622/2016

Denna lag tillämpas, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag, på

På verksamhet som omfattas av lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (1142/2015) tillämpas 2 kap. 7 § 3 mom., 4 kap. 2, 4 och 5 §, 6—8 kap., 9 kap. 1 § 1 mom. 1—3 punkten, 10 kap. 1—4, 7 och 8 § samt 11 kap. i denna lag.

Denna lag tillämpas inte på en revisors verksamhet i hans eller hennes egenskap av tjänsteman vid statens revisionsverk.

När en revisor i denna egenskap utövar annan verksamhet än sådan som avses i 1, 2 eller 3 mom. tillämpas på verksamheten bestämmelserna i 4 kap. 1—3 och 8 §, 7 och 8 kap., 9 kap. 1 §, 10 kap. 1—4, 7 och 8 § samt 11 kap. 1 §.

Vad som i denna lag föreskrivs om revision av en sammanslutnings och stiftelses bokföring och bokslut tillämpas också på en i Finland registrerad utländsk näringsidkares filial, om den utländska näringsidkarens bokslut inte upprättas, revideras och offentliggörs i överensstämmelse med Europeiska unionens rättsakter eller på motsvarande sätt. Denna lag tillämpas dock inte på revisionen av filialer till utländska kreditinstitut eller till utländska finansiella institut. På revisionen av utländska försäkringsbolags representationer tillämpas denna lag så som föreskrivs i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995).

Bestämmelser om revision av företag av allmänt intresse finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG, nedan Europeiska unionens revisionsförordning.

I denna lag avses med

Om en sammanslutning eller stiftelse inte enligt 1, 2 eller 3 mom. är skyldig att välja en revisor, kan det i bolagsordningen, bolagsavtalet eller stadgarna finnas bestämmelser om utförande av revision.

I en sammanslutnings eller stiftelses bolagsordning, bolagsavtal eller stadgar kan det finnas bestämmelser om val av flera revisorer.

Minst en av de revisorer som bolagsmännen, bolagsstämman eller motsvarande organ väljer ska vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning vars huvudansvariga revisor är CGR-revisor, om det är fråga om ett företag av allmänt intresse eller om en sammanslutning eller stiftelse som under den avslutade räkenskapsperioden uppfyller minst två av följande förutsättningar:

Om en revisionssammanslutning har valts till revisor, ska den meddela den sammanslutning eller stiftelse där revision ska utföras vilken revisor i revisionssammanslutningen som bär det huvudsakliga ansvaret för utförandet av revisionen. Den huvudansvariga revisorn ska väljas så att en oberoende och yrkeskunnig revision säkerställs.

Den huvudansvariga revisorn ska ha minst samma kompetens som krävs av en fysisk person som väljs till revisor. Han eller hon ska också delta aktivt i revisionsuppdraget.

Vad som i denna lag föreskrivs om revisorer tillämpas också på huvudansvariga revisorer.

Ett sådant villkor i avtal mellan en sammanslutning eller stiftelse och en tredje part som begränsar bolagsmännens, bolagsstämmans eller motsvarande organs beslutanderätt vid valet av revisor för sammanslutningen eller stiftelsen är ogiltigt.

Revision enligt denna lag omfattar en sammanslutnings eller stiftelses bokföring och bokslut för samt förvaltning under räkenskapsperioden.

Förutsätts revision i övrigt i lagstiftningen, ska på revisionen tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om revision för en räkenskapsperiod och om dess innehåll.

Revisorn i moderföretaget ska också granska koncernbokslutet samt försäkra sig om att revisorerna i de företag som ingår i koncernen har utfört revisionen på korrekt sätt.

Om revisorn i moderföretaget inte kan granska koncernbokslutet eller försäkra sig om att revisionen i ett företag som ingår i koncernen har utförts på korrekt sätt i enlighet med 1 mom., ska han eller hon vidta lämpliga åtgärder för att rätta till saken och underrätta Revisionstillsynen om detta.

Internationella revisionsstandarder kan i lämplig omfattning tillämpas vid revision i små företag enligt 1 kap. 4 a § i bokföringslagen, med iakttagande av god revisionssed i enlighet med 4 kap. 3 § i denna lag.

En revisor ska avge en daterad och undertecknad revisionsberättelse för varje räkenskapsperiod. I revisionsberättelsen ska det bokslut som är föremål för berättelsen specificeras samt meddelas vilket bokslutsregelverk som har följts vid upprättande av bokslutet. I revisionsberättelsen ska det anges vilka revisionsstandarder som har följts vid revisionen. Dessutom ska revisorns verksamhetsställe uppges i revisionsberättelsen.

