179/2016

En jordbrukare får välja en ny skiftesspecifik åtgärd under förbindelseperioden endast om förutsättningarna för att genomföra åtgärden uppfylls, om jordbrukaren i stället för den tidigare åtgärden väljer en åtgärd enligt 14 § 4 punkten för samma areal och om jordbrukaren under 2015 har haft ett giltigt avtal om

När en jordbrukare börjar odla trädgårdsväxter eller utökar odlingsarealen för dem under förbindelseperioden får han eller hon välja en åtgärd som avses i 14 § 5 eller 8 punkten.

En jordbrukare får byta åtgärd under förbindelseperioden om

Jordbrukaren ska underrätta kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om bytet av skiftesspecifik åtgärd senast den 15 juni under året för bytet. Om jordbrukaren gör en anmälan om byte görs senare får han eller hon inleda genomförandet av den nya åtgärden vid ingången av följande förbindelseår. Miljöersättning betalas då från och med ingången av det förbindelseåret.

En vald skiftesspecifik åtgärd enligt 14 § 8 punkten ska frångås, om jordbrukaren ingår en förbindelse om ekologisk produktion.

En jordbrukare får frångå en skiftesspecifik åtgärd, om en förbindelse överförs i enlighet med artikel 47.2 i landsbygdsförordningen. En skiftesspecifik åtgärd för trädgårdslägenheter får frångås också, om odlingsarealen för trädgårdsväxter sjunker till under 1 hektar. En vald skiftesspecifik åtgärd enligt 14 § 6 punkten får frångås också, om minst 80 procent av gårdsbruksenhetens ersättningsberättigande areal inom styrningsområde III eller minst 60 procent utanför styrningsområde III utgörs av en skyddszon, flerårig miljövall, naturvårdsåker med vall, gröngödslingsvall, mångfaldsåker, areal täckt med fleråriga trädgårdsväxter eller omfattas av ett i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket avsett avtal om miljöspecialstöd för jordbruket för anläggande och skötsel av en skyddszon eller ett i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013 avsett avtal om miljöspecialstöd för jordbruket för anläggande och skötsel av en skyddszon, effektiviserad minskning av näringsbelastningen eller långvarig vallodling på torvåkrar.

Flytgödsel får placeras i en åker på en ersättningsberättigande areal som ingår i miljöförbindelsen. Flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats från flytgödsel eller flytande organiska gödselfabrikat ska spridas på skiftet med utrustning som placerar eller myllar in. Spridningsmängden ska vara minst 20 kubikmeter per hektar och år. Åtgärden behöver inte genomföras varje förbindelseår.

Som krav på åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning samt 10 § 1—3 och 7—9 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling.

Näringsämnen och organiskt material får återanvändas på en ersättningsberättigande areal som ingår i miljöförbindelsen. Vid återanvändning ska på ett skifte spridas näringshaltigt organiskt material med en torrsubstanshalt om minst 20 procent. De material som används ska vara organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag enligt lagen om gödselfabrikat, fast gödsel som skaffats från en annan gårdsbruksenhet för nyttobruk eller torr fraktion som separerats från stallgödsel. Stallgödsel, torv, halm, slåtterrester eller motsvarande material från jordbrukarens egen gårdsbruksenhet eller ett sådant företag i sammanslutningsform där jordbrukaren är delägare berättigar inte till ersättning. En gårdsbruksenhet kan inte samtidigt både överlåta och ta emot organiskt material som avses i denna paragraf. Spridningsmängden ska vara minst 15 kubikmeter per hektar och år. Åtgärden behöver inte genomföras varje förbindelseår.

Som krav på åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning och 7 § 5 mom. och 10 § 1—7 och 9 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling samt bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat och som gäller begränsningar för användning av avloppsslam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse och fastighetsspecifika system.

Hantering av avrinningsvatten kräver att det på det ersättningsberättigande skifte som ingår i miljöförbindelsen har byggts regelbar dränering, regelbar underbevattning eller ett system för återanvändning av avrinningsvatten.

Om skiftet har omfattats av ett gällande avtal om specialstöd för hantering av avrinningsvatten enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket, statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007—2013, får en jordbrukare som en skiftesspecifik åtgärd välja hantering av avrinningsvatten på alla sådana skiften i hela landet.

Om det ersättningsberättigande skifte som ingår i miljöförbindelsen inte har omfattats av ett avtal om specialstöd enligt 2 mom., kan åtgärden genomföras endast på ett sådant skifte som på basis av en analys har konstaterats bestå till största delen av jordarten torv eller mulljord eller sur sulfatjord.

Åtgärden kan genomföras på ett ersättningsberättigande skifte som ingår i miljöförbindelsen och som ligger på sur sulfatjord dock endast om skiftet ligger i avrinningsområdet för ån Sirppujoki, i avrinningsområdena för de åar som mynnar ut i Limingoviken eller i området mellan dessa avrinningsområden.

Ett skifte ligger på sur sulfatjord, om ett prov som tagits på 0,5—1,5 meters djup på skiftet analyseras i laboratorium och resultatet visar att pH utan inkubation ligger under 4,5 eller att pH efter högst 16 veckors inkubation ligger under 4,0.

Till en åtgärd som gäller hantering av avrinningsvatten får inte ny ersättningsberättigande areal anmälas efter det att ansökan om arealstöd under det andra förbindelseåret har avslutats. Åtgärden ska genomföras på det ersättningsberättigande skifte som ingår i miljöförbindelsen varje år under hela förbindelseperioden.

Som krav på åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning samt 5 § och 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Inom en åtgärd som gäller miljövårdsvallar ska jordbrukaren anlägga och bevara flerårig vallväxtlighet på ett ersättningsberättigande skifte som ingår i miljöförbindelsen. Åtgärden kan gälla antingen skyddszon, flerårig miljövall eller naturvårdsåker med vall. Fleråriga miljövallar får inte anläggas efter det att ansökan om arealstöd under det andra förbindelseåret har avslutats. Skyddszonerna och de fleråriga miljövallarna ska bevaras på jordbruksskiftet till utgången av förbindelseperioden. Miljövårdsvall får inte anläggas på areal med permanent gräsmark. Åtgärden kan omfatta ett helt basskifte, även om det på bara en del av skiftet finns förutsättning att genomföra åtgärden.

Skyddszoner ska anläggas på skiften som ligger i ett Naturaområde, grundvattenområde, längs vattendrag på det sätt som avses i 18 § 4 mom. eller längs utfallsdiken enligt 3 § 6 punkten i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren eller som gränsar till våtmark som ska skötas med ett miljöavtal enligt 36 §. I de skärgårdsområden inom styrningsområde II som nämns i bilaga 11 kan en skyddszon dock ligga på alla ersättningsberättigande skiften som ingår i miljöförbindelsen. Skyddszonen ska vara mer än tre meter bred. På skyddszonen ska det växa flerårig, ogödslad vall som inte behandlats med växtskyddsmedel.

En jordbrukare får som flerårig miljövall uppge ett jordbruksskifte där det växer vall och som ligger antingen i ett grundvattenområde eller på sur sulfatjord enligt 21 § 5 mom. eller vars jordart är torv eller mulljord. Miljövallar på sura sulfatjordar får dock anläggas endast i det styrningsområde I som avses i bilaga 9.

Vall kan anläggas som naturvårdsåker med vall eller också kan gamla vallar som utvecklats till vall med många arter uppges som sådan. Naturvårdsåkrar med vall kan utgöras av hela basskiften eller av jordbruksskiften. Jordbruksskiften som uppges som naturvårdsåkrar med vall får anläggas också som över tre meter breda remsor längs skiftenas kanter samt i mitten av stora öppna fält. Naturvårdsåker med vall ska bevaras på samma skifte minst två vegetationsperioder. Naturvårdsåkrar med vall får utgöra sammanlagt högst 20 procent av den ersättningsberättigande areal som ingår i miljöförbindelsen i ett område som avses i bilaga 10 ( styrningsområde II ) och högst 5 procent i ett annat område.

Som krav på åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning samt 4 och 11 § samt 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Inom en åtgärd som gäller växttäcke vintertid ska jordbrukaren årligen inom de kommuners område som avses i bilaga 12 ( styrningsområde III ) hålla minst 20, 40, 60 eller 80 procent av den totala arealen av ersättningsberättigande basskiften som ingår i miljöförbindelsen, täckta med växtlighet utanför vegetationsperioden. Det ovannämnda minimiväxttäcket på 20 procent kan även fullgöras med reducerad bearbetning. I styrningsområde III ska de arealer som överstiger minimiväxttäcket på 20 procent vara täckta av en växande gröda eller stubb av grödan ( äkta växttäcke ).

Utanför styrningsområde III ska minst 20, 40 eller 60 procent av den totala arealen av de ersättningsberättigande basskiften som ingår i miljöförbindelsen ha växttäcke utanför vegetationsperioden. Kravet på växttäcke kan uppfyllas antingen med reducerad bearbetning eller äkta växttäcke.

Som krav på åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning samt 12 §, 4 mom. och 13 § i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Inom en åtgärd som gäller åkernaturens mångfald ska jordbrukaren på de ersättningsberättigande skiften som ingår i miljöförbindelsen anlägga gröngödslingsvallar eller mångfaldsåkrar eller odla fånggrödor eller saneringsgrödor. Miljöersättning för saneringsgrödor kan beviljas gårdsbruksenheter som i växtföljden odlar potatis, sockerbeta eller trädgårdsväxter på friland på en minst en hektar stor åkerareal. Mångfaldsåkrarna får utgöra högst 15 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som ingår i miljöförbindelsen. Mångfaldsåkrarna och sådana naturvårdsåkrar med vall som avses i 22 § får utgöra sammanlagt högst 20 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som ingår i miljöförbindelsen i styrningsområde II och högst 15 procent i något annat område.

Som krav på åtgärdens basnivå ska iakttas 12 § i denna förordning samt 4 och 11 § samt 12 § 1 och 4 mom. i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Jordbrukaren ska för växtskyddet i första hand använda en för växtarten eller växtskadegöraren lämplig biologisk eller mekanisk växtskyddsmetod som sådan. Om jordbrukaren på basis av uppföljning konstaterar att bekämpningen har misslyckats kan den kompletteras med kemiska växtskyddsmetoder. Motiveringen till användningen av kemisk bekämpning ska anges i de skiftesspecifika anteckningarna. För ett ersättningsberättigande jordbruksskifte som ingår i miljöförbindelsen får det väljas bara en växtskyddsmetod per gång och den ska användas på hela skiftet. Växtskyddsmetoder som hör till metodgrupp 1 får inte väljas för ett jordbruksskifte med ettåriga trädgårdsväxter. Den valda växtskyddsmetoden och skiftenas areal får variera årligen enligt odlingssituationen, men gårdsbruksenheten ska årligen ha minst ett jordbruksskifte i odling med en sådan växt för vilken alternativa växtskyddsmetoder används.

Till en jordbrukare som har ingått en förbindelse om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion enligt 8 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare och som har valt en åtgärd som avses i 14 § 1 eller 2 punkten betalas miljöersättning endast för sådana organiska gödselfabrikat som är tillåtna i ekologisk produktion. Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 1 eller 2 punkten, betalas miljöersättning högst upp till 60 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som ingår i miljöförbindelsen. Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 4 punkten underpunkt a, betalas miljöersättning endast för den ersättningsberättigande areal som år 2015 var skyddszon och som jordbrukaren det året uppgav som en skyddszon i stödansökan. Om jordbrukaren har valt en åtgärd som avses i 14 § 7 punkten underpunkt b eller d, betalas miljöersättning högst upp till 25 procent av den ersättningsberättigande åkerareal som ingår i miljöförbindelsen.