hepatit. Personer som på grund av sina studier löper ökad risk att få hepatit B-smitta ska vaccineras mot hepatit B. Institutet för hälsa och välfärd fastställer vilka vacciner som används och indikationerna för vaccination.

Vaccinen anges i bilagan.

Personer som är bosatta på Åland eller är bosatta eller vistas långvarigt i Pargas eller Simo vaccineras mot fästingburen encefalit i enlighet med de indikationer för vaccination som Institutet för hälsa och välfärd fastställer.

Vaccinationen nämns i bilagan.

De som inleder sin beväringstjänst och militärtjänst vaccineras mot difteri, kikhosta, stelkramp, meningokocksjukdom, influensa, mässling, påssjuka och röda hund. Vaccin ges till dem som inte har skydd av vaccination eller genomgången sjukdom. Därtill ges vaccin mot fästingburen encefalit till dem som fullgör sin tjänst i riskområden. Institutet för hälsa och välfärd fastställer vilka vacciner som används och indikationerna för vaccination. Vaccinen anges i bilagan.

Vacciner inom det nationella vaccinationsprogrammet får vid behov användas för vaccinering av olika befolkningsgrupper i situationer där den sjukdom som ska förebyggas med vaccineringarna hotar att orsaka en epidemi. Institutet för hälsa och välfärd fastställer vilka vacciner som används och indikationerna för vaccination.

En läkare ansvarar för planeringen och genomförandet av vaccinationsverksamheten. Vaccinationer i injektionsform får ges endast av läkare eller av sjukskötare, hälsovårdare eller barnmorskor som fått behövlig vaccinationsutbildning.

De vaccinationer som getts ska antecknas i journalhandlingarna antingen på en uppföljningsblankett för vaccinationer eller på motsvarande ställe i ett elektroniskt datasystem. På blanketten eller i datasystemet antecknas vaccinationsdatumet, vaccinets namn, satsnumret, injektionsstället, vaccinationssättet och vaccinatören.

Sällsynta vacciner och antikroppar som Institutet för hälsa och välfärd ska införskaffa är rabies immunoglobulin, serum mot botulism och serum mot difteri, vilka kräver specialtillstånd.

Institutet för hälsa och välfärd ska sörja för att sällsynta vacciner, antikroppar och undersökningsämnen finns tillgängliga om preparaten saknar en privat importör i Finland.

Denna förordning träder i kraft den 13 mars 2017.

Förordningens 2 § 2 mom. träder i kraft den 1 september 2017.

Förordningens 3 § gäller till och med den 31 december 2020.

Kommunen ska från och med den 1 september 2017 ordna de vaccinationer av barn och unga som avses i bilagan. Dessutom ska kommunen åren 2017–2022 ordna kompletterande vaccinationer mot vattkoppor i enlighet med de indikationer för vaccination som Institutet för hälsa och välfärd fastställer.