I revisionsberättelsen ska det finnas ett yttrande om huruvida

Det yttrande som avses i 2 mom. kan lämnas utan reservation, med reservation eller med avvikande mening. Om revisorn inte har kunnat ge något yttrande, ska han eller hon meddela detta i revisionsberättelsen.

I revisionsberättelsen ska det dessutom finnas ett konstaterande om huruvida revisorn utifrån de uppgifter som han eller hon har fått i samband med revisionen har upptäckt väsentliga felaktigheter i verksamhetsberättelsen samt uppges av vilken natur dessa felaktigheter är.

Revisorn ska i revisionsberättelsen anmärka på att en bolagsman, styrelsemedlem, medlem av förvaltningsrådet eller motsvarande organ, ordföranden eller en vice ordförande för styrelsen, förvaltningsrådet eller motsvarande organ, verkställande direktören eller någon annan ansvarig i en sammanslutning eller stiftelse har

Revisionsberättelsen ska också innehålla andra uttalanden som baserar sig på revisionen och som bolagsstämman eller något annat organ inom sammanslutningen eller stiftelsen kräver.

I revisionsberättelsen ska behövliga tilläggsuppgifter ges om omständigheter som revisorn fäster särskild vikt vid samt om omständigheter som kan ge väsentlig orsak att tvivla på sammanslutningens eller stiftelsens förmåga att fortsätta sin verksamhet.

Om en sammanslutning eller stiftelse har minst två revisorer ska revisorerna avge en gemensam revisionsberättelse. Om revisorerna inte är eniga om ett yttrande enligt 2 mom., en anmärkning enligt 5 mom. eller ett uttalande enligt 6 mom., ska var och en i berättelsen tydligt framföra sin egen ståndpunkt och ange skälet till oenigheten.

Revisorn för en sammanslutning eller stiftelse som är moderföretag och som upprättar koncernbokslut ska avge en berättelse om koncernen med iakttagande av det som föreskrivs i  1—7 mom. När det är fråga om ett företag av allmänt intresse enligt 1 kap. 9 § i bokföringslagen ska revisorn dessutom för revisionskommittén upprätta en kompletterande rapport enligt artikel 11 i Europeiska unionens revisionsförordning.

Revisionsnämnden har rätt att på sin webbplats offentliggöra ett meddelande om att en revisors revisionsberättelse inte följer de bestämmelser som gäller för en sådan berättelse. I meddelandet ska det anges vilken revisionsberättelse och revisor det är fråga om.

Revisorn ska lämna revisionsberättelsen till styrelsen för sammanslutningen eller stiftelsen eller till motsvarande organ senast två veckor före det sammanträde där bokslutet ska läggas fram för fastställelse.

Den kompletterande rapport till revisionskommittén som avses i artikel 11 i Europeiska unionens revisionsförordning ska lämnas till ett organ enligt 1 mom. senast när revisionsberättelsen lämnas.

En revisor kan för styrelsen, förvaltningsrådet, verkställande direktören eller andra ansvariga påpeka också sådana omständigheter som inte framgår av revisionsberättelsen eller av den kompletterande rapport till revisionskommittén som avses i 6 § 2 mom. Dessa påpekanden antecknas i ett protokoll. Protokollet ska lämnas till sammanslutningens eller stiftelsens styrelse eller motsvarande organ. Organet ska utan dröjsmål behandla protokollet och förvara det på ett betryggande sätt.

En revisor ska utföra sina uppgifter enligt denna lag med yrkeskunskap, integritet och objektivitet och med bevarande av sin yrkesmässiga kriticism samt med en sådan omsorg som beaktar det allmänna intresset.

En revisor ska vara oberoende vid utförandet av ett uppdrag enligt 1 kap. 1 § 1 mom. och under den tid som det granskade bokslutet omfattar samt organisera sin verksamhet på ett sätt som tryggar oberoendet.

Om det inte finns förutsättningar för en oberoende verksamhet, ska revisorn vägra ta emot uppdraget eller avstå från det. Revisorn behöver dock inte vägra ta emot eller avstå från ett uppdrag, om

Åtgärder för att trygga oberoendet ska åtminstone vidtas om

De faktorer som hotar oberoendet och som avses i 2 mom. och de åtgärder som tryggar oberoendet och som avses i 3 mom. ska tas upp i det material som gäller uppdraget.

Det som i 3 mom. föreskrivs om en sammanslutning eller stiftelse gäller också sammanslutningar och stiftelser som dessa har bestämmande inflytande i enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen samt en sammanslutning eller stiftelse under vars omedelbara bestämmande inflytande sammanslutningen står.

Vid den bedömning som avses i 2 mom. ska också sådana faktorer beaktas som hotar revisorns oberoende och som hänför sig till

Om oberoendet äventyras på grund av företagsarrangemang som påverkar den sammanslutning eller stiftelse som är revisionsobjekt, ska revisorn inom tre månader efter det att han eller hon fick kännedom om företagsarrangemanget vidta åtgärder för att trygga oberoendet eller avstå från uppdraget.

En revisor är inte oberoende på det sätt som avses i 6 § åtminstone om

Det som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten gäller inte en sammanslutning där medlemskap är en förutsättning för att de nödvändighetstjänster som den bjuder ut ska få användas. I en sådan sammanslutning får revisorn endast ha en sådan andel som berättigar till användning av tjänsterna, dock inte större andel än en hundradel.

Om revisorn efter att ha mottagit ett uppdrag får en rätt som avses i 1 mom. 4 punkten, ska revisorn avstå från rätten eller uppdraget inom en skälig tid från det han eller hon fick kännedom om sitt förvärv och hade rätt att avstå från det. Om revisorn inte avstår från rätten inom en skälig tid, ska han eller hon avstå från uppdraget.

Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om en sammanslutning eller stiftelse gäller också sammanslutningar som i enlighet med 1 kap. 5 § i bokföringslagen står under dess bestämmande inflytande samt en sammanslutning eller stiftelse under vars omedelbara bestämmande inflytande sammanslutningen står.

En revisor eller revisorns biträde får inte för någon utomstående röja omständigheter som han eller hon i sitt uppdrag enligt denna lag fått kännedom om, om inte något annat föreskrivs i 2 eller 3 mom.

Tystnadsplikten gäller dock inte en omständighet som

Trots tystnadsplikten får en revisor eller revisionssammanslutning lämna en annan revisor uppgifter som denne behöver för en revision.

En revisor ska föra ett klientregister, som ska innehålla åtminstone följande uppgifter för varje revisionsklient:

En revisor kan lägga ut uppdraget att föra klientregister på en annan revisor. Ansvaret för att klientregistret är korrekt bärs dock alltid av klientens revisor.

Klientregistrets uppgifter om en revisionsklient ska bevaras i 10 år från det att det revisionsuppdrag som klienten i fråga gett har avslutats.

I uppdrag som avses i 1 kap. 1 § 1 mom. 1 punkten ska revisorn upprätta revisionsdokumentation över betydelsefulla uppgifter och handlingar som gäller uppdraget. Revisionsdokumentationen ska avslutas senast 60 dygn från undertecknandet av revisionsberättelsen.

En revisor eller en huvudansvarig revisor som utför revision för en revisionssammanslutnings räkning får inte förrän minst ett år har förflutit sedan revisionen ta emot

Tidsfristen enligt 1 mom. är 2 år, om revisionsobjektet är ett företag av allmänt intresse.

Det som i 1 mom. föreskrivs om en revisor ska tillämpas också på de anställda hos den revisor eller revisionssammanslutning som utför revision och på andra aktieägare i revisionssammanslutningen än de huvudansvariga revisorerna, samt på andra fysiska personer som tillhandahåller tjänster som sådana revisorer eller revisionssammanslutningar kan anlita eller som de utövar bestämmande inflytande över och som är personligen godkända revisorer. Tidsfristen beräknas då från den tidpunkt när de har deltagit direkt i det uppdrag som gäller revisionen i fråga.

En revisor ska organisera sin verksamhet i enlighet med god revisionssed med beaktande av verksamhetens omfattning och komplexitet samt dokumentera de sätt på vilka detta säkerställs. Verksamhetsmetoderna ska omfatta tillräckliga principer för riskhantering, intern kvalitetskontroll som utvärderas årligen, dokumentering av uppdragsmaterial per uppdrag, tillräcklig resurstilldelning för revisionsuppdrag, belöning, årlig uppföljning av förseelser och klagomål och förfarande för anmälan av misstänkta förseelser.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. behöver man vid revision av små företag som avses i 1 kap. 4 a § i bokföringslagen (1336/1997) inte

En revisor ska tillhandahålla sina anställda ett internt förfarande som säkerställer att de anonymt kan anmäla sina misstankar om brott mot bestämmelserna om revision.

Anmälningsförfarandet ska omfatta åtgärder som skyddar den som gjort en anmälan och i enlighet med personuppgiftslagen (523/1999) tryggar skyddet för personuppgifter för den som gjort en anmälan och den som är föremål för anmälan. Anmälningsförfarandet ska även innehålla anvisningar för skyddande av anmälarens identitet, om det inte föreskrivs annat i lag för att utreda en förseelse eller för att tillgodose myndigheternas rätt till uppgifter.

Revisorn ska lagra de nödvändiga uppgifterna om en sådan anmälan som avses i 1 mom. Uppgifterna ska raderas fem år efter anmälan, såvida det inte finns skäl att bevara dem för att säkerställa en brottsutredning, en pågående rättegång, en myndighetsutredning eller rättigheterna för den som gjort anmälan eller den som är föremål för anmälan. Behovet av att bevara uppgifterna ska utredas senast tre år efter föregående kontroll. En anteckning om utförd kontroll ska göras.

Utöver vad som föreskrivs i personuppgiftslagen har den som är föremål för en anmälan enligt 1 mom. inte rätt att granska de uppgifter som avses i 1 och 2 mom., om utlämnande av uppgifterna till honom eller henne kan störa utredningen av misstänkta förseelser. I personuppgiftslagen föreskrivs om rättigheterna för den som är föremål för en anmälan.

Revisionstillsynen kan utfärda närmare föreskrifter om hur en anmälan enligt 1 mom. ska göras upp och behandlas.

Den sammanräknade mandattiden för en revisor eller en revisionssammanslutning som valts till revisor för ett företag av allmänt intresse får uppgå till högst tio år.

En revisor eller en revisionssammanslutning får efter den maximala mandattiden enligt 1 mom. väljas till revisor endast om revisionen konkurrensutsätts på det sätt som avses i artikel 16.2—5 i Europeiska unionens revisionsförordning. Efter konkurrensutsättningen får revisorn eller revisionssammanslutningen verka som revisor i sammanslutningen så att mandattiden före och efter konkurrensutsättningen uppgår till sammanlagt högst tjugo år.

En revisors mandattid får undantagsvis förlängas till tjugofyra år om

Då den maximala tiden enligt 1 och 2 mom. beräknas ska också sådana mandattider beaktas under vilka revisorn har varit en fysisk person som verkar vid en revisionssammanslutning enligt 1 eller 2 mom.

Val av revisor får efter att den maximala tiden enligt 1 mom. löpt ut avse en revisor i en revisionssammanslutning enligt 1 eller 2 mom. endast under samma förutsättningar som valet får avse revisionssammanslutningen i fråga.

En domstol ska entlediga en revisor i ett företag av allmänt intresse under mandattiden om det finns grundad anledning till det. Revisorn får emellertid inte entledigas efter det att bokslutet för räkenskapsperioden i fråga har fastställts och beslutet om fastställande har vunnit laga kraft.

Talan enligt 1 mom. kan vid allmän underrätt väckas av

Entledigande av en revisor ska behandlas skyndsamt vid domstolen.

Domstolen ska till Revisionstillsynen ge in uppgift om en lagakraftvunna dom i ett ärende enligt 2 mom. genom vilken revisorn har entledigats från sin uppgift.

Bestämmelser om rätten för en revisor att tillhandahålla den granskade sammanslutningen och dess koncernföretag också andra tjänster än revisionstjänster finns i artikel 5 i Europeiska unionens revisionsförordning.

Trots bestämmelserna i artikel 5 i Europeiska unionens revisionsförordning får en revisor, den revisionssammanslutning i vilken revisorn är verksam och en medlem i den kedja till vilken revisorn eller den revisionssammanslutning i vilken revisorn är verksam hör dock tillhandahålla den granskade sammanslutningen och dess koncernföretag värderingstjänster samt skattetjänster i samband med

Revisorn får tillhandahålla de tjänster som avses i 2 mom. endast, om de inte har direkt inverkan eller har obetydlig inverkan, separat eller sammantaget på det granskade bokslutet. Bedömningen av verkningarna ska dokumenteras och redogöras för i den kompletterande rapport till revisionskommittén som avses i 3 kap. 5 § 9 mom.

Vid tillhandahållande av de tjänster som avses i 1—2 mom. ska bestämmelserna om oberoende ställning i 4 kap. 6 §, jäv i 7 § och de yrkesetiska principerna i 1 § i det kapitlet iakttas. Vad som i 1—3 mom. föreskrivs om revisorn ska också tillämpas på den revisionssammanslutning i vilken revisorn är verksam och en medlem i den kedja till vilken revisorn eller den revisionssammanslutning i vilken revisorn är verksam hör.

Vid tillämpning av bestämmelserna om arvoden i artikel 4 i Europeiska unionens revisionsförordning på sådana sammantagna arvoden som revisionsobjektet betalar till revisorn, räknas också de arvoden som betalas till revisionssammanslutningen in i det sammantagna arvodet, om revisorn är verksam i en revisionssammanslutning.

Bestämmelserna i artikel 4.2 i Europeiska unionens revisionsförordning om maximibeloppet av andra arvoden än revisionsarvoden som betalas till revisorn tillämpas inte, om Revisionstillsynen på ansökan av revisorn har gett tillstånd att avvika från maximibeloppet.

Revisionstillsynen kan ge tillstånd till avvikelse enligt 2 mom. om särskilda grunder föreligger på basis av den granskade sammanslutningens verksamhet.

Tillstånd till avvikelse kan ges för högst två räkenskapsperioder i följd.

Revisionstillsynen ska föra ett register över revisorer ( revisorsregistret ) för att kunna specificera dem som har rätt att utföra revision samt för att övervaka revisorernas verksamhet och återställa godkännanden. I registret antecknas uppgifter som specificerar fysiska personer som godkänts som revisorer och sammanslutningar som godkänts som revisionssammanslutningar samt andra behövliga uppgifter som gäller revisorers yrkesutövning och affärsverksamhet.

I registret ska åtminstone följande uppgifter föras in:

Uppgifterna ska bevaras i revisorsregistret enligt följande:

I registret antecknas uppgifter om revisionssammanslutningar som godkänts och registrerats i en EES-stat och vars huvudansvariga revisor uppfyller förutsättningarna för godkännande enligt 6 kap. 2 eller 3 §. Om en sådan revisionssammanslutning är införd i revisorsregistret i en EES-stat som samtidigt är revisionssammanslutningens hemstat, ska Revisionstillsynen anmäla registreringen till den behöriga myndighet i revisorns hemstat som svarar för revisorsregistret.

I registret antecknas uppgifter också om en revisor som har godkänts och registrerats i en annan stat än en EES-stat och som avger en revisionsberättelse om ett bokslut eller ett koncernbokslut samt om en verksamhetsberättelse för en sammanslutning som har registrerats i en annan stat än en EES-stat, om sammanslutningens värdepapper är föremål för handel på en börs som avses i 1 kap. 2 § 4 punkten i lagen om handel med finansiella instrument. Den som ska registreras ska dessutom uppfylla de förutsättningar i fråga om yrkeskunskap, revisionssammanslutningens förvaltning, utförande av revision och offentliggörande av uppgifter om vilka det utfärdas närmare bestämmelser genom förordning av statsrådet. Registreringen gäller inte en revisor i en sådan sammanslutning av vars värdepapper endast sådana icke-aktierelaterade värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad vilkas nominella värde eller bokföringsmässiga motvärde per enhet är minst

Närmare bestämmelser om andra uppgifter än personuppgifter som ska antecknas i registret och om registerföringen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Trots 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får Revisionstillsynen lämna ut uppgifter ur revisorsregistret över det allmänna datanätet, dock inte slutleden till personbeteckning. Uppgifterna ska avlägsnas från den offentliga informationstjänsten utan obefogat dröjsmål, om godkännandet av en revisor helt och hållet har avbrutits med stöd av 7 § eller återkallats med stöd av 10 kap. 2 § genom ett lagakraftvunnet beslut.

Revisionstillsynen är behörig myndighet enligt artikel 20.1 i Europeiska unionens revisionsförordning med undantag för den bedömning och uppföljning av hur väl revisionskommittéerna utfört sitt arbete som avses i artikel 27.1 c i Europeiska unionens revisionsförordning, där Finansinspektionen är behörig myndighet.

Revisionstillsynen utövar tillsyn över revisorer.

Revisionstillsynen utövar dessutom tillsyn i fråga om den revision som revisionssammanslutningar som godkänts och registrerats i en EES-stat i enlighet med 6 kap. 9 § 4 mom. utför i Finland.

Revisionstillsynen utövar tillsyn också över de revisorer som registrerats enligt 6 kap. 9 § 5 mom. och som har godkänts i en annan stat än en EES-stat, med iakttagande av vad som föreskrivs om tillsynen över revisorer, om inte tillsynen i staten i fråga har bedömts motsvara tillsynen över revisorer i EES-staterna. Vid bedömning av motsvarigheten ska Europeiska kommissionens beslut om motsvarigheten i tillsynen över revisorer från en annan stat än en EES-stat följas. Om något sådant beslut inte har fattats, ska Revisionstillsynen bedöma motsvarigheten i den statens tillsyn över revisorer eller följa en motsvarighetsbedömning som gjorts i en annan EES-stat.

Revisionstillsynen får inte pröva en revisors verksamhet, om det har förflutit mer än sex år sedan händelserna.

Revisionstillsynen kan avstå från att pröva en revisors verksamhet och revisionsnämnden kan avstå från att påföra en påföljd, om godkännandet av revisorn helt och hållet har avbrutits med stöd av 6 kap. 7 § eller återkallats med stöd av 10 kap. 2 §.

Vid övervakningen av revisionens kvalitet ska Revisionstillsynen

Revisionstillsynen får anlita utomstående sakkunniga för kvalitetsgranskningen.

Utomstående kvalitetsgranskare ska utan dröjsmål ge Revisionstillsynen en utredning över utförd kvalitetsgranskning.

På utomstående kvalitetsgranskare tillämpas dessutom bestämmelserna om sakkunniga i 8 kap. 8 §.

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte på revisorer som granskar företag av allmänt intresse.

Revisionstillsynen får för en utredning som behövs för tillsynen och som kräver särskild sakkunskap anlita utomstående sakkunniga.

Sakkunniga ska ha tillräcklig sakkunskap med hänsyn till uppdragets art och omfattning. Om de sakkunniga arbetar som utomstående kvalitetsgranskare, ska de vara väl förtrogna med revision och ha specialutbildning i kvalitetsgranskning.

Sakkunniga får inte arbeta som kvalitetsgranskare vid kvalitetsgranskning av revisorer eller revisionssammanslutningar förrän det har förflutit tre år sedan den sakkunnigas anställning hos den revisorn upphört eller sedan den sakkunniga upphört att vara aktieägare i revisionssammanslutningen eller att på något annat sätt ha bindningar till den revisorn eller revisionssammanslutningen.

Bestämmelserna om en revisors rättigheter i 1 § samt i 3 § 1 och 2 mom. tillämpas också på sakkunniga.

Bestämmelser om de principer för god förvaltning som en sakkunnig ska iaktta finns i förvaltningslagen, språklagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Sakkunniga handlar under straffrättsligt tjänsteansvar vid utförande av lagstadgade offentligrättsliga förvaltningsuppgifter. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.

Revisionstillsynen kan bestämma att de utomstående sakkunnigas arvoden ska betalas av revisorn, om det är fråga om kvalitetsgranskning av revisorn eller om det finns någon särskild med revisorns verksamhet sammanhängande orsak till att anlita sakkunniga. Arvodet ska motsvara den allmänna arvodesnivån inom branschen.

Revisionstillsynen och Finansinspektionen ska samarbeta på ett ändamålsenligt sätt.

Om tillsynen över sådana tillsynsobjekt eller andra finansmarknadsaktörer som avses i 4 och 5 § i lagen om Finansinspektionen (878/2008) kräver det, kan Finansinspektionen undersöka om en revisor har följt denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller de bestämmelser i Europeiska unionens revisionsförordning som ska tillämpas på sammanslutningarna i fråga. Finansinspektionen kan föra tillsynsärendet till revisionsnämnden för avgörande.

Trots sekretessbestämmelserna ska Revisionstillsynen på begäran överlämna handlingar och andra uppgifter som behövs med tanke på tillsynen till ett i 1 § 1 mom. 4 punkten avsett tillsynsorgan i en EES-stat.

Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller också när handlingar som behövs med tanke på tillsynen överlämnas till tillsynsorganet i en annan stat än en EES-stat som med stöd av lag sköter motsvarande uppgifter i sin hemstat, om

Revisionstillsynen kan av vägande skäl vägra tillmötesgå en begäran som avses i 1—3 mom. Revisionstillsynen kan också vägra tillmötesgå en begäran, om ett påföljdsförfarande som gäller den gärning eller revisor som avses i begäran pågår i Finland eller ett beslut eller en dom som vunnit laga kraft har meddelats om detta i Finland.

Revisionsnämnden ska ge en revisor en anmärkning, om revisorn av oaktsamhet har handlat på ett sätt som strider mot denna lag, mot bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller mot lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin eller mot bestämmelser om revision i annan lagstiftning. En anmärkning är en tillräcklig påföljd om det klandervärda förfarandet är ringa, om det finns förmildrande omständigheter eller om förfarandet är ekonomiskt sett av ringa betydelse.

Om förfarandet enligt 1 mom. är sådant att en anmärkning inte anses vara en tillräcklig påföljd ska revisionsnämnden ge revisorn en varning.

Revisionsnämnden ska återkalla ett godkännande, om en revisor

Om den grund som avses i 1 mom. 2 punkten hänför sig till revisorns verksamhet i ett uppdrag som kräver CGR- eller OFGR-revisor och den fysiska personen fortfarande har förutsättningar att vara verksam som revisor, ska revisionsnämnden återkalla endast godkännandet för specialkompetensen i fråga.

Återkallande av godkännande förutsätter att revisorn har fått en varning på basis av den omständighet som återkallandet grundar sig på och inte har rättat sitt förfarande.

Av synnerligen vägande skäl kan det bestämmas att ett beslut som gäller återkallande av ett godkännande ska verkställas trots att besvär har anförts.

Om godkännande av en revisor har återkallats eller om revisorn har meddelats förbud enligt 3 § att verka som revisor ska Revisionstillsynen utan dröjsmål efter att beslutet vunnit laga kraft informera behöriga myndigheter som för revisorsregister i EES-länder om återkallandet eller förbudet och orsakerna till det.

Om godkännandet har återkallats med stöd av 1 mom. 2 punkten, kan ett nytt godkännande beviljas med stöd av 6 kap. 1 § 1 mom., när sökanden uppfyller förutsättningarna för det godkännande som ansökan gäller. En revisor vars godkännande har återkallats med stöd av 1 mom. 1 punkten kan inte godkännas på nytt förrän tre år förflutit från det att beslutet om återkallande vann laga kraft.

Om revisionsnämnden anser att en varning är en för lindrig påföljd och återkallande av godkännande en för sträng påföljd kan revisionsnämnden förbjuda revisorn eller den huvudansvariga revisorn att utföra revisioner och underteckna revisionsberättelser under högst tre år.

Revisionsnämnden kan förbjuda en revisor eller en annan aktieägare i en revisionssammanslutning att delta i revisionssammanslutningens bolagsrättsliga organ för högst tre år om revisorn såsom medlem i förvaltningsorganet i fråga på ett synnerligen klandervärt sätt har deltagit i fattande av ett sådant beslut som står i strid med bestämmelserna i Europeiska unionens revisionsförordning eller denna lag eller med bestämmelser som utfärdats med stöd av dessa.

Revisionsnämnden får påföra en påföljdsavgift om revisorn bryter mot tidsfristerna enligt 4 kap. 11 § som gäller revisors övergång till anställning hos en granskad sammanslutning.

Påföljdsavgiften för brott mot en tidsfrist enligt 4 kap. 11 § är högst 50 000 euro.

Påföljdsavgiften ska betalas till staten.

Påföljdsavgift får inte påföras om en framställning inte har gjorts hos revisionsnämnden inom fem år från den dag då förseelsen inträffade.

En påföljdsavgift enligt denna lag jämte ränta är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av avgiften finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Påföljdsavgiften får dock verkställas endast på basis av ett beslut eller en dom som vunnit laga kraft. Rättsregistercentralen sköter verkställigheten av avgiften. Närmare bestämmelser om verkställigheten kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Revisionsnämnden ska meddela Rättsregistercentralen sitt beslut att påföra en påföljdsavgift. Förvaltningsdomstolen ska på motsvarande sätt meddela sitt beslut med vilket den ändrat eller undanröjt den påföljdsavgift som revisionsnämnden påfört, och högsta förvaltningsdomstolen ska meddela sitt beslut med vilket den ändrat eller undanröjt den påföljdsavgift som förvaltningsdomstolen påfört.

När ett beslut om en påföljd fattas ska alla relevanta omständigheter beaktas. Sådana är

Då beloppet av påföljdsavgiften bestäms ska utöver omständigheterna enligt 1 mom. följande omständigheter beaktas:

Revisionsnämnden ska offentliggöra beslut om anmärkning, varning, återkallande av godkännande, verksamhetsförbud, vite och påföljdsavgift. Av offentliggörandet ska det framgå huruvida beslutet har vunnit laga kraft. Om beslutet ännu inte har vunnit laga kraft får revisionsnämnden inte offentliggöra specifika uppgifter om en fysisk eller juridisk person. Om besvärsmyndigheten upphäver beslutet ska revisionsnämnden offentliggöra besvärsmyndighetens beslut på samma sätt som nämndens beslut har offentliggjorts. Uppgifterna om påföljden ska finnas på Revisionstillsynens webbplats i fem år från det att rätten att söka ändring har utnyttjats till alla delar eller löpt ut.

Trots det som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet får uppgifter om offentliggjorda påföljder, med undantag av uppgifter som ska hemlighållas, lämnas via det allmänna datanätet. Via det allmänna datanätet kan uppgifter endast sökas som enskilda sökningar med personens namn som sökkriterium. Till andra myndigheter får uppgifterna lämnas genom en teknisk anslutning.

Anmärkning, varning, återkallande av godkännande, verksamhetsförbud, vite och påföljdsavgift får offentliggöras utan namn på den som påföljden avser om offentliggörande enligt 1 mom. kan äventyra revisionsbranschens allmänna tillförlitlighet eller en pågående myndighetsutredning eller om det orsakar parterna oproportionerlig skada eller är oskäligt för en fysisk person.

En revisor är skyldig att ersätta en skada som revisorn uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat sammanslutningen eller stiftelsen vid utförande av en uppgift enligt 1 kap. 1 § 1 mom. Detta gäller en skada som orsakats en aktieägare, bolagsman eller medlem i sammanslutningen eller någon annan person genom överträdelse av denna lag, en lag som gäller sammanslutningen eller stiftelsen, bolagsordningen, stadgarna eller bolagsavtalet. Revisorn svarar också för en skada som hans eller hennes biträde orsakat uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Med avvikelse från 1 mom. är en revisor skyldig att ersätta en ekonomisk skada som orsakats genom en sådan anmälan enligt artikel 7 i Europeiska unionens revisionsförordning som avses i 4 kap. 8 § 2 mom. 1 punkten endast om revisorn har orsakat skadan genom att uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämna felaktiga uppgifter om de omständigheter som utgör grund för misstanken.

Om en revisionssammanslutning är revisor, svarar sammanslutningen och den som bär det huvudsakliga ansvaret för utförandet av revisionen för skadan.

Bestämmelser om jämkning av skadestånd och fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga finns i skadeståndslagen.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot bestämmelsen i 3 kap. 5 § om uppgörande av revisionsberättelse eller i ett uppdrag som avses i 1 kap. 1 § 1 mom. 2 punkten i sitt yttrande uppsåtligen eller av grov oaktsamhet ger felaktiga eller vilseledande uppgifter ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för revisionsförseelse dömas till böter.

Den som i strid med 6 kap. 6 § uppsåtligen använder yrkesbeteckningen revisor eller någon annan benämning som kan leda till att någon felaktigt antar att han eller hon är revisor, ska för olovlig användning av yrkesbeteckningen revisor dömas till böter.

Bestämmelser om straff för revisionsbrott finns i 30 kap. 10 a § i strafflagen (39/1889).

Till straff för brott mot revisors tystnadsplikt enligt 4 kap. 8 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen, om inte gärningen utgör brott enligt 30 kap. 5 eller 6 § i strafflagen eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag.

Den som är missnöjd med ett beslut av Revisionstillsynen får begära omprövning hos revisionsnämnden på det sätt som anges i förvaltningslagen. Ett beslut som har meddelats med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Beslut av förvaltningsdomstolen får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Med avvikelse från det som föreskrivs i 1 mom. får den vars godkännande har avbrutits med stöd av 6 kap. 7 § eller som med stöd av 8 kap. 7 § har förelagts eller utdömts vite överklaga ett beslut av Revisionstillsynen genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen och överklaga förvaltningsdomstolens beslut genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.

Ett beslut av revisionsnämnden får överklagas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen och ett beslut av förvaltningsdomstolen får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen av den

Ändring får inte sökas i beslut som gäller ett ärende som avses i 7 kap. 5 § 1 mom. 1 eller 4 punkten eller 7 kap. 9 § 1 mom. 1, 2 eller 3 punkten.

Revisionsnämnden har rätt att genom besvär hos förvaltningsdomstolen överklaga ett beslut genom vilket förvaltningsdomstolen har ändrat eller upphävt ett i 3 mom. avsett beslut.

Ett i denna lag avsett beslut genom vilket ett beslut om återkallande av godkännande verkställs trots att ändring har sökts ska iakttas, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. Besvärsmyndigheten ska behandla ärendet skyndsamt